STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:9 Barn och unga insatser år 2005
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälso- och sjukvård. Statistik Socialtjänst Barn och unga insatser år 2005 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Maria Öman, Socialstyrelsen, tfn 08-555 534 87 Publicerat: 28 augusti 2006 Statistik över insatser till barn och unga har publiceras av Socialstyrelsen sedan 1994. Tidigare har motsvarande statistik publicerats av Statistiska centralbyrån. Statistics on measures for children and young persons have been published since 1994 by the National Board of Health and Welfare. Previously these statistics were published by Statistics Sweden. Statistics Social Welfare Children and young persons subjected to measures 2005 Measures under the Social Services Act (SOL) and the Care of Young persons Act (LVU) The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OFF SWEDEN ISSN 1401-0216 ISBN 91-85482-57-9 Sättning: Eva Larsson Artikelnr: 2006-44-9 2
Innehållsförteckning Sammanfattning..... 5 Bakgrund 7 Statistikens innehåll..9 Datainsamling.11 Statistikens tillförlitlighet.12 Jämförbarhet över tiden...15 Definitioner och ordförklaringar 16 Resultat.20 Tabellförteckning..32 Teckenförklaringar.36 Bilageförteckning.36 Children and young persons subjected to measures 2005. Summary 37 List of tables.39 Explanations of symbols 43 List of appendixes 43 Swedish-English glossary 44 Tabeller 47 Bilagor..111 3
4
Sammanfattning I denna rapport redovisas statistik över socialtjänstens insatser för barn och unga. Den ingår i Sveriges officiella statistik. Sedan 1994 är Socialstyrelsen ansvarig myndighet för statistiken. Statistiken innehåller de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt socialtjänstlagen (2001:453), i fortsättningen förkortad SoL, eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, i fortsättningen förkortad LVU. Följande heldygnsinsatser ingår i denna statistik: Vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL Vård med placering enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU De öppenvårdsinsatser som ingår har delats in i följande insatstyper: Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL Behovsprövat personligt stöd enligt SoL Kontaktperson/-familj enligt SoL Kontaktperson eller behandling i öppna former enligt LVU De insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga som ges på grund av funktionshinder ingår inte heller i denna statistik. De senare återfinns i statistikpublikationerna Funktionshindrade personer insatser enligt LSS år 2005 och Funktionshindrade personer år 2005. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Statistiken baseras på två totalundersökningar av barn och unga som har berörts av någon av insatserna ovan. I den ena insamlas uppgifter om heldygnsinsatser på individnivå och i den andra uppgifter om öppenvårdsinsatser på mängdnivå. De insamlade uppgifterna avser hela året och i vissa fall den 1 november. Heldygnsinsatser Under år 2005 påbörjade ungefär 7 200 barn och unga heldygnsinsatser enligt SoL och/eller LVU. Av dem var cirka 4 900 barn och unga nytillkomna, dvs. de hade inte erhållit någon av de redovisade heldygnsinsatserna under föregående fem år. Den 1 november hade cirka 15 200 barn och unga heldygnsinsats. Knappt 20 300 barn och unga hade heldygnsinsats någon gång under år 2005. 5
Av de cirka 15 200 barn och unga som erhöll heldygnsinsats den 1 november hade ungefär 10 400 vård med stöd av SoL, cirka 4 600 barn och unga fick vård enligt LVU och cirka 200 barn och unga var omedelbart omhändertagna enligt LVU. Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med vård enligt SoL eller LVU den 1 november 2005. Närmare 80 procent av de SoL-vårdade och knappt 70 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna var familjehemsplacerade den dagen. Öppenvårdsinsatser Ungefär 28 500 barn och unga hade en eller flera av de redovisade öppenvårdsinsatserna den 1 november 2005. Av de tre SoL-insatserna var kontaktperson/-familj den öppenvårdsinsats som flest barn och unga berördes av år 2005. Cirka 22 000 barn och unga fick den insatsen någon gång under året. Ungefär 21 500 barn och unga fick behovsprövat personligt stöd och cirka 8 000 deltog någon gång under år 2005 i strukturerade öppenvårdsprogram. 6
