Fågel- och sälskydd. i Södermanlands skärgård. THE COASTAL BIRDLIFE page 10 AND BIRD SANCTUARIES

Relevanta dokument
Surt sa räven om skärfläckeäggen

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Erika Axelsson Tel: Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Flyginventering av grågås

Grönholmarnas naturreservat

Förvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Nachrichten auf Deutsch

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.

Text och foto: Hans Falklind/N

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Kronobergs läns författningssamling

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

havets barnkammare och skafferi

Gunnarstenarna SE

WiLlk. VÄLKo. WiLlkommen. VÄLkOMMEN

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Fågel- och sälskydd i Östergötlands skärgård

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11)

Allemansrätten en unik möjlighet

Renar och snöskotertrafik

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

TYSKA. Unsere Hitliste. Musik & Co. Diese Arbeitsblätter gibt es:

Kommunalt ställningstagande

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

med fortsättning 2009

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Vandring i Astrid Lindgrens Hembygd

Båtliv i sjö och hav

Utvecklad talan i överklagande

Kommittén utgörs av följande personer:

Kust till kust leden, Skummeslövsstrand Torekov 3 nätter Sida 1 av 6. Vandra i Sverige. Hamnen i Båstad

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

Svenska Björn SE

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Reserapport, Norra Bohuslän

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

SVEA RIKE. En musikal utan dess like År 4, Kinnarpsskolan, HT 2015

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Strandinventering i Kramfors kommun

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS

AII:1 Bedriva täkt. AII:2 Anordna upplag, annat än tillfälliga upplag som behövs för skötseln av området.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren

Ett rikt växt- och djurliv

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Fåglar i och vid Ivösjön

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på talet

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Ansökan om tillstånd till kameraövervakning

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Landskapsanalys. Bilaga 1. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum

Promemoria

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön

Häckande fåglar på Nidingen

OMSLAG Framsida och baksida Hornuggla, foto: Jörgen Toivanen

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Fågelskådare och lantbrukare i samarbete

Naturreservat i Säffle kommun

Att skriva om natur. Tips för att lyckas bra Thomas Öberg/Natur i Norr

Transkript:

Fågel- och sälskydd i Södermanlands skärgård THE COASTAL BIRDLIFE page 10 AND BIRD SANCTUARIES DAS VOGELLEBEN DER KÜSTE UND DIE Seite 10 VOGELSCHUTZGEBIETE

Välkommen ut i skärgården! Fåglar är som mest känsliga under den tid de har ungar. Det är också under den tiden, dvs vår och sommar, som många av oss ger sig ut i skärgården. För många innebär den här tiden semester och avkoppling där måsarnas skri är en självklar del. För att värna om det rika fågelliv skärgården erbjuder är det viktigt att vi visar hänsyn. Fågellivet är känsligt och ett felaktigt beteende kan leda till stora skador. Med ett gott omdöme kan vi vistas i skärgården och samtidigt ha kvar ett rikt fågelliv. Den här foldern är en sammanställning av fågel- och sälskyddsområdena vid kusten och i skärgården i Södermanlands län. Bild på framsidan: Silvertärna. Foto: Bengt Ekman. Under vår och höst kan man se så kallade ejdersträck. Det kan vara upp till ett par hundra ejdrar i flockarna. Foto: Bengt Ekman.

