Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning

Promemoria 1(24) Datum 2014-05-16 Diarienr 2014/941 Enheten för policy och analys Christoffer Andersson Skogsstyrelsen, 551 83 Jönköping Tfn 036-359465 Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning Sammanfattning Regeringen har lämnat ett förslag om ny virkesmätningslag (proposition 2013/ 14:177) till riksdagen. Lagförslaget är planerat att behandlas av riksdagen under juni 2014. Om lagförslaget antas av riksdagen medför det att Skogsstyrelsen behöver besluta om nya föreskrifter om virkesmätning, som är anpassade till den nya virkesmätningslagen. Utredningen innehåller beskrivningar och bedömningar av konsekvenser för företag som måste följa reglerna i förslaget till Skogsstyrelsens föreskrifter. Denna konsekvensutredning följer dispositionen i 6 och 7 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De övergripande skälen för ett regelverk om virkesmätning är skyddsbehovet för den svagare parten (markägaren). Regelverket bidrar även till en väl fungerande virkesmarknad. Ett högt förtroende för virkesmätningen minskar osäkerheten för köpare och säljare, vilket underlättar handeln med virke. En väl fungerande virkesmarknad förutsätter att priser kan jämföras och att mätningen är transparent och inte används som konkurrensmedel. Även om det inte skulle finnas några regelverk för virkesmätning har företagen behov av att kvantifiera och värdera varuflöden för att kunna bestämma betalningen vid virkesaffärer och för att kunna styra sin verksamhet. Att virkesmätningen regleras genom lag har ett brett stöd i skogsnäringen och energisektorn. Skogsstyrelsen gör bedömningen att den föreslagna lagstiftningen, som har ambitionen att vara teknikneutral, är kostnadsrationell och att företagen som köper och säljer virke skulle ha kostnader i samma storleksordning även utan regelverk för virkesmätning. Den totala beräknade administrativa kostnaden enligt förslaget till föreskrifter beräknas uppgå till 397 miljoner kronor per år i löpande kostnader för berörda företag. Då ingår kostnader både för regler som gäller i dag och nya regler. En administrativ kostnad uppstår när det finns krav i reglerna på att information ska upprättas, lagras eller överföras. Ökningen av de administrativa kostnaderna till följd av de nya reglerna beräknas till 63,4 miljoner kronor per år i löpande kostnader. Utöver de 397 miljoner kronorna tillkommer även kostnader för ny utrustning för de företag som inte berörs av nu gällande konsekvensutredning skogsstyrelsens föreskrifter om virkesmätning Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201

Skogsstyrelsen 2014-05-16 2(24) regler, i de fall företagen saknar utrustning för att kunna utföra virkesmätning. Kostnaden för att utföra virkesmätning kan jämföras med att värdet på det virke som markägare avverkar är ca 25 miljarder kronor per år i Sverige. Ett mätfel på en procent motsvarar ett värde på 250 miljoner kronor per år. Hanteringen av de primära skogsbränslena innebär att ca 20 % av en årsmängd lagras på terminaler för att vara lättillgängliga på vintern. Med primärt skogsbränsle menas toppar, grenar, rundvirke och stubbar. Kostnader och val av arbetssätt för att anordna en kontrollerbar och kostnadseffektiv mätning kan leda till att terminalerna blir färre i framtiden.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 3(24) Innehåll Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning.... 1 Sammanfattning... 1 Bakgrund... 4 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå... 4 Beskrivning av alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd... 4 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen... 5 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen.... 5 Bedömning om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen... 9 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser... 10 Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen.... 10 Beskrivning av vilken tidsåtgång reglerna kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader.... 12 Beräkning enligt regelräknaren... 13 Beräkningsunderlag för skyldigheterna i föreskriften och kostnaden för ny reglering,... 16 Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen... 21 Mätning vid olika typer av mätplatser... 21 Förändringar i logistik och terminalhantering.... 22 Utföra systematisk och ändamålsenlig egenkontroll.... 22 Kostnader för utrustning... 23 Beskrivning i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen... 23 Beskrivning hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen... 24 Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning... 24 Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd... 24 Kontaktperson... 24

Skogsstyrelsen 2014-05-16 4(24) Bakgrund Regeringen har lämnat ett förslag om ny virkesmätningslag (proposition 2013/ 14:177) till riksdagen. Lagförslaget är planerat att behandlas av riksdagen under juni 2014. Om lagförslaget antas av riksdagen kommer regeringen besluta om en förordning om virkesmätning. Det medför att Skogsstyrelsen behöver besluta om nya föreskrifter om virkesmätning i enlighet med de bemyndiganden som lag och förordning ger. I föreskrifterna kommer bl.a. att regleras noggrannheten i virkesmätningen och egenkontroll av utförd mätning. Denna konsekvensutredning avser förslaget till nya föreskrifter om virkesmätning. Bestämmelser om virkesmätning finns både i förslaget till lag och föreskrifter. Eftersom regleringarna är tätt sammankopplade och för att ge en mer fullständig bild av konsekvenserna har även reglerna i lagförslaget beaktats. Konsekvensutredningens disposition följer 6 och 7 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå De övergripande skälen för ett regelverk om virkesmätning är skyddsbehovet för den svagare parten (markägaren). Skyddsbehovet kommer av att privatpersoner som säljer virke från den egna