Bakgrund Officiell statistik Statistiken över socialtjänstens insatser för barn och unga ingår i Sveriges officiella statistik. Enligt lagen om den officiella statistiken (2001:99) skall officiell statistik finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den skall vara objektiv och allmänt tillgänglig. Den skall vidare framställas och offentliggöras med beaktande av behovet av skydd för enskilda. I kompletterande förordning (2001:100) finns föreskrifter om vad som är officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den. Sedan 1994 är Socialstyrelsen ansvarig myndighet för statistiken över socialtjänstens insatser för barn och unga. Insatser för barn och unga Den lag som i första hand reglerar socialtjänstens insatser för barn och ungdomar är socialtjänstlagen (2001:453), i fortsättningen förkortad SoL. Om det är nödvändigt kan insatser ges med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, i fortsättningen förkortad LVU. Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Om barn och ungdom riskerar att utvecklas ogynnsamt ska nämnden, i nära samarbete med hemmen, sörja för att de får det skydd och det stöd som de behöver. Placering för vård utanför det egna hemmet Om hänsynen till den unges bästa motiverar det ska nämnden sörja för vård och fostran utanför det egna hemmet i familjehem eller hem för vård eller boende. Placering kan göras med stöd av 4 kap. 1 SoL om barnets vårdnadshavare lämnar samtycke till vården och, om barnet fyllt 15 år, barnet lämnat samtycke. Om vårdnadshavarna eller den unge, när denne fyllt 15 år, inte samtycker till den vård som socialnämnden anser att den unge behöver är LVU tilllämplig. Vid beslut om vård med stöd av LVU har föräldrarna kvar sin juridiska vårdnad om barnen. Föräldrarnas bestämmanderätt över barnen begränsas dock i den omfattning som behövs för att LVU-vård skall kunna ges. Vård med stöd av LVU kan förekomma i två huvudfall, de s.k. miljöfallen (2 ) och beteendefallen (3 ). 2 LVU: Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. 7
3 LVU: Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 31 kap. 1 brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Beslut om vård med stöd av LVU fattas av länsrätten efter ansökan av nämnden. Omedelbart omhändertagande Socialnämnden kan, med stöd av 6 LVU, omedelbart omhänderta barn och unga om 1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård enligt LVU och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken att den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. Beslut om omedelbart omhändertagande skall underställas länsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattats. Om länsrätten fastställer beslutet skall socialnämnden, om behovet av vård fortfarande kvarstår, inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos länsrätten om att den unge skall beredas vård. Detta enligt 8 LVU, Öppenvårdsinsatser I de fall där behov av insats finns, men placering för vård utanför det egna hemmet enligt SoL eller LVU inte är nödvändig, kan någon form av öppenvård erbjudas barnet/den unge eller dennes familj. Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan vara allt ifrån en särskild utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj som stöd och hjälp åt barnet eller dennes familj till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid. En kontaktperson kan utses med stöd av 22 LVU om en person som är under 20 år kan komma att behöva beredas vård enligt 3 LVU. 8