Södermanlands skärgård Skärgårdsöarna är ständigt påverkade av väder och vind. Det utsatta läget tillsammans med fåglarnas näringsrika spillning ger upphov till den speciella och artrika flora som finns här. Foto: Bengt Ekman. Södermanlands skärgård har en kuststräcka som är ungefär sex mil lång och omfattar kommunerna Trosa, Nyköping och Oxelösund. Här finns ungefär 2 800 öar som är större än 100 m² och ett oräkneligt antal kobbar och skär. Den sörmländska skärgården skiljer sig från exempelvis Stockholms skärgård eftersom den saknar mellanskärgård. Det innebär att man ganska snabbt tar sig från de grönskande öarna i innerskärgården till de kala kobbarna i ytterskärgården. Speciellt är också att skärgården i Södermanland inte är särskilt exploaterad och att stora områden är avsatta som naturreservat. Södermanland är de stora godsens landskap och det avspeglas också i skärgården. Längre tillbaka utgjordes befolkningen i skärgården av arrendatorer som bedrev småskaligt jordbruk och fiskade för husbehov. På öarna finns därför gott om ängar, odlingsrösen, hamlade träd och handgrävda diken. Även idag finns det aktiva jordbrukare på skärgårdsöarna som håller odlingslandskapet öppet genom betesdrift och röjningsinsatser. I och med att Södermanlands skärgård aldrig har varit särskilt tätt befolkad finns också mycket orörd natur här.

Fågelmiljöer I innerskärgården finns de större öarna som oftast är barrskogsbevuxna. Det är ibland urskogslika skogar med grova träd. Dessa är viktiga som boträd för t ex havsörn. Här finns också naturbetesmarker, strandängar och grunda havsvikar som utgör viktiga livsmiljöer för många fågelarter. I hagmarkerna häckar törnskata och hämpling. I de grunda och skyddade havsvikarna kan arter som gräsand och knölsvan hitta boplats och föda. På de betade strandängarna häckar vadare som rödbena och tofsvipa. Havsörnen bygger stora och tunga bon, därför är det viktigt att den har tillgång till stora och kraftiga träd, i första hand tall. Foto: Bengt Ekman. Roskarlen häckar gärna nära mås- eller tärnkolonier. På så sätt får den ett bättre skydd för sina ungar. Foto: Bengt Ekman. I det yttre skärgårdsbandet ligger öarna eller ögrupperna glest och är ständigt utsatta för vågor vilket gör det svårt för växtlighet att få fäste. Dessa öar är viktiga för fågellivet vid kusten både som häcknings-, ruggnings- och övervintringsområden. Här finns många så kallade fågelskär med stora kolonier av bl a gråtrut och silvertärna samt en koloni med skräntärna. I skydd av dessa kolonier häckar gärna änder, t ex ejder och småskrake. Här häckar också svärta, labb och roskarl samt olika alkfåglar som tordmule, sillgrissla och tobisgrissla.

Förändringar Under 1900-talet har skärgårdens fågelfauna genomgått en del förändringar. Vissa arter har ökat i antal medan andra arter har minskat. Samtidigt har nya arter etablerat sig i skärgården. Ofta är det vi människor som är orsak till förändringarna. Den livliga båttrafiken under sommarmånaderna kan vara störande för fåglarna under häckningen vilket kan leda till att många ungar dör. Det kan vara en orsak till att arter som svärta och skäggdopping minskat. Många kolonihäckande arter, t ex tobisgrissla och silvertärna har också minskat. Troligtvis beror det på minken som lätt kommer åt fåglarnas bon i stenskravlet. Under 1900-talet har insjöarter som knölsvan och häger börjat häcka i skärgården och arter som tordmule och storskarv har ökat. Det kan bero på att de extra näringsämnen som tillförs Östersjön ger en ökad födotillgång vilket gynnar dessa arter. Ett minskat jakttryck kan också vara orsaken till att en art som grågås ökat. Tobisgrisslan är en skicklig dykare som simmar under vattnet för att söka sin föda. Boet är väl dolt under klippblock nära stranden. Foto: Karl Ingvarson.

