Sveket om gymnasieskolans läromedel och invandrarna Anders Johnson Juni, 2002

Sveket om gymnasieskolans läromedel och invandrarna Anders Johnson Juni, 2002

1 Sveket om gymnasieskolans läromedel och invandrarna Ett viktigt inslag i de senaste decenniernas omvandling av det svenska samhället är den omfattande invandringen. Men invandring är ingen ny företeelse i Sverige. Invandrare har i många hundra år givit avgörande bidrag till Sveriges utveckling inte minst inom näringslivet. Det är självklart att gymnasieskolans läromedel bör behandla invandringens betydelse, både historiskt och i dag. Dels därför att invandringen är en central del av vår historia och samtid. Dels därför att ökade kunskaper om invandringens orsaker och konsekvenser inte minst kunskaper om vilken positiv roll invandrare har spelat för utvecklingen inom olika samhällsområden kan motverka tendenser till främlingsfientlighet och rasism. I denna rapport granskas hur gymnasieläromedel i samhällskunskap, historia och geografi behandlar invandringens och invandrarnas betydelse i svensk ekonomi. Den är en del i arbetet med en större studie av hur gymnasieskolans läromedel behandlar företagsamheten och näringslivet som jag för närvarande arbetar med. Resultatet av min granskning är: Läromedlen i samhällskunskap har genomgående en mycket bristfällig behandling av invandringens betydelse för Sverige. Nästan ingenting sägs om invandringen före 1930-talet och invandringens betydelse därefter behandlas mycket kortfattat. Läromedlen i historia ger oftast ett par exempel på invandringens eller enskilda invandrares betydelse under olika epoker. Men inget läromedel innehåller någon analys om eller ens ett enkelt konstaterande att invandringen i alla tider har varit viktig för Sveriges utveckling. Läromedlen i geografi lyckas nästan helt undvika att berätta något om den positiva inverkan på den svenska ekonomins utveckling som invandringen har inneburit. Slutsatsen måste bli att de granskade läromedlen vad gäller invandringsfrågan är mycket bristfälliga. Det handlar inte om enskilda fel i enstaka läromedel utan om att alla tongivande läromedel konsekvent har underlåtit att ge en seriös behandling av en viktig samhällsfråga en fråga där ökade kunskaper inte bara har ett värde i sig utan också kan bidra till att förebygga allvarliga samhällsproblem. Mälarhöjden i juni 2002 Anders Johnson

2 SPELAR INVANDRARE NÅGON ROLL? I Sverige bor ungefär en miljon invandrare, alltså människor som är födda utomlands. Därutöver finns cirka 700 000 personer som har minst en invandrad förälder. Ibland brukar man kalla alla dessa 1,7 miljoner människor för svenskar med invandrarbakgrund. Många svenskar med invandrarbakgrund har under senare år haft svårt att få jobb eller i andra avseenden integreras i samhället. Många högutbildade invandrare har svårt att få jobb som motsvarar deras kompetens. Att diskutera orsakerna till detta måste rimligen vara en viktig fråga i gymnasieundervisningen. Men det finns också många svenskar med invandrarbakgrund som driver företag. I vissa invandrargrupper är företagarandelen betydligt större än hos etniska svenskar. Det finns över 70 000 företag som drivs av invandrare eller barn till invandrare. Dessa företag ger jobb åt minst 250 000 människor, vilket är mer än fyra gånger så många som arbetar i jordbruket. Antalet invandrarföretag tredubblades på 1990-talet. Vart femte nytt företag startas av invandrare eller barn till invandrare. Både som företagare och anställda gör svenskar med invandrarbakgrund avgörande insatser inom många olika branscher. Även detta borde gymnasiets läromedel belysa. Den svenska ekonomiska historien är i stor utsträckning dess invandrares. (Invandrare har naturligtvis också spelat en stor roll inom andra samhällssektorer men detta behandlas inte här.) Knappast något viktigt steg har tagits utan medverkan av människor som invandrat till vårt land. Det handlar inte enbart om enskilda personer eller enskilda grupper som under vissa tidsperioder gjort viktiga insatser inom ett par näringsgrenar. Det handlar om att Sverige sedan medeltiden systematiskt har tillförts kunskap, kompetens, kapital och kontakter genom invandring. Det har gällt inom praktiskt taget alla betydelsefulla näringsgrenar bergsbruk, industri, handel och servicenäringar. Det var en påverkan som har ägt rum över hela landet från Skanör till Svappavaara. En lång rad städer, däribland Stockholm och Göteborg, har till stora delar byggts för och av invandrare. Varje skildring av svensk historia som inte uttryckligen framhåller invandringens betydelse för den ekonomiska utvecklingen är därför djupt missvisande. Viktiga invandrargrupper, som rimligen bör omnämnas i läromedlen, är tyskar under medeltiden, holländare och valloner på 1600-talet samt britter på 1700- och 1800-talen. Många välkända svenska varumärken är också invandrarnamn, till exempel Beckers, Berns, Bukowski, Carnegie, Cloetta, Felix och Zoégas. Här finns alltså goda möjligheter att knyta invandringen som samhällsfenomen till enskilda personer och välkända svenska produkter. Faktum är att två av de stora läromedelsföretagen, nämligen Bonniers och Gleerups, också har fått namn av betydelsefulla invandrarföretagare, alltså Albert Bonnier och C.W.K. Gleerup som båda kom från Danmark i början av 1800-talet. SAMHÄLLSKUNSKAP A-kursen i samhällskunskap tillhör gymnasieskolans kärnämnen och den är för många gymnasieelever den enda kurs som handlar om samhällets och näringslivets utveckling och struktur, i dag och historiskt. Samhällskunskap B är gemensam kurs inom samhällsvetenskapsinriktningen och Samhällskunskap C är en valbar kurs. På både B- och C-nivå kan eleverna fördjupa sig inom olika specialområden.