Statistikens innehåll Statistiken innehåller de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt SoL eller LVU. De insatser socialtjänsten ger till barn och ungdomar utan biståndsbeslut ingår inte. Insatser till barn och unga på grund av funktionshinder ingår inte heller i denna statistik. De senare återfinns i statistikpublikationerna Funktionshindrade personer insatser enligt LSS år 2005 och Funktionshindrade personer år 2005. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Följande heldygnsinsatser ingår i denna statistik: Vård med placering utanför det egna hemmet enligt SoL Vård med placering enligt LVU Omedelbart omhändertagande enligt LVU De öppenvårdsinsatser som ingår har delats in i följande insatstyper: Strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL Behovsprövat personligt stöd enligt SoL Kontaktperson/-familj enligt SoL Kontaktperson eller behandling i öppna former enligt LVU Statistiken redovisas i de flesta fall som antal barn och unga med respektive insats samt antal barn och unga i förhållande till befolkningen. I första hand sker redovisningen på riksnivå men vissa uppgifter finns även på läns- och kommunnivå. Det är viktigt att notera att antal barn och unga med insats kan mätas på olika sätt. I statistiken redovisas några olika mått på antal barn och unga. Följande fyra mått redovisas för heldygnsinsatser (se Definitioner): Nytillkomna barn och unga under året. Barn och unga för vilka en eller flera insatser påbörjades under året. Barn för vilka insatser påbörjades under aktuellt statistikår är ett mått som är lämpligt vid jämförelse mellan olika år med avseende på förändringar i inriktningen på socialtjänstens insatser. Barn och unga med en pågående insats den 1 november. Genom att jämföra 1 november mellan olika år får man en indikation på hur antalet barn som är inne i systemet förändras över tiden. Barn och unga som hade en eller flera insatser någon gång under året. För öppenvårdsinsatser redovisas måtten: Barn och unga med beslut om insats den 1 november. Barn och unga som hade en eller flera insatser någon gång under året. 9
När det gäller barn och unga med beslut om öppenvårdsinsats den 1 november samlas bara det totala antalet in. Hur många av dessa som var föremål för respektive insatstyp finns det därför inte uppgifter om i statistiken. Uppgifter om antal barn och unga som någon gång under året haft en eller flera insatser samlas däremot endast in för respektive insatstyp. Dessa kan inte summeras för att få fram totalt antal barn och unga med öppenvårdsinsats någon gång under året eftersom ett och samma barn kan ha haft mer än en typ av behovsprövad öppenvårdsinsats under året. 10
Datainsamling Statistiken baseras på två totalundersökningar av barn och unga som berörts av de insatser Socialstyrelsen efterfrågar. I den ena insamlas uppgifter om heldygnsinsatser på individnivå och i den andra insamlas uppgifter om öppenvårdsinsatser på mängdnivå. De insamlade uppgifterna avser hela året och i vissa fall den 1 november. Heldygnsinsatser Uppgifter om barn och unga som berörs av heldygnsinsatser har samlats in på individnivå. Alla undersökningsvariabler, utom uppgifter om födelseland, inhämtas från kommunerna. Uppgifter om födelseland har inhämtats från SCB:s register över totalbefolkningen, RTB. Till grund för insamlingen från kommunerna ligger en blankett (bilaga 1). Kommunerna kan välja att rapportera på blankett, på elektronisk fil via diskett eller CD eller direkt via Internet. De kommuner som använder blankett rapporterar kvartalsvis. Övriga kommuner rapporterar en gång per år. Påminnelser görs tills dess materialet sänts in. Materialet granskas och listor över fel sänds till kommunerna för rättning och komplettering. Även jämförelser med tidigare års rapportering görs och skickas till kommunerna, som då har möjlighet att korrigera både nytt och gammalt material. Sedan 1994 görs en årlig kontrollundersökning av samtliga placeringar som enligt registret pågick den 31 december