Ahl (Back), Maria Mattsdotter. Född 28/8 1781. Död 1/9 1837 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1834-40 p1/22). Se tabell 2.

1 1/1 2013 Tabell 1 Ahl, Matts Jakobsson. Bonde. Född 15/1 1747 i Monäs Munsala. Död 1818. Innehade år 1790 7/24 mtl av Ahl hemman i Kvevlax. Gift med, Anna Eriksdotter. Ahl (Back), Maria Mattsdotter. Född 28/8 1781. Död 1/9 1837 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1834-40 p1/22). Se tabell 2. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Ahl (Back), Maria Mattsdotter. Född 28/8 1781. Död 1/9 1837 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1834-40 p1/22). Maria hade tidigare varit soldathustru. Gift med Lund (Pasklot), Jakob Andersson. Född 29/3 1789. Död 26/9 1837 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1834-40 p1/22). Far: Lund, Anders Johansson. Född 1750 (Kvevlax Kb 1768-87 p1/361). Död 18/10 1835 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1834-40 p1/22). Mor: Lund (Meuts), Kajsa Mickelsdotter. Född 17/6 1749 i Petsmo Korsholm. Död 24/11 1808 i Petsmo Kvevlax. Lund, Johan Jakobsson. Född 3/5 1810 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1827-33 p1/28). Se tabell 3. Lund, Anna Greta Johansdotter. Född 16/8 1815 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1827-33 p1/28). Lund, Maria Jakobsdotter. Född 10/4 1818 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1827-33 p1/28). Lund, Caisa Jakobsdotter. Född 13/8 1824 i Petsmo Kvevlax. Lund, Jakob Jakobsson. Född 13/8 1824 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1827-33 p1/28). Död 6/6 1864 i Lillkyro. Se tabell 4. Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Lund, Johan Jakobsson. Född 3/5 1810 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1827-33 p1/28). Gift 11/8 1835 i Maxmo (Kvevlax Kb 1834-40 p1/22) med, Maja Stina. Född 18/10 1808. Lund, Johan Fredrik Johansson.

2 1/1 2013 Född 27/1 1838 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1834-40 p1/22). Lund, Maja Stina Johansdotter. Född 28/7 1840 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1834-40 p1/22). Död 16/11 1840 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1834-40 p1/22). Tabell 4 (generation 2) (Från Tabell 2) Lund, Jakob Jakobsson. Född 13/8 1824 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1827-33 p1/28). Död 6/6 1864 i Lillkyro. Familjen flyttade från Petsmo (Pasklot) till Lillkyro Knuttila by då sonen Jakob Erik var 9 år. Då sonen som 15 årig blev faderlös, beslöt han sig för att bli bagare.detta var under de stora nödårens tid. Gift 1847 med Back, Anna Elisabeth Jakobsdotter. Född 7/12 1823 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1841-49 p1/26). Död 5/11 1867 i Lillkyro. Far: Back, Jakob Jakobsson. Bonde. Född 10/9 1801 i Petsmo. Död 26/5 1852. Innehade år 1832 7/48 mtl Back i Petsmo. Mor: Fant, "Anna-Caisa" Catharina Johansdotter. Född 4/8 1793 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1801-07 p1/26). Död 1/3 1861 i Petsmo Kvevlax. Lund, Maria Elisabeth Jakobsdotter. Född 14/2 1850 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1850-59 p1/62). Död 24/7 1850 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1850-59 p1/62). Jakobsson (Lund), Jakob Erik. Född 24/4 1852 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1850-59 p1/62). Död 19/10 1926. Se tabell 5. Lund, Maja Lisa Jakobsdotter. Född 30/8 1853 i Petsmo Kvevlax. Död 24/12 1853 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1850-59 p1/62). Lund, Johan Jakobsson. Född 28/7 1856 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1850-59 p1/62). Lund, Greta Lisa Jakobsdotter. Född 14/9 1858 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1857-63 p1/65). Tabell 5 (generation 3) (Från Tabell 4) Jakobsson (Lund), Jakob Erik. Född 24/4 1852 i Petsmo