3 Ämnet är mycket brett och omfattar bland annat statskunskap, nationalekonomi, sociologi, kulturgeografi och rättskunskap. Skolverket framhåller att det historiska perspektivet särskilt ska beaktas i de studieinriktningar där ämnet historia inte ingår. Vidare framhåller verket att undervisningen ska ge en förståelse för samhällets föränderlighet samtidigt som historiska tillbakablickar och framtidsvisioner bidrar till att bredda elevernas förståelse och analysförmåga. Skolverket är också mycket tydligt då det gäller att invandrings- och integrationsfrågor ska tas upp. Verket säger att undervisningen ska sträva efter att eleven utvecklar kunskap om och förståelse av det mångkulturella samhället, utvecklar kunskap om och förståelse för olika grupper av nationella minoriteter samt att en viktig aspekt är även kunskaper om nationella minoriteter och deras roll i samhället. Följande läroböcker i samhällskunskap har granskats: Hans Almgren, Stefan Höjelid, Erik Nilsson: Reflex, Gleerups 2001 (A, B och C-kurs, 452 sidor). Lennart Isaksson, Rune Östlund, Peter Fowelin: Samtid A, Natur och kultur, 2000 (A-kurs, 320 sidor) samt Lennart Isaksson, Rune Östlund: Samtid BC, Natur och kultur, 1997 (B och C-kurs, 368 sidor). Jan Keiser, Kjell Rydén: Samhällsboken, Almqvist & Wiksell, 2000 (A, B och C-kurs, 530 sidor). Christer Palmquist, Hans Kristian Widberg: Millennium, Bonniers 2001 (A, B och C-kurs, 464 sidor). Alla läroböcker utom Millennium har ett kapitel om demografi som både behandlar reproduktion (födslar och dödslar) och migration (in- och utvandring). Reflex konstaterar att Sverige omkring 1930 förvandlades från ett utvandrar- till ett invandrarland. Det enda (förutom citatet nedan) som antyder förekomsten av invandring till Sverige före 1930 är ett diagram som visar att en liten invandring började någon gång på 1870-talet. (Diagrammet börjar redan 1730.) Vidare konstateras att arbetskraftsinvandringen tog fart på 1950- och 60-talen, bland annat från Finland, Jugoslavien och Italien och att denna invandring var viktig för att tillgodose den svenska industrins behov av arbetskraft. (I kapitlet om arbetsmarknaden finns också ett par meningar om arbetskraftsinvandringens betydelse under efterkrigstiden.) Därutöver sägs att arbetskraftsinvandringen från och med 1970-talet ersattes av en flyktinginvandring. Avsnittet avlutas med följande beskrivning av dagens situation: I Sverige finns i dag 835 000 personer som är födda utomlands. Över 300 000 av dessa kommer från våra nordiska grannländer. Sverige har under de senaste åren fått en mer mångkulturell och mångnationell befolkning. År 1930 var bara 1 procent av folkmängden född utomlands, i dag är siffran nästan 10 procent. Vi har fått en ny och ovan situation i Sverige och en del har börjat uppfatta detta som ett hot mot den svenska kulturen och välfärdssamhället. I spåren av dessa tankegångar har inslag av rasism och främlingsfientlighet visat sig. Ökade kunskaper och större öppenhet hos alla är förutsättningar för att vi ska kunna hantera denna nya befolkningssituation. Författarna framhåller, med rätta, betydelsen av ökade kunskaper men är uppenbarligen själva oförmögna att förmedla några intressanta kunskaper inom detta område. Samtid A säger inget om invandringen före 1930-talet. Boken nämner den stora arbetskraftsinvandringen på 1950- och 60-talet som sägs ha varit viktig för välståndsutvecklingen. Därutöver behandlas de senaste decenniernas flykting- och anknytningsinvandring och svensk flyktingpolitik men inget sägs om invandrarnas betydelse i svensk ekonomi eller om integrationsproblemen. Samtid BC tar i stort sett upp samma sak som A-boken men nämner dessutom att forskare och ekonomer anser att en invandring är bra för Sveriges samhällsekonomi eftersom födelsetalen numera är så låga.