föregående år. Listor med alla uppgifter om dessa placeringar skickas till kommunerna som kontrollerar om uppgifterna stämmer. I samband med denna kontroll upptäcks placeringar som avslutats före den 31 december men som inte rapporterats som avslutade. Kontrollundersökningen är retroaktiv och påverkar inte aktuellt statistikår. Öppenvårdsinsatser Statistiken om behovsprövade öppenvårdsinsatser har samlats in på aggregerad nivå. Till grund för insamlingen från kommunerna ligger en blankett (bilaga 2). Kommunerna kan välja att rapportera på blankett eller på elektronisk fil. Inrapporteringen sker årsvis. De insamlade uppgifterna granskas maskinellt både med avseende på logiska samband mellan frågorna och i jämförelse med lämnade uppgifter för föregående år. Vid logiska fel i lämnade uppgifter samt stora skillnader jämfört med uppgifterna som lämnades för föregående år kontaktas kommunerna för rättning och eventuell kommentar till skillnaderna. 11
Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Heldygnsinsatser Brister i uppgiftsrapporteringen utgör den huvudsakliga felkällan. Det går inte att utifrån tillgängliga data uppskatta omfattningen av felen. Vid granskningen av rapporterad statistik upptäcks ett stort antal fel, vilka alltid rättas. Vissa typer av fel kan dock inte upptäckas och omfattningen av dessa är därför inte känd. Uppgiftslämnarna är ofta administrativ personal utan relevanta ämneskunskaper, vilket kan bidra till att felaktiga uppgifter lämnas. Förutsättningarna för uppgiftsrapporteringen, och därmed den statistiska kvaliteten, varierar kraftigt mellan olika kommuner. Öppenvårdsinsatser Tillförlitligheten i statistiken över öppenvårdsinsatser är svår att värdera. Brister och fel i inrapporteringen är särskilt svåra att upptäcka eftersom uppgifterna samlas in på aggregerad nivå. Osäkerhetskällor Mätning Heldygnsinsatser Omfattningen av mätfelen är till stora delar okänd. Att rapporterade uppgifter är felaktiga upptäcks bara om uppgifterna inte överensstämmer med andra uppgifter. Många kommuner rapporterar uppgifter till statistiken trots att registreringen av uppgifter i kommunens datasystem inte helt motsvarar det som efterfrågas. Det förekommer att omplaceringar rapporteras som nya insatser, vilket inte alltid upptäcks i granskningen. Det förekommer också att insatser rapporterats när de påbörjas men inte när de avslutas. Detta fel gör att beståndet av insatser inte reduceras korrekt och att t.ex. vård- och placeringstiderna överskattas. Felet upptäcks och rättas ofta vid en särskild kontrollundersökning av oavslutade placeringar men de rättningarna är retroaktiva och påverkar inte aktuellt statistikår. Felet kan, genom kontrollundersökningarna, uppskattas till nio procent per år. Kontrollundersökningen och övriga rättningar som görs retroaktivt har tidigare år påverkat resultatet på följande sätt: antal nytillkomna barn och 12
unga och barn och unga med påbörjad vård har rättats upp med 4 procent, antal med vård den 1 november rättats ner med 4 5 procent och antal med vård någon gång under året har rättats upp med en eller två procent. Öppenvårdsinsatser Många kommuner har uppgivit att de haft svårigheter att ta fram den efterfrågade statistiken ur sina administrativa system. Det kan innebära problem för många att lämna fullständiga och korrekta uppgifter. Uppgifterna hämtas från kommuner med olika organisationer och rutiner. Inom kommunen hämtas uppgifterna ibland från flera olika källor, vilket ger utrymme för skilda tolkningar av undersökningsvariablerna. Detta kan också bidra till osäkerhet i statistiken. Vid kontrollen av stora skillnader jämfört med uppgifterna som lämnades för föregående år anger många kommuner att skillnaderna beror på ändrade rutiner och nya datasystem. Svarsbortfall och korrigering för bortfall Heldygnsinsatser För år 2005 har samtliga 290 kommuner rapporterat in uppgifter, så inget bortfall av uppgiftslämnare