Studiedag 5.11.2014, Vasa ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo,Vasa förvaltningsdomstol
Varför förvaltningsdomstolen? Barnskyddslag 683/1983 (gamla barnskyddslagen) 16 Socialnämnden skall omhändertaga barn och ordna barnets vård utom hemmet,såvida brister i omsorgen om barnet... 17 2 mom. Om ett barn som fyllt 12 år eller dess vårdnadshavare motsätter sig omhändertagande eller därtill ansluten placering i vård utom hemmet, eller om hörande som förutsätts i 1 mom. inte har kunnat ske, skall beslutet inom 30 dagar underställas länsrätten (förvaltningsdomstolen).
Barnskyddslagen 417/2007 (nya barnskyddslagen) 43 1-2 mom.ett beslut om omhändertagande och därtill ansluten vård utom hemmet fattas av den tjänsteinnehavare som anges i 13 2 och 3 mom., sedan den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter berett ärendet, om vårdnadshavaren eller ett barn som fyllt 12 år inte motsätter sig omhändertagandet och den därtill anslutna placeringen i vård utom hemmet. Om barnets vårdnadshavare eller ett barn som fyllt 12 år motsätter sig omhändertagandet eller den därtill anslutna placeringen i vård utom hemmet, avgörs ärendet av förvaltningsdomstolen på ansökan av den tjänsteinnehavare som anges i 13 2 och 3 mom., sedan den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har berett ärendet.
Varför förvaltningsdomstolen? RP 252/2006 rd Målet är att den sakkunskap och objektivitet som är nödvändig vid beslutsfattande skall säkerställas och barnets och föräldrarnas eller vårdnadshavarnas rättsskydd på så vis förbättras. Ifall ett tvångsomhändertagande direkt förs för prövning i förvaltningsdomstolen skulle detta klarlägga domstolsbehandlingen jämfört med det nuvarande förfarandet med underställning. Om beredningen och beslutsfattandet i ärendet klart kan separeras från varandra höjer det individens rättssäkerhet och kunde samtidigt underlätta socialarbetarens arbete med familjen.
Förvaltningsdomstolens utredningsansvar Förvaltningsprocesslagen 33 1 mom Utredning av ett ärende Besvärsmyndigheten skall se till att ärendet blir utrett och vid behov för en part eller den förvaltningsmyndighet som fattat beslutet ange den tilläggsutredning som skall företes i ärendet. Besvärsmyndigheten skall på tjänstens vägnar skaffa utredning i sådan omfattning som en opartisk och rättvis behandling av ärendet och ärendets art kräver.
Förvaltningsdomstolens hörande av parterna Förvaltningsdomstolen hör parterna med anledning av ansökan med bevislig delgivning (mottagningsbevis / stämningsman). - denna del av processen kan ofta vara tidskrävande, eftersom parterna kan vara svåra att få tag på. Hörande av parterna med anledning av sökandens senare givna utlåtande / komplettering skickas med vanligt brev. Ifall ansökan ändras (t.ex. gällande placeringsorten) under processens gång, hörs parterna bevisligen med anledning av ändringen. Även ifall helt nya grunder för ansökan framförs under processens gång kan en ny bevislig delgivning bli nödvändig.
Förvaltningsdomstolens materiella bedömning av ansökan om omhändertagande 1. Hotar barnets uppväxtförhållanden eller barnet själv allvarligt barnets hälsa och/eller utveckling? 2. Är åtgärder inom öppenvården olämpliga / omöjliga / otillräckliga 3. Motsvarar vården utom hemmet samt placeringsplatsen barnets bästa.
Förvaltningsdomstolens bedömning av om ansökan uppfyller formkraven Syftet med formkraven för ansökan: RP 252/2006 Ett ärende som gäller omhändertagande bör alltid vara noggrant berett innan det upptas till behandling i förvaltningsdomstolen. Detta främjar även en snabb behandling av ärendet i förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen kan bedöma om tvångsomhändertagande och placering i vård utom hemmet är nödvändigt endast på basis av ett tillräckligt omfattande och mångsidigt beredningsmaterial.