Kvevlax (Kvevlax Kb 1850-59 p1/62). Död 19/10 1926. Jakob var bagare nästan hela sitt yrkesverksamma liv och var socknens enda bagare. Sitt näringstillstånd fick han av Guvernörsämbetet 1876. Jakob var således 24 år då han etablerade sig som bagarmästare i Kvevlax kyrkoby. Bagerirörelsen var ett familjeföretag också i den bemärkelsen att alla deltog i arbetet, även barnen vartefter de blev tillräckligt stora. på programmet fanns fem standardprodukter som man bakade: ankarstockar, örfilar, grisar, kanelskorpor och de vittberömda pepparkakorna. en specialitet till Julen var "morogubbarna". En helt annan produkt som man tidvis förfärdigade, var åkerbärssylt. Denna produkt såldes burkvis till herrskapsfolk i staden. Då Kvevlax kommun fick en egen telefoncentral på hösten 1897 placerades den hos Bagaris, där

3 1/1 2013 hela familjen men kanske främst Anna Lisa skötte om den manuella kopplingen. Under de nästan sjuttio år som det fanns en telefoncentral i Kvevlax, så sköttes den av nogon av släkten Jakobsson. Trots att Jakob alldrig fått möjligheten att gå i skola var han en flitig läsare och en skicklig pennans man. Han var en flitig diktförfattare. Detta finnes dokumenterat av red. Ole Jakobsson i skriften "Vi från Bagaris" utgiven i Kvevlax 1980. Här följer Harald Wiiks minnen från "Bagaris" Min morfar Jakob Erik Jakobsson (1852-1926) i Kvevlax kyrkby var en för sin tid och sin omgivning ganska ovanlig och särpräglad människa. Till yrket var han bagare och den plats i närheten av kyrkan där han bodde och verkade kallas än idag Bagaris. Och då vägar och stigar härom året fick officiella namn i byn, så var det ganska naturligt att ge den vägstump som från prästgården leder ned mot Bagaris namnet Bagargränd. Under nästan hela sitt yrkesverksamma liv var han socknens enda bagare, men det är inte enbart i den egenskapen som hans namn och minne lever kvar i bygden. Han var en stor idealist och hans liv och verksamhet vid sidan av yrket visar många spännande och ovanliga drag. Han hade aldrig tillfälle och möjlighet att gå i någon skola i sin barn- och ungdom, men han blev med tiden en flitig bokläsare och en skicklig pennans man. Otaliga är de dikter han skrev till fester och bemärkelsedagar. Då Vasabygdens sång- och musikförbund i dagarna samlas till sångfest i K vevlax så skall man också sjunga en sång till text av JEJ. Senare i sommar, den 13 juli, samlas den långa raden av ättlingar till Jakobsson till släktmöte, och då skall man också avtäcka en minnessten på den plats där hans hus och hem har funnits. På kopparplattan kommer vi att finna några rader av hans penna. Må vi aldrig glömma bort att vårt liv är mycket kort. När vi tröttna, kraft oss giv och i nöden hos oss bliv. Eftersom morfars namn således i dessa dagar och denna sommar är aktuellt, så skall jag försöka teckna ned några glimtar ur hans liv. Viktigt och självklart är att mormor Anna Lisa (1855-1933), hemmets lugna och fasta medelpunkt, också kommer med i bilden. De tu var ett. Jag bevarar dem båda i klart och kärt mmne. JEJ föddes den 24 april 1852 i Petsmo. Hans föräldrar var Jakob Jakobsson Lund (Pasklot) och Anna-Lisa Back. Då JEJ var nio år gammal flyttade familjen till Lillkyro, där fadern dog 1864 och modem 1867. Som femtonåring stod han således föräldralös, då de stora nödåren hemsökte vårt land. Det är nu han besluter sig för att bli bagare. Han kommer till Vasa och blir lärling hos bagarmästare Hirkman. Här stannar han tills han blir utlärd gesäll och som gesäll arbetar han bl a i Härmä och Laihela. Tjugofyraårig etablerar SIg JEJ som bagarmästare i Kvevlax kyrkby. Guvernörsämbetet ger sitt näringstillstånd den 21 december 1876 "alldenstund sökanden visat sig vara välfrejdad samt ega erforderlig yrkesskicklighet.., och Qveflax kommun icke haft något emot hans ansökan att