Rasklubben för dansk-svensk gårdshund Motionerna 1-13 att behandlas på årsmöte söndagen den 28 februari 2016

Rasklubben för dansk-svensk gårdshund Motionerna 1-13 att behandlas på årsmöte söndagen den 28 februari 2016

Innehållsförteckning Motion 1 sid 1 Motion 2 sid 3 Motion 3 sid 5 Motion 4 sid 7 Motion 5 sid 9 Motion 6 sid 11 Motion 7 sid 12 Motion 8 sid 14 Motion 9 sid 18 Motion 10 sid 21 Motion 11 sid 22 Motion 12 sid 23 Motion 13 sid 24 Styrelsens svar sid 25-29

\ rvo/to.t /,?z-{or>, å'öl& -d/*äa 1 MOTION tiii RASKLUBBEN fot DANSK SVENSK GÅRDSHUND Arsmötet 2A16-02-28 Ang: Fördela arbete med hjälp av lokala grupper i rasklubben Många av uppfödarna saknar delaktighet och samarbete styrelse mot uppfödare. Vi uppfattar det som att styrelsens arbete ligger på några få personer. Arbetet blir på så sätt väldigt koncentrerat till en och samma person eller mindre grupp Genom att bilda lokala föreningar som underföreningar till RDSG kan samarbetet och transparensen valpköpare, medlemmar, uppfödare och styrelse forbättras. Jag yrkar på att rasklubben ska använda sig av de aktivitetsgrupper som finns och tillåta att det bildar sk Lokala föreningar. Man delar då in landet i norr, söder, öster, väster och mitt. 2016-01-16 Marie Sandelin Vinkelvägen 3 514 53 Månstad

r 2 I YSBY 2016-01-16 åile*w MAzuE SANDLEIN / CANDELINZ KENNEL /r,n 6r/"rnn'n/ EWA OSTERMAN / GALANTS KENNEL.*rtUru futsll-- ANGELIQUE LINDBLOM I RAMOYAS KENNEL l[ - / (ttya4 VIRGINIA MAXELIUS / {'t fl \IAG}iUSSON / AAGERUPS KENNEL nn {lolui,t cäs{ma MARSH r ÅNcrenNAS KENNEL ANNA DAHL I TRÅTpSERGA cånos KENNEL a cdb ULRIKA TALTS / HURRELVINGENS KENNEL,*ffih*LVTNGENSKENNEL

'I /Voh*.t,Z,'h{a*-, "W& -&{'PZ \ 3 MOTTON tiil RASKLUBBEN föt DANSK SVENSK GARDSHUND Arsmotet 2016-02-28 Ang: Fördela arbete med hjälp.av lokala grupper i rasklubben Många av uppfodarna saknar delaktighet och samarbete styrelse mot uppfödare. Vi uppfattar det som att s relsens arbete ligger på några få personer. Arbetet blir på så sätt väldigt koncentrerat till en och samma person eller mindre grupp. Vi ser det av stor vikt att uppfödare får vara så delaktiga som möjligt i rasklubbens och styrelsens arbete. Jag yrkar på att De lokala underföreningarna ska ha möten där minnesanteckningar förs. De ska ha hand om valphänvisning, avelsråd, hanhundshänvisning samt upplodarlista m.m. och på så sätt avlasta RDSG styrelse och enskilda personer som idag skoter detta. Frågor av den natur som är av värde för hela RDSG lämnas vidare till styrelsen och på så sätt blir det eft mer transparent arbete mellan sffrelse och uppfödare. Uppfödare från lokalgrupperna kan adjungeras till RDSG styrelsemöten då ev hänskjutna frågor kommit upp från den lokala gruppen. 2016-01-16 Marie Sandelin Vinkelvägen 3 51453 Månstad dfu^^t»ru,l-åä

4 dtta*w YSBY 2016-01-16 MARIE SANDLEIN / CANDELINZ KENNEL /./årz lfrh+*ou.v EWA OSTERMAN / GALA}ITS KENNEL t/,r4,(/,lq/e Lr^rtl* ANGELIQT]E LINDBLOM / RAMOYAS KENNEL af.nf-cf6 "/h irorrg N,IAcliussox i AAGERUpS KEN,IEL i/- - t'lrurrbrq I'trty,ii,a VIRGINIA MAXELIUS / -z') r.'l I /,/t.t I r,\ I /..t..\. Lr.. \. l'l\''"\'\1 ':- 7 ll.. GABzuELA MARSH i ANGLAR-\IAS KENNEL Ub^*-&./^Å ANi.iA DAHL I rnårgeerga cånos KENIIEL i!\,l+-.. (-t t i} ULIUKA TALTS / HURREL,VINGENS KENNEL VINGENS KENI\{EL

u' /{} fr't:,t' 3;h 5 Motioner till Årsmöte 2016 Till Barbro Härse Backsippevägen 6 24272 Ludvigsborg MOTIONENS NAMN Förslae till att förbättra rasklubbens ekonomi. NAMN OCH KONTAKTUPPGIFTER Ewa Osterman saiartlkerrcl@t &Jau telefon. A$O 25242. mobil O7A5126 L17 BAKGRUND * BESKRIVNING _ ARGUMENTATION Ba ksrund : Tid ningen Gårdshu nden kosta r raskl u bben mycket/å r. Beskrivning: På årsmötet201,4 redovisades ökade kostnader för tidningen gårdshunden. Den utkommer med 4 nummer/år. På årsmötet 2015 beslöts att ta in offerter från andra tryckerier för att se om det gick att minska på den kostnaden. Styrelsen beslöt att fortsätta med nuvarande tryckeri. Arsumentation: Då mycket utav materialet som presenteras i tidningen redan är pass6 när vi får tidningen i vår hand, kan vi lika gärna låta tidningen finnas på vår hemsida. Där ligger ju redan mycket av det som står i tidningen. (Det som bara medlemmar ska få ta del utav, kan man enkelt lösa med en inloggningskod). Jag tänker på utmärkelser, resultat och BPH. Detta är några exempel på dubbel information. Hd-röntgen resultatet finns att läsa på Skk:s avelsdata/hunddata. Artiklar skrivna av medlemmar kan lika gärna ligga på klubbens hemsida. Där finn redan "Månadsintervjun". Tidningen är dyr för klubben och om vi gör en digital tidning sparas pengar som kan användas på bättre sätt. YRKANDE -JAG YRKAR ATT Tidningen Gårdshunden i fortsättningen görs digitalt på vår rasklubbs hemsida.