finns. Ett visst partiellt bortfall förekommer i Stockholms kommun där stadsdelsförvaltningen Hässelby-Vällingby inte rapporterat in all statistik för året. Objektsbortfallet, dvs. personer som inte rapporterats för någon insats överhuvudtaget trots att sådan förekommit, antas inte vara särskilt stort. Bortfallet av uppgifter om beslutade insatser kan däremot vara något större, t.ex. omplaceringar, men omfattningen är okänd. Partiellt bortfall, som avsaknad av placeringsform, ska bara kunna förekomma för insatser nära årsskiftet. Uppgifter om barnets och föräldrarnas födelseland hämtas från registret över totalbefolkningen (RTB). För dem som inte påträffas i aktuellt års RTB görs en sökning i föregående års register. Under 2005 har cirka 600 personer med ofullständiga personnummer rapporterats. Ingen korrigering för bortfallet har gjorts. Öppenvårdsinsatser Av landets 290 kommuner har Tierp och Hylte inte lämnat uppgifter överhuvudtaget. Ett fåtal andra kommuner har inte besvarat alla frågor. Komplettering för bortfallet har gjorts på berörd länsnivå samt på riksnivå, dvs. den saknade uppgiften har ersätts med ett skattat variabelvärde för kommunen som har bortfall. I tabellerna har bortfall markerats med (..) på kommunnivå. Det bortfallskompletterade värdet ingår däremot på läns- och riksnivå. Om befolkningen i kommuner med bortfall överstiger tio procent av den totala befolkningen i länet eller riket redovisas inte värdet. Något sådant fall förekommer inte. Bortfallet i en enskild fråga kan antingen gälla hela frågan eller delar av frågan. Vissa frågor är sådana att både en totaluppgift och deluppgifter som summerar till totalen ska anges. Om totaluppgift finns men deluppgift har bortfall kompletteras deluppgifterna genom att fördela totalen enligt fördel- 13
ningen i de kommuner i riket som har kompletta svar på frågan. Om totaluppgift har bortfall kompletteras hela frågan med genomsnittliga värden av efterfrågade uppgifter, med hänsyn till befolkningsstorleken, i de kommuner i riket som har kompletta svar på frågan. Bearbetning Bearbetningens bidrag till fel i statistiken bedöms vara litet. 14
Jämförbarhet över tiden Heldygnsinsatser Statistiken som redovisas i denna rapport är i princip jämförbar med den officiella statistiken för åren 1998 2004. Det bör dock observeras att statistiken återspeglar registerstatus vid det tillfälle den framställs. De rättningar som görs går också bakåt i tiden. Varje år görs cirka 2 000 enskilda korrigeringar och tillägg i tidigare register. Jämförelser med publicerad statistik för tidigare år än 1998 bör däremot göras med försiktighet. Flera ändringar i redovisningen gör att statistiken inte är direkt jämförbar. Öppenvårdsinsatser Uppgifter om öppenvårdsinsatser har samlats in på ungefär samma sätt i den officiella statistiken sedan 1998. Dessförinnan ingick inte uppgifter om strukturerade öppenvårdsprogram och behovsprövat personligt stöd. Kontaktperson/-familj har visserligen tidigare år ingått i den individbaserade insamlingen, men dessa siffror är inte fullt jämförbara med de nya mängduppgifterna på grund av den ändrade insamlingsmetoden. En förändring som gäller från och med statistikår 2003 rör insatsen personligt stöd. Enbart barn och unga med beslut om personligt stöd efterfrågas. Tidigare efterfrågades även barn och unga i de fall beslutet formellt fattats för en annan person i barnets familj om det var barnets situation som föranlett stödet. 15