anmärka". Och söndagen den 14 januari 1877 läser pastor Wegelius upp utslaget från predikstolen i Kvevlax kyrka. Ja så högtidligt gick det till för drygt hundra år sedan, då morfar etablerade sig som bagarmästare i Kvevlax. Börjande med själva bageridelen inledde JEJ nu sitt husbygge, som så småningom också skulle få en "kammare" och en liten brödbutik i nedre våningen samt ett par bostadsrum i vindsvåningen. Och innan året 1877 är slut så förenar JEJ och Anna Lisa NorrgårdINorrman sina livsöden. Det blev ett långt och lyckligt äktenskap, som välsignades med 14 barn, av vilka Il nådde vuxen ålder. I fjol dog den sista och samtidigt yngsta av denna generation, nämligen morbror Arvid, men ättlingar i hundratal i tredje, fjärde och femte led till de två 1850-talsmänniskorna lever i dag i stad och bygd och i olika samhällsfunktioner. JEls bagerirörelse var ett familjeföretag också i den bemärkelsen att alla deltog i arbetet, även barnen vartefter de blev tillräckligt stora. Det fanns fem standardpunkter som man bakade: ankarstockar, örfilar, grisar, kanelskorpor och de vittberömda pepparkakorna. Till bröllop, begravningar och andra familjehögtidligheter kunde folk beställa vetekransar, olika slags kakor samt småbröd. Och till julen skulle förstås "morogubbar" bakas. Under vissa perioder bakades också rågbröd hos Bagaris, bl a till Grönviks glasbruk i norra Korsholm. Efter JEls död fortsatte dottern Ida bagerirörelsen till 1940. Tidvis hade familjen också en helt annan sak på produktionslistan, nämligen åkerbärssylt, som man sålde burkvis åt herrskapsfolk i staden. Vissa år beredde man 100 liter "vilkonsylto". Det fanns gott om åkerbär i bygden förr i tiden. Men åkerbären eller "vikkona" skulle snoppas och det är

4 1/1 2013 förklaringen till att det ännu i min barndom fanns en stor samling små saxar hos Bagaris. Den omständigheten att mormor och morfar inte hade gått i någon skola i sin barndom uteslöt inte olika möjligheter att lära sig läsa, skriva och räkna. Då JEJ lärde sig bagaryrket i Vasa på 1860-talet så undervisades lärlingarna i staden på söndagarna i olika ämnen. Och som gesäll i Härmä hade han livligt umgänge med en folkskollärare och nu förkovrar sig den vetgiriga ynglingen ytterligare i skrivning, räkning och andra ämnen. Uppväxtåren i Lillkyro samt gesälltiden i Laihela och Härmä innebar också att JEJ blev helt tvåspråkig. Han skrev t o m dikter på finska. Sedan han kom till det helt svenskspråkiga K vevlax var hans kunskaper i finska en stor tillgång. Finsktalande personer som kom till bygden hänvisades ofta till JEJ, som kom att tjänstgöra som tolk, förmedlare och orienterare. Liksom morfar så blev mormor föräldralös i unga år. Hon var 1,5 år då fadern Adolf Fredrik LapplNorrgård dog och 10 år då modem Maria NorrgårdINorrman avled. Nu fick hon ett hem hos mamsell Sofie Hornborg, en ensam prästdotter, som bodde i ett vindsrum hos Hindrikas. Hos dr Hedman på Norrminne och lantdagsman Keto i Veikars fick hon en för tiden mångsidig och stimulerande arbets- och uppväxtmiljö. Samma år som JEJ etablerade sig som bagarmästare i Kvevlax blev Klas Edvin Karsten (1836-1908) församlingen kyrkoherde och flyttade in i den ståtliga prästgården i Bagaris närhet. Det blev en trettioårig närkontakt mellan de två familjerna. Ofta träffade JEJ prästsönema Torsten och Rafael, de blivande professorerna, samt Julius, juristen, hos en annan granne, nämligen den i bygden legendariska barnaläraren Julius Hambold Blomdahl (1826-1898). Hos Blomdahl sammanfördes JEJ också med en rad andra av den s k bildade klassen i bygden, bl a lärarna Schultz och Antell och stud. Isak Erik Ahl. Umgänget med Blomdahl kom att ha den största betydelse för JEJ. Blomdahl var född i Stockholm, där han hade gått i skola och utbildats till bokbindare. På sin gesällvandring kom han till