6 YSBY 2016-01-16 MARIE SANDLEIN / CANDELINZ KENNE,L lj 4 /",/) rut? /raht /unz* EWA OSTERMAN I GALANTS KENNEL,/rrtU@'Lfu /.Lt/ ANGELIQUE LINDBLOM / RAMOYAS KENNEL VIRGINIA MAXELIUS I,OTTE I,TRCNUS ON / AAGERUPS KENNEL tta,ttto r\ii ULrto i/'-l'{ ANNA DAHL I rcnåtenerga CÅNPS KENNEL tl,,--,*\ <rr ; ULRIKA TALTS / HURRELVINGENS KENNEL (),i ^ fl,m I Ilr) lan ralr-ts / HURRELvINGENS KENNEL \

1 I / r'.'... Motion till Rasklubben för Dansk Svensk Gårdshund gällande den ärftliga sjukdomen Cystinuri 7 Som uppfödare och hundägare har vi ett ansvar för att behålla rasen frisk och bör därför vara uppmärksamma när vi uppfattar nya förändringar som vi tidigare inte varit medvetna om. Bakgrund Cystinsten eller Cystinuri är en form av urinsten som orsakas av en ärftlig defekt. Arvsanlaget som ger cystinsten gör att aminosyran cystin inte kan "tas om hand" av njurarna utan sköljs orenat ut i urinen. Som en följd av cystinets låga upplöslighet i hundens urin ombildas det till cystinstenar. Behandling för drabbad hund innebär operation och avlägsnande av stenar samt specialkost och medicinering livet ut. Symptom uppträder vanligast före 4 års ålder. Arvsgången varierar olika från ras till ras och ärftlighetsstudier har gjorts med olika resultat. Vanligen nedärvs det, enligt Vetgen (https://r,rnvw.vetgen.com/canine-cystinuria.html) autosomal recessivt men man har upptäckt att hos exempelvis Dvärg-pinschern att det nedärvs autosomal dominant. DNA test for Cystinuri forekommer idag inom flertalet raser. Fakta från SKK: Minst sex hundar ska fesfas. Enligt fastställda riktlinjer från SKI{/AK krävs att minst tre (3) kliniskt sjuka hundar med minst en (1) förälder (totalt minst 6 djur) fesfas på det aktuella laboratoriet. Alla blodproven ska skickas utan uppgift om hundidentitet och samtliga prover stämma överens med de förväntade resultaten för att testef ska anses validerat. Det är rasklubbarna själva som bär ansvaret och är drivande i processen att validera etf fesf. Till sin hjälp har de personal vid SLU, SuerEes Lantbruksuniversitet. Rasklubben bör utse en person som är ansvarig för valideringsarbetet. Denna person tar kontakt med ansvarig personal pä SLU och lägger tillsammans med denne upp en plan för hur valideringsarbetet ska utföras. Det finns idag B drabbade individer spridda i landet. Alla dessa hundar är i dagsläget inte rapporterade in till rasklubben. 4 av dessa hundar är använda i avel och tillsammans har de 60 avkommor. Då deras härstamning varierar kan det finnas misstanke om att det finns fler fall inom vår ras. Det har i flera fall visat sig att djurägaren har fått reda på diagnosen men inte uppfattat att detta är en ärftlig sjukdom och har därmed inte sett någon vikt utav att rapportera in detta till uppfödaren och rasklubben. För mer information om cysteinuri, dess arvsgång och referenser, se bilaga 1 Yrkande: Förslag till beslut: 1. Att rasklubben bidrar till att man arbetar fram ett DNA test enligt SKK:s beskrivning. Detta genom att ekonomiskt stå för kostnaden kring blodprovsinsamligen av de individer som krävs för att få fram ett tillforlitligt DNA test. 2- Att rasklubben skriver om detta projekt och sjukdomen i medlemstidningen för att öka kunskapen och få en bättre bild att kartlägga Cystinstenar hos DSG. 3. Att rasklubben ber om utdrag från försäkringsbolagens skaderegleringar gällande Cysteinuri. Alla punkter från 1-3 önskar vi ska bedömdas och röstas individuellt. Ljungbyhed den l9januari 2016 Gabriela Marsh Änglarnas kennel,d*l O hrl ruw,- fi **a h/",,,'//

Bilaga 1 till motion från Gabriela Marsh angående Cystinsten/Cystinuri. 8 Nedärvning av cystinuri hos olika hundraser Cystinuri är en ärftlig sjukdom som ofta leder till återkommande njurstensbildning. När återtransporten i njurarna av aminosyran cystin, från urin till blod, inte fungerar resulterar det i ökade mängder cystin i urinen där cystinet på grund av dess låga löslighet i urin bildar kristaller (njurstenar). På grund av anatomiska snarare än genetiska skäl diagnostiseras sjukdomen oftare hos hanhundar än hos tikar. Den genetiska bakgrunden för sjukdomen är bäst beskriven for människor där den orsakas av mutationer ien av aminosyratransportörgenerna SLC3A1 eller SLC7A9. Mutationer i SLC3A1 eller SLC7A9 förklarar ungefär 70 o/o av alla mänskliga cystinurifall. Generna SLC3A1 eller SLC7A9 finner man på hundens kromosom 10 respektive kromosom 1. Aven hos hund finns flera exempel på att olika mutationer i SLC3A1 eller SLCTA9 orsakar sjukdomen cystinuri. Bland annat orsakas cystinuri hos Labrador av en autosomal recessiv nedärvning av en mutation i SLC3A1. Hos Newfoundlandshund orsakas cystinuri av autosomal recessiv nedärvning av en annan mutation i SLC3A1. Det finns också exempel på autosomal dominant nedärvning av en mutation islc3a1 hos Australian Cattledog, med en allvarligare cystinuri hos hundar med två kopior av den muterade genen (homozygoter). I dvärgpinscher är det istället en mutation i SLCTA9 som orsakar sjukdom hos heterozygota individer. Cystinuriär alltså autosomal dominant nedärvd även hos dvärgpincher. Hos hund finns också cystinuri som inte kan förklaras av mutationer varken i SLC3A1 eller SLC7A9 beskrivet hos Fransk och Engelsk bulldog. Referenser Harnevik L, Hoppe A, Söderkvist P. SLC7A9 cdna cloning and mutational analysis of SLC3A1 and SLC7A9 in canine cystinuria. Mamm Genome. 2006 Jul;17(7):769-76. Epub 2006 Jul 14. Henthorn PS, Liu J, Gidalevich T, Fang J, Casal ML, Patterson DF, Giger U. Canine cystinuria: polymorphism in the canine SLC3A1 gene and identification of a nonsense mutation in cystinuric Newfoundland dogs. Human Genetics 200O,107.295-303. Brons AK, Henthorn PS, Raj K, Fitzgerald CA, Liu J, SewellAC, Giger U. SLC3A'I and SLCTA9 mutations in autosomal recessive or dominant canine cystinuria: a new classification system. J Vet lntern Med.2013 Nov-Dec;27(6):1400-8. doi: 10.11111jvim.12176. Epub 2013 Sep 3.

