Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne

Rapport 2013:18 Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne Arkeologisk utredning 2013 Tony Björk

Rapport 2013:18 Näsby 35:47, Kristianstad, Skåne Arkeologisk utredning 2013 Tony Björk Fornlämningsnr: 301 Näsby 35:47, Kristianstad Kristianstads kommun Skåne län

Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se 2013 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2013:18 Omslag: Ett urval tomhylsor m.m. från metalldetekteringen. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund och exploateringssituation 5 Antikvariska förutsättningar och bevarandeintressen 6 Topografi, fornlämningssituation och tidigare kunskap 6 Metod och prioriteringar 8 Utredningsresultat 10 Fornlämningens karaktär och anläggningskategorier 10 Fornlämningens utbredning 11 Bevarandeförhållanden 12 Fyndkategorier 12 Arkeologisk potential och förslag till fortsatta åtgärder 13 Referenser 15 Administrativa uppgifter 16 Bilaga 1 - Schaktbeskrivningar 19 Bilaga 2 Schaktplan, skala 1:1000 21

Fig. 1 (vänster). Karta över Skånes kommuner med läget för det aktuella arbetet i Kristianstads kommun markerat. Fig. 2 (nedan). Fornlämningar på Näsby fält i den norra delen av Kristianstad. A = uppgift om urnegrav, B = fynd av flintdepå/offer, C = skanslinjer enl. karta 1676 (Dahlén 1999, Wilhelmson 2006). Utdrag ur fastighetskartan 3D 3j, 3D 2j och FMIS.

Sammanfattning Vid arkeologisk utredning på den aktuella fastigheten grävdes tio schakt med grävmaskin. I de norra och centrala delarna av området utgjordes steril botten av lera, medan jordarten i den södra och den nordostligaste delen utgjordes av kalkrik morän. Det påträffades inga spår av den grävda försvarslinje som finns markerad på kartor från 1600-talet och förväntades kunna vara bevarad inom den aktuella exploateringsytan. I den södra delen av området påträffades ett femtontal anläggningar av förhistorisk karaktär. Anläggningarna utgjordes av ett förmodat grophus, två härdar, tre gropar och åtta stolphål. Anläggningarna var av samma karaktär som i den angränsande och delvis undersökta fornlämningen Kristianstad 301, och de tillhör säkert norra delen av denna boplats. Sju av schakten metalldetekterades på olika nivåer, men detta försvårades p.g.a. att området tidigare använts som militärt övningsområde. Det fanns extremt mycket tomhylsor i matjordslagrets övre del. En nedriven 1800-talsgård i områdets södra del medförde att marken här innehöll rikligt med sentida metallskrot. Föremål som kunde härledas till tiden före gårdens etablering och det militära övningsområdet inskränktes till en bronsknapp och en järnkniv. Sydsvensk Arkeologi AB föreslår att den södra tredjedelen av utredningsområdet blir föremål för en arkeologisk förundersökning inför en eventuell exploatering av ytan. Bakgrund och exploateringssituation Sydsvensk Arkeologi AB har i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne läns beslut gjort en arkeologisk utredning inom del av fastigheten Näsby 35:47 i norra delen av Kristianstad. Denna rapport är ett led i Länsstyrelsens handläggning av ärendet och föreliggande rapport är utformad i enlighet med direktiv i myndighetens förfrågningsunderlag och beslut. Bakgrunden till det aktuella arbetet är att Kristianstad kommun har för avsikt att bebygga en yta som är totalt ca 19 500 m 2. Exploateringsområdet utgörs i huvudsak av f.d. tomt och igenväxt åkermark till den nedlagda gården Berga. Närområdet är bebyggt med studentbostäder och enfamiljshus söder och öster om aktuell yta. I norr och väster består marken av betesmark och ängsmark i träda, som är delar av P6-regementets gamla övningsområde ned mot Araslövssjön. Den västra och södra delen av näset mellan Araslövssjön och den numera utdikade Nosabysjön användes som regementsområde och militärt övningsområde under större delen av 1900- Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47 5