4 Samhällsboken redovisar kortfattat att Sverige förvandlades från utvandrar- till invandrarland under första världskriget, att vi hade en arbetskraftsinvandring under 50- och 60-talen samt att flyktinginvandringen har dominerat under de senaste 20 åren. Vidare sägs att arbetslösheten är mycket större för utländsk arbetskraft än för svensk. I kapitlet om ekonomisk utveckling konstateras att efterkrigstidens invandring bidrog till en ökad tillväxt. I avsnittet om flyktingpolitik sägs att många invandrare har svårt att få jobb samt att många drabbas av diskriminering och främlingsfientlighet. Millennium konstaterar att många svenskar med invandrarbakgrund har svårt att få arbete, även om de har hög utbildning. Vidare redovisas att Sverige fick en nettoinvandring på 1930-talet tack vare hemvändande svenskamerikaner, att vi tog emot många flyktingar under och efter andra världskriget, att vi hade brist på arbetskraft under 1950- och 60-talen varför vi sökte locka hit arbetare från andra länder samt att dagens invandrare främst är flyktingar. Millennium är den enda samhällskunskapsbok som säger något om invandringen före 1930: Invandring till vårt land är inte någon ny företeelse. Sverige är sedan gammalt öppet för invandrare. Gustav Vasa var den som grundlade invandringen till Sverige genom att importera arbetare och bjuda in investerare. I bokens fördjupningsdel (som alltså inte ingår i A-kursen) finns dessutom ett par meningar om Hansans betydelse för medeltidens stadsbyggande i bland annat Sverige. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att böckerna i samhällskunskap, med ett enda litet undantag, inte säger något om invandringen före 1930-talet. Vad gäller invandringens betydelse efter 1950 så handlar det enbart om att invandrare så att säga fyller ut luckor i den svenska produktionsapparaten och därmed bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Och denna positiva effekt omnämns bara (även här med ett litet undantag) då det gäller 1950- och 60-talens arbetskraftsinvandring. Att invandrare genom sin kompetens, initiativförmåga, kreativitet och företagsamhet i alla tider har bidragit till landets utveckling är något som läroboksförfattarna uppenbarligen inte tycker att gymnasieeleverna behöver veta. Alla läroböcker har ordentliga avsnitt om det svenska jordbruket men säger inget om invandrarföretagen som sysselsätter fyra gånger så många personer. HISTORIA Till skillnad från samhällskunskapsämnet läses historieämnet inte av alla elever i gymnasieskolan. Historia A är gemensam kurs på samhällsvetenskapsprogrammet och estetiska programmet. Historia B är gemensam kurs inom kultur- och samhällsvetenskapsinriktningen på samhällsvetenskapsprogrammet där eleverna kan göra fördjupningar och temaarbeten inom olika områden. Historia C är en valbar kurs. Det första målet som anges av Skolverket är att undervisningen ska bidra till att eleven utvecklar kunskaper om historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser som ger sammanhang och bakgrund för individ och samhälle. Vidare sägs att undervisningen ska bidra till att underlätta förståelsen av nutiden, underbygga ställningstaganden och skapa handlingsberedskap inför framtiden. Följande läroböcker i historia har granskats: Börje Bergström, Arne Löwgren, Hans Almgren: Nya Alla tiders historia, Gleerups 2000 (basläromedel, 400 sidor). Sten Elm, Birgitta Thulin: Epok A, Interskol 2000 (A-kurs, 408 sidor).

