Arkeologisk förundersökning 2009 Falsterbo 3:281 RAÄ FALSTERBO 15:1 Skanör med Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2010:002 Lars Jönsson
Arkeologisk förundersökning 2009 Falsterbo 3:281 RAÄ FALSTERBO 15:1 Skanör med Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län
Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Arkeologisk förundersökning 2009 Falsterbo 3:281, RAÄ Falsterbo 15:1 Skanör med Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län Arkeologienheten Rapport 2010:002 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Efter Blomqvist 1950 Tryck: Elanders Sverige AB Malmö Museer 2010
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Undersökningsresultat 9 Utvärdering 11 Projektorganisation och kvalitetssäkring 11 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12
Vellinge Skanör Höllviken # Falsterbo Ljunghusen N Falsterbo 3: 281 # RAÄ Falsterbo 15:1 0 1000 m Figur 1. Undersökningsområdets (Falsterbo 3:281) läge i Vellinge kommun samt inom RAÄ Falsterbo 15:1 4 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:002
Sammanfattning Inför uppförandet av en villa på fastigheten Falsterbo 3:281 genomförde Arkeologienheten vid Malmö Museer en arkeologisk förundersökning. Den totala undersökningsytan var ca 257 m 2, och av denna yta förundersöktes ca 57 m 2, dvs. ca 22 %. Den nuvarande markytan låg på ca 1,4 m ö.h. Ca ½ meter under dagens marknivå framkom torv- eller gyttjelager, vilka täckte hela ytan som förundersöktes. Nivåerna på torvlagret varierade mellan 0,73 1,06 m ö.h. I den norra delen av schaktet grävdes en provgrop (provgrop 1), där det konstaterades att det under det övre torvlagret fanns ytterligare ett torvlager, som bl.a. innehöll ett stort inslag av komprimerade växtdelar. Bottennivån i provgrop 1 låg på 0,34 m ö.h. I den södra delen av schaktet grävdes ytterligare en provgrop (provgrop 2), där en likartad iakttagelse gjordes. gjordes. Under torvlagren, ca 0,75m under den nuvarande marknivån, framkom den ursprungliga sanden. På torvlagren fanns flera nivåer med flygsand, med tunna humösa linser mellan. Torvlagren var genomgrävda av diken/rännor, vilka sammanstrålade i både den norra och södra delen av schaktet. De torviga och gyttjiga lagren antyder att området en gång varit vattensjukt. Möjligtvis är det en del av det s.k. Lyktekärret. Hur dikena skall tolkas är oklart. Såväl lämningarna inom undersökningsytan som tidigare påvisade kulturlager väster om den nu aktuella fastigheten visar att det är viktigt att framtida markarbeten i området står under fortsatt antikvarisk kontroll. Inledning Med anledning av nybyggnation och nedläggning av jordvärmeanläggning har Arkeologienheten vid Malmö Museer genomfört en arkeologisk förundersökning på fastigheten Falsterbo 3:281, Vellinge kommun. Arbetena utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr. 431-32032-09) i september 2009. Nybyggnationen skulle utföras inom Falsterbos medeltida marknads- och bebyggelseområde, registrerat som fornlämning RAÄ Falsterbo nr. 15:1. Inom området finns medeltida lämningar i form av bebyggelserester, kulturlager och lämningar efter sillmarknaden. N 8 12 m Figur 2. Förundersökningsschaktet inlagt på platsen för den planerade villan. På figuren framgår även platserna för de geologiska provborrningarna (PG 1 och 2). MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:002 5
Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att få kunskap om fornlämningens omfattning, bevarandegrad och vetenskapliga värde. Av den anledningen formulerades ett antal frågor som resultatet från förundersökningen eventuellt kunde ha potential att besvara. Dessa var: Vad är orsaken till och vilken är dateringen av eventuella kulturlager? Finns det lämningar som är nedgrävda i den naturligt lagrade sanden? Vad är i så fall orsaken till dessa och vilken datering har de? (Thörn 2009). Schaktningen utfördes med hjälp av en hjulburen grävmaskin av typen Hydema 926D med personal från Nordbecks Entreprenad AB. Avsikten var att schakta ned till den nivå där kulturlager eller andra typer av arkeologiska lämningar förekom. Därefter rensades dessa fram och mättes in med totalstation. På valda ställen djupschaktades de framtagna lämningarna med maskin i syfte att snabbt få kunskap om deras karaktär, omfattning