talet. Samtidigt bebyggdes en stor del av näsets östra del med bostäder. Den sentida markanvändningen har endast föregåtts av några arkeologiska insatser under senare år, vilket är orsak till att de arkeologiska lämningarna i detta område är relativt dåligt kända trots en hög exploateringsgrad under lång tid. Antikvariska förutsättningar och bevarandeintressen Den aktuella exploateringen berör inga bevarandeintressen av nationell eller regional art. Däremot förmodades den norra delen av fornlämning Kristianstad 301 beröras, samt troligen en grävd försvarslinje från 1600-talet som enligt kartöverlägg skär den aktuella utredningsytan (fig. 2 samt Dahlén 1999). Utbredningen och bevarandegraden av Kristianstad 301 liksom bevarandegraden, och därmed bevarandevärdet, av skanslinjen var före den aktuella utredningen okänt. Kristianstad 301 har tidigare blivit föremål för arkeologisk utredning, förundersökning och undersökning (se nedan). Efter arkeologiska insatser 1998 och 2004 bebyggdes en del av den då aktuella ytan, medan en del av ytan undantogs från exploatering av Kristianstads kommun p.g.a. förekomsten av kulturlager samt fossila matjordslager och de kostnader som kunde förutses om de skulle undersökas. Topografi, fornlämningssituation och tidigare kunskap Det aktuella exploateringsområdet är beläget strax norr om relativt nybyggda studentbostäder vid Högskolan i Kristianstad (f.d. P6 regementets övningsområde). Platsen ligger på en liten höjd på en ganska flack men tydlig moränrygg, ca 1 km öster om Araslövssjön och ca 1 km väster om den forna Nosabysjön. Båda dessa sjöar är, respektive var, en del av Helgeåns vattensystem. Landskapet är relativt flackt och höjden varierar mellan 1-10 m.ö.h. Inom själva exploateringsytan ligger höjden på mellan 8-10 m.ö.h. Jordarterna utgörs i huvudsak av morän med mindre partier med glacial lera. Litorinahavets transgressionsmaximum i denna del av Skåne låg kring 7,5 m över dagens havsyta. Det har konstaterats att den aktuella ytan legat på en ö respektive en halvö under delar av mesolitikum och neolitikum (Björk 2007). Från bronsåldern och fram till utdikningen av Nosabysjön, under 1800-talets senare del, låg området på ett näs mellan sjöarna Araslövssjön och Nosabysjön. 6 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47

Det finns ett antal registrerade fornlämningar i närområdet av den aktuella ytan. Ytan ligger på den historiska byn Näsbys mark, ungefär 500 m nordväst om byläget. Näsby tillhörde tidigare Nosaby socken, som var ett kungalev. Byn Näsby har ett äldsta skriftligt belägg från år 1310 medan ortnamnet antyder en datering till vikingatid (Kristianstad 105). På den centrala höjdsträckningen på näset mellan Araslövssjön och den numera utdikade Nosabysjön finns det flera registrerade fyndplatser. Fyndplatserna är uppgift om en urnegrav med något osäkert läge invid regementskasernerna, en flintdepå/offer (Dahlén 1999, Wilhelmson 2006, markerade A och B på fig. 2) och en förmodad grav från senneolitikum/äldre bronsålder (Kristianstad 106). Samtliga kända boplatser däremot är delvis undersökta i samband med markexploateringar under det senaste årtiondet. De har genererat bl.a. kulturlager och brunnar, daterade till yngre bronsålder och äldre järnålder (Kristianstad 301, 302 och 303; Wickberg 2004, Wilhelmson 2006, Björk 2007). Ett stycke söder och sydväst om den aktuella ytan finns en registrerad skans och en galgbacke (Kristianstad 102 och 103), men det finns även en skans med skanslinje respektive två skanslinjer i äldre kartmaterial som inte finns registrerade i FMIS. Dessa skanssystem finns på en karta från 1676 av Erik Dahlberg och har samband med skånska kriget 1676-78 (Dahlén 1999, markerade C på fig. 2). Direkt söder om den nu aktuella exploateringsytan utfördes det en arkeologisk utredning steg 2 år 1998. Inom en 45 000 m 2 stor exploateringsyta konstaterades boplatslämningar inom en ca 15 000 m 2 stor del. För att ytterligare avgränsa fornlämningen utfördes samma år en förundersökning, varvid det konstaterades lämningar inom ett 12 000 m 2 stort område av det som sedan registrerades som fornlämning Kristianstad 301 i FMIS. Inom denna yta i sin tur fanns det kulturlager och fossila matjordslager inom en yta av ca 6000 m 2. Baserat på keramikfynd daterades lämningarna till yngre bronsålder och äldre järnålder (Wickberg 2004). År 2004 aktualiserades åter exploatering av en del av fornlämningen. Detta år utfördes en arkeologisk undersökning av ca 5000 m 2 av fornlämningens västra del. I denna del av fornlämningen påträffades härdar, kokgropar, gropar, stolphål, fossila matjordslager, en ugn och ett grophus. Lämningarna daterades till förromersk och romersk järnålder och de har tolkats som tillhörande ett eller flera gårdslägen, som varit direkt föregångare till den historiskt kända byn Näsby, som sannolikt har ett ursprung i yngre järnålder (Wickberg 2004). Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47 7