/{a(zb, r_ ron**n" eo/ö=0/- ä" Motion till Rasklubben för Dansk Svensk Gårdshund gällande den ärftliga sjukdomen Cystinuri Som uppfödare och hundägare har vi ett ansvar för att behålla rasen frisk och bör därför vara uppmärksamma när vi uppfattar nya förändringar som vi tidigare inte varit medvetna om. 9 Bakgrund Cystinsten eller Cystinuri är en form av urinsten som orsakas av en ärftlig defekt. Arvsanlaget som ger cystinsten gör att aminosyran cystin inte kan "tas om hand" av njurarna utan sköljs orenat ut i urinen. Som en följd av cystinets låga upplöslighet i hundens urin ombildas det till cystinstenar. Behandling för drabbad hund innebär operation och avlägsnande av stenar samt specialkost och medicinering livet ut. Symptom uppträder vanligast före 4 års ålder. Arvsgången varierar olika från ras till ras och ärftlighetsstudier har gjorts med olika resultat. Vanligen nedärvs det, enligt Vetgen (https://www.vetgen.com/canine-cystinuria.html) autosomal recessivt men man har upptäckt att hos exempelvis Dvärg-pinschern att det nedärvs autosomal dominant. DNA test för Cystinuri förekommer idag inom flertalet raser. Fakta från SKK: Minst sex hundar ska fesfas. Enligt fastställda riktlinjer från SKWAK krävs att minst tre (3) kliniskt sjuka hundar med minst en (1) förälder (totalt minst 6 dju) fesfas på det aktuella laboratoriet. Alla blodproven ska skickas utan uppgift om hundidentitet och samtliga prover stämma överens med de föruäntade resultaten för att fesfef ska anses validerat. Det är rasklubbarna själva som bär ansvaret och är drivande i processen att validera ett test. Till sin hjälp har de personal vid SLU, Svenges Lantbruksuniversitet. Rasklubben bör utse en person som är ansvarig för valideringsarbetet. Denna person tar kontakt med ansvarig personal på SLU och lägger tillsammans med denne upp en plan för hur valideringsarbetet ska utföras. Det finns idag, vad vi vid dagens datum känner till, 8 drabbade individer spridda i landet. Alla dessa hundar är i dagsläget inte rapporterade in till rasklubben. 4 av dessa hundar är använda i avel och tillsammans har de 60 avkommor. Då deras härstamning varierar kan det finnas misstanke om att det finns fler fall inom vår ras. Det har i flera fall visat sig att djurägaren har fått reda på diagnosen men inte uppfattat att detta är en ärftlig sjukdom och har därmed inte sett någon vikt utav att rapportera in detta till uppfödaren och rasklubben. För mer information om cysteinuri, dess arvsgång och referenser, se bilaga 1 Yrkande: Förslag till beslut: 1. Att rasklubben bidrar till att man arbetar fram ett DNA test enligt SKK:s beskrivning. Detta genom att ekonomiskt stå för kostnaden kring de provtagningar och analyser av de individer som krävs för att få fram ett tillförlitligt DNA test som kan vara användbart i avelsarbetet. 2. Att rasklubben skriver om detta projekt och sjukdomen på hemsida och/eller i medlemstidningen för att öka kunskapen och få en bättre bild att kartlägga Cystinstenar hos DSG. 3. Att rasklubben ber om utdrag från försäkringsbolagens skaderegleringar gällande Cysteinuri. Alla punkter från 1-3 önskar vi ska bedömdas och röstas individuellt. nuarl 2016 arnas kennel

10 Bilaga 1 till motion från Gabriela Marsh angående Cystinsten/Cystinuri' Nedärvning av cystinuri hos olika hundraser cystinuri är en ärftlig sjukdom som ofta leder till återkommande njurstensbildning' När återtransporten i njurarna av aminosyran cystin, från urin till blod, inte fungerar resulterar det i ökade mängder cystin i urinen där cystinei på grund av dess låga löslighet i urin bildar kristaller (njurstenar). På grund av anatomiska snarare än genetiska skäl diagnostiseras sjukdomen oftare hos hanhundar än hos tikar' Den genetiska bakgrunden för sjukdomen är bäst beskriven för människor där den orsakas av mutationer i en av aminosyratransportörgenerna slc3a1 eller slc7a9' Mutationer i SLC3A1 eller SLC7A9 förklarar ungefär 70 o/o av aila mänskliga cystinurifall' Generna SLC3A1 eller SLC7A9 finner man på hundens kromosom 1O respektive kromosom 1 ' Aven hos hund finns flera exempel på att olika mutationer i SLC3A1 eller SLC7A9 orsakar sjukdomen cystinuri. Bland annat orsakas cystinuri hos Labrador av en autosomal recessiv nedärvning av en mutation i SLC3A1. Hos Newfoundlandshund orsakas cystinuri av autosomal recessiv nedärvning av en annan mutation i SLC3A1' Det finns också exempel på autosomal dominant nedärvning av en mutation i SLC3A1 hos Australian cattledog' med en allvarligare cystinuri hos hundar med två kopior av den muterade genen (homozygoter)' I dvärgpinscher är det istället en mutation i slc7a9 som orsakar sjukdom hos heterozygota individer. cystinuri är alltså autosomal dominant nedärvd även hos dvärgpincher' Hos hund finns också cystinuri som inte kan förklaras av mutationer varken i SLC3A1 eller slc7a9 beskrivet hos Fransk och Engelsk bulldog' Referenser Harnevik L, Hoppe A, Söderkvist P. SLC7A9 gdna cloning and mutational analysis of SLC3A1 and slc7a9 in canine cystinuria. Mamm Genome. 2006 Jul;17(7):769-76' Epub 2006 Jul 14. Henthorn PS, Liu J, Gidalevich T, Fang J, Casat ML, Patterson DF, Giger U' Canine cystinuria: polymorphism in the canine SLC3A1 gene and identification of a nonsense mutation in cystinuric Newfoundland dogs. Human Genetics 2000' 107"295-303' Brons AK, Henthorn PS, Raj K, Fitzgerald ca, Liu J, SewellAC, Giger u' slc3a1 and SLCTA$ mutations in autosomal recessive or dominant canine cystinuria: a new classification system. J Vet lntern Med. 2013 Nov-Dec;27(6):1400-8' doi: 10.1111/jvim.12176. Epub 2013 Sep 3'

I.,. 11 Motion till Årsmöte 2016 Möjlighet att kunna rösta via ombud på årsmötet! I dagsläget har medlemmar i Rasklubben for Dansk/Svensk Gårdshund inte någon möjlighet att kunna göra sin röst hörd vid röstning om de inte frsiskt kan ndrvara vid årsmötet. Sverige är ett avlångt land och medlemmar o uppfodare är spridda över landet. Därör är det inte alltid möjligt att personligen kunna ndwaravid ett årsmöte. Detta kan ha många olika orsaker och alla är lika giltiga. En fullmakt till någon som ska deltaga på mötet ger möjlighet åt de som inte kan narvara att göra sin röst hörd. På det viset känner sig alla mer delaktiga i klubbens göranden och låtanden. Fler aktiveras på så sätt. Jag yrkar att: Årsmötet ger åt styrelsen for Rasklubben for Dansk/Svensk Gårdshund i uppdrag att arbeta for att erforderliga ändringar i stadgarna görs for attpä det viset göra det möjligt for alla medlemmar att kunna göra sin röst hörd, även om de inte har möjlighet att i egen person närvara på årsmötet Ysby 2016-01-23 i i!. I " l ',.-;rt f! ' i '',', li.-lt' i"t i.-. Ewa Osterman galantskennel@te1ia. com 0430 25242 mobil 0705 12 6l 17