och djup. På valda ställen grävdes även ett par provgropar i syfte att dokumentera stratigrafin i de därvid framtagna sektionerna, och att försöka tolka lagerbildningarna tillkomstsätt. Topografi och fornlämningsmiljö Den aktuella fastigheten är belägen i den västra delen av Falsterbos medeltida marknadsområde, ungefär 800 meter norr om borgen Falsterbohus och 600 m nordväst om St. Gertruds kyrka. Den lokala topografin är småkuperad, med en rad flygsandskullar och villabebyggelse. Markytan varierar inom intervallet +1,4 1,85 m ö.h. Fastigheten gränsar i öster till Västervångsvägen och i väster till en angränsande villatomt (figur 3). Vid förundersökningstillfället var fastigheten obebyggd och bevuxen med gräs och bevarandevärda träd. Det har tidigare funnits hus inom fastigheten. En geologisk grundundersökning utfördes 2009-02-23 av WSP Samhällsbyggnad på uppdrag av Björn Karlsson, HIFAB AB. Denna visade att organisk jord förekommer ned till ca 1,2 m under markytan (Griwell 2009). N Västervångsvägen 0 40 m Figur 3. Schaktets läge inom fastigheten Falsterbo 3:281 En mängd arkeologiska undersökningar har genom åren utförts i Falsterbo, med början redan på 1880-talet. I ett inledande skede var forskningen mest inriktad på monumentala anläggningar som den medeltida borgen och den Tyska kyrkan. I takt med omvandlingen till ett modernt villasamhälle har många mindre ingrepp i de medeltida lämningarna gjorts, vilket resulterat i en stor mängd arkeologiska iakttagel- 6 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:002
# # # # # ser spridda över i stort sett hela det medeltida bebyggelseområdet. De flesta undersökningarna har varit små provschakt i samband med byggnation av småhus. Det arkeologiska materialet från det medeltida Falsterbo har redovisats och bearbetats vetenskapligt av Lars Ersgård i rapporten Medeltidsstaden från 1984 samt i doktorsavhandlingen Vår Marknad i Skåne från 1988 (Ersgård 1984; Ersgård 1988). Det vid 2000-talets början aktuella forskningsläget rörande det medeltida Falsterbo redovisades i en artikel av samma författare år 2002 (Ersgård 2002). Sedan år 2000 har arkeologer från Malmö stad utfört ett tjugotal mindre arkeologiska undersökningar i Falsterbo, varav ett tiotal har berört områdena väster om borgen. Den första skriftliga källan som nämner orten Falsterbo härstammar från 1200- talets första hälft. Från senare delen av samma århundrade finns källor som omtalar marknadsaktiviteter i området. Det arkeologiska materialet bekräftar att det växte fram en säsongsmässigt betingad bebyggelse av begränsad omfattning på de sydvästra delarna av Falsterbohalvön under 1200-talet. Under samma århundrade uppfördes borgen Falsterbohus, och nordost om borgen byggdes den tyska Mariakyrkan med tillhörande kyrkogård. Under 1300-talet började marknadsområdet organiseras i rumsligt avgränsade enheter, så kallade fiter. Varje Hansastad tilldelades av den danske kungen sitt eget väl avgränsade område, med egen jurisdiktion, kompanihus och begravningsplats. Vid mitten av 1300-talet uppfördes troligen stadskyrkan S:ta Gertrud i östra delen av marknadsområdet. Under senare delen av 1300-talet skedde troligen en större förändring genom uppkomsten av den permanenta och formellt avgränsade staden Falsterbo. År 1401 omnämns Falsterbo som köpstad. Under 1400-talet och fram till 1500- talets första hälft var Falsterbo en betydande marknadsort och centrum för hanteringen av sill, därefter avvecklades de årliga marknaderna och staden förlorade så småningom sin urbana karaktär och blev till en mindre by och fiskeläge. I modern tid inkorporerades Falsterbo med Skanör och framstår idag till stora delar som ett modernt villasamhälle. I den nu aktuella fastighetens absoluta närområde har det inte tidigare utförts några arkeologiska undersökningar. Omkring 100 m väster om den aktuella undersökningsytan finns det däremot uppgifter om tre provschakt (114A-C) som utfördes 1985 inom fastigheterna Falsterbo 6:227 och 2:1 (se figur 4). I provschakten framkom kulturlager (Ersgård 1988, s. 239). N 114C 114A 114B UO Västervångsvägen LUHM 30276 116 S29:019 0 40 m Figur 4. Tidigare arkeologiska undersökningar i närområdet. Röda ytor är undersökningar redovisade av Ersgård 1988. Blå ytor visar läget för undersökning utförd av Malmö Museer. Grön yta undersökning utförd av Riksantikvarieämbetet UV Syd 1992. Mörkgrå yta (UO) är schaktytan på Falsterbo 3:281. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:002 7
Omkring 125 m sydväst om den nu aktuella fastigheten finns en uppgift om ett provschakt (116) som utförts år 1986 inom fastigheten Falsterbo 3:180, varvid svämlager framkom (Ersgård 1988, s. 239). Omkring 100 m söder om den nu aktuella fastigheten utfördes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning år 2007 inom fastigheten Falsterbo 3:177 (S29:019), varvid endast moderna lämningar framkom (Hadevik 2008). Omkring 90 m sydost om den nu aktuella fastigheten utfördes en arkeologisk förundersökning år 1992 inom fastigheterna Falsterbo 3:234, 3:271 och 3:272, varvid senmedeltida kulturlager framkom (LUHM 30276). Bland anläggningarna som dokumenterades kan nämnas en latrintunna och ett lergolv (Löfgren 1992). Resultaten från de arkeologiska undersökningarna väster och öster om den aktuella fastigheten visar att det i närområdet finns bebyggelselämningar i form av kulturlager, däribland lergolv, samt andra typer av lämningar. Däremot antyder resultaten från undersökningarna söder om den aktuella undersökningsytan en frånvaro av medeltida bebyggelselämningar i detta område. Närvaron av svämlager i ett provschakt (116) 1986 tyder kanske på att området utgör den norra delen av Lyktekärret, en äldre strandsjö, som eventuellt kan ha sträckt sig in i området (Ersgård 1988, s. 19, 79ff). N Provgrop 1 Torv la ger Dike/ränna Sektion 1 Sektion 2 Provgrop 2 0 6 m Figur 5. Ytan som förundersöktes på fastigheten Falsterbo 3:281. Den ljusgrå ytan är ett torveller gyttjelager som förekom inom hela UO. Den mörkgrå markeringen är diken/rännor som var nedgrävda genom torvlagret. I den norra och södra delen av ytan grävdes två provgropar. 8 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:002
Undersökningsresultat Inför grundläggningen av en villa inom fastigheten Falsterbo 3:281, har Arkeologienheten vid Malmö Museer utfört en arkeologisk förundersökning. Villan är planerad att täcka en yta på ca 257 m 2 (inklusive utbyggnader). Av denna yta förundersöktes ca 57 m 2, dvs. ca 22 % av den totala exploateringsytan. Med utgångspunkt i villans norra begränsning grävdes ett ca 22 m långt schakt i närmast nordsydlig riktning (figur 2). Figur 6. En översiktsbild på torvlagren, dikena och provgroparna inom förundersökningsområdet på fastigheten Falsterbo 3:281. Foto: Lars Jönsson, Malmö Museer. Ca 0,5 m under den nuvarande marknivån framkom ett närmast svartgrått, homogent torv- eller gyttjelager. Torvlagren täckte hela ytan som förundersöktes. Nivåerna på torvlagret varierade mellan 0,73 1,06 m ö.h. Figur 7. Den norra sektionen i provgrop 1 på fastigheten Falsterbo 3:281. Foto: Lars Jönsson, Malmö Museer. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:002 9
I den norra delen av schaktet grävdes en ca 1,9 x 1,5 m stor provgrop (provgrop 1), där det konstaterades att det under det övre torvlagret fanns ytterligare ett torvlager. Detta lager var brunt, och innehöll bl.a. ett stort inslag av komprimerade växtdelar. Bottennivån i provgrop 1 låg på 0,34 m ö.h. I en ca 1,4 x 1,3 m stor provgrop (provgrop 2) i den södra delen av schaktet gjordes samma iakttagelse som i provgrop 1. Bottennivån i provgrop 2 låg på 0,37 m ö.h. Det övre svartgråa "torviga eller gyttjiga" lagret var ca 0,2 m tjockt, medan det undre bruna lagret med växtdelar var ca 0,1 m tjockt. Under torvlagren, ca 0,75m under den nuvarande marknivån, framkom den ursprungliga sanden. På torvlagren fanns flera nivåer med flygsand, med tunna humösa linser mellan. Flygsandslagren var sammanlagt ca 0,3 m tjocka. I flygsanden ovan det övre torviga lagret påträffades en skärva av godstypen stengods (fnr. 50001) med datering till 1400-1500-tal. Figur 8. Sektion 1 inom området som förundersöktes. Öster är åt vänster på figuren. 1. Dike med mörkgrå, stundtals svart fyllning. I fyllningen observerades ett flertal sandlinser, som antyder att diket stått öppet. 2. Gråsvart, torvigt/gyttjigt lager. 3. Brunt, torvigt/gyttjigt lager med inslag av trärester och växtdelar. 4. Gulbrun sand. Skala 1:20. Torvlagren var genomgrävda av diken/rännor (A101), vilka sammanstrålade i både den norra och södra delen av schaktet. Mitt i schaktet var diket ca 1,1 meter bred och 0,5 meter djup. Den mörkgråa fyllningen innehöll av ett stort antal gråsvarta linser av sand. Inför upprättandet av en sektion (sektion 2, figur 5) genom diket i den sydöstra delen av förundersökningsområdet grävdes en del av detta. Mot botten av diket fanns två bitar tegel (fnr. 50002) (se figur 9). Figur 9. Sektion 2 inom området som undersöktes. Foto: Lars Jönsson, Malmö Museer. 10 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:002