Vasa. Prosten Durchman engagerade honom 1858 för att ordna upp kyrkoarkivet i Kvevlax. På den resan blev han. Durchman märkte Blomdahls idealitet och andliga intressen. Han blev bamalärare i socknen, först i Österhankmo och senare i överbyn (Jyssos) och i skolhuset på Funisbacken. Men 1880 flyttade Blomdahl in i den nya barnskolan ett stenkast från Bagaris. Och inleds en bekantskap och ett umgänge, som varade till Blomdahls död 1898. De hade en likartad bakgrund och uppväxttid. Båda var musikaliska och engagerade i tidens andliga och fosterländska strävanden. Blomdahl skrev dikter och övade in sånger till skolavslutningarna och troligen var det i den blomdahlska miljön som JEJ:s skaldeåder började flöda. Och då Kvevlax ungdomsförening startade 1895 så var Blomdahl och JEJ med. JEJ medarbetade flitigt i föreningens handskrivna tidning Daggryningen, tidvis var han dess redaktör. Här publicerar han dikter med fosterländskt patos i topeliansk anda. Ej må den tid vårt släkte nå, då ljuset från oss rövas. Må frihet, som du gav oss, få AIltmera av oss övas. Och apropå Topelius. Sommaren 1893 var det en stor sångfest i Sandviken i Vasa. Ingen mindre än Zacharias Topelius var festtal are. Nu beslöt Blomdahl och JEJ att resa in till staden för att se och höra den stora idolen Topelius. De beställde hästskjuts av Glasbergs Maja. Då Topelius gick bort från festplatsen passade Blomdahl på att gå efter ZT så nära som möjligt. Han ville erfara hur det kändes att gå i en stor mans fotspår. Så småningom fick JEJ livlig kontakt med en annan an bygdens lärare, nämligen K.V. Åkerblom (18771954), som var kvevlaxbo från 1904 till sin död femtio år senare. KV Å satt ofta och samtalade med JEJ i bageriet. Båda var intresserade av bygdens historia. Troligen var det KV Å som anmodade och inspirerade JEJ att skriva festdikter till en lång rad skolfestligheter: skolhusinvigningen i kyrkbyn 1905, sko linvigningen i Petsmo 1906, Österhankmo 1908, Koskö 1913, Kuni 1915 och Kvevlax slöjdskola 1924. Och personligen minns jag och mina jämnåriga morfar som skald, då vi hade våra bemärkelsedagar. Han uppvaktade oss med en dikt och något bakverk och som tack för uppvaktningarna följde vi gärna med som roddare, då han skulle ut på sina obligatoriska fiskefärder på Kyro älv. Han var en skicklig metare och visste var abborrarna och mörtarna hade sin gång. han hade sin speciella metod vid fisket. Han använde inte någon kork eller något flöte på metspöet. Om det fanns en kork på reven, så drog han den upp till spöet. Och då han metade använde han pimpelmetoden. Fiskelyckan växlade väl, men som regel hade han nog en hel del fisk i sin lilla spånkorg då han vandrade hemåt på kvällskvisten. Och då dagen nalkades sitt slut satte han sig vid orgelharmoniet och spelade och sjöng en psalm

5 1/1 2013 eller sång. Ja, detta med JEJ:s musicerande var också en ganska märklig sak. Då sonen Fredrik Verner (senare lärare i Koskö) i början av 1910-talet gick i Nykarlebys seminarium visade han sin talang som slöjdare genom att bygga ett orgelharmonium och på detta instrument lärde sig JEJ att spela på äldre dar. Till bilden hör att han tidigare i Blomdahls och andra musikaliska grannars sällskap lärt sig musicerandets grunder. Många trådar löpte samman hos Bagaris, inte bara via brödbutiken och den stora bekantskapskretsen utan också rent bokstavligt och konkret. Då Kvevlax kommun fick en egen telefon central den 15 september 1897 placerades den hos Bagaris, där hela familjen men kanske främst mormor skötte om den manuella kopplingen. Under de nästan sjuttio år som det fanns en telefoncentral i Kvevlax, så sköttes den av någon av släkten Jakobsson. Först JEJ och hela hans familj, senare av dottern Ida och slutligen dotterdottern Svea, som var med till 1966, då telefonväsendet i kommunen