REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön Fiskeriverket överlämnar ett förslag till ändrade föreskrifter för fisket i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Följande ändringar föreslås träda ikraft den 1 oktober 2011 och yttrandet bör ha kommit in till Fiskeriverket senast den 29 april 2011, gärna med en kopia per mail (fiskeriverket@fiskeriverket.se). Förslaget innebär att det införs nya bestämmelser för nätfiske på grundare vatten än 3 meter från norska gränsen till Listershuvuds fyr i Blekinge län. FÖRSLAG Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön 3 kap. Gemensamma fiskebestämmelser X I Skagerrak och Kattegatt får inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort inte användas nät under tiden 1 oktober till och med 30 april. Under tiden 1 maj till och med 30 september får nät i dessa områden endast stå ute från klockan 16.00 till 10.00 och maximalt 180 meter nät får användas. I Östersjön, mellan gränsen mot Kattegatt och Listershuvuds fyr i position 56 02,10 N, 14 46,85 O, får inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort inte användas nät under tiden 15 september till och med 30 april. Under tiden 1 maj till och med 14 september får nät i dessa områden endast stå ute från klockan 16.00 till 10.00 och maximalt 180 meter nät får användas. Maskstorlek i passiva nätredskap 15 Vid fiske efter nedan angivna arter inom angivna områden får inte användas nät med mindre maskor än följande. -------------------------------------------------------- Postadress Besöksadress Telefon E-post Telefax Postgiro Box 423 401 26 GÖTEBORG Ekelundsgatan 1 031-743 03 00 fiskeriverket@fiskeriverket.se 031-743 04 44 1 56 92-7
Sida 2(9) I Skagerrak och Kattegatt får inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort inte användas nät med annan maskstorlek än 120 millimeter. I Östersjön mellan gränsen mot Kattegatt och Listershuvuds fyr i position 56 02,10 N, 14 46,85 O får inom vattenområden med mindre djup än tre meter enligt gällande sjökort inte användas nät med mindre maskstorlek än 130 millimeter. ---------------------------------------------------------- BAKGRUND Fiskeriverket har under senare år mottagit en rad skrivelser från såväl länsstyrelserna som fiskets organisationer som tar upp regelverket kring nätfiske på grunt vatten på syd- och västkusten. Fiskeriverket har under 2010 gjort en översyn av regelverket kring nätfiske på grunt vatten på sydoch västkusten och har i samband med detta hållit en rad samrådsmöten. Havsöringen på syd- och västkusten utgör ingen målart för yrkesfisket. De senaste fem åren (2006-2010) har endast 165 kg fångats i medeltal årligen på västkusten (Figur 1). Den kommersiella fångsten av havsöring på Skånes kust understiger årligen 1000 kg. Detta är den totala fångsten med alla sorters redskap, inte bara nätfiske på grundare vatten än 3 meter. Yrkesfiskets fångst av havsöring 1800 1600 1400 1200 Antal kg 1000 800 600 Skagerrak Kattegatt 400 200 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 1. Yrkesfiskets fångst (kg) av havsöring på västkusten (Skagerrak och Kattegatt) perioden 1999-2010 enligt inrapportering till Fiskeriverket. Havsöringen beskattas i huvudsak i ett fritidsfiske med nät och i sportfisket med handredskap längs kusten och i vattendragen. Merparten av öringbeståndens lek- och uppväxtvattendrag har drabbats synnerligen hårt av många typer av mänskliga aktiviteter under lång tid. Genom att många vattendrag är små, påverkas öringbestånden också av torra och varma somrar, genom höga vattentemperaturer och på grund av att vissa delar av vattendragen torkar ut. Stora insatser har lagts ned på att restaurera vattendrag och stärka öringbestånd.