Barnskyddslagen 44 En sådan ansökan om omhändertagande och därtill ansluten placering i vård utom hemmet som den tjänsteinnehavare som nämns i 43 2 mom. gör till förvaltningsdomstolen ska innehålla; 1) ett yrkande på att barnet ska omhändertas och placeras i vård utom hemmet, samt grunderna för yrkandet, 2) en sådan klientplan för barnet som avses i 30, 3) en utredning om de stödåtgärder inom öppenvården som getts eller erbjudits familjen och barnet, 4) en utredning om kartläggning av barnets närståendenätverk enligt 32 1 mom. 5) en utredning om platsen för vård utom hemmet
Barnskyddslagen 44 forts. 6) en plan för hur barnet och dess närstående ska hålla kontakt, 7) en plan för eller utredning om undersökning av barnets hälsotillstånd enligt 51, 8) en utredning om utredandet av de berördas åsikt och hörande enligt 42, 9) vid behov expertyttranden, samt 10) eventuella andra utredningar och handlingar som påverkar beslutsfattandet. Klientplanen och de övriga handlingarna som nämns i 1 mom. kan vid behov lämnas in separat, om de på grund av ansökans brådskande karaktär ännu inte har kunnat upprättas.
Ansökan om omhändertagande är ett ansökningsärende, där sökanden är en av kommunen tillsatt ledande tjänsteinnehavare inom socialvården (obs. inte socialnämnden, socialbyrån eller kommunen)
Utgångspunkten är att ansökan uppfyller barnskyddslagens krav om den av social- och hälsovårdsministeriet utarbetade blanketten för ansökan om omhändertagande är korrekt ifylld.
Ansökans innehåll (barnskyddslagen 44 1 mom.) 1) ett yrkande på att barnet ska omhändertas och placeras i vård utom hemmet, samt grunderna för yrkandet Yrkande till exempel; jag yrkar att N.N omhändertas och placeras i vård utom hemmet i A och B C:sons fosterfamilj i D:by i E kommun. - grunderna tillräckligt individualiserat. Viktigt att alla de omständigheter som sökanden anser förutsätta att barnet omhändertas och placeras. - Faktorer i anslutning till uppväxtförhållandena / faktorer i anknytning till barnets eget beteende koncentrerat men tillräckligt heltäckande. - ifall placeringsorten hålls hemlig för föräldrarna bör ändå förvaltningsdomstolen få uppgifter om fosterföräldrarnas namn och adress / uppgifter om barnskyddsanstalten.
Ansökans innehåll (barnskyddslagen 42 1 mom) 3) en utredning om de stödåtgärder inom öppenvården som getts eller erbjudits familjen och barnet - tidpunkter och omfattning Ex. Familjearbetare 1.1.2013 31.3.2014, 2 timmar 2 ggr/vecka - även tidigare givet stöd - utredning över varför stödåtgärder avbrutits - utredning över grunderna till varför familjen inte tagit emot stöd. - varför stödåtgärder inte anses möjliga / tillräckliga / lämpliga - Det bör framgå att sökanden har övervägt de åtgärder som står till buds i 34-37 i barnskyddslagen.
4. en utredning om kartläggning av barnets närståendenätverk enligt 32 1 mom. Barnskyddslagen 32 Kartläggning av barnets närståendenätverk: Innan ett barn placeras utom hemmet skall utredas vilka möjligheter den förälder hos vilken barnet inte huvudsakligen bor, släktingar eller andra barnet närstående personer har att ta emot barnet eller på annat sätt stödja barnet. Utredningen behöver inte göras om den inte på grund av sakens brådskande natur eller någon annan grundad anledning är nödvändig. Ett ärende som gäller barnets boende och placeringsplats skall alltid avgöras så att det motsvarar barnets bästa.