5 Robert Sandberg, Per-Arne Karlsson, Karl Molin, Ann-Sofie Ohlander: Epos, Almqvist & Wiksell, 1999 (A och B-kurs, 596 sidor). Karin Skrutkowska, Jan Stattin, Gunnar T Westin, Torbjörn Norman: Människan genom tiderna, Natur och kultur 1999 (A-kurs, 360 sidor). Nya Alla tiders historia säger att tyska Hansan under medeltiden hade stort inflytande i Sverige. Inget sägs dock om tyskarnas viktiga bidrag till utvecklingen av bergsbruket, handeln eller andra näringar i Sverige. (Däremot nämns att tysk påverkan under medeltiden än i dag speglas i de nordiska ländernas språk.) I stället ger bokens en närmast chauvinistisk beskrivning, där tyskarna sägs vara hårdföra och brutala och där allt tycks handla om en politisk kamp mellan tyska och svenska intressen. I övrigt lyser invandrarna nästan helt med sin frånvaro i boken. Jag har endast funnit följande: Judiska köpmän sägs under 1700-talet ha fått specialtillstånd att besöka Ostindiska kompaniets auktioner i Göteborg. Var dessa köpmän bodde och vad de gjorde då de inte gick på auktion får läsarna inte veta något om. Det sägs att Samuel Owen byggde den första ångmaskinen i Sverige och att hans verkstad i Stockholm var mycket viktig. Inget sägs dock om att han var invandrad engelsman. Det sägs att trävaruhanteringen i Värmland utvecklades under 1800-talet delvis under inverkan från Norge. Men om detta skedde genom invandring eller på annat sätt framgår inte. Det finns ett avsnitt om efterkrigstidens arbetskrafts- och flyktinginvandring. Inget sägs dock om att invandrarna skulle ha givit några positiva bidrag till landets utveckling. Epok beskriver också Hansans stora ekonomiska och politiska betydelse i Norden men även här ligger tyngdpunkten på den politiska maktkampen mellan tyskar och svenskar. Visserligen sägs att Hansan blev för Norden förmedlare av den tyska kulturen men man kan inte förvänta sig att någon gymnasieelev genom denna formulering ska kunna få någon insikt om tyskarnas stora betydelse för att utveckla gruvor, stadsbyggande, handel och hantverk i Sverige. I kapitlet om stormaktstiden säger Epok att utländska specialister ofta inkallades till bergsbruket och metallindustrin, att utländska adelsätter ofta skötte handel och industri samt att invandring av duktiga hantverkare och köpmän stimulerade näringslivet. Nästa gång invandrare dyker upp i svensk ekonomi är då arbetskraftsinvandrare på 1950- och 60-talen hade en avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Även senare tiders flyktinginvandring nämns men inget sägs om dess effekter. Epos tar upp Hansans stora ekonomiska och politiska betydelse i Norden men i likhet med de tidigare läroböckerna är perspektivet i allt väsentligt maktpolitiskt. Vidare sägs att tyska affärsmän spelade en stor roll för handeln i olika svenska städer. Då det gäller stormaktstiden omnämns Louis De Geer för att han hjälpte till att bygga upp de svenska järnbruken och vapenindustrin. (De Geer benämns något felaktigt som holländsk affärsman. Han var född i Liège och talade franska men verksam i Amsterdam innan han flyttade till Sverige.) Under 1700-talet omnämns den irländske invandraren Frans Jennings och hans son John som blev framgångsrika inom järnproduktion och järnhandel. Då det gäller 1800-talet sägs att norrmän, tyskar och holländare gjorde viktiga insatser som företagare inom sågverksindustrin. En invandrare i andra generationen, Gerard Versteegh, omnämns (dock med efternamnet felstavat och utan omnämnande av invandrarbakgrunden) därför att det var hans åtgärder som sägs vara upprinnelsen till Ådalshändelserna 1931. Människan genom tiderna behandlar Hansans betydelse på ungefär samma sätt som övriga böcker. Dock sägs att det var inflyttade tyska bergsmän som från 1300-talet förde upp bergsbruket på en europeisk nivå. Vidare konstateras att Gustav Vasa kallade in tyska smeder för att ytterligare