Fig. 3. Schaktens numrering och fördelning inom utredningsområdet. Schaktens placering anpassades till de faktiska omständigheterna. I söder togs hänsyn till befintliga träd, för att undvika att de förstördes. I den nordöstra delen fanns högar av matjord och makadam, som sannolikt är rester från tiden som regementets övningsområde. Metod och prioriteringar I undersökningsplan och beslut angavs att den arkeologiska utredningen skulle klargöra fornlämningssituationen d.v.s. om och var under mark dolda fornlämningar berörs av den planerade exploateringen. Om möjligt skulle utredningen även ge svar på fornlämningars karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Arbetet skulle utföras i form av provgrävning med grävmaskin samt metalldetektering. Utredningen skedde i två steg, genom en metalldetektering och en sökschaktsgrävning för att bedöma förekomst av dolda fornlämningar. Ursprungligen var metalldetekteringen tänkt att utföras efter avlägsnande av grässvål i samtliga schakt. I praktiken kom metalldetekteringen dock att göras i en del av utredningsschakten (schakt 1-2 och 5-9) både när grässvålen avlägsnats och när ytterligare en del av matjorden avlägsnats. Eftersom marken var kontaminerad med mängder av tomhylsor från de militära aktiviteterna under 1900-talet, blev sökschaktsgrävning 8 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47

Fig. 4. Schakt 10 i sydöstra delen av utredningsområdet. Foto åt sydost, Tony Björk. med syfte att lokalisera en eventuell skanslinje styrande för arbetsförloppet. Schakten samt de lämningar och fynd som påträffades mättes in med GPS (RTK). De fynd som visar på datering och funktionsbestämning av lämningarna tillvaratogs. De fynd som noterades i fyllningen av anläggningar antecknades men togs ej upp, utan ligger kvar in situ. Schaktens stäckningar kom, med hänsyn till faktiska förhållanden, som växande träd, befintliga vägar och stigar m.m., att justeras och delas upp i flera i förhållande till den principskiss för schaktsträckning som redovisades i undersökningsplanen. Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47 9

Utredningsresultat Vid utredningen grävdes tio sökschakt inom den aktuella exploateringsytan (fig. 3). Den totala längden på sökschakten var 339 löpmeter. Schakten var omkring 1,7 m breda. Detta innebär att ca 3 % av exploateringsytan schaktades vid utredningen, mot beräknade ca 3,5 % i undersökningsplanen. I sex av utredningsschakten, i utredningsområdets södra del, påträffades anläggningar som bedöms härröra från förhistorisk tid (schakt 1, 5 samt 7-10; se fig. 3 samt schaktplan i bilaga 2). Anläggningarna var relativt glest spridda, med störst täthet i söder och lägst i norr. Utbredningen av anläggningar motsvarar grovt sett den lite högre belägna yta i söder där jordarten utgjordes av morän, medan den lägre belägna ytan i norr där jordarten utgjordes av lera i stort sett var fri från anläggningar (se schaktbeskrivningar i bilaga 1). Antalet påträffade anläggningar i förhållande till schaktad yta, ger en anläggningstäthet om 0,05 anl/m 2 inom ca 6500 m 2 i utredningsområdets södra tredjedel. Detta indikerar att det totalt finns omkring 320 anläggningar. En mer precis beräkning borde gå att ge efter en eventuell förundersökning av platsen. Det påträffades inga rester av den försvarslinje från 1600-talet som finns belagd på historiskt kartmaterial. Sannolikt är det svårt att helt korrekt rektifiera dessa kartor, som har stora felkällor. Det är rimligt att anta att försvarsverken i själva verket ligger norr om den aktuella ytan, där terrängen höjer sig något. Fornlämningens karaktär och anläggningskategorier Det påträffades flera olika typer av anläggningar vid utredningen. På ett övergripande plan ger sammansättningen intryck av en relativt ordinär boplats från bronsålder-äldre järnålder. Det som sticker ut i materialet är ett förmodat grophus. Det ska poängteras att anläggningarna kategoriserades okulärt, med undantag för ett stolphål som snittades för att avgöra om det var ett stenlyft eller ett stolphål (AS 451), och grophuset som sondades med geokäpp. De anläggningskategorier som påträffades var ett grophus, två härdar, tre gropar, åtta stolphål, fyra diken, en större nedgrävning med raseringsmassor (troligen lämningar efter Berga gård), en handfull störningar och ett antal stenlyft. Med undantag för en mycket stor störning inmättes inga störningar och stenlyft. Dikena mättes in men bedömdes samtliga vara sentida, baserat på fyllningens relativt matjordsaktiga och lösa karaktär. För 10 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47