\ 12 Till Rasklubben {tir dansk-svensk gårdshunds (RSDG) årsmöte Motion angående uppflbrdarlistan på RSDG's hemsida Idag är det så att de uppfodare som ffir stå med på listan är de som foljer rasklubbens avelsrekommendationer. Det betyder att många uppfodare som är medlemmar i RSDG inte fär stå med på uppfodarlistan. Mitt forslagär att alla uppftidare som är medlemmar i RSDG ska ä stå med på uppfodarlistan. Men man måste folja rasklubbens avelsrekommendationer frir att tä valphänvisning på sin valpkull. Alltså om uppfodaren foljer ar,elsrekommendationerna på en kull fär den valphänvisning på just den kullen om den sedan tar en annan kull som inte töljer avelsrekommendationerna så ffir den ingen valphänvisning på den kulien. Hela tiden står uppfodaren med på uppfodarlistan. Detta gör att rasklubben lätt kan kontrollera att de kullar de har i sin valphänvisning loij er avel srekommendationerna. Idag måste rasklubben kontrollera att alla uppfodare som står på uppflodarlistan foljer rasklubbens avelsrekommendationer hela tiden. Det är svårt och tar mycket tid och med detta forslaget så slipper man den kontrollen. Det är många rasklubbar for andra raser som har det på detta sättet tex. Shetland Sheepdog Klubben och Labrador retriverklubben. Jag yrkar att. Alla uppfodare som är medlemmar i RSDG ska ffi stå med på uppflodarlistan.. För attfa valphänvisning ftir en kull måste den kullen folja Dansk-svensk gårdshundsklubbens avel srekommendati oner. Medlems nr: 37 5 Pera Eriksson I E*Arå dt *C t,l tx { i Ortetgunga 2016-01-16 O(fw ffiilldd'.

13 d'ån*w YSB\-1016-01-16 MARIE SANDLEIN / CANDELINZ KENNEL /*ffih+**o EWA OSTERMAN / GALANTS KENNEL )/,444lcq/6 L.^dl-.\\GELIQUE LI}'IDBLO\I,, RAN,,IOYAS KEN\EL / AAGERUPS KENNEL VIRGINIA MAXELIUS / r) t) 11 qe -ih^ caerlgra MARSH I ÅNcranNAS KENNEL d*n&/rå ANNA DAHL I TnÅTpnERGA cån»s KENNEL./? li,ij"rtr/',,'','lt /"" "t4.rp1t1" *fu-nffi;,#^å#,i*nnel I\fu\-- - { ot Lf, ULRIKA TALTS / HURRELVINGENS KENNEL VINGENS KENNEL

RDSG styrelsen tillhanda 14 Motion till årsmötet 2016-02-28 Gällande att rasklubben begär av Svenska kennelklubben att samtliga nordiska HD röntgenresultat medräknas vid beräkning av HD index för rasen dansk-svensk gårdshund. Bakgrund HD röntgen Hundar som höftledsröntgas gällande höftledsdysplasi (HD) får ett officiellt resultat registrerat hos Svenska kennelklubben. HD bedöms i graderna A till E där A och B bedöms som HD fria höftleder, C som lindrig dysplasi, D som måttlig dysplasi och E som höggradig dysplasi. Röntgenresultaten för HD i rasen utgör grunden för beräkning av HD index. HD lndex 1 Hundens index för HD är en skattning av dess nedärvningsförmåga av HD jämfört med genomsnittet i rasen. Det ger en uppfattning om vilket resultat man kan förvänta sig gällande HD i kommande generationer av att använda den aktuella hunden i avel. lndex 100 är genomsnittet i referenspopulationen. Har hunden ett index på > 100 förväntas den lämna avkommor med bottre HD status än genomsnittet. Har den ett index på < L00 förväntas lämna avkommor med samre HD status än genomsnittet. lndex utnyttjar all tillgänglig information från släktingar, korrigerar för miljöfaktorer och beräknas med simultan skattningsprocess och statistisk analys sk BLUP. Röntgenresultatet påverkas av flera faktorer såsom arv, kön, ålder vid röntgen, undersökningsår, födelsemånad, sedering, utfodring och motion. Dessa finns med som effekter i beräkningsmodellen med undantag av utfodring och motion. Arvbarheten för HD för rasen dansk-svensk gårdshund är beräknad till 55% Som referenspopulation för ett år räknas hundar röntgade under fyra år två år tidigare t e x är 2016 års referenspopulation beräknad på hundar födda 2OLO-2O14. lndex ger en säkrare bedömning av individens avelsvärde Avelsurvalet bör baseras på indexvärdet snarare än fenotypen. För en genetisk förbättring över tid bör parnings-kombinationens HD-index vara bättre än genomsnittet i rasen (>100). 1 Utbildning i HD index lor rasklubbar, Sofia Malm, genetiskl sakkunnig fiir SKK, 2015-ll-07

Rasen dansk-svensk gå rdshu nd 15 Dansk-svensk gårdshund godkändes som ras av SKK år 1987 och tillhör / tantraserna och bedöms representera potentiellt värdefulla genetiska resurser. Rasen är, som en konsekvens av utebliven förädlingsavel med medföljande anrikning av recessiva sjukdomsanlag, besparad en hög frekvens genetiskt orsakade sjukdomar som kan återfinnas hos förädlingsavlade raser. Mot bakgrund av den evidens som finns för nedärvning av HD2 och för att eftersträva att det minimum av sjukdomar som finns i rasen bibehölls har rasklubben sedan slutet på 90-talet arbeta för att hundar och avelsdjur ska höftledsröntgas. Rasklubben har sedan dess haft avelsrekommendationer gällande HD som innebar att avelsdjuren skulle vara höftledsröntgade och fria från HD3. Genetiken i rasen och den genetiska förlusten kartlades i ett examensarbete av Eleonore Gåvstena och resultatet visade en förlust av cirka 80% av det genetiskta materialet mätt i termer av founderalleler mellan åren l-987 och 2004. Främsta orsaken till förlusten av founderalleler bedömdes vara matadoravel på enstaka djuroch att allt förfå djur användes iavel. Mot bakgrund av den genetiska förlusten bedömdes det som varande av stor vikt att anta en bevarandegenetisk strategi och att så många friska, rastypiska och mentalt stabila diur som möjligt användes i avelsarbetet. Hälsan hos avelsdjuren gavs än större tyngd för att undvika den genetiska förlust det skulle innebära att populationen drabbades av utbredda genetiska sjukdomar. Den rasspecifika avelsstrategin fastslogs i RAS 2OO4s. År 2009 genomfördes en kartläggning av förekomsten av HD hos avkomman i förhållande till föräldrarnas HD-status. Statistik togs ut både avseende förekomst av kullar där det fanns röntgade valpar och där en eller flera valpar fått HD-diagnos samt faktiskt antal valpar med HD-diagnos. Statistiken låg sedan till grund för anslutning till hälsoprogram nivå 2 avseende HD från och med 2010-01-01. Hälsoprogrammet innebär att alla dansk-svenska gårdshundar vilkas uppfödare ansöker om att få registrera valpar hos SKK måste ha känd och hos SKK registrerad höftledsstatus avseende HD. Arbetsgruppen för avelsfrågor harfått iuppdrag av styrelsen att se över avelsrekommendationerna mot bakgrund att HD index införts för rasen6. 2 Lindholm. Åsa. 2008. Höftledsröntgen -kvalitetsutvecklingen fortsätter. äazdsporl 3: 2l-24 ' Hansson, Anne. Muntlig referens, avelsråd rasklubben lor dansk-svensk gårdshund a Gåvsten, E. (2005). Bevarandegenetisk status hos dansj</svensk gårdshund. Examensarbete i populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Avdelningen flor populationsgenetik, Stockholms universitet. t Luik., Linda och Hansson, Anne samt Herlitz, Agneta. Rasspecifik avelsstrategi {tir dansk/svensk gardshund. 2004-02-11. Rasklubben ft r dansk-svens k gårdshund. http://eardshund.corn/ - Flik avel -RAS 2004 PDF fil 6 Mötesprotokoll, styrelsen for dansk-svensk gårdshun d, 20 I 5-12-14, http://www.gardshund.com/pdf,/rdsg_styrelseprotokoll_15 2015'151214.pdf