Definitioner och ordförklaringar Definitioner och ordförklaringar som förekommer i statistiken listas här alfabetiskt. Somliga begrepp har bearbetats terminologiskt och därmed fått en definition. Dessa är markerade med en asterisk. För fullständig terminologisk information till begreppen hänvisas till: http://app.socialstyrelsen.se/termbank. Ordförklaringarna gör inte anspråk på att vara allmängiltiga utan är till för att klargöra hur olika begrepp används i denna statistik. Mått på antal barn och unga Nytillkomna barn och unga Barn och unga som påbörjat minst en heldygnsinsats under det aktuella året och som inte erhållit någon heldygnsinsats, vare sig enligt SoL eller enligt LVU, under de föregående fem åren. Barn och unga för vilka insatser påbörjades under året Barn och unga som socialtjänsten påbörjade en eller flera insatser för under året. Med påbörjad insats menas här att insatsen inleddes någon gång fr.o.m. 1 januari t.o.m. 31 december detta år oberoende av när beslutet om insats fattades. Barn och unga med pågående insats den 1 november Barn och unga med en eller flera insatser just denna dag oavsett när insatsen påbörjades. Barn och unga som erhållit insats någon gång under året Barn och unga som någon gång under året berörts av en eller flera insatser oavsett vilket år dessa insatser påbörjades. I detta mått ingår således barn och unga med insatser som påbörjats under det aktuella året men även barn och unga med insatser som påbörjades före detta år och som fortsatte in i det aktuella året. Övriga begrepp Familjehem* Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Kommentar: boende i familjehem kan ges som bistånd med stöd av SoL. Familjehem används också för vård som beslutats med stöd av LVU. 16
Heldygnsinsats Avser insats med placering. Vård med placering enligt SoL, omedelbart omhändertagande enligt LVU eller vård med placering enligt LVU. Hem för vård eller boende* Hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende och vars verksamhet bedrivs yrkesmässigt. Synonym: HVB Kommentar: Hem för vård eller boende kan inrättas av offentlig eller privat vårdgivare. Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ måste ha tillstånd av länsstyrelsen för att bedriva verksamheten. Som hem för vård eller boende räknas inte sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket SoL. Insats* Handling som är inriktad på (visst) resultat. Kommentar: Insats används huvudsakligen vid tillämpning av SoL. Jourhem* Enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar. Kommentar: Ett jourhem ska vara lika väl utrett som ett familjehem men har ett generellt tillstånd att ta emot barn och ungdomar för tillfälliga placeringar i främst akuta situationer. Jourhem är i allmänhet kontrakterade av en eller flera kommuner. Kontaktfamilj* Familj som utses av socialnämnden med uppgift att ta emot barn för regelbunden vistelse och att finnas till hands i övrigt för barnet och dess närstående. Kommentar: Kontaktfamiljen avser bland annat att stärka barnets kontaktnät. En kontaktfamilj utses sällan till barn över 13 år. Kontaktperson* (enligt 3 kap. 6 SoL:) Person som utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter. (enligt 22 LVU:) Person som utses av socialnämnden och som den unge ska hålla regelbunden kontakt med enligt vad som anges i behandlingsplanen. Kommentar: Kontaktperson enligt 3 kap. 6 SoL kan inte utses till barn som inte fyllt 15 år om inte vårdnadshavaren lämnar sitt samtycke. Om barnet har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det. Kontaktperson kan enligt 22 LVU utses oberoende av den unges eller vårdnadshavarens önskan eller samtycke. 17
Nätverkshem Familjehemsplacering hos anhörig eller annan närstående. Mellantvång* (enligt LVU:) Förebyggande insats i öppen form som socialnämnden får besluta om för ungdom oberoende av dennes eller vårdnadshavarens samtycke. Kommentar: Socialnämnden får besluta att den unge ska hålla regelbunden kontakt med en särskild utsedd kontaktperson eller att den unge ska delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten. När ett sådant beslut meddelas ska en särskild behandlingsplan finnas. Omedelbart omhändertagande enligt LVU Socialnämnden kan, med stöd av 6 LVU, omedelbart omhänderta barn och unga. Beslutet ska underställas länsrätten inom en vecka. Om länsrätten fastställer beslutet skall socialnämnden, om behovet av vård kvarstår, inom fyra veckor