Fig. 5. Grophuset AV 224 i schakt 7. Notera störning och ytlig kabel i anslutning till anläggningens norra del. Foto åt norr. Fig. 6. Härden AH 387 i schakt 9. Anläggningarna avtecknade sig väl mot den kalkrika moränen. Foto åt nordost. ytterligare detaljer med anläggningsbeteckningar m.m. se bilaga 1 och 2. Grophuset (AV 224) hade en fet, sotig fyllning och det observerades förekomst av bränd lera, djurben, träkol och skörbränd sten i ytan av anläggningen. Sondat djup uppgick till 0,45 m från anläggningsytan till steril morän. De understa ca 0,1 m i geokäppen var påtagligt svart och sotigt. Grophuset framschaktades ej i sin helhet (fig. 5). Fornlämningens utbredning De förhistoriska lämningar som påträffades vid den aktuella utredningen ansluter direkt till de lämningar som undersöktes år 2004 (Kristianstad 301). Det är alltså rimligt att anta att de tillhör norra delen av denna boplats. Fornlämningen sträcker sig mellan 10 60 m norr om utredningsområdets södra gräns, såvitt det går att bedöma av anläggningsförekomsten. I fig. 7 redovisas en tolkning av utbredningen av Kristianstad 301 baserad på iakttagelser 1998, 2004 och det aktuella arbetet. Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47 11

Fig. 7. Tolkning av och förslag till utbredning av fornlämning Kristianstad 301. Bevarandeförhållanden De anläggningar som påträffades var väl bevarade. Inga kulturlager eller fossila matjordslager kunde konstateras. All mark inom utredningsområdet bedöms ha odlats i historisk tid. Ytan ligger för övrigt som helhet inom byn Näsbys inägomark. Den utskiftade gården Berga som legat på platsen under 1800- och 1900-talen har inneburit en del ingrepp i fornlämningen. Den militära verksamheten från 1920-tal till 1990-tal har inneburit att det har grävts för olika typer av värn och byggnader att döma av en del störningar. Fyndkategorier Det påträffade flera olika fyndkategorier vid utredningen. Nedan presenteras de efter materialkategori. Metaller: En järnkniv (F203), en bronsknapp (F202 - fig. 8), diverse fragment av sentida metallskrot samt ett stort antal tomhylsor från 1900-talet. Samtliga metaller påträffades vid metall- 12 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47

detektering på olika nivåer i schakt 1 och schakt 5-9. Järnkniven och bronsknappen tillvaratagna. Övrigt material kasserat. Lera: Del av kritpipsskaft från ett dike (AD 338). Bränd lera noterades i ytan av grophuset (AV 224). Ej upplockat. Fig. 8. Bronsknappen F202 från södra delen av schakt 1. Djurben: Obrända djurben noterades i ytan av grophuset AV 224 och i ytan av gropen AG 456. Ej upplockat. Flinta: Två avslag i Kristianstadsflinta, funna i övergången mot steril undergrund vid schaktning i schakt 1 och 7 (F204 och F205). Träkol: Noterades i ytan av flera av anläggningarna. Ej upplockat. Skörbränd sten: Noterades i ytan av grophuset och härdarna. Ej upplockat. Arkeologisk potential och förslag till fortsatta åtgärder Den berörda fornlämningens vetenskapliga potential utvärderades i samband med undersökningen 2004 och de slutser som drogs då är fortfarande relevanta (Wickberg 2004). Först och främst gäller det bebyggelseutvecklingen. Det bedöms som angeläget att datera boplatsens etablering och upphörande väl, eftersom det ger en möjlighet att tidfästa omlokaliseringarna av bebyggelsen i våtmarksområdena ur ettt lokalt och regionalt perspektiv. Etableringen av byn Näsby på det historiskt kända byläget sker sannolikt under yngre järnålder, men fasen yngre romersk järnålder till vikingatid är i stort sett okänd i området. Det kunde inte identifieras några tydliga långhus vid undersökningen 2004, vilket f.ö. i stor utsträckning är likadant på andra undersökta boplatser i närheten av Helgeåns vattensystem (Björk & Lilja 2009). Det är angeläget att identifiera långhus i dessa miljöer för att avgöra om det finns några socioekonomiska skillnader mellan boplatserna i de låglänta och vattennära områdena utmed Helgeå och slättsjöarna jämfört med dem i övriga delar av Kristianstadsslätten. Det är vid den aktuella exploateringen sannolikt huvudsakligen boplatsens perifera delar som berörs, men även en mindre del av boplatsens centrala parti, liksom vid undersökningen 2004. Om uppdragsgivaren väljer fortsatt exploatering av denna del av Näsby 35:47, menar vi att utredningsresultaten och den förmo- Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47 13