automatiserades. Förutom de gårdar och människor i Bagaris grannskap som redan nämnts, så fanns ju här också en lång rad andra hus och hem. Vid nyskiftet på 1930-talet försvann Norrgårds och Väktas. Borta är också fattigstugari, detta gråa hus, som symboliserade tidens anspråkslösa socialvård. Fattigstugan fanns i närheten av den blomdahlska barnskolan och här bodde i min barndom bl a Klockaris Erik, denna tragiska gestalt, som alltid, då han med sirliga bokstäver skrivit sitt namn Erik Vilhelm Elenius, tillade: f d teologistuderande. Här fanns också Sjulsis-Britt och Haltus Maja. Och apropå Maja. En dag 1918, efter kriget, kommer hon till mormor i brödbutiken för att köpa några bullar. Men Maja hade lika litet som många andra kunnat följa med inflationen och priskarusellen. Till sin överraskning finner Maja, att de bullar som tidigare kostat 10 eller 20 penni helt plötsligt betingade ett pris av 50 penni. Haltus Majas kommentar då hon hörde priset lär ha varit: - I du gälin mänsk. Väktas Mari ha bitala bara 30 penn... Maja lär dock i fortsättningen ha fått köpa sitt bröd till det gamla priset. I klockargården bodde under JEJs tid tre musikaliska familjer, först Hanelius, senare Isak Sandbäck och slutligen Frans Viktor Klefström, som också tonsatte några av morfars dikter, bl a den sång, Blomdoft, som skall framföras vid sångfesten i Kvevlax. Ett av JEJ:s barnbarns barn, Pelle Jansson, svarar för körarrangemanget och skall dirigera kören då denna sång framförs. Björken lövas, häggen knoppas. Snart i vitan blomning står, rönnen, som vi tror och hoppas lika rik på doft i år. Mycken vällukt snart sig sprider ifrån lindor, hagar, fält. Om du trött och ensam lider, slå i lunden upp ditt tält. (Källa Harald Wiik). Gift 13/12 1877 i Kvevlax med Norrgård, Anna Lisa Adolfsdotter. Född 20/12 1855. Död 16/3 1933. Hennes tillnamn var egentligen Norrgård. Men mormor brukade berätta att då prosten Durckman var präst i Kvevlax så var det så många som hette Norrgård att han ändrade namnet till Norrman. Hennes far dog när hon var 1,5 år och hennes mor då hon var 10 år. Hon hade en bror som hette Erik. Han dog i 19-års åldern. Anna Lisa blev tidigt föräldralös och kom att bli uppfostrad av en fröken Mamsell Sofie Hornborg vars far var präst. Hon bodde på "Hindrikas" vinden. Här lärde Mamsell Hornborg mormor att läsa och skriva. Hon fick också lära sig den svåra konsten att spinna bomull och att av garnet sticka strumpor. Sin första tjänst fick Anna Lisa som barnflicka hos professor dr Hedmans (museimannen) barndomshem i Norrminne. Hon brukade berätta att hon var där när sockenstugan brann 1871 och då var hon 16 år gammal. Hon var också ett år hos "Beijaris" i kyrkbyn. Sedan kom hon till lantdagsman Keto i Veikars. Där var det ordning och reda. Hon brukade berätta att de var två tjänsteflickor som turades om att vara hemma för att koka mat. En dag fisk och potatis och en annan dag kött och potatis. Sedan körde de ut maten i stora träsåar till dem som arbetade på fälten. Hos Ketos hade man en vällingklocka som kallade till måltid. När gårdsfolket ute på åkrarna med hästar i arbete hörde vällingklockan från gården stannade hästarna omedelbart: också för dem innebar vällingklockans ljud att det blev vila. När lantdagsman Keto var hemma från lantdagen så sjöng han alltid en psalm till och från bordet. Han hade en så vacker sångröst. En av hans söner, Edvard Keto, blev apotekare. Av honom fick