RP252/2006 rd: Om kartläggningen av närståendenätverket inte har kunnat göras på grund av ärendets brådskande natur eller den av någon annan grundad anledning inte har varit nödvändig att göra, bör även detta nämnas liksom även grunderna för att kartläggningen inte har gjorts. - till exempel varför barnets situation är sådant att familjeplacering inte anses möjlig. - ifall man redan känner till att de av föräldrarna föreslagna personerna inte är lämpliga som fosterföräldrar. Orsakerna till personernas olämplighet bör klart framgå. Obs! Kartläggningens syfte är också att utreda, om barnet och familjen kan stödas så att barnet kan bo hemma.
5) en utredning om platsen för vård utom hemmet Tillräcklig information om placeringsorten för att förvaltningsdomstolen ska kunna ta ställning till om den motsvarar barnets bästa. Varför har just denna placeringsort valts? hur har man vid valet av platsen har beaktat de omständigheter som nämns i 50? 50 Vid valet av plats för vård utom hemmet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt grunderna för omhändertagandet och barnets behov, upprätthållandet av barnets syskonförhållanden och andra nära mänskliga relationer samt kontinuiteten i vården. Dessutom ska hänsyn i mån av möjlighet tas till barnets språkliga, kulturella och religiösa bakgrund. Anstaltsvård ordnas om vård av barn utom hemmet inte med hjälp av tillräckliga stödåtgärder kan ordnas som familjevård eller någon annanstans på ett sätt som motsvarar barnets bästa.
7) en plan för eller utredning om undersökning av barnets hälsotillstånd enligt 51 - Viktigt för att fosterfamiljen / barnskyddsenheten ska kunna tillgodose barnets eventuella specialbehov. - Kan också ha betydelse vid bedömningen om platsen för placeringen motsvarar barnets bästa. - Förutsätter bifogat läkarutlåtande, utlåtande från barnrådgivningen el dyl., alternativt utredning över när och var hälsoundersökningen ska ske.
8) en utredning om utredandet av de berördas åsikt och hörande enligt 42 42 (12.2.2010/88) Hörande av delaktiga i ärendet Innan beslut fattas om omhändertagande av barn och vård utom hemmet enligt 43 1 3 mom. eller om avslutande av omhändertagande enligt 47 1 mom. ska barnets egen åsikt utredas och barnet ges tillfälle att bli hört enligt 20. Barnets föräldrar, vårdnadshavare och personer som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran ska ges tillfälle att bli hörda i de ärenden som nämns i 1 mom. på det sätt som föreskrivs i 34 1 mom. i förvaltningslagen.
42 2 mom. Personerna behöver dock inte höras, om 1) detta kan anses vara motiverat på grund av att barnet inte har kontakt med den som ska höras och hörandet inte kan antas vara absolut nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas, 2) bonings- eller vistelseorten för den som ska höras inte med skäliga åtgärder kan klarläggas, eller om 3) hörandet kan medföra allvarlig fara för barnets utveckling eller säkerhet och det anses nödvändigt att utelämna hörandet för att barnets bästa ska tillgodoses.
Hörande innan ansökan - Kallelse till hörande + mottagningsbevis räcker som utredning för att parten beretts möjlighet att bli hörd, även om parten inte infunnit sig till hörandetillfället. - Vid hörandet ska parterna ha möjlighet att ta del av den utredning som ansökan grundar sig på. - Om hörandet inte har skett därför att bonings- eller vistelseorten för den som skall höras inte med skäliga åtgärder kan klarläggas, bör det av ansökan framgå genom vilka åtgärder man försökt utreda boningseller vistelseorten. - Ifall en part inte har kunnat höras, innebär detta inte i sig att saken bör avgöras av förvaltningsdomstolen. Ärendet hör till förvaltningsdomstolen endast ifall en part motsätter sig omhändertagandet.