Sida 3(9) Bestånden av öringungar i vattendrag från Skåne till Bohuslän har varit oförändrade i täthet från 1995 till 2009 (Figur 2). Bedömningen är att öringbestånden generellt är av god status. Figur 2. Medeltäthet (±95%-konfidensintervall) av öringungar i vattendragen perioden 1985-2009. Det har tidigare skattats att goda tätheter av havsöring i vattendrag på svenska västkusten utgör 100 öringungar per 100 m2 (Degerman m.fl. 1985, Inf. För Sötvattenslaboratoriet). Medeltätheterna perioden 1995-2009 ligger kring detta värde och med ett nedre 95%-konfidensintervall kring 92-93, vilket kan tas som en indikation på generellt bra status. Grundområdena är den mest produktiva marina zonen. Det beror på att solljus når bottnarna, vattentemperaturen är hög under den produktiva säsongen, syretillförseln är god och näringstillförsel sker från land. Vintertid sker ofta en migration av arter från de grunda områdena för att undvika det kallare ytvattnet. Detta innebär en uttransport av de djur och den energi som ackumulerats under sommaren. En successiv uttransport sker också under hela våren-hösten i och med att unga fiskar växer sig större och utvandrar, och genom att större fisk vandrar in och äter av djurproduktionen. Grundområdena är också barnkammare för flera fiskarter. Det varmare vattnet innebär att tillväxten blir snabb och därmed ökar överlevnadschansen för de unga fiskarna. Samtidigt är grundområdena produktiva och erbjuder flera skyddade habitat för unga fiskar, t ex ålgräsängar. Bland kommersiellt nyttjade arter som utnyttjar grundområdena som barnkammare kan nämnas flera arter plattfisk, horngädda och sjurygg. Även flera arter som inte använder grundområdena som lekplats och barnkammare utnyttjar dem som födosöksområden, somliga nästan hela livet, andra under viktiga tillväxtperioder. Sammantaget innebär detta att grunda kustområden är viktiga för fiskproduktionen i utanför liggande vatten.
Sida 4(9) MOTIVERING Mot bakgrund av den goda beståndssituationen har Fiskeriverket inte funnit anledning att föreslå ett generellt nätfiskeförbud på grunt vatten på syd- och västkusten. Det är dock viktigt att nätfisket bedrivs på ett sådant sätt att den goda beståndssituationen inte äventyras. Det har under arbetet med översynen konstaterats att det finns vissa problem kring regelverket som Fiskeriverket anser behöver åtgärdas. Tid på året då fiske får bedrivas Ett problem är att nätfiske på grunt vatten är tillåtet under den tid öringen är fredad. Detta innebär en stor risk för att lekfisk fångas. Samtidigt är intresset för fångst av andra arter i dessa områden lågt. Ett annat problem är nätfisket under våren, speciellt då detta fiske sker på grunt vatten riktat efter öring. Vuxna havsöringar som har lekt under hösten är i dålig kondition följande vinter och vår. Öring är en art som ofta leker flera gånger i sitt liv, till skillnad mot t.ex. lax. De utlekta fiskarna utgör därför potentiella lekfiskar och har ett stort värde för beståndet, samtidigt som de är undermåliga som matfiskar och ofta ratas. I ett nätfiske riskerar den utlekta fisken att skadas eller dödas. Dessa utlekta fiskar tillbringar tidig vår med att proviantera i grunda områden på kusten. Om fiske sker riskerar de utlekta fiskarna att fångas tillsammans med uppväxande öring som inte lekt (och är i god kondition). Återhämtningen av konditionen går väldigt långsamt under vintern, men accelererar på våren. I maj börjar konditionsfaktorn anta värden runt 1 och det är svårt att avgöra vilka fiskar som lekt föregående höst (Figur 3). Figur 3. Konditionsfaktorn hos havsöring på västkusten enligt Fiskeriverkets kustlaboratoriums nätprovfisken (Thörnqvist 2000, PM från Kustlaboratoriet). För att inte riskera att bryta den goda beståndsutvecklingen anser Fiskeriverket att under den tid öringen är fredad samt när det är stor inblandning av utlekt öring på grundvattenområdena bör det endast tillåtas fiske med levandefångande redskap i området. Fiskeriverket föreslår därför att nätfiske på grundare vatten än 3 meter tillåts från den 1 maj och fram tills öringens fredningstid infaller.