skogen är i ett kunskapsunderläge jämfört med de företag som yrkesmässigt köper virke. Regelverket bidrar även till en väl fungerande virkesmarknad. Ett högt förtroende för virkesmätningen minskar osäkerheten för köpare och säljare, vilket underlättar handeln med virke. En väl fungerande virkesmarknad förutsätter att priser kan jämföras och att mätningen är transparent och inte används som konkurrensmedel. Den nu gällande virkesmätningslagen från 1966 omfattar endast timmer av barrträd och massaved. I regeringens proposition föreslås den nya lagen omfatta allt virke från det avverkade trädet. Det innebär en utökning så att även bl.a. primärt skogsbränsle och lövtimmer omfattas av reglerna. Med primärt skogsbränsle menas toppar, grenar, rundvirke och stubbar. Användningen av de primära skogsbränslena har ökat kraftigt och är i dag en av Sveriges största energikällor. Den ökade användningen av primär skogsbränslen är en viktig del av Sveriges klimatpolitik. Mätningen av primärt skogsbränsle inbegriper i dag ett flertal olika handelsmått som kan vara svåra att jämföra för en markägare som ska sälja virke. Energibranschen har inte på egen hand lyckats skapa en enhetligt fungerande marknad. Branschen har bl.a. av den anledningen uttryckt önskemål om att även låta primära skogsbränslen omfattas av virkesmätningslagstiftningen. Beskrivning av alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Virkesmätningen för timmer av barrträd och massaved fungerar i dag bra tack vare att de partsammansatta virkesmätningsföreningarna utför nästan all virkesmätning. För framtiden är det viktigt att undvika att några av virkesmätningsaktörerna som bedriver mätning medvetet eller omedvetet

Skogsstyrelsen 2014-05-16 5(24) utför en inkorrekt virkesmätning som främst skulle drabba enskilda markägare med små skogsmarksinnehav. Ekonomiska styrmedel (t.ex. skatter eller bidrag), som till sin natur är generella, är därför inte tillämpliga. En inkorrekt mätning kan också snedvrida konkurrensen mellan olika virkesmätningsaktörer, virkesköpare och virkessortiment. Informativa styrmedel är verksamma för att förhindra omedvetet inkorrekt mätning och dessutom allmänt höja kvaliteten i mätningen. Information har dock en svag förebyggande effekt mot medvetet inkorrekt mätning. En fortsatt reglering, dvs. rättsliga styrmedel, bedöms vara det bästa sättet att bevara den höga standarden på svensk virkesmätning och även lösa eventuella framtida problem. Det finns också en bred majoritet för en fortsatt reglering inom skogsnäringen och berörda delar av energisektorn. Från detta håll har också påtalats flera positiva bieffekter av lagar och regler, bl.a. trovärdigheten. Att inte ha regler betyder att risken för att framför allt små markägare i framtiden drabbas av inkorrekt mätning ökar. Sekundära effekter av en inkorrekt mätning uppstår också som t.ex. försvagning av trovärdighet och stabilitet på virkesmarknaden samt störningar i virkesflödena. I denna konsekvensutredning kommer konsekvenserna av de föreslagna föreskrifterna jämföras med nuvarande lagstiftning respektive konsekvenserna av att inte ha någon rättslig reglering av virkesmätningen. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som berörs av reglerna för virkesmätning är framförallt virkesmätande företag, markägare som säljer virke och företag som använder virke som råvara. Även tjänsteföretag som skogsentreprenörer, transportföretag, och mellanhänder som handlar med virke kan beröras rent praktiskt av mätningen, beroende på var i flödeskedjan mellan skog och industri som virkesmätningen sker. I Sverige sker mätningen av sågtimmer och massaved vid industrin och utförs till övervägande del av någon av de tre virkesmätningsföreningarna VMF Syd, VMF Nord och VMF Qbera. För sortimenten timmer och massaved brukar den mätning som sker vid industrin användas för att reglera överlåtelsen för alla tidigare köpled. Detta gör att mellanhänder mellan markägaren och industrin sällan mäter virke själva. Eftersom förslaget till ny lag omfattar hela det avverkade trädet berörs även företag som använder primärt skogsbränsle för att producera energi och företag som handlar med primärt skogsbränsle. Sågtimmer av lövträd är ett sortiment som också omfattas av lagförslaget. För närvarande mäts större delen av dessa sortiment av köparna. I de allra flesta fall är det samma företag som avverkar, transporterar och handlar med timmer och massaved som också hanterar det primära skogsbränslet. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen De ekonomiska konsekvenserna, sociala konsekvenserna och miljömässiga konsekvenserna beskrivs utifrån förslaget till ny lag om virkesmätning tillsammans med förslaget till Skogsstyrelsens föreskrifter.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 6(24) Konsekvenser av olika regleringsalternativ utgår från förslaget till Skogsstyrelsens föreskrifter. Alternativen i jämförelsen är att fortsätta med nuvarande regler, att inte ha några regler alls för virkesmätning eller att införa förslaget till ny föreskrift. Förslaget till ny lagstiftning innebär framförallt att primära skogsbränslen och lövtimmer omfattas av bestämmelserna samt krav på egenkontroll vilket är nytt för all virkesmätningen. Ekonomiska konsekvenser En fortsatt reglering av virkesmätningen leder till en beräknad löpande administrativ kostnad på 397 miljoner kronor per år för de företag som mäter virke. Då ingår kostnader för alla sortiment som regleras i förslaget till ny lag. Volymen virke som markägare avverkar per år i Sverige och som berörs av lagstiftningen beräknas till 74,6 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark för år 2011. Volymen avverkat virke varierar mellan olika år beroende på efterfrågan och konjunkturläge. Den administrativa kostnaden för företag på grund av nya regler i förslaget till ny virkesmätningslag och nya föreskrifter