I I y HD index infördes för rasen dansk-svensk gårdshund i början på januari 20L6. De HD röntgen resultat som nu finns medräknade inkluderar endast de svenskfödda dansk-svenska gårdshundar som HD-röntgats i Sverige. Svenska kennelklubben har beslutat att inte ta med HD resultat för svenskfödda hundar som är röntgade utomlands. Motivationen till det är: 16 "lsverige harviettsystem där alla resultat registreras, både de bra och de mindre bra. Så är det tyvärr inte i alla länder. I vissa länder väljer hundägarna själva om resultatet ska bli offentligt eller inte, vilket resulterar iatt övervägande positiva resultat kommer till allmän kännedom. Öppnar vi för möjligheten att registrera utländska resultat riskerar även vi att endast ett urval av utländska resultat (sannolikt huvudsakligen positiva) skickas till SKK. Detta skulle medföra att skattningarna av index blir missvisande då den information beräkningarna baseras på inte är ett representativt urval. Genom att inte registrera dessa utländska resultat förlorar vi förvisso information som kunde ingått i beräkningen, men detta i sig gör inte skattningen av index missvisade, dock något mer osäker. Nackdelarna med att registrera utländska resu ltat överväger således fördelarna7." Den nu existerande populationen av rasen dansk-svensk gårdshunds finns i stort sett isverige, Finland, Norge och Danmark. Ettfåtal dlur harexporterats till länder utanför norden tex USA, England och Tyskland. I de nordiska länderna gäller att samtliga HD resultat registreras hos respektive kennelklubb. Sveriges-, Finlands- och Norges rasklubbar har avelsrekommendationer gällande användandet av hundar med HD diagnos i avelsarbetet. Det finns ett utbyte av avelsmaterial och export/import av hundar de nordiska länderna emellan. I Norge, Finland och Sverige finns officiella databaser där man kan få fram HD resultat för de olika hundarna. Tittar man på data för ären 2012 tom 2015 som kommer att utgöra referenspopulation för HD index 2017 så har det i Sverige fötts 2489 hundar varav 933 hundar (38%) är HD röntgade i Sverige. Till Norge har exporterats 89 hundar varav 61 hundar (69%) är HD röntgade och till Finland har exporterats 53 hundar varav 27 hundar (51%) är HD röntgade8. Omröntgade hundar är ej medräknade ovan. Siffran kommer sannolikt att stiga då huvuddelen av hundarna födda 2015 inte ännu uppnått åldern för HD röntgen med officiellt resultat. Totalt i dessa tre länder är lo27 HD röntgade varav 88 i Norge och Finland. Det innebär att 8,6Yo av resultaten från den svenskfödda populationen av rasen inte medräknas i Svenska kennelklubbens HD index. Siffror för hundarna exporterade till Danmark saknas vilket gör att det procentuella bortfallet av HD resultat från den svenskfödda populationen sannolikt är än högre. ' http://www.skk.se/sv/uppfodning/halsa./halsoprogram/index-for-hd-och-ed/vanligaflagoräjtlandska-hundarl t Data ftån avelsdatabaser i respektive land.

Sammanfattning Rasklubben för dansk-svensk gårdshund arbetar för att förbättra hälsan avseende förekomst av HD hos hundarna. Rasen har nu fått tillgång till HD index som är ett bättre mått på hundens nedärvningsförmåga än endast deras röntgenresultats. Förhoppningen är att införandet av HD index kommer att bidra till rasklubbens hälso- och bevarandegenetisk strategi och att så många friska djur som möjligt kan användas i avelsarbetet. Det är därför av största vikt att HD index blir så rättvisande och korrekt som möjligt. 17 Det finns ett aktivt samarbete mellan och utbyte av avelsdjur och genetiskt material i de nordiska länderna. I data framtagna 2016-01-25 för åren 2012 tom 2015 framgår att8,6yo av totala HD resultaten för den svenskfödda populationen för den perioden i Sverige, Norge och Finland inte finns medräknade i SKKs HD index. Det måste ses som en relativt stor andel i en mindre och geografiskt begränsad lantras. Bortfallet av HD resultat tillde andra nordiska länderna kan medföra en risk att det totala resultatet av index iden svenska populationen påverkas och att dess prediktiva värde för avelsarbetet minskas. Man bör också beakta möjligheten av att exporten av svenskfödda hundar kan komma att minska om uppfödarna inte vill riskera att tappa positiva resultat som i och med index kan påverka resultaten för övriga ägda avelsdjur. Vilket skulle medföra ett minskat genetiskt utbyte och på sikt samarbete. Då det finns väl fungerande databaser så torde det inte föreligga några svårigheter att lägga till samtliga svenskfödda hundars HD resultat från de nordiska länderna. Om samtliga resultat läggs till i avelsdata från de nordiska länderna där regelverket är likadant gällande registrering av HD resultat finns inte heller den risk för selektering av positiva resultat som SKK hänvisar till i sin motivation till att resultat inte ska införas. Yrkande Att rasklubben för dansk-svensk gårdshund lämnar in en begäran till Svenska kennelklubben att samtliga HD resultat för svenskfödda dansk-svenska gårdshundar som är röntgade i de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge och Danmark läggs in i den svenska avelsdatabasen och räknas in i rasens HD index. Vänligen I n 't..,/ lttzl {/t"'t"/ 4't"& /,/ L-' ;l Lena Johansson, Benzelias kennel, medlemsnummer 1515 Benzeliusvägen 26 9756t LULEÅ Telefon: A70-6240361 ' http:/lw*w.skk.se/uppfodning,/halsa/halsoprogram/index-for-hd-och-ed/