Gråsäl I Sverige finns de tre sälarterna gråsäl, vikare och knubbsäl. I Södermanlands skärgård är gråsäl vanligast. Enstaka gråsälar kan man, om man har tur, få se bland öarna i innerskärgården men framförallt är det vid de kala kobbarna i ytterskärgården som gråsälen håller till. Gråsälen förekommer längs hela den svenska Östersjökusten men har minskat kraftigt i antal under 1900-talet. I början av 1900-talet beräknas det ha funnits uppemot 100 000 gråsälar i Östersjön. Intensiv jakt och miljögifter ledde till att beståndet minskade och vid 1970-talets slut hade stammen minskat till 1 500 djur. Därefter har beståndet sakta börjat återhämta sig och 2005 fanns drygt 18 000 gråsälar i Östersjön. Idag anses gråsälstammen öka med ungefär 7 % per år. Under maj-juni byter sälarna päls och det är också vid den här tiden som det är lättast att räkna dem. Vid räkningen 2006 fanns det runt 1 700 gråsälar i Södermanland. Trots att halterna av miljögifterna PCB och DDT som bidrog till den kraftiga tillbakagången av gråsälsbeståndet under 1900-talet har minskat, så är inte problemen för gråsälstammen över. Idag är en av de vanligaste dödsorsakerna hos gråsäl svåra tarmsår som skulle kunna bero på något miljögift eller andra ändrade miljöförhållanden. När gråsälarna byter päls på våren samlas de i stora grupper på öar i den yttre skärgården. Foto: Karl Ingvarson.

Varför djurskydd? Under den tid djur har ungar är de mycket känsliga för störning. I och med att allt fler människor rör sig i skärgården ökar riskerna för att djuren blir störda så att ungarna dör. För att ha kvar ett rikt djurliv är det viktigt att skydda vissa områden som är särskilt art- eller individrika och områden med hotade och skyddsvärda arter. Genom att bilda fågel- och sälskyddsområden ökar förutsättningarna för arterna att leva vidare i livskraftiga bestånd. Skräntärnan som är världens största tärna är en sällsynt häckfågel i Östersjön. Det finns endast sju kolonier med skräntärna i Sverige, den näst största finns i Södermanlands skärgård. Skräntärnan finns upptagen på den svenska rödlistan under kategorin sårbar. Foto: Karl Ingvarson.

Visa hänsyn och stör inte i onödan! Var uppmärksam på fåglarnas varningsrop och varnande beteende. Fåglar som varnar, spelar skadade eller attackerar visar att du har kommit för nära boplatsen. Undvik att gå iland på kobbar och skär under vår och försommar. Tänk på risken att trampa på ägg och ungar. Råkar du skrämma upp en ruvande fågel ska du genast vända och gå tillbaka den väg du kom. Var uppmärksam på simmande familjer med små ungar. Hög fart och svallvågor kan splittra kullen och de blir lättare offer för t ex trutar. Håll hunden kopplad, även små och snälla hundar kan skapa stor skada på häckande fåglar genom att skrämma bort föräldrarna från ägg och ungar. Under tiden 1 mars till 20 augusti råder dessutom kopplingstvång. Tänk på att det finns fåglar också på andra öar och skär än de som är fågelskyddsområden.

Skyltar Fågelskyddsområdena är skyltade med gula och gul-röda skyltar. Rött fält betyder 100 meter skyddszon. Av färgkombinationerna på skyltarna kan man på avstånd avgöra vilka skyddstider och skyddszoner som gäller. Skyltar finns inte på alla öar utan i regel endast på öar i ytterkanterna på de markerade områdena. På kartorna på sidorna 12-23 framgår vilka skyddstider och skyddszoner som gäller för de olika områdena. Föreskrifter Det är tillåtet att färdas genom ett fågelskyddsområde om avståndet mellan de öar som ska passeras är större än 200 meter. I flera fall är passage tillåten mellan öar även om avståndet är mindre än 200 meter. Dessa tillåtna passager har markerats med pilar på kartorna på sidorna 12-23. Förbuden gäller inte markinnehavaren i samband med yrkesutövning, skötsel eller tillsyn av fastigheten eller i samband med husbehovsfiske. Förbudet gäller inte heller statlig eller kommunal tjänsteman i tjänsteärende och inte heller yrkesfiskare under yrkesutövning. Under den tid då fågelskyddet gäller är det förbjudet att jaga inom de angivna områdena. Bild på vänster sida: Strandskatans ungar kan vara svåra att upptäcka bland stenarna. Foto: Bengt Ekman.