- bristande kontakter = sådan nästan helt obefintlig kontakt som är självvald av. den person somskall höras. Om den person som skall höras,t.ex. barnets andra förälder sällan har hållit kontakt med barnet, t.ex. en eller ett par gånger om året, är det inte fråga om sådan bristande kontakt som avses i bestämmelsen. - om hörandet inte har skett på grund av bristande kontakt enligt 42 3 mom., ska en beskrivning av hur obetydlig kontakten varit och att hörandet därför är onödigt för att ärendet ska kunna utredas framgå av ansökan.
Vem är sådana parter som ska höras? Personer som svarar eller omedelbart före beredningen har svarat för barnets vård och fostran: I förvaltningsdomstolens praxis har som parter betraktats bl.a. - Förälderns nya partner som har bott i samma hushåll som barnet en längre tid. - Fosterföräldrar, hos vilka barnet varit placerat inom öppenvården 3 månader omedelbart före ansökan. - Morföräldrar som har haft det huvudsakliga ansvaret för barnet, även om barnet enligt befolkningsregistret har bott hos föräldern.
Som parter har inte betraktats bla. - Fosterföräldrar, hos vilka barnet omedelbart före ansökan (30-60 dagar) varit brådskande placerad. - Personer hos vilka barnet bott en längre tid, men inte omedelbart innan ansökan. - Barnskyddsenheter
10) eventuella andra utredningar och handlingar som påverkar beslutsfattandet. Behöver man bifoga klientjournalerna? Klientplanerna i kombination med en sammanfattning av barnskyddsarbetet i familjen och av de händelser som lett till ansökan gör ofta bifogande av klientjournalen överflödig. Ifall händelser i sammanfattningen bestrids då förvaltningsdomstolen hör parterna, kan det bli nödvändigt att bifoga de klientanteckningar som de bestridda uppgifterna gäller till utlåtandet med anledning av parternas förklaringar. Vid uppgörande av sammanfattningen bör även sådan utredning som talar mot omhändertagande tas med.
Utredning som innehåller känsliga uppgifter Huvudregel: All utredning som inlämnas delges åt parterna Förvaltningsprocesslagen 34 Hörande av part Innan ett ärende avgörs skall en part beredas tillfälle att avge förklaring med anledning av andras yrkanden och sådan utredning som kan inverka på hur ärendet kommer att avgöras. Domstolen kan inte kategoriskt ta ställning till om en utredning kan inverka på hur ärendet avgörs Därför delges i regel allt som inlämnas till förvaltningsdomstolen.
Undantag från parternas rätt att få rättegångshandlingar Lag om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar 8 Rättegångshandlingarnas offentlighet Angående rättegångshandlingarnas offentlighet och sekretess gäller vad som föreskrivs om handlingars offentlighet i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Förvaltningsdomstolen kan dock utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter ur rättegångshandlingar i den utsträckning det behövs för att säkerställa en rättvis rättegång eller något viktigt allmänt eller enskilt intresse i anslutning till ärendet. (...när utlämnande av uppgifter ur handlingen skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt intresse, ett barns intresse eller ett annat synnerligen viktigt enskilt intresse (lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet 11 ))
9 3 mom. Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. kan förvaltningsdomstolen låta bli att lämna ut sekretessbelagda uppgifter som nämns i 11 2 mom. 1 eller 6 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om det är nödvändigt för att skydda ett sådant intresse som avses i sekretessbestämmelserna och genomförandet av en rättvis rättegång inte äventyras av att uppgifterna inte lämnas ut.
Hur förhålla sig till inlämnande av känsliga handlingar? -Handlingar som behövs för att grunderna för omhändertagande ska kunna utredas bör alltid inlämnas. -Överväg noggrannt om det är fråga om uppgifter som kan ha inverkan på ärendet. -Ifall ni lämnar in handlingar som ni anser borde hållas hemliga från parterna, är det skäl att meddela om vilka handlingar det gäller, och varför ni anser att handlingarna inte bör delges. -Förvaltningsdomstolen tar i sin processledning ställning till om det finns förutsättningar att inte ge ut handlingarna.