RDSG styrelsen tillhanda 18 Motion till årsmötet 2016-A2-28 Gällande yrkande på att rasklubben för dansk-svensk gårdshund ombesörjer att fastställa om mutationen ADAMTSlT kan ses som orsak till sjukdomen PLL hos rasen. Bakgrund Primär linsluxation, PLL, anses vara ärftlig och orsakas av en mutation av det protein som kodar för trådarna som håller fast linsen i ögat. Både främre och bakre linsluxation kan leda till blindhet och den främre även till akut glaukom. Ärftligheten är hittills bedömd som autosomalt recessiv vilket innebär att man kan vara bärare av sjukdomen utan att ha den. Ärftligheten är inte helt säkerställd och det finns studier som visat att upp till 74% av enkla anlagsbärare fått symtom på sjukdomen. Det kan betyda att samverkande och/eller modifierande gener kan finnasl. Sjukdomen debuterar relativt sent oftast mellan 3 till 6 års ålder. Sjukdomen kan ej diagnosticeras med ögonlysning före hunden får symtom av den. Sjukdomen är mer vanligt förekommande i terrier och terrier-liknande raser. AHT, Animal Health Trust, har utveckalt ett mutationsspecifikt gentest för sjukdomen som baseras på att identifiera den genetiska mutationen ADAMTS1T som bedömts orsaka sjukdomen. Abstract och artikel som ligger till grund för gentestet finns att läsa på internet2. Hundarna som testas bedöms antingen som fria/clear om de har två friska anlag, bäraref canier d v s med ett friskt och ett muterat anlag eller genetically affected med båda anlagen muterade. De hundar som testas som genetically affected bedöms att med största sannolikhet utveckla sjukdomen. Förekomst av sjukdomen och bärare i rasen upptäcktes först i Finland. Där har 5 hundar via DNA-test diagnosticerats som dubbelbärare "geneticallly affected". Fyra av dessa har utvecklat sjukdomen och opererats, den femte är född 2013. Dessa fem hundar är nära släkt med varandra och har i vissa fall gemensamma föräldrar. Ytterligare 32 hundar har via DNA-test diagnosticerats som enkelbärare "carriers" och L29 är DNA-testade som fria. Även i Sverige har man nu hittat anlagsbärare med flertalet avkommor efter sig. ' SKK's avelskommittd protokoll: SKI?AK nr 3l20ll 20tr-05-25, 76. 2Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20375329 Artikel: http : /liovs. arvoj ournals. org/article. aspx?articleid:2 I 2695 4

Det finns i nuläget inte fastslaget att det är mutationen ADAMTS1T som orsakar sjukdomen i rasen. Möjlighet finns att få rasen registrerad för test hos AHT om prover inkommer till dem från hundar som diagnosticerats som sjuka. 19 Vid mailväxling med professor N igel Holmes vid AHT fick jag följande information: "Breed is important because we will only offer a test for a disease mutation when we have evidence that that mutation causes that disease in that breed - it would be unethicalto offer tests in a breed for mutations which are not known to cause disease in that breed. We will test affected dogs from a different breed but untilwe have confirmed the mutation in that breed we would treat those as research samples and do the testing free-of-charge. lf you have affected dogs in your breed which have two copies of the known PLL mutation then I think that makes it very likely that that mutation is causing PLL in Danish-swedish Farm Dogs. lt would be interesting to know whether the ancestry of your breed contains any of the other breeds which have the PLL mutation. lf you wanted to get further evidence, I think you need more DNA test results showing that most dogs with two copies of the PLL gene go on to develop PLL. lf you find that there are dogs with no copies of the PLL gene which go on to develop PLLthen that meansthere is a second gene causing PLL in the breed. But if you are finding that the situation in Danish-Swedish farm dogs is that dogs with two copies of the PLL gene develop PLL and other dogs (carriers and clears) do not than that is already good evidence that mutation causes PLL in the breed." Via mailtill Karin Drotz SKKs avelskommitt6 så anger hon att avelskommitt6n tidigare angett att det behövs prov från 3 stycken hundar samt att man då även ska ha prov från deras föräldrar men att det inte finns något formellt regelverk för det antal hundar som krävs för att det ska räknas som evidens. Då rasen inte är registrerad hos AHT finns det inte möjlighet att göra tester för endast PLL utan man får göra så kallade mulitdna-tester tex via MyDogDNA där även PLL ingår. Man får då även information om en massa andra detaljer samt att testet är ungefär dubbelt så dyrt som om möjlighet fanns att testa bara för PLL.

Sammanfattning Minstfyra hundarhar insjuknat isjukdomen PLL irasen. Via multigentest har dessa fyra hundar visat sig vara dubbelbärare av mutationen ADAMTSlT som i andra raser har bedömts orsaka sjukdomen. Det finns ytterligare 32 hundar i Finland och även hund i Sverige som testats med resultatet enkla anlagsbärare av mutationen. Den svenska hunden har flera avkommor som också de gått i avel. 20 Det finns enligt professor Holmes på AHT god grund för att misstänka att mutationen ADAMTS1T orsakar sjukdomen PLL i rasen dansk-svensk gårdshund men ingen dokumenterad verifiering av det. En sådan skulle kunna fås om man skickade in prover till AHT från de sjuka hundarna, deras föräldrar samt veterinärutlåtande på att de är diagnosticerade med PLL. Det finns goda skälatt få rasen registrerad hos AHT d v s att mutationen orsakar sjukdomen i rasen dansk-svensk gårdshund. Det skulle innebära en möjlighet att få göra testet hos välrenommerade och beprövade institutioner t.ex. AHT. Rasklubben skulle kunna få detaljerad information om testet och kunna vidarebefordra det till medlemmar. Det skulle bli betydligt enklare för hundägare och uppfodare att beställa och utföra tester på sina hundar. De skulle också kunna göra testerför endast PLL på ett enkelt sätt. Det skulle innebära en halverad testkostnad. Vi skulle slippa få en massa ovidkommande information som kan skapa oro och onödigt testande. Finns rasspecifikt test så är det också enklare att iframtiden utföra studier och validera testresultat. Yrkande Att rasklubben för dansk-svensk gårdshund ombesörjer att få rasen kontrollerad hos AHT avseende mutationen ADAMTS1T och om den orsakar sjukdomen PLL hos hundarna i rasen. Att, för att göra detta möjligt, skicka in behövliga prover och veterinärutlåtanden till AHT. Att om AHT registrerar rasen enligt ovan införskaffa information om rasspecifikt DNA test för PLL och om rasklubben finner det lämpligt vidarebefordia denna till hundägare och uppfödare. Förslås också samarbete med den Finska rasklubben som har detaljerad information om bärarna och deras ägare samt kontakt med professor Nigel Holmes vid AHT för att efterhöra vad AHT behöver för att undersöka rasen avseende ovanstående samt om de finner att tillräckligt underlag finns då de hundar som i dagsläget är drabbade av PLL är relativt nära besläktade. Vänligen n -.'t -- /./r,.t.-i'/t-. L l'/u' ' ft t 'Lena Johansson, Benzelias kennel, medlemsnummer l-61-5 Benzeliusvägen 26 9756T LULEÅ Telefon: 070-6240361