beräknas enligt regelräknaren nedan till 63,4 miljoner kronor per år. Därtill tillkommer även kostnader för ny utrustning för de företag som inte berörts av tidigare regler, i de fall företagen saknar utrustning för att kunna utföra virkesmätning. Hanteringen av de primära skogsbränslena innebär att ca 20 % av en årsmängd lagras på terminaler för att var lätttillgängliga på vintern. Kostnader och val av arbetssätt för att anordna en kontrollerbar och kostnadseffektiv mätning kan leda till att terminalerna blir färre i framtiden. Även om det inte skulle finnas några regelverk för virkesmätning har företagen behov av att kvantifiera och värdera varuflöden för att kunna bestämma betalningen vid virkesaffärer och för att kunna styra sin verksamhet. Skogsstyrelsen gör bedömningen att den föreslagna lagstiftningen, som har ambitionen att vara teknikneutral, är kostnadsrationell och att företagen som köper och säljer virke skulle ha kostnader i samma storleksordning även utan regelverk för virkesmätning. Kostnaden för att utföra virkesmätning kan jämföras med att värdet på det virke som markägare avverkar är ca 25 miljarder kronor per år i Sverige. Ett mätfel på en procent motsvarar därmed ett värde på 250 miljoner kronor per år. En ekonomisk fördel med en väl utförd virkesmätning är att markägaren får korrekt betalt för den mängd virke som levererats. För de flesta enskilda markägare går det flera år mellan olika avverkningar vilket gör att noggrannheten i mätningen för en enskild avverkning påverkar intäkten från fastigheten under flera år. Reglerna gör även att markägaren inte behöver lägga lika mycket egna resurser på att själv ha kunskaper i virkesmätning och övervaka hur mätningen utförs. En väl utförd virkesmätning ger ett högt förtroende hos köpare och säljare, vilket underlättar handeln med virke. Skogsnäringen är sedan länge en av landets viktigaste näringar. Nettoexporten från skogsnäringen var för år 2012 ca 92 miljarder kronor. Det är således viktigt att skogsnäringens råvaruförsörjning är stabil. Om förtroendet för virkesmätningen är lågt kan det leda till försörjningsproblem för skogsindustrin och energisektorn.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 7(24) En väl utförd virkesmätning gör även att råvaran beskrivs på ett ändamålsenligt sätt, vilket gör att den kan nyttjas på ett optimalt sätt i den efterkommande vidareförädlingen. För primära skogsbränslen kan en bättre beskrivning av bränslets kvalitet, göra att det som levereras till värmeverket håller en jämnare kvalitet vilket ger förutsättningar för att öka verkningsgraden i energiproduktionen. Kostnaden för Skogsstyrelsens tillsyn över lagstiftningen har under de senaste åren varit ca en miljon kronor per år. Den kostnaden kan förväntas öka på grund av att fler aktörer omfattas av de nya reglerna för primärt skogsbränsle och lövtimmer. Sociala konsekvenser Reglerna om virkesmätning bedöms inte påverka sociala frågor i någon större omfattning. Att tillförlitligheten för virkesmätningen tryggas för den enskilde markägaren har även ett socialt värde förutom det ekonomiska värdet. Miljömässiga konsekvenser De miljömässiga fördelarna med en fortsatt reglering av virkesmätningen bedöms som relativt stora, eftersom en väl utförd mätning ger möjlighet för industriföretagen att avtala om lägesbyten av virke. Lägesbyten innebär att virket transporteras kortaste vägen till den industri som har ett behov just då, oberoende av vilket företag som köpt virket av markägaren. På det sättet sparas både pengar och utsläpp av koldioxid från transporter med lastbil. Enligt Skogsstatistisk årsbok 2013 utgör transporterna i skogsbruket år 2011 ca 21 % av alla inrikes transporter med lastbil och järnväg. Detta visar att den potentiella miljönyttan är stor. För sortimenten timmer och massaved är lägesbyten mycket vanligt. I dagsläget förekommer inte lägesbyten vid hanteringen av primärt skogsbränsle i någon större omfattning. Om de primära skogsbränslena får en enhetlig mätning av kvantitet och lämplighet för avsedd användning finns det förutsättningar för att lägesbyten kan öka i framtiden även för dessa sortiment. Konsekvenser och jämförelser av förslagen till regler i Skogsstyrelsens föreskrifter De regler i förslaget till nya förskrifter om virkesmätning som medför störst konsekvenser för företagen är kraven att utföra virkesmätning med tillräcklig noggrannhet, att utföra en systematisk och ändamålsenlig egenkontroll och att skicka mätbesked med resultatet till säljare och köpare. Förslaget till nya föreskrifter innebär även skyldigheter att anmäla verksamheten till Skogsstyrelsen, att spara information om mätningen, kontroller och mätbesked och att på begäran lämna information till Skogsstyrelsen. Utföra virkesmätning med tillräcklig noggrannhet Förslaget till nya föreskrifter kan innebära ökade kostnader för de primära skogsbränslena och lövtimmer eftersom de inte omfattas av nuvarande regler. Mätningen av barrtimmer och massaved har haft regler för hur mätningen ska utföras sedan 1930-talet och här bedöms förslaget till nya regler inte medföra några ökade kostnader jämfört med nuvarande regler.