6 1/1 2013 hon en gång TogaIoch Sloans att pröva gratis för sin reumatism. Han ringde och frågade hur det verkade. Detta värdesatte Anna Lisa. Som mor för en stor familj var hon mucket lugn och tålmodig. Då telefoncentralen kom till Jakobsson och Kvevlax 1897, medförde den passning dag och natt. Men den var stängd mellan kl 10 och 14 på söndagarna. Då var det frid och helgdagsstämning i huset. Anna Lisa tog fram postillan, som hon hade fått då hon läste bra, när hon gick i skriftskolan, eller bibeln med Fjellstedts förklaringar. Anna Lisa sjöng ofta psalmerna Kväll eller morgon varje stund och En dyr klenod en klar och ren. Särskilt versen: "Som vattenfågeln dyker ned i fjärdens klara bölja, att minsta fläck av stoft därmed från sina vingar skölja. så tvår sig anden ren och skär i ordets djup det klara och känner att hans hem det är där han i fröjd får vara." Den här versen tyckte hon om och brukade säga att så är Guds nåd. Hon var en god och glad människa. Under lång tid plågades Anna Lisa aven svår reumatism. på somrarna ville hon att hennes barbarn skulle "snära" björklöv som hon använde som naturmedicinkompress där värken satte in som värst. Under många år måste Anna Lisa stöda sig på två käppar när hon skulle gå. Hon dog den 16 mars 1933. Hon var sjuk ungefär en vecka i hjärnblödning. (källa Svea Östman). Far: Lapp, Adolf Fredrik. Född 1/9 1827 i Kvevlax. Död 18/6 1857 i Kvevlax. Dottern Anna Lisa blev faderlös vid 1,5 års ålder, modern dog då Anna Lisa var 10 år. Hon fick nu ett hem hos mamsell Sofie Hornborg, en ensam prästdotter, som bodde i ett vindsrum hos Hindrikas.Hos dr Hedman på Norrminne och lantdagsman Keto i Veikars fick hon en för tiden mångsidig och stimulerande arbets- och uppväxtmiljö. Mor: Norrgård, Maria Johan-Eriksdotter. Född 1/3 1833. Död 20/2 1866. Jakobsson, Maria Matilda. Född 18/9 1878. Död 25/7 1906 i USA. Jakobsson, Johanna. Född 7/12 1879. Död 7/11 1941. Jakobsson, Sigrid Elisabeth. Född 1/3 1881 i Kvevlax. Död 29/3 1939 i Kvevlax. Jakobsson, Hilda Irene. Född 25/7 1882. Död 5/4 1969. Jakobsson, Anna Emilia. Född 8/1 1884. Död 12/6 1953. Jakobsson, Ida Olivia. Född 30/8 1885. Död 29/10 1958. Jakobsson, Edith Sofia. Född 7/3 1887. Död 17/3 1968 i USA. Jakobsson, Erik Verner. Född 17/8 1888. Död 17/10 1888. Jakobsson, Ester Evelina. Född 4/1 1890. Död 17/7 1890. Jakobsson, Jakob Fredrik Verner. Född 11/9 1891.

7 1/1 2013 Död 28/12 1945. Jakobsson, Ester Evelina. Född 12/6 1895. Död 10/12 1973. Jakobsson, Karl Artur. Född 14/9 1896. Död 14/11 1899. Jakobsson, Edvard Sigurd. Född 19/8 1898. Död 22/1 1975. Jakobsson, Arvid Erik. Född 13/9 1900. Död 17/7 1979.

8 1/1 2013 Ahl (Back), Maria Mattsdotter 1781-1837... 12 Ahl, Matts Jakobsson 1747-1818... 1 Back, Anna Elisabeth Jakobsdotter 1823-1867... 4 Back, Jakob Jakobsson 1801-1852...4 Fant, "Anna-Caisa" Catharina Johansdotter 1793-1861...4 Jakobsson (Lund), Jakob Erik 1852-1926... 45 Jakobsson, Anna Emilia 1884-1953... 5 Jakobsson, Arvid Erik 1900-1979... 5 Jakobsson, Edith Sofia 1887-1968... 5 Jakobsson, Edvard Sigurd 1898-1975... 5 Jakobsson, Erik Verner 1888-1888... 5 Jakobsson, Ester Evelina 1890-1890...5 Jakobsson, Ester Evelina 1895-1973...5 Jakobsson, Hilda Irene 1882-1969... 5 Jakobsson, Ida Olivia 1885-1958... 5 Jakobsson, Jakob Fredrik Verner 1891-1945... 5 Jakobsson, Johanna 1879-1941...5 Jakobsson, Karl Artur 1896-1899... 5 Jakobsson, Maria Matilda 1878-1906... 5 Jakobsson, Sigrid Elisabeth 1881-1939... 5 Lapp, Adolf Fredrik 1827-1857... 5 Lund (Meuts), Kajsa Mickelsdotter 1749-1808... 2 Lund (Pasklot), Jakob Andersson 1789-1837...2 Lund, Anders Johansson 1750-1835... 2 Lund, Anna Greta Johansdotter 1815-...2 Lund, Caisa Jakobsdotter 1824-... 2 Lund, Greta Lisa Jakobsdotter 1858-... 4 Lund, Jakob Jakobsson 1824-1864... 24 Lund, Johan Fredrik Johansson 1838-... 3 Lund, Johan Jakobsson 1810-... 23 Lund, Johan Jakobsson 1856-... 4 Lund, Maja Lisa Jakobsdotter 1853-1853... 4 Lund, Maja Stina Johansdotter 1840-1840...3 Lund, Maria Elisabeth Jakobsdotter 1850-1850...4 Lund, Maria Jakobsdotter 1818-... 2 Norrgård, Anna Lisa Adolfsdotter 1855-1933... 5 Norrgård, Maria Johan-Eriksdotter 1833-1866... 5, Anna Eriksdotter... 1, Maja Stina 1808-... 3