21 Vi har idag fler funktioner eller arbetsuppgifter i klubben, det är t.ex. valpförmedling, omplacering, tidningen, hemsidan, vi ordnar aktiviteter, vi har avelsråd, som service till våra uppfödare, vi har skrivit R.A.s., domarkompendium, här nämnda som några exempel på klubbens verksa m heter. ldag är det i princip en enda person som sköter dessa arbetsuppgifter vilket gör att klubbens verksamhet blir alltför beroende av en enda medlem, dessutom blir klubbens verksamhet mycket sårbar. Om det skulle hända något som gör att den personen av någon anledning inte kan utfcira klubbens arbete btir det svårt attfortsätta att driva klubben vidare. Man kan nästan säga att klubbens verksamhet står och faller med en person. Vidare gör det att klubben blir likriktad och att en person ensam får alltför stort inflytande på verksamheten. Vi föreslår att styrelsen under kommande verksarnhetsår får i uppgift av årsmötet att fördela arbetsuppgifterna på fler personer så att fler medlemmar kan vara med och påverka klubbens framtid. En person ska inte sitta på "flera stola/' utan så många som möjligt ska få mffighet att vara med att påverka genom att engagera sig i klubbarbetet, Vi föreslår att arbetet med att tillsätta nya personer ska påbörjas snarast, Forslagsvis bildas en arbetsgrupp, som inte nödvändigtvis behöver bestå av styrelsemedlemmar, som har till uppgift att söka rätt på personer som vill och kan engagera sig i någon av klubbens verksamhet. 9 '/a'r""'( ( Zclu6r? *r/frbc /, rczö r sdafl CdX'az* )/q,hanb J)'veåz \-/,4r ///-^- w

22 Motion till rasklubbens årsmöte 20tG Uppfödargrupp Jag föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att under kommande verksamhetsår bilda en uppfödargrupp. Syftet ska vara att ha ett forum för uppfödarna, där nya uppfödare kanske kan få hjälp och råd, gruppen skulle kunna vara remissinstans för eventuella dispensfrågor. Framförallt ska gruppen vara en röst mellan styrelsen och uppfödarna, Gruppen ska också kunna anordna ett avelsforum i samband med vår specialutställ ning varje år. Susanne Fagrell Anita Dandenell Monika Rehnberg Anki Hulting lrene Alvarsson Schölander 2*a'* {*a/-/'h 'fu@

23 Motion till rasklubbens årsmöte ZOL6 Återkoppling När en medlem skriver till klubbens styrelse, ska inte mailet eller brevet bara diarieforas utan det är lämpligt att någon i styrelsen återkopplar till medlemmen. Det känns bra att veta att synpunkten eller frågan har kommit fram och att man så småningom får ett svar. Jag föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att inom ett par tre dagar återkoppla till den som har hön av sig med en bekräftelse att brev eller mail kommit fram. susanne Fagre* -6o*u*@'uf

24 Motion till rasklubbens årsmöte 201.6 Uppfödargrupp Jag föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att under kommande verksamhetsår bilda en uppfödargrupp. Syftet ska vara att ha ett forum för uppfödarna, där nya uppfödare kanske kan få hjälp och råd, gruppen skulle kunna vara remissinstans för eventuella dispensfrågor. Framförallt ska gruppen vara en röst mellan styrelsen och uppfödarna. Gruppen ska också kunna anordna ett avelsforum i samband med vår specia lutställning varje å r. Susanne Fagrell Anita Dandenell Monika Rehnberg dv^^m*n-

25 Motion 1 Ang. fördela arbete med hjälp av lokala grupper i rasklubben Motion 2 Ang. fördela arbete med hjälp av lokala grupper i rasklubben Styrelsens kommentar Styrelsen delar motionärernas åsikt att styrelsens arbete ligger på några få personer och detta blir väldigt koncentrerat och betungande. Styrelsen ser också att det är av stor vikt att uppfödare och övriga medlemmar ska vara så delaktiga som möjligt i rasklubbens arbete. Däremot tycker vi inte att de nuvarande aktivitetsgrupperna ska bilda s.k. lokala föreningar eftersom syftet med de lokala aktivitetsgrupperna var och fortfarande är att ordna trivsamma aktiviteter i form av träffar, kurser mm för gårdshundägare. Styrelsens förslag till beslut Att årsmötet beslutar - att avslå motionerna 1 och 2 - att bilda en arbetsgrupp som utreder möjligheten att bilda ett antal lokala föreningar/ underföreningar till RDSG - att arbetsgruppens slutliga förslag ska finnas klart i god tid inför årsmöte 2017 så att styrelsen kan ta ställning till arbetsgruppens förslag och lägga fram till årsmötet 2017 för beslut - att arbetsgruppen består av fyra medlemmar, varav en är sammankallande, samt en styrelseledamot - att arbetsgruppens medlemmar rekryteras bland de medlemmar som skickat in motionerna Styrelsen föreslår också att Arbetsgruppen i sitt arbete bland annat ska - ge förslag på antalet lokala föreningar - ge förslag på organisationen av de lokala föreningarna var och en för sig själv samt i förhållande till RDSGs styrelse - ge förslag till ev. stadgeändringar - ge förslag på hur RDSGs medlemmar ska knytas till de lokala föreningarna, t ex. om en medlem automatiskt blir medlem i en lokal förening - ge förslag på hur ekonomin ska se ut för de lokala föreningarna, t ex. ska en del av medlemsavgiften komma den lokala föreningen till del - ge förslag på vilka uppdrag som ska ligga på de lokala föreningarna - ge förslag på hur aktiva medlemmar, som kan delta i det löpande arbetet, ska rekryteras till de lokala föreningar - ge förslag på vilka aktiva medlemmar som kan tillföra någonting och som är intresserade av det ideella arbetet i de tänkta lokala föreningarna - arbetsgruppens möten ska protokollföras och delges styrelsen så att de kan ligga som bilaga till styrelsens protokoll Motion 3 Ang. förslag till att förbättra rasklubbens ekonomi Styrelsens kommentar Styrelsen delar motionärernas åsikter om att tidningen är en stor kostnad för klubben. Kostnaderna har dock sedan 2013 minskat med 25%, trots att medlemsantalet i stort sett varit stabilt. Styrelsen anser att Gårdshunden är en uppskattad form av kontakt med