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 8(24) Att utföra virkesmätning innebär både att bestämma kvantiteten och att bestämma virkets lämplighet för avsedd användning. Lämpligheten för avsedd användning uttrycks som att virket delas in i egenskapsklasser. Säljaren och köparen tillåts enligt förslaget själva avtala om de virkesegenskaper som ska utgöra en egenskapsklass. Det gör att föreskrifterna inte orsakar några förluster i utebliven förädlingspotential på grund av indelningen i egenskapsklasser. En alternativ reglering vore att föreskriva om hur kvaliteten ska bestämmas på ett liknande sätt som föreskrifterna fram till år 1999 gjorde, men det skulle ge sämre möjligheter för företagen att nyttja virket för olika ändamål och att utveckla förädlingen efter marknadens behov. Noggrannheten i kvantitetsbestämningen är uppdelad på systematiska fel och partivis noggrannhet. Begränsningen av systematiska fel är viktig för att mätningen mellan olika mätplatser och företag ska vara likvärdig. Tryggheten vid stora leveransavtal och lägesbyten mellan olika industriföretag påverkas om det förekommer betydande systematiska fel. För ett sågverk är råvarukostnaden stor jämfört med den långsiktiga vinstmarginalen i verksamheten. Systematiska fel i mätningen påverkar den långsiktiga konkurrensförmågan mellan olika företag som handlar med virke. En utebliven eller grov reglering av systematiska fel skulle sannolikt ge en betydande snedvridning av konkurrensen på lång sikt. Stora systematiska fel påverkar det ekonomiska utfallet för den enskilde markägaren och förtroendet mellan säljare och köpare. Kravet på partivis noggrannhet är en viktig del av det skydd som förslaget till nya regler ger de flesta markägare som sällan säljer virke och där resultatet av mätningen påverkar intäkten från fastigheten under flera år. För sortiment som har en låg lönsamhet för markägaren, som det primära skogsbränslet har, kan en stor variation i mätningen påverka möjligheten att täcka produktionskostnaderna. Detta skapar en osäkerhet om det är lönsamt att leverera det primära skogsbränslet eller inte. En tveksamhet om det ekonomiska utfallet leder sannolikt till färre genomförda affärer. Utföra systematisk och ändamålsenlig egenkontroll Kravet på systematisk och ändamålsenlig egenkontroll är nytt jämfört med nu gällade regelverk. I praktiken har virkesmätningsföreningarna och SDC bedrivit en systematisk kontroll av sin virkesmätning under flera årtionden. Egenkontrollen bidrar till ökad transparens eftersom den visar hur väl mätningen utförs och den visar också på eventuella förbättringsbehov hos det mätande företaget. Egenkontrollen och företagets eget förbättringsarbete ger det mätande företaget ett ökat förtroende hos köpare och säljare. För att utföra en systematisk och ändamålsenlig egenkontroll enligt föreskriftsförslaget behövs inga väsentliga investeringar i ny utrustning, eftersom kontrollen kan göras med utrustning som de mätande företagen använder i övrig mätning. Egenkontrollen ger löpande kostnader som beskrivs i beräkningen av administrativa kostnader. Skicka mätbesked till säljare och köpare Mätbeskeden innehåller sådan information som är viktig för både köpare och säljare. Troligen skulle motsvarande information efterfrågas även om det inte fanns regler om mätbesked. Kraven på innehållet i mätbeskedet gör att även

Skogsstyrelsen 2014-05-16 9(24) en okunnig säljare på ett enkelt sätt kan be en oberoende och kunnig person om hjälp med att bedöma rimligheten i mätresultat och prisräkning. Utskick av mätbesked ger löpande kostnader som beskrivs i beräkningen av administrativa kostnader Anmäla verksamheten, spara information och lämna uppgifter Skyldigheten att anmäla verksamheten och att lämna uppgifter om verksamheten gör att Skogsstyrelsen kan utföra tillsyn och nå ut med information på ett mer kostnadseffektivt sätt än om reglerna inte funnits. Uppgifterna som ska lämnas in är få och enkla att sammanställa. Skyldigheten att spara information från mätning, kontroller och mätbesked gör att köpare och säljare på ett enklare sätt kan följa eventuella felaktiga mätningar bakåt i tiden. Att dokumentationen sparas och på begäran lämnas ut till Skogsstyrelsen är en förutsättning för tillsynsarbetet. Den administrativa kostnaden för dessa regler är relativt liten jämfört med kostnaderna för att utföra mätning, utföra kontroller och skicka mätbesked till säljare och köpare. Kostnaderna för dessa regler tydliggörs i beräkningen av administrativa kostnader. Bedömning om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Skogsstyrelsen bedömer att förslaget till nya föreskrifter är förenligt med Sveriges skyldigheter som följer av anslutningen till EU. Den föreslagna virkesmätningslagen med föreskrifter är tekniska regler, men bedöms inte begränsa den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU. Lagen gäller inte för virke som tidigare överlåtits, vilket gör att importerat och exporterat virke i praktiken inte kommer att omfattas av lagens krav. Lagens definition av virke gör även att alla trävaror som genomgått industriell vidareförädling inte omfattas av lagen vilket undantar det virke som markägande företag vidareförädlar vid egen industri. I de fall en markägare överlåter virke direkt mellan Sverige och ett annat land är det fritt att mäta virket utanför Sverige där svensk lag inte gäller. Tidigare fanns det ett EU-direktiv om virkesmätning, rådets direktiv 68/89/EEG av den 23 januari 1968 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sortering av rundvirke (EGT L 32, 6.2.1968, s. 12, Celex 31968L0089). EU-direktivet upphävdes 2008 genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 714/2007/EG om upphävande av rådets direktiv 68/89/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sortering av rundvirke (EUT L 163/16, 23.6.2007, Celex 32007D0714). EU-direktivet har inte ersatts av någon ny unionslagstiftning.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 10(24) Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Regeringen föreslår att förslaget till ny virkesmätningslag ska träda i kraft den 1 mars 2015. Det är viktigt att Skogsstyrelsen innan dess har beslutat om nya föreskrifter för att lagens krav ska vara tydliga för de företag som berörs. Skogsstyrelsen bedömer att det är särskilt viktigt med informationsinsatser för att de nya reglerna ska bli kända framförallt för de företag som inte omfattas av nuvarande lagstiftning om virkesmätning. Yrkesverksamma personer kan nås genom branschorganisationer och markägarna kan nås genom branschpress som exempelvis Skogsstyrelsens egen tidning, Skogseko, som delas ut gratis till markägare. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Alla företag som hanterar virke mellan skogen och industrin kan beröras av de föreslagna reglerna för virkesmätning. Det är viktigt att virket tillreds på rätt sätt enligt egenskapsklasserna, att olika sortiment inte blandas ihop inför virkesmätningen och att märkningen av virkespartiet inte går förlorad under transporter. Detta ingår i den normala virkeshanteringen och styrs oftast genom krav från den som köper virket. I beräkningen av den administrativa kostnaden läggs kostnaden för virkesmätningen på de företag som ansvarar för virkesmätningen. Om det virkesmätande företaget hyr in underentreprenörer bedöms den administrativa kostnaden ändå ligga på det företag som ansvarar för mätningen. Virkesmätningsföreningar och andra mätande företag I dagsläget utförs det mesta av virkesmätningen av de tre virkesmätningsföreningarna VMF Nord, VMF Qubera och VMF Syd. SDC (Skogsbrukets IT-företag) arbetar med övergripande databehandling, utskick av mätbesked, metodutveckling och kontroll. Virkesmätningsföreningarna och SDC är ekonomiska föreningar som styrs av representanter från både köpare och säljare av virke. Tillsammans hanterar de ca 97 % av volymen sågtimmer och den massaved som omfattas av nu gällande virkesmätningslag. Den sammanlagda kostnaden för virkesmätningsföreningarna och SDC är 579 miljoner kronor för en total volym av 142 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark för året 2012. SDC registrerar även mätningar av importerat virke och biprodukter från industrin som inte omfattas av virkesmätningslagen. Andra företag än virkesmätningsföreningarna som mäter virke är tjänsteföretag eller företag som köper virke. Sågverksföretag och massabruksföretag I Skogsstatistisk årsbok från 2012 finns det uppgifter om antal och storlek för sågverksföretag och massabruk. De allra flesta sågverksföretag och massabruk anlitar någon av virkesmätningsföreningarna för att utföra virkesmätningen. Det finns även ett antal företag som själva utför mätning. Det är främst små företag och företag som sågar lövvirke som själva utför virkesmätningen. Det finns 1084 sågverksföretag registrerade i Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister. De flesta är mycket små och köper inte

Skogsstyrelsen 2014-05-16 11(24) virke för industriellt bruk. Det är även troligt att SCB:s statistik innehåller en del företag som inte längre är aktiva, eftersom antalet sågverksföretag och massbruksföretag i har minskat under lång tid. Företag som använder minde än 2000 kubikmeter fast virke under bark bedöms bedriva småskalig förädling, vilket är undantaget i förslaget om ny virkesmätningslag och ingår därför inte i beräkningarna nedan. För att beräkna administrativ börda enligt regelräknaren bedöms 192 sågverksföretag och 11 massabruksföretag motsvara det antal företag som kan ha skyldigheter enligt förslaget om ny virkesmätningslag. Tabell 1 Antal och storlek av sågverksföretag och massabruksföretag Uppgifterna enligt Skogstatistisk årsbok 2012 Storleksklass efter antal anställda 0 1-9 10-49 50-199 200 - Summa Antal Sågverksföretag Antal Massabruksföretag 719 250 82 25 8 1084 (192) 12 3 2 4 2 23 (11) Antal energiproducerande företag och företag som handlar med primärt skogsbränsle Det primära skogsbränsle som säljs av markägaren går nästan uteslutande till uppvärmning. Med primärt skogsbränsle menas toppar, grenar, rundvirke och stubbar. Det är vanligt att det primära skogsbränslet är sönderdelat genom flisning eller krossning. Svensk Fjärrvärme AB representerar ca 140 företag som levererar 98 % av fjärrvärmeproduktionen i Sverige. De allra flesta av dessa företag har redan i dag möjlighet att mäta vikt eller volym för det primära skogsbränslet som levereras till sina anläggningar. På den svenska marknaden finns även ett antal lokalt ägda närvärmepannor som kan betraktas som småskalig energiframställning och därmed är undantagna från reglerna. Även överlåtelser av t.ex. brännved till enskilda för privat bruk är undantagna. Svenska Trädbränsleföreningen representerar leverantörer av skogsbränsle och deras medlemmar köper det allra mesta av det primära skogsbränsle som kommer från det enskilda skogsbruket. Enligt Svenska Trädbränsleföreningens statistik levererar 25 företag ca 80 % av skogsbränslet på den svenska bränslemarknaden. Totalt ingår 56 företag i enkäten. För att göra en beräkning av den administrativa bördan enligt Tillväxtverkets regelräknare görs bedömningen att det är 140 företag som är slutförbrukare av primärt skogsbränsle och som har en flödeskedja där någon behöver utföra virkesmätning enligt lagförslaget.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 12(24) Transportföretag som fraktar virke från markägaren till industrin I princip sker alla virkestransporter från skogen med lastbil. Skogsbrukets transporter uppgår till 21 % av Sveriges alla inrikes transporter med lastbil och järnväg. Antalet företag som kör lastbil i Sverige är ca 10 000 och av dessa är hälften små företag med endast en lastbil. Av Sveriges åkeriföretags medlemmar arbetar ca 15 % med transporter i skogsnäringen. Ungefär hälften av transportarbetet består av förädlade träprodukter som inte behöver mätas in enligt förslaget till virkesmätningslag. En bedömning är att ca 2 000 företag utför arbete inom skogsnäringen och att många av dessa företag är småföretag med endast en lastbil. Få av dessa företag kommer att ansvara för att virkesmätningen utförs. Lastbilschaufförer kommer dock att utföra en del arbetsmoment i mätningen av primära skogsbränslen på uppdrag av andra företag. Om det virkesmätande företaget hyr in en lastbilschaufför för att utföra vissa arbetsmoment bedöms ändå den administrativa kostnaden ligga hos det företag som ansvarar för mätningen. Beskrivning av vilken tidsåtgång reglerna kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Här beskrivs företagens samtliga administrativa kostnader som kan anses följa av förslaget om ny lag och nya föreskrifter. En administrativ kostnad uppstår när det finns krav i reglerna på att information ska upprättas, lagras eller överföras. Beräkningen omfattar både den totala kostnaden för alla regler och kostnaden för de nya reglerna jämfört med nu gällande lagstiftning. Kostnaden för de nya reglerna särredovisas. Den nya lagen omfattar hela det avverkade trädet och alla virkessortiment. Virkesmätning av primärt skogsbränsle och lövtimmer omfattas av förslaget men omfattas inte av den nu gällande lagstiftningen. Reglerna om anmälningsskyldighet för den som utför virkesmätning och en ändamålsenlig och systematisk egenkontroll är nya för alla virkessortiment. Den totala beräknade administrativa kostnaden enligt förslaget till lag och föreskrifter uppgår till 397 miljoner kronor. Då ingår kostnader både för regler som gäller idag och nya regler. Beräkningarna följer Tillväxtverkets beräkningsmodell regelräknaren. Den ökade administrativa kostnaden som förslaget till nya föreskrifter medför är 63,4 miljoner kronor. Av dessa kostnader utgör mätning och registrering av primärt skogsbränsle och lövtimmer 45,5 miljoner kronor och egenkontrollen för alla sortiment 14,9 miljoner kronor. Även om det inte skulle finnas någon virkesmätningslag har företagen behov av att kvantifiera och värdera varuflöden för att kunna bestämma betalningen vid virkesaffärer och för att kunna styra sin verksamhet. Om man antar att företagen har ett eget behov av att utföra mätning, kontrollera mätningen på ett ändamålsenligt sätt och att skicka mätbesked till köpare och säljare så blir kostnaden 395,8 miljoner kronor. Det betyder att övriga regler kostar 1,2 miljoner kronor.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 13(24) De administrativa kostnaderna bör jämföras med att det år 2011 avverkades 74,6 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark till ett värde av ca 25 miljarder kronor. Ett mätfel på en procent motsvarar ett värde på 250 miljoner kronor per år. Beräkning enligt regelräknaren Tillväxtverket har tagit fram en kostnadsmodell kallad regelräknaren, som används för att kvantifiera de administrativa kostnader som skapas vid regelgivning. En administrativ kostnad uppstår när det finns krav i reglerna på att information ska upprättas, lagras eller överföras. Regelräknaren utgår från formeln: Kostnad = Population * Frekvens * (Minuter * Timlön/60 + Extern kostnad) Population: antal företag som berörs av skyldigheten. I de fall statistiken bygger på nationella händelser har antal företag satts till 1 i regelräknaren. Frekvens: antal händelser per företag eller för landet i helhet om statistiken har nationell grund. Minuter: arbetstid för ett visst arbetsmoment. Timlön: timkostnad för personal inklusive lön och lönebikostnader. Extern kostnad: en kostnad per händelse eller objekt för att exempelvis skicka brev eller för att lagra data för ett mätbesked.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 14(24) Tabell 2 Beräknad administrativ kostnad för alla virkessortiment enligt förslaget till ny lag och förslaget till nya föreskrifter. Skyldigheter enligt lagförslaget Anmäla verksamheten till Skogsstyrelsen Lämna uppgifter om den bedrivna verksamheten till Skogsstyrelsen Utföra mätning med tillräcklig noggrannhet Skicka resultat till säljare och köpare (mätbesked) Spara information som ligger till grund för resultat (mätbesked) Spara resultatet (mätbesked) På begäran lämna information som ligger till grund för resultat till säljare, köpare och Skogsstyrelsen På begäran lämna resultatet (mätbesked) till Skogsstyrelsen Utföra egenkontroll Spara information som ligger till grund för resultatet av egenkontrollen Spara resultat av egenkontrollen På begäran lämna dessa till Skogsstyrelsen Summa Kostnad (kr) Population (st.) Frekven s (st.) Tid (min) 99 813 343 1 60 291 99 813 343 1 60 291 373 milj 74,6 milj m³ fub Tim lön (kr/tim) 7 840 000 490 000 16 490 000 490 000 1 490 000 490 000 1 14 550 50 60 291 14 550 50 60 291 Extern kostnad (kr/ st.) 14 920 000 3 000 4 662,5 3 000 3 000 1 3 000 3 000 1 14 550 50 60 291 396 989 276 kronor 5

Skogsstyrelsen 2014-05-16 15(24) Tabell 3 Administrativ kostnad för ny reglering som inte funnits tidigare. Skyldigheter enligt lagförslaget Anmäla verksamheten till Skogsstyrelsen Lämna uppgifter om den bedrivna verksamheten till Skogsstyrelsen Utföra mätning med tillräcklig noggrannhet och registrera uppgifterna Skicka resultat till säljare och köpare (mätbesked) Spara information som ligger till grund för resultatet. (mätbesked) Spara resultatet (mätbesked) På begäran lämna information som ligger till grund för resultat till säljare, köpare och Skogsstyrelsen På begäran lämna resultatet (mätbesked) till Skogsstyrelsen Utföra egenkontroll Spara information som ligger till grund för resultatet av egenkontrollen Spara resultat av egenkontrollen På begäran lämna dessa till Skogsstyrelsen Summa Kostnad (kr) Population (st.) Frekvens (st.) Tid (min) 99 813 343 1 60 291 99 813 343 1 60 291 45 500 000 9,1 milj m³ fub Tim lön (kr/tim) 2 560 000 160 000 16 80 000 80 000 1 80 000 80 000 1 14 550 50 60 291 14 550 50 60 291 Extern kostnad (kr/ st.) 14 920 000 3 000 4 973 3 000 3 000 1 3 000 3 000 1 14 550 50 60 291 63 389 276 kronor 5