Sida 5(9) Tid på dygnet då fiske får bedrivas Ett problem som framförts från fisketillsynen är att det förekommer ett fiske med större redskapsmängder än vad som idag är tillåtet. Det är svårt att kontrollera bestämmelsen om att en fritidsfiskare maximalt får använda 180 meter nät. Det förekommer också att nät får ligga ute utan att vittjas och utan tillsyn under lång tid. Fiskeriverket föreslår därför att under tiden 1 maj till och med när öringens fredningstid infaller får nät på grundare vatten än 3 meter endast stå ute från klockan 16.00 till 10.00. Fiskeriverkets bedömning är att en sådan bestämmelse medför ett mer aktivt fiske vilket ökar tillsynen över redskapen och också ökar möjligheten att släppa tillbaks oönskade bifångster levande. Till skillnad från en bestämmelse om vittjningsintervall är en bestämmelse om att redskapen måste tas upp under en del av dygnet betydligt enklare att kontrollera. Redskapsmängder Trots att bestånden av havsöring generellt är av god status och bestånden stabila, är många bestånd känsliga då de kommer från små vattendrag med ett fåtal lekfiskar. Parallellt finns bestånd med flera tusen lekfiskar. Fisket sker på blandade bestånd när öringen vandrar i kustzonen. Ett ökat fisketryck torde innebära stora risker för de mindre bestånden att överbeskattas. Fisketrycket på blandade bestånd bör inte öka. Havsöringen på syd- och västkusten utgör idag ingen målart för yrkesfisket. För att inte fisketrycket på öringen skall öka på ett sådant sätt att beståndsstatusen äventyras föreslår Fiskeriverket att det maximalt skall vara tillåtet att använda 180 meter nät på grundare vatten än 3 meter. Maskstorleksbestämmelse Tidigare har Fiskeriverket beslutat om en minsta tillåten maska på 120 mm på grundare vatten än 3 meter i Skagerrak och Kattegatt. Denna maskstorlek har funnits passa bra till rådande minimimått i detta område; 45 cm, och ger en acceptabel bifångst av undermålig fisk om näten sätts på ett korrekt sätt. På sydkusten saknas motsvarande bestämmelse varför det är tillåtet att fiska med nät som kan förväntas ge en hög andel öring under minimimåttet. Öringbestånden på sydkusten är mer storvuxna och gällande minimimått är därför 50 cm. För att anpassa maskstorleken till dessa bestånd föreslås därför en minsta tillåten maska av 130 mm på vatten grundare än 3 meter i den del av Östersjön som omfattas av förslaget.
Sida 6(9) Beslut om denna remiss har fattats av enhetschefen Patrik Persson efter föredragning av avdelningsdirektören Martin Rydgren. I ärendet har i övrigt deltagit avdelningsdirektörerna Lars Ask och Håkan Carlstrand samt forskningsassistenten Erik Degerman. Patrik Persson Martin Rydgren Bilaga 1. Konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Bilaga 2. Sändlista
Sida 7(9) Bilaga 1. Konsekvensutredning 1. En beskrivning av problemen och vad man vill uppnå. Fiskeriverket har under 2010 gjort en översyn av regelverket kring nätfiske på grunt vatten på syd- och västkusten och har i samband med detta hållit samrådsmöten med bland annat Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och Sveriges kust- och insjöfiskares organisation. Under mötena har vissa problem lyfts fram. Även om bestånden av öring på syd- och västkusten generellt har god status så är det viktigt att fisket bedrivs på ett sådant sätt att inte den goda statusen äventyras. Förslaget syftar därför till att minska bifångstproblematiken och att bevara öringbestånden i gott skick samtidigt som tillsynen underlättas. 2. En beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd. Att inte införa de föreslagna reglerna skulle kunna innebära att fisket med nät efter öring på syd- och västkusten inte bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt och att den goda beståndssituationen äventyras. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen. Förslaget rör samtliga kategorier fiskare som använder nät på grundare vatten än 3 meter. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen. Förslaget innebär ringa kostnadsmässiga konsekvenser då havsöringen på syd- och västkusten inte utgör någon målart för yrkesfisket. De senaste fem åren (2006-2010) har endast 165 kg fångats i medeltal årligen. Den kommersiella fångsten av havsöring på Skånes kust understiger årligen 1000 kg. Detta är den totala fångsten med alla sorters redskap, inte bara nätfiske på grundare vatten än 3 meter. Den som idag använder nät med en maska understigande 130 mm på sydkusten kommer att behöva investera i nya redskap. Redskapen kan dock användas ett år till (och därefter på djupare vatten) och då det endast handlar om 180 meter nät så bedöms inte kostnaden vara oskälig. 5. En bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen
Då nätfisket på grunt vatten efter öring inte regleras av EU innebär förslaget en komplettering av EU:s regelverk. Sida 8(9) 6. En bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser. Förslaget föreslås träda i kraft den 1oktober 2011. Detta bland annat för att den som fiskar på sydkusten skall få ett år på sig att byta redskap. Bestämmelsen kommer att kungöras i vanlig ordning och utöver detta kommer information ges via Fiskeriverkets hemsida.
Sida 9(9) Bilaga 2. Sändlista Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Skåne län Naturvårdsverket Kustbevakningen Regelrådet Sveriges kust och insjöfiskares organisation Sveriges Fiskares Riksförbund Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund WWF SNF