6 utveckla denna näring. I kapitlet om stormaktstiden nämns Louis De Geer som holländsk företagare och storköpman med särskild betydelse för den svenska vapentillverkningen. Vallonernas betydelse för utvecklingen av järnproduktionen framhålls faktiskt den enda av alla granskade historieböcker som nämner denna mångomtalande invandrargrupp. Vidare sägs: Flera andra utländska köpmän och företagare sökte sig hit, de flesta från Holland och Tyskland. De hade kapital, utländska kontakter och kunnande. I stor utsträckning var det dessa invandrare som stod för nyföretagsamheten inom handel och metallproduktion. Därefter omnämns invandrare först i samband med efterkrigstidens arbetskrafts- och flyktinginvandring. I en bildtext sägs Invandrare har förvandlat torgförsäljning till ett överdådigt utbud av frukt, grönsaker och blommor. Detta är den enda antydan i någon av historieböckerna som jag har funnit om att invandrare har haft någon som helst positiv betydelse som företagare under 1900-talet eller om att invandringen efter 1970 överhuvudtaget har inneburit något positivt för Sverige. Sammanfattningsvis kan konstateras att Nya Alla tiders historia knappast ger någon insikt alls om att invandrare har haft betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Av Epok får man veta att de haft betydelse under stormaktstiden och efterkrigstiden. Epos ger några exempel från 1600-, 1700- och 1800-talen. Människan genom tiderna har flera exempel fram till och med stormaktstiden men praktiskt taget ingenting därefter. Inte i någon bok har jag funnit något principiellt resonemang om invandringens betydelse över tiden eller ens ett enkelt konstaterande att invandrare i alla tider varit viktiga för Sveriges utveckling. GEOGRAFI Geografi A är gemensam kurs på samhällsvetenskapsprogrammet och Geografi B är en valbar kurs. Skolverket anger bland annat att undervisningen ska vidga elevernas kunskaper om människors olika ekonomiska, tekniska, politiska, sociala och kulturella aktiviteter och hur de länkar samman platser och regioner samt utveckla deras förmåga att analysera komplicerade rumsliga samband och identifiera konsekvenserna av sådana samband. Följande läroböcker i geografi har granskats: Hans Holmén, Jöran Rehn, Hans Solerød, Arne Helge Ǿverjordet: Geografi för gymnasiet, Natur och kultur, 1994 (A och B-kurs, 360 sidor. Boken är en översättning och bearbetning från en norsk förlaga. Holmén och Rehn har gjort den svenska bearbetningen). Torsten Persson, Tord Porsne, Bo Andersson, Göran Andersson: Geo-guiden, Gleerups 2000 (A och B-kurs, 527 sidor). Peter Östman, Olof Barrefors, Kalju Luksepp: Geografi, Almqvist & Wiksell, 2002 (A och B-kurs, 414 sidor). Alla läroböcker har avsnitt dels om svensk befolkningsutveckling och migration dels om det svenska näringslivets utveckling och struktur. Geografi för gymnasiet har en kort beskrivning av arbetskrafts- och flyktinginvandringen sedan vi blev ett invandringsland på 1930-talet. Arbetskraftsinvandringen sägs ha inneburit ett högst nödvändigt tillskott av arbetskraft till svensk ekonomi. I övrigt har jag inte funnit något som rör invandringen till Sverige. Geo-guiden konstaterar helt kort att tyskar bosatte sig i Sverige under medeltiden och att valloner kom senare, liksom finländare. Det sägs dock inget om att dessa invandrare skulle ha haft någon betydelse för Sveriges utveckling. (I kapitlet om kulturlandskapet i Sverige sägs dock att vallonerna

7 introducerade nya metoder för framställning av stångjärn.) Det påstås vidare att ytterst få av de svenskar som emigrerade till USA under 1800- och 1900-talet återvände. Detta är fel. Åtminstone 200 000 återvände och denna återinvandring hade stor betydelse för Sveriges modernisering under 1900-talet. De senaste decenniernas arbetskrafts- och flyktinginvandring redovisas där det konstateras att arbetskraftsinvandringen bidrog till att minska bristen på arbetskraft i Sverige. Dessutom står det i en bildtext att Engelsbergs bruk (som finns upptaget på UNESCO:s världsarvslista) har fått sitt namn efter den tyskättade bergsmannen Englika. (I själva verket hette nog bergsmannen Englike. Han var tysk invandrare, inte bara tyskättad.) Geografi säger att den svenska kulturen ständigt har påverkats av kontakter med andra folk och kulturer och att påverkan sedan länge varit stor inom näringslivet. Som enda exempel på invandring nämns vallonerna som på 1600-talet utvecklade järnhanteringen. Dessutom redovisas att Sverige sedan 1930-talet har haft en nettoinvandring och att detta på olika sätt har påverkat den svenska befolkningen och landets kultur. I B-delen konstateras också att Visby under medeltiden var en Hansastad. Sammanfattningsvis kan konstateras att de tre geografiböckerna nästan helt lyckas undvika att berätta något om den positiva inverkan på den svenska ekonomins utveckling som invandringen har inneburit.