Skogsstyrelsen 2014-05-16 16(24) Beräkningsunderlag för skyldigheterna i föreskriften och kostnaden för ny reglering Anmäla verksamheten till Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 7. Att anmäla att ett företag mäter virke är en engångskostnad och uppgifterna är av enkel karaktär. Det antas ta 60 minuter i arbetstid för att ta fram de uppgifter som krävs och anmäla företagets verksamhet till Skogsstyrelsen. Timlönen på 291 kronor per timme motsvarar lön och lönebikostnader för en genomsnittlig anställd på VMF Syd enligt årsredovisningen för 2012. Samma timlön används för alla beräkningar som baseras på arbetstid. Det maximala antalet företag som är aktuella för att anmäla verksamhet är beräknat till 343. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas bli 99 813 kronor. Lämna uppgifter om den bedrivna verksamheten till Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 7. Uppgifterna som begärs är av enkel karaktär som antagligen återfinns i företagets årsredovisning eller i verksamhetsberättelsen. Det antas att det tar 60 minuter i arbetstid för att ta fram de begärda uppgifterna och skicka dessa till Skogsstyrelsen. Detta görs årligen, senast den 1 mars varje år. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas bli 99 813 kr. Utföra mätning med tillräcklig noggrannhet och registrera uppgifterna I förslaget till nya föreskrifter finns den administrativa skyldigheten att registrera uppgifter från mätningen i 12 och 13. Det finns även definitioner, krav på mätningens noggrannhet och krav på hur mätningen ska utföras i övrigt som inte innebär en administrativ kostnad enligt regelräknaren men som ändå påverkar hur arbetat ska göras. Dessa krav finns i 4, 5, 6, 8, 9 10, 11, 14, 15. Kostnaden för att mäta virke med tillräcklig noggrannhet antas var samma som kostnaden för att mäta virke enligt dagens virkesmätningslag. Det beror på att de flesta regler i föreskriftsförslaget har en motsvarighet i dagens föreskrift. Enligt VMF Syds årsredovisning för 2012 är den genomsnittliga kostnaden för att mäta virke 5 kronor per kubikmeter fast mått virke under bark (m³fub), vilket motsvarar en genomsnittlig kostnad för samtliga sortiment. Då ingår egentligen även företagets totala kostnader för exempelvis administration, dokumentation av mätningen, utveckling och egenkontroll. Den genomsnittliga kostnaden för hela företaget ger därmed en överskattning av de administrativa kostnaderna i föreskriftsförslaget. Medelkostnaden i företaget antas ändå ge en realistisk bild av en faktisk kostnad med tanke på att VMF Syd har en så hög andel debiterbar tid (93 procent) för 2012. I beräkningarna nedan används kostnaden 5 kronor per kubikmeter fast mått virke även för primärt skogsbränsle. Med primärt skogsbränsle menas toppar,

Skogsstyrelsen 2014-05-16 17(24) grenar, rundvirke och stubbar. Mätningskostnaderna för rundvirke och primärt skogsbränsle är jämförbara om man beaktar att de flesta transporter mellan skog och industri sker med lastbil. En lastbil kan transportera lika stor massa rundved som sönderdelat primärt skogsbränsle. Volymen fast mått virke blir också ungefär lika stor för en rundvedsbil som för en containerbil med sönderdelat primärt skogsbränsle. Arbetstiden för att mäta virket på en lastbil antas vara lika oavsett om det är massaved eller sönderdelat primärt skogsbränsle. Det primära skogsbränslet finns beskrivet i den nationella statistiken i energienheter. Det blir då nödvändigt med en omräkning från energienhet till volym sönderdelat material (m³s) till motsvarande mängd fast mått virke under bark för att mätningskostnaden ska vara jämförbar med sågtimmer och massaved. Energimängden primärt skogsbränsle som levererats till företag i Sverige för år 2011 och som bedöms omfattas av lagförslaget var 21,9 TWh. Det motsvarar 24,4 miljoner kubikmeter stjälpt mått sönderdelat virke eller 9 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark. Omvandlingen mellan enheterna grundar sig på att energiinnehållet i en kubikmeter stjälpt mått flisat primärt skogsbränsle är ca 0,9 MWh och att en kubikmeter stjälpt mått flisat primärt skogsbränsle motsvarar ca 0,37 kubikmeter fast mått virke under bark. Den totala mängden timmer, massaved och primärt skogsbränsle som mättes in 2011 beräknas till 74,6 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark. Med en kostnad av 5 kronor per kubikmeter fast mått virke, blir den totala kostnaden blir 373 miljoner kronor. För sågtimmer av barr och massaved bedöms kostnaden för mätning inte öka eftersom kraven på noggrannhet är likvärdiga för nu gällande föreskrifter och förslaget till nya föreskrifter. Den ökade kostnaden för ny reglering enligt lagförslaget är kostnaden för de nya sortimenten primärt skogsbränsle och lövtimmer. Den handlade volymen primärt skogsbränsle och lövtimmer i Sverige år 2011 var 9,1 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark. Med en kostnad av 5 kronor per kubikmeter fast mått virke, beräknas den administrativa kostnaden bli 45,5 miljoner kronor. Nedan visas uppgifter om levererade virkesvolymer av sågtimmer och massaved i Sverige enligt Skogsstatistisk årsbok 2012 och levererad mängd primärt skogsbränsle enligt Svenska Trädbränsleföreningens statistik från 2011. Med primärt skogsbränsle menas toppar, grenar, rundvirke och stubbar. Det primära skogsbränslet är omräknat från energimängd till fast mått virke under bark.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 18(24) Leveranser från skogen år 2011 Sågtimmer av barrträd Sågtimmer av lövträd Volym fast mått virke 34,3 milj. m³fub 0,1 milj. m³fub Massaved av barr- och lövträd 31,2 milj. m³fub Primärt skogsbränsle omräknat till fast volym Total virkesvolym 9 milj. m³fub 74,6 milj. m³fub Skicka resultat till säljare och köpare (mätbesked) I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 18 och 19. Beräkningen grundar sig på händelser på nationell nivå. Under 2012 skickade SDC (Skogsnäringens IT-företag) ut ca 490 000 mätbesked till säljare och köpare i första affärsled. SDC har en högre servicenivå än vad lagstiftningen föreslås kräva och skickar ut ett nytt mätbesked så fort en mätning uppdateras vare sig det gäller olika köpare, mätplats, inmätt kvantitet, sortiment eller pris. Av mätbeskeden skrevs 330 000 st. ut på papper och skickades med post. Den genomsnittliga kostnaden för att