Fig. 8. Ytan söder om den kryssade linjen föreslås gå vidare till förundersökning. dade arkeologiska potentialen motiverar att det görs en förundersökning i den södra delen av det aktuella området. Vi föreslår därför en arkeologisk förundersökning inom den del där utredningsområdet och Kristianstad 301 överlappar varandra (ytan söder om kryssad linje på fig. 8). En förundersökning bör ha som mål att tydligare avgränsa, datera och funktionsbestämma lämningarna för att mer precist kunna rikta frågeställningar och lämplig undersökningsyta inför en eventuell slutundersökning. 14 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47

Referenser Björk, T. 2007. Bronsåldersbrunnar i Näsby. Arkeologisk undersökning 2006-2007, RAÄ 303, Kristianstad, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad rapport 2007:24. Kristianstad. Björk, T. & Lilja, H. 2009. Vid vattnet. Om den förhistoriska bebyggelsen i Kristianstads närhet. Föreningen Gamla Christianstads årsskrift 2009. Kristianstad. Dahlén, J. 1999. Översiktlig utredning rörande fornlämningsbeståndet på Näsby fält 1998. Regionmuseet Kristianstad rapport 1999:10. Wickberg, Y. 2004. Näsby 35:47 Boplatslämningar från äldre järnålder. Arkeologisk utredning steg 2 och förundersökning 1998, slutundersökning 2004. Regionmuseet Kristianstad rapport 2004:137. Wilhelmson, H. 2006. Boplatserna på näset. Arkeologisk utredning och förundersökning, RAÄ 302, Kristianstad, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad rapport 2006:59. Kristianstad. FMIS, Fornsök SGU Serie Ae nr 88 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47 15

Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB projnr: 130015 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-855-2013 Datum för beslut: 2013-03-18 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Koordinatsystem: Skåne Kristianstad Kristianstad Näsby 35:47, del av Ekonomiska kartan, blad 3D 3j RT 90 2,5 gon V X koordinat: 6215135,50 Y koordinat: 1396625,50 Höjdsystem: RH 70 M ö.h. 8-10 Fältarbetstid: 10/4 12/4 2013 Antal arbetsdagar: 3 Antal arkeologtimmar: 30 Antal maskintimmar: 24 Exploateringsyta: ca 19500 m 2 Undersökt yta: Platschef: Personal: Underkonsulter: Uppdragsgivare: 339 löpmeter schakt Tony Björk Bo Knarrström, BWK consulting Grävmaskin: Nilssons grävmaskiner Kristianstad AB Bod: Ramirent, Hässleholm Tidigare undersökningar: Wickberg 2004 Metalldetektering: BWK consulting Kristianstad kommun, Strategi & utveckling Fynd: Fyndnr 202-205. Förvaras på LUHM 32213 Dokumentationsmaterial: Kostnader, beslutade: Kostnader, faktiska: Intrasisprojekt SA 130015. Digitala foton. Anteckningar. Arkiveras i Regionmuseet Kristianstads arkiv. 79 300 kr (exkl. moms) 74 986 kr (exkl. moms) 16 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47

Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47 17

18 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47

Bilaga 1 - Schaktbeskrivningar Schakt 1 (OS 234). Längd: 128,6 m. Matjordsdjup: 0,20 i norr, 0,40 i söder. Generellt kring 0,30 m. Undergrund: Morän ca 45 m i söder, därefter lera. Anläggningar/lager: Två diken (AD 259, AD 282), en grop (AG 266), en härd (AH 272). Fynd: 1 avslag Kristianstadsflinta (F204), 1 järnkniv (F203), 1 bronsknapp (F202). Schakt 2 (OS 286). Längd: 20,3 m Matjordsdjup: Omkring 0,20 m. Undergrund: Lera. Anläggningar/lager: - Fynd: - Schakt 3 (OS 294). Längd: 38 m. Matjordsdjup: 0,20 0,25 m. Undergrund: Lera ca 5 m i norr, därefter kalkrik morän. Anläggningar/lager: Ett dike (AD 310) och en stor störning med makadam (AZ 314). Fynd: - Schakt 4 (OS 322). Längd: 28,6 m. Matjordsdjup: Tunt humuslager ovan ca 0,30 0,40 m grus och makadam. Därunder ca 0,35 m matjord. Undergrund: Lera med inslag av morän och sten. Anläggningar/lager: - Fynd: - Schakt 5 (OS 330). Längd: 21 m. Matjordsdjup: Omkring 0,35 m. Undergrund: Morän ca 7 m i söder, därefter lera. Anläggningar/lager: Ett dike (AD 338), ett stolphål (AS 343). Fynd: - Schakt 6 (OS 216). Längd: 11,7 m. Matjordsdjup: 0,30 0,40 m. Undergrund: Stenig morän. Anläggningar/lager: Störning + kabel i söder. Flera stenlyft, mycket metallskrot. Fynd: - Schakt 7 (OS 206). Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47 19

Längd: 8,9 m. Matjordsdjup: 0,40 0,50 m. Undergrund: Morän. Anläggningar/lager: Ett grophus (AV 224) sondat djup 0,45 m från anläggningens yta till steril botten. Grophuset angränsar i NV till störning med modernt glas samt ett kabelschakt (se Schakt 6). Fynd: Ett avslag Kristianstadsflinta (F205). Schakt 8 (OS 395). Längd: 21,7 m. Matjordsdjup: Matjord och omrörda massor till ett djup av omkring 0,60 m. Undergrund: Stenig morän. Anläggningar/lager: En stor nedgrävning (dike?), fyllt med sten och rivningsmassor, skar schaktet (AG 435). Nedgrävningen var 1,80 m bred och 1,2 m djup. En grop (AG 439), sex stolphål (AS 405, 412, 420, 428, 445 och 451). Fynd: - Schakt 9 (OS 368). Längd: 34,5 m. Matjordsdjup: 0,30 0,40 m. Undergrund: Kalkrik morän. Anläggningar/lager: En härd (AH 387). Minst 0,30 djup fyllning bedömt från stenlyft i kanten. Fynd: - Schakt 10 (OS 351). Längd: 26 m. Matjordsdjup: Tunt humuslager, därunder ca 0,10 m makadam, följt av ca 0,40 m matjord. Undergrund: Morän. Anläggningar/lager: En grop (AG 456), ett stolphål (AS 361). Fynd: - 20 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47

Bilaga 2 Schaktplan, skala 1:1000 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47 21

Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2013 1. Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU 2012. Joakim Frejd. 2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö kommun, FU 2012. Joakim Frejd & Elisabeth Rudebeck 3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson. 4. Norra Sandby ödekyrkogård. Sandby 68:1, Norra Sandby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson. 5. Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn. FU 2012. Per Sarnäs. 6. Bäckaskog 1:17, Kiaby sn, Kristianstad kn. FU 2011. Tony Björk. 7. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Tjörneröd. 2013. Bertil Helgesson. 8. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Högestad. 2013. Bertil Helgesson. 9. Östraby kyrka. Arkeologisk förundersökning i samband med golvomläggning 2013. Ing- Marie Nilsson. 10. Kronotorp 3, Augerum sn, Karlskrona kn. Arkeologisk förundersökning 2012. Therese Ohlsson. 11. Citadellstaden 2:1, Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd. 12. Limhamn 155:355 m.fl. Hyllie sn, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning 2012. Åsa Berggren. 13. Östra Centrum i Kristianstad. Fastigheten Kristianstad 4:4 m fl., Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson. 14. Vintrie Park. Grav och gård, 4000 BC 1712 AD. Malmö kommun. Arkeologisk slutundersökning 2011. Kristian Brink & Karina Hammarstrand Dehman. 15. Härlöv 35:1 och 35:4, Kristianstad sn, Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk utredning steg 1, 2013.Ulla Isabel Wolfe 16. Innerstaden 1:14 Skomakaregatan och Gyllenstjärna 29, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Per Sarnäs. 17. Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö kommun, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning 2012. Per Sarnäs. 18. Näsby 35:47, Kristianstad, Kristianstad kn. AU 2013. Tony Björk. 22 Arkeologisk utredning inom Näsby 35:47