26 medlemmar och mellan medlemmar. Många medlemmar är inte så vana vid datorer och har därför inte möjlighet att läsa tidningen digitalt. Tidningen Gårdshunden har getts ut som papperstidning sedan 1993. Tidningen finns bland annat arkiverad på Kungliga Biblioteket. Styrelsen får många telefonsamtal från medlemmar som berättar hur uppskattad tidningen är. Styrelsens förslag till beslut Att årsmötet beslutar - att avslå motionen - att ge nästkommande års styrelse i uppdrag att se över möjligheten att lägga ut tidningen digitalt till de medlemmar som så önskar Motion 4 gällande den ärftliga sjukdomen cystinuri Motion 5 gällande den ärftliga sjukdomen cystinuri Motionärerna har begärt att varje yrkande 1-3 ska bedömas individuellt. Styrelsens motivering Sjukdomen cystinuri har visat sig förekomma bland dansk-svenska gårdshundar. Sjukdomen är ärftlig. Det är viktigt att arbetet med att kartlägga cystinuri i rasen och att motverka spridningen av arvsanlaget bedrivs. Det är också av vikt att informera om sjukdomen. Styrelsens förslag till beslut första yrkandet Att årsmötet beslutar - att avslå yrkandet - att ge nästkommande års styrelse i uppdrag att kartlägga förekomsten av cystinuri i rasen Styrelsens förslag till beslut andra yrkandet Att årsmötet beslutar - att avslå yrkandet - att informera i Gårdshunden om uppdraget att kartlägga förekomsten av cystinuri i rasen - att ge ordentligt utrymme åt en artikel om cystinuri när den inkommit till redaktionen Styrelsens förslag till beslut tredje yrkandet Att årsmötet beslutar - att avslå yrkandet Motion 6 Ang. möjlighet att rösta via ombud på årsmötet Styrelsens motivering Yrkandet är ej förenligt med RDSGs stadgar 7 moment 3: Röstning med fullmakt får inte ske.

27 RDSGs stadgar är utformade efter "Typstadgar för rasklubb inom SKK. Rasklubbens stadgar är fastställda av SKK. Styrelsens förslag till beslut Att årsmötet beslutar - att avslå motionen Motion 7 Ang. uppfödarlistan på RDSGs hemsida Styrelsens motivering Rasklubben har i uppdrag att bevara rasen frisk och mentalt stabil. Rasklubben har även ett internationellt bevarandegenetiskt ansvar för rasen då rasen fastslagits som en lantras av jordbruksverket. För att uppnå detta har rasklubben rekommendationer för avel och uppfödning. Rekommendationerna är baserade på svenska kennelklubbens och jordbruksverkets regler för uppfödning av hundar. Förutom dessa generella regelverk finns även rasspecifika mål som finns fastslagna i RAS. De uppfödare som är rasen behjälplig i dessa uppdrag genom att de följer avelsrekommendationerna, som har ett kennelnamn registrerat hos SKK samt är medlemmar i rasklubben står med på rasklubbens uppfödarlista. Styrelsen ser inga skäl att ändra på dessa regler. Vikten av att följa avelsrekommendationerna kan inte nog understrykas. En genetiskt sund avel av vår ras bör vara rasklubbens starkaste ledstjärna. Vidare ger det fel signaler till valpköpare om klubben visar fram uppfödare som inte följer klubbens regler på hemsidan och i andra sammanhang. Styrelsens förslag till beslut Att årsmötet beslutar - att avslå motionen Motion 8 gällande att rasklubben begär av Svenska Kennelklubben att samtliga nordiska HD resultat medräknas vid beräkning av HD index för rasen dansk-svensk gårdshund Styrelsens motivering Index för HD skattas även i våra nordiska grannländer. Den metodik som används är densamma. Det finns dock väsentliga skillnader som gör att index skattade i olika länder inte är direkt jämförbara. Dels kan den genetiska nivån i de olika ländernas populationer skilja sig något åt, dels finns skillnader i hur jämförelsebasen (referenspopulationen) och spridningen i indexvärdena definieras i de olika länderna.

Enligt SKK skulle det för en gemensam nordisk avelsvärdering krävas att man skapade en gemensam databas med härstamningsdata och röntgenresultat. Detta är någonting som efterfrågats och diskuterats inom Nordisk Kennelunion, men ännu inte blivit verklighet. Styrelsens förslag till beslut Att årsmötet beslutar - att avslå motionen - att nästkommande års styrelse ges i uppdrag att driva frågan om en nordisk databas gentemot SGVK 28 Motion 9 gällande yrkande på att rasklubben för dansk-svensk gårdshund ombesörjer att fastställa om mutationen ADAMTS17 kan ses som orsak till sjukdomen PLL hos rasen Styrelsens motivering Ögonsjukdomen PLL har visat sig förekomma bland dansk-svenska gårdshundar i Finland. Sjukdomen orsakas hos flera raser av ett recessivt arvsanlag som i dubbel uppsättning (nedärvt från både mor och far) ger PLL. DNA-test finns och fem hundar har via sådant test diagnosticerats som dubbelbärare. Fyra av dessa har även utvecklat sjukdomen. Då de finska hundarna är besläktade med svenska hundar anser styrelsen det viktigt att fortsätta utreda detta. Det är viktigt att arbetet med att kartlägga PLL i rasen och att motverka spridningen av arvsanlaget bedrivs. Styrelsen har nyligen beslutat modifiera avelsrekommendationerna så att PLL betraktas som andra förmodat autosomalt recessiva defekter där avel på drabbade individer och deras nära anhöriga (föräldrar och helsyskon) ej rekommenderas. Styrelsens förslag till beslut Att årsmötet beslutar - att avslå motionen - att nästkommande års styrelse ges i uppdrag att arbeta vidare med frågan, att försöka få till stånd validering av DNA-testet genom att ett tillräckligt antal sjuka hundar och deras förfäder testas för att ge underlag som stödjer att DNA-markören ADAMTS17 kan användas för att påvisa PLL-anlag i vår ras. Motion 10 Ang mer spridd funktionärsfördelning i klubben Styrelsens motivering Styrelsen söker ständigt efter nya personer som vill jobba ideellt inom klubben. Under verksamhetsåret 2015 har det annonserats ut i klubbens tidning Gårdshunden både i egen kolumn samt under ordförandens rader, en blänkare har legat ute på hemsidan under en längre tid och det har också annonserats ut på facebook. Valberedningen jobbar aktivt under hela verksamhetsåret med att hitta personer som är intresserade av det ideella arbetet i klubben.

29 Styrelsen hänvisar även till svar på motion 1 & 2, då detta kan vara någonting för den föreslagna gruppen att jobba vidare med. Styrelsens förslag till beslut Att årsmötet beslutar - att avslå motionen Motion 11 & 13 Ang uppfödargrupp Styrelsens motivering Styrelsen hänvisar till svar på motionerna 1, 2 och 10, då detta är någonting även för den föreslagna gruppen att jobba vidare med. Styrelsens förslag till beslut Att årsmötet beslutar - att avslå motionen Motion 12 Ang återkoppling Styrelsens motivering Ett årsmötet skall inte detaljstyra arbetet i styrelsen. Ledamöterna gör sitt bästa för att återkoppla så fort som möjligt till medlemmar men även i den bästa av världar kan detta inte alltid uppnås på det sätt som alla berörda är nöjda med. Styrelsens förslag till beslut Att årsmötet beslutar - att avslå motionen