från den dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos länsrätten om att den unge skall beredas vård. Personligt stöd Avser behovsprövat stöd och behandling som ges till barnet/den unge och som kan utföras av t.ex. socialsekreterare, behandlingsassistent, hemmahosare eller dylikt. Placeringsform De olika former av placering som redovisas i statistiken är: Familjehem Nätverkshem Jour-/beredskapshem Hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting Hem för vård eller boende som drivs av enskild Hem med särskild tillsyn enligt 12 LVU Eget hem Annan placeringsform (t.ex. psykiatrisk klinik eller plats för utbildning och anställning) Strukturerade öppenvårdsprogram Avser individuellt målinriktade program som är regelbundna, begränsade i tiden och i vilka klienterna är inskrivna och vistas under hel dag eller del av dag. Vård enligt LVU LVU-vård är en vårdinsats med placering som görs med stöd av 2 och/eller 3 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Omedelbart omhändertagande räknas inte som LVU-vård. 18
Vård enligt SoL Avser i redovisningen vård med placering utanför det egna hemmet enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL. Vårdperiod Avser den sammanhängande period ett barn har haft en eller flera vårdinsatser (vård enligt SoL och/eller vård enligt LVU). Uppehållet före en ny insats får inte överstiga 13 dagar för att den ska räknas in i vårdperioden. Uppehållen mellan de olika insatserna räknas inte in i den sammanhängande vårdtiden. Omedelbara omhändertaganden räknas bara med då de ligger mellan två vårdinsatser. Vårdtid Vårdtiden räknas fr.o.m. den dag då barnet/den unge anländer till den plats där vården ges t.o.m. den dag då barnet/den unge lämnar denna plats. Ålder Avser i redovisningen barnets ålder den 31 december det aktuella året, oavsett när på året insatsen påbörjades eller avslutades. Öppenvårdsinsatser Socialtjänstens öppenvård innehåller många olika insatser vilka i de flesta fall ges i form av bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan vara allt ifrån en särskild utsedd kontaktperson eller kontaktfamilj som stöd och hjälp åt barnet eller dennes familj till individuellt anpassade målinriktade program där barnet/den unge är inskriven en bestämd tid. En kontaktperson kan utses med stöd av 22 LVU om en person som är under 20 år kan komma att behöva beredas vård enligt 3 LVU. 19
Resultat I detta avsnitt presenteras några av resultaten i statistiken. Den återfinns i sin helhet i tabelldelen i slutet av denna rapport. Först presenteras resultat om heldygnsinsatser och sedan resultat om öppenvårdsinsatser. Heldygnsinsatser Med heldygnsinsatser avses i statistiken vård med placering utanför det egna hemmet enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen, SoL, omedelbart omhändertagande enligt 6 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och vård med placering enligt 2 och 3 LVU. Antal barn och unga med heldygnsinsatser Antal barn och unga med insats kan mätas på olika sätt. I diagram A illustreras fyra olika mått. Ett barn ingår oftast i fler än ett mått. Samtliga nytillkomna barn ingår i gruppen med påbörjad insats under året, många av dessa hade också pågående insats den 1 november och samtliga som ingår i de tre övriga måtten räknas också med i antal barn och unga med insats någon gång under året. Antal 24 000 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0 Nytillkomna barn/unga under 2005 Barn/unga för vilka insatser påbörjades under 2005 Barn/unga med pågående insats den 1 nov 2005 Barn/unga som var föremål för insats någon gång under 2005 Diagram A. Fyra olika mått på antal barn och unga med heldygnsinsatser under 2005. Enligt kommunernas rapportering påbörjades insatser enligt SoL och/eller LVU för ungefär 7 200 barn och unga under 2005. Av dessa var cirka 4 900 nytillkomna, dvs. de hade inte erhållit någon insats under de närmast föregående fem åren. Den 1 november 2005 var ungefär 15 200 barn och unga 20