TOLKNING De torviga och gyttjiga lagren, med inslag av växtdelar, antyder att området en gång varit vattensjukt. Möjligtvis är det en del av det s.k. Lyktekärret som skall ha legat inne i det s.k. "fitområdet" (se Blomqvist rekonstruktion av det medeltida Falsterbo på rapportens omslag). Hur dikena skall tolkas är oklart. Kanske har de utgjort tomtrännor, och som sådana markerat olika tomter för de som bedrev fiske i Öresund. En annan möjlighet är att rännorna är spåren efter torvtäkter i området. Två bitar tegel i botten av ett av dikena antyder att dessa inte är äldre än 1200-tal. Utvärdering Förundersökningen på fastigheten Falsterbo 3:281 var belägen i den västra delen av det medeltida Falsterbo, ca 150 meter från fornlämning RAÄ 15:s västra begränsning, och ca 500 meter från Öresund. Området låg endast ca 1,5 m ö.h., och kan utgöra den norra delen av det s.k. Lyktekärret, en äldre strandsjö som kan ha sträckt sig in i området. Detta bekräftas även av andra undersökningar söder om den aktuella fastigheten. Däremot har tre provschakt ca 100 m väster om den aktuella undersökningsytan givit indikationer på kulturlager i denna del av fornlämning 15. Såväl lämningarna i form av diken i de torvaktiga lagren inom undersökningsytan som kulturlagren väster om detta visar att det är viktigt att framtida markarbeten i området står under fortsatt antikvarisk kontroll. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen inom fastigheten Falsterbo 8:91 bedrevs inom Arkeologienheten på Malmö Museer. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt för det digitala arkivet. Platschefen Joakim Frejd ansvarade för arbetsplatsen, samt för rapportarbetet. Referenser Litteratur Ersgård, L. 1984. Skanör-Falsterbo. Rapport Medeltidsstaden 53. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. Ersgård, L. 1988. Vår Marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund studies in medieval archaeology 4. Stockholm. Ersgård, L. 2002. Nytt ljus över Falsterbo arton år efter Medeltidsstaden. I: Mogren, M (red.): Märkvärt, medeltida. Arkeologi ur en lång skånsk historia. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar, Skrifter No 43. Malmö. Hadevik, C. 2008. Falsterbo 3:177. Schaktningsövervakning inom RAÄ 15:1. Malmö Kulturmiljö, Enheten för arkeologi. Rapport 2008:003. Opublicerat material Griwell, F. 2009. Falsterbo 3:281. PM Geoteknik. 2009-03-04. WST Samhällsbyggnad. Löfgren, A. 1992. Falsterbo 3:234, 3:271, 3:272. Rapport. RAÄ, Byrån för Arkeologiska Undersökningar. UV Syd. Lund. Thörn, R. 2009. Falsterbo 3:281. Falsterbo socken, Vellinge kommun, Skåne län. Undersökningsplan för arkeologisk förundersökning. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:002 11
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer... 431-32032525-09 Kulturnämndens /Kulturförvaltningens diarienummer... KN-KFÖ 2009/02082-732 Inventarienummer... MMA 23 Arkivnummer...S29:25 Län...Skåne län Kommun... Vellinge kommun Socken... Falsterbo socken Fastighet... Falsterbo 3:281 RAÄ-nummer...Falsterbo 15:1 Ekonomiska kartans blad... Gula kartan Vellinge 1C:82 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon V X koordinat...6143602 Y koordinat... 1311107 M ö.h....ca 0, 8 1, 06 Fältarbetstid... 2009-09-03 Antal arbetsdagar...1 Antal arkeologtimmar... 16 Exploateringsyta...ca 257 m 2 Undersökningsområde...ca 257 m 2 Undersökt yta... ca 57 m 2 Platschef...Lars Jönsson Personal...Joakim Frejd Uppdragsgivare...Filippa och Fredrik de Geer Kostnader, arkeologi Fältarbete:... 16 800:- Rapport:... 11 200:- Analyser:... 0:- Övrigt:...1 520:- Delsumma:... 29 520:- Kostnader, övrigt Maskiner:...5 104:- Bodar:... 0:- Övrigt:...1 555:- Delsumma:...6 659:- Summa, faktisk:... 36 179:- Summa, beslutad:... 42 455:- 12 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:002