Komplettering och ändring av ansökan - I samband med inlämnande av ansökan om omhändertagande är det viktigt att meddela om vilka handlingar och utredningar som ännu kommer att lämnas in till förvaltningsdomstolen, samt när dessa kan väntas bli klara. Barnskyddslagen 25d 2 mom. Om ett beslut om brådskande placering eller ändring av platsen för vård utom hemmet fattas när ett ärende som gäller omhändertagande av barnet eller vård utom hemmet är anhängigt vid förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen, ska beslutsfattaren omedelbart underrätta förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen om beslutet. - Ansökan bör ändras så fort som möjligt ifall den planerade placeringsorten ändras. Förvaltningsdomstolen delger ändringen av ansökan med bevislig delgivning till parterna. - Om grunderna för omhändertagande väsentligt ändras kan även detta anses vara en sådan sak som förvaltningsdomstolen måste delge parterna med bevislig delgivning.
Brådskande placering vs. Interimistiskt förordnande när ansökan om omhändertagande är anhängig Förvaltningsdomstolen har hittills ansett att sökanden har bättre möjlighet än domstolen att bedöma behovet av en placering av barnet under processens gång. Förvaltningsdomstolen har därför inte i regel på eget initiativ fattat interimistiska beslut om barnets vistelseort och om hur barnets vård och fostran ska ordnas under domstolsbehandlingen. Dock; RP 164/2014 rd (lagändring som planeras att träda i kraft 1.5.2015) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till socialvårdslag och vissa lagar som har samband med den...föreslås att villkoren för brådskande placering av barn skärps. På motsvarande sätt som nu har kommunerna frihet att enligt prövning tillämpa för situationen lämpliga stödåtgärder inom öppenvården, om förutsättningarna i lagen för användning av stödåtgärder inom öppenvården uppfylls. Enligt förslaget ska det dessutom vara möjligt att i brådskande fall använda placering som genomförs som stödåtgärd inom öppenvården.
Enligt den gällande lagen kan ett barn i brådskande ordning placeras i familjevård eller institutionsvård eller den vård och omsorg barnet behöver ordnas på annat sätt, om villkoren för omhändertagande enligt 40 i barnskyddslagen uppfylls och barnet befinner sig i omedelbar fara eller annars är i behov av brådskande placering och vård utom hemmet. Enligt förslaget kan en brådskande placering i fortsättningen genomföras endast då kriterierna för omhändertagande uppfylls och barnet befinner sig i omedelbar fara eller om den brådskande placeringen blir nödvändig för att begränsningsåtgärder enligt 11 kap i barnskyddslagen skulle behöva vidtas under placeringen. Begränsningsåtgärder får inte vidtas under placering inom öppenvård och med undantag av begränsningen som gäller kontakt är det möjligt att använda begränsningsåtgärder endast under tiden för anstaltsvård.
Om ett ärende som gäller omhändertagandet är anhängigt vid förvaltningsdomstolen kan förvaltningsdomstolen i enligt med gällande lag ge ett interimistiskt förordnande om barnets vistelseort. Utgående från remissyttrandena ska i samband med att lagen verkställs särskilt uppmärksammas att socialarbetarna vid behov kan lämna uppgifter för ett förordnande, om de anser det befogat. När parterna motsätter sig omhändertagande är det med tanke på parternas rättsskydd bättre att domstolen avgör om det finns orsak att ge ett förordnande om barnets vistelseort under handläggningen av målet i rätten. Brådskande placering ska emellertid fortfarande användas, om de förutsättningar som fastställs i bestämmelsen uppfylls.
I och med att tröskeln för brådskande placering föreslås bli högre, kan detta komma att ha inverkan på förvaltningsdomstolens praxis gällande interimistiska förordnanden, ifall lagändringen träder i kraft.