skicka ut ett mätbesked bedöms till 16 kronor per mätbesked. I framtiden kan sannolikt kostnaden för att skicka beskeden med vanlig post minskas när fler väljer att ta emot mätbeskeden digitalt. Besparingspotentialen att skicka brev elektroniskt jämfört med att skicka brev fysiskt är ca 7 kronor per brev. Som lägst kräver lagen att ett mätbesked skickas per virkesaffär i första affärsled. Det totala antalet gallringar och föryngringsavverkningar är ett sätt att bedöma det lägsta antalet mätbesked som lagen kräver. Antalet gallringar och föryngringsavverkningar var ca 150 0000 för år 2011. Bedömningen av antalet avverkningar grundar sig på en avverkad eller gallrad areal på 584 000 hektar och en bedömd medelareal på ca 4 hektar per avverkning. Antalet mätbesked som skulle krävas enbart för den utökade regleringen för primärt skogsbränsle och lövtimmer bedöms till ca 160 000 mätbesked. Beräkningen grundar sig på den totala mängden primärt skogsbränsle som är 24,4 miljoner kubikmeter stjälp mått virke och att en genomsnittlig avverkning bedöms omfattar tre lastbilar med 100 kubikmeter primärt skogsbränsle. Mätbeskedet skickas både till köpare och säljare. I praktiken görs uttaget av massaved, timmer och primärt skogsbränsle på samma avverkning vilket gör att samma mätbesked kan omfatta många sortiment.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 19(24) Det nya lagstiftningsförslaget omfattar till skillnad från den nu varande lagstiftningen primärt skogsbränsle och lövtimmer och bedöms ha en administrativ kostnad på 2,56 miljoner kronor. Spara information som ligger till grund för resultat (mätbesked) I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 13. Beräkningen grundar sig på att det antas kosta ca en krona att spara digital information motsvarande ett dokument. Antalet dokument som behöver sparas är lika med det totala antalet mätbesked. Minneskapacitet är relativt billigt och kostnaden kan vara överskattad. Den nya regleringen omfattar primärt skogsbränsle och lövtimmer och bedöms innebära 80 000 dokument till en beräknad kostnad av 80 000 kronor. Spara resultatet (mätbesked) I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 18. Beräkningen grundar sig på att det antas kosta ca en krona att spara digital information motsvarande ett dokument. Antalet dokument som behöver sparas är det samma som det totala antalet mätbesked. Minneskapacitet är relativt billigt och kostnaden kan vara överskattad. Den nya regleringen för primärt skogsbränsle och lövtimmer bedöms omfatta 80 000 dokument till en beräknad kostnad av 80 000 kronor. På begäran lämna information som ligger till grund för resultat till säljare, köpare och Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 13. Beräkningen grundar sig på antagandet att det tar 60 minuters arbetstid för en person att ta fram information om en viss mätning och skicka den till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen antas be 50 företag om uppgifter per år. Om informationen finns lagrad i en sökbar databas går det sannolikt mycket fortare att ta fram data och skicka det elektroniskt till Skogsstyrelsen. På begäran lämna resultatet (mätbeskedet) till Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 18. Beräkningen grundar sig på antagandet att det tar 60 minuters arbetstid för en person att ta fram information om en viss mätning och skicka den till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen antas be 50 företag om uppgifter per år. Om informationen finns lagrad i en sökbar databas går det sannolikt mycket fortare att ta fram data och skicka det elektroniskt till Skogsstyrelsen. Utföra egenkontroll I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 16 och 17.

Skogsstyrelsen 2014-05-16 20(24) I dag sker egenkontroll frivilligt inom virkesmätningsföreningarna och SDC för att följa upp systematiska fel och mätningens kvalitet. Kostnaden för kontrollverksamheten motsvarar 4 % av organisationernas totala kostnader för virkesmätning. Skyldigheten att utföra mätning med tillräcklig noggrannhet beräknas ovan till en administrativ kostnad av 373 miljoner kronor per år för alla virkessortiment. Med ett antagande att egenkontrollen motsvarar en kostnad av 4 % jämfört med kostnaden att utföra mätning blir den beräknade kostnaden för egenkontrollen 14,92 miljoner kronor per år för allt virke som omfattas av förslaget till nya föreskrifter. Antalet kontroller antas vara 3 000 per år vilket ger en genomsnittlig kostnad av 4 973 kronor per kontroll. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas bli 14,92 miljoner kronor i ökad administrativ kostnad jämfört med nu gällande lagstiftning. Spara information som ligger till grund för resultatet av egenkontrollen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 16 och 17. Antalet kontroller antas vara 3 000 per år och kostnaden för att spara data antas vara en krona per kontroll. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas till 3 000 kronor per år i ökad administrativ kostnad jämfört med nu gällande lagstiftning. Spara resultat av egenkontrollen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 16 och 17. Antalet kontroller antas vara 3 000 per år och kostnaden för att spara data antas vara en krona per kontroll. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas till 3 000 kronor per år i ökad administrativ kostnad jämfört med nu gällande lagstiftning. På begäran lämna resultatet av egenkontrollen till Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 16 och 17. Beräkningen grundar sig på antagandet att det tar 60 minuters arbetstid för en person att ta fram information om en viss kontroll och skicka den till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen antas be 50 företag om uppgifter per år. Om informationen finns lagrad i en sökbar databas går det sannolikt mycket fortare att ta fram data och skicka det med epost.