The Coastal Birdlife and Bird Sanctuaries The landscape of the Baltic archipelago is unique in this part of the world. The archipelago in Södermanland, with over 3000 islands and skerries, has a rich birdlife. To protect the birdlife and the Baltic grey seal in the archipelago, the County Administration has established sanctuaries where access is prohibited at certain times. The legend and overview map is shown on page 12-13 followed by detailed maps which show their locations and closed periods. Please remember nesting birds are sensitive to disturbance. Please keep your dog on the lead and try to avoid alarming the birds. Das Vogelleben der Küste und die Vogelschutzgebiete Die Schärenlandschaft der Ostsee ist in diesem teil der Welt einzigartig. Die Schären in Södermanland mit über 3000 Inseln und Schären haben ein vielfältiges Vogelleben. Brütende Vögel sind sehr empfindlich für Störungen. Um das Vogelleben und die Kegelrobbe zu schützen hat die Bezirksverwaltung Schutzgebiete eingerichtet. Diese gebiete dürfen zu bestimmten Jahreszeiten nicht betreten werden. In dieser Broschüre finden Sie Karten in denen die Schutzgebiete eingezeichnet sind. Eine Zeichenerklärung und eine Übersichtskarte finden Sie auf Seite 12-13. Gefolgt von detaillierte Karten über die Lage und Verbotszeiten der einzelnen Schutzgebiete. Bitte nicht vergessen Brütende Vögel sind störungsempfindlich. Bitte lassen Sie Ihren Hund angeleint und versuchen Sie die Vögel nicht aufzuschrecken. 10

Signs at the Bird Sanctuaries: Beschilderung der Vogelschutzgebiete: Prohibited to land during the period of 1/4-15/7. In der Zeit vom 1/4-15/7 ist es verboten die Insel zu betreten. Prohibited to land or traverse sourrounding waters within 100 meters of the shoreline during the period of 1/4-31/7. In der Zeit vom 1/4-31/7 ist es verboten die Insel zu betreten oder das Wassergebiet innerhalb 100 Metern von der Strandlinie entfernt zu befahren. Prohibited to land or traverse sourrounding waters within 100 meters of the shoreline during the period of 1/2-15/8. In der Zeit vom 1/2-15/8 ist es verboten die Insel zu betreten oder das Wassergebiet innerhalb 100 Metern von der Strandlinie entfernt zu befahren. 11

Översiktskarta Overview Map Übersichtskarte s. 16-17 s. 14-15 Teckenförklaring Legend Zeichenerklärung Sälskyddsområden Seal Sanctuaries Robbenschutzgebiete Tillträdesförbud året om Entry prohibited all year Ganzjäriges Zutrittsverbot 12 12 Fågelskyddsområden Bird Sanctuaries Vogelscutzgebiete Tillträdesförbud 1/4 15/7 Entry prohibited 1/4 15/7 Kein Zutritt 1/4 15/7

s. 22-23 s. 20-21 s. 18-19 1:300 000 Tillträdesförbud 1/4 31/7 Entry prohibited 1/4 31/7 Kein Zutritt 1/4 31/7 Tillträdesförbud 1/2 15/8 Entry prohibited 1/2 15/8 Kein Zutritt 1/2 15/8 13 13 Tillträdesförbud 1/4 30/9 Entry prohibited 1/4 30/9 Kein Zutritt 1/4 30/9 Passage tillåten Passage admitted Durchfart erlaubt

14 14

15 1:100 000 15

16 16

17 1:100 000 17

18 18

19 1:100 000 19

20 20

21 1:100 000 21

22 22

23 1:100 000 23

Silvertärna. Foto: Bengt Ekman. Ytterligare information Länsstyrelsen i Södermanlands län 0155-26 40 00 (vx) Kustbevakningen, ledningscentralen 08-789 79 94 (dygnet runt) Produktion: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 NYKÖPING E-post: lansstyrelsen@d.lst.se www.d.lst.se Alla kartor är publicerade med Sjöfartsverkets tillstånd: Sjöfartsverket tillstånd nr 02-03302 Tryck: Davidsons tryckeri AB 24