föremål för heldygnsinsatser. Slutligen var knappt 20 300 barn och unga placerade någon gång under året. Könsfördelningen var jämn oavsett mått på antal barn och unga. Ungefär 50 procent var pojkar och 50 procent flickor. Andel barn och unga med heldygnsinsats utveckling 2001 2005 I diagram B visas utvecklingen över tid av andel barn och unga i befolkningen med heldygnsinsats enligt SoL och/eller LVU enligt de fyra måtten. Andel i procent 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Barn/unga med heldygnsinsats någon gång Barn/unga med heldygnsinsats 1 nov Barn/unga med påbörjad heldygnsinsats Nytillkomna barn/unga 2001 2002 2003 2004 2005 1) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. Diagram B. Barn och unga med heldygnsinsatser 2001 2005. Andel barn/unga med en eller flera av insatserna i befolkningen 1), procent. Under tidsperioden 2001 2005 har andelen barn och unga med heldygnsvård ökat något enligt alla fyra måtten. Förändringen mellan år 2001 och 2005 ligger mellan cirka 5 och 10 procent beroende på vilket mått man ser på. Diagrammet är framställt utifrån uppgifter i det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Det betyder att antalet barn med vård åren före år 2005 inte helt överensstämmer med de uppgifter som publicerats tidigare år eftersom rättningar görs retroaktivt. Det betyder också att uppgifterna för år 2005 kan vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Tillförlitlighet totalt och Jämförelser bakåt i tiden under Statistikens kvalitet). Antal barn och unga fördelade efter olika heldygnsinsatser Antal barn med respektive typ av insats presenteras i tabell A. Nytillkomna barn och unga samt barn med pågående insats den 1 november räknas endast för en typ av insats. Antal barn per insats kan då summeras till en total. Att summeringen inte stämmer i tabellen nedan beror på avrundningar. Barn och unga med påbörjad insats under året och barn med insats någon gång under året kan ha berörts av olika insatser och räknas då en gång per typ av insats. Antal barn per insats kan därför inte summeras 21
för att få fram totalt antal berörda barn eftersom vissa barn då räknas dubbelt. Tabell A. Barn och unga fördelade efter olika heldygnsinsatser 2005. Antal barn netto enligt fyra mått efter insatstyp. Avrundade värden. Insatstyp Vård utanför det egna hemmet enligt SoL Redovisningsmått Nytillkomna barn/unga 2005 Barn/unga med påbörjad insats 2005 Barn/unga med pågående insats 1 nov 2005 Barn/unga med insats någon gång under 2005 3 900 5 800 10 400 15 200 Vård enligt LVU 100 1 400 4 600 5 700 Omedelbart omhändertagande enligt LVU Totalt antal barn/unga med vård enligt SoL och/eller insats enligt LVU 1) 900 1 700 200 1 900 4 900 7 200 15 200 20 300 1) Samtliga barn och unga med någon av de tre insatserna, vård enligt SoL, vård enligt LVU och/eller omedelbart omhändertagande. Vård enligt SoL var den heldygnsinsats som flest barn och unga berördes av år 2005 enligt samtliga fyra mått. Av de ungefär 4 900 barn och unga som var nytillkomna fick cirka 80 procent SoL-vård, medan endast 2 procent fick vård enligt LVU som första insats. Av de barn och unga som berördes av någon insats den 1 november hade knappt 70 procent SoL-vård och 30 procent LVU-vård. Tabell A visar att det har stor betydelse vilket mått som används vid jämförelser av antalet barn med de olika insatserna. Proportionerna mellan antal barn och unga med olika insatser skiljer sig åt mellan olika mått, vilket beror på skillnader mellan insatstyperna. I tabellen framträder vissa av skillnaderna tydligt. Eftersom omedelbart omhändertagandet enligt LVU är kortvariga insatser är antalet som påbörjat insatsen nästan lika stort som antalet som någon gång varit omhändertagna under året. Andelen barn och unga som är omedelbart omhändertagna en viss dag, här den 1 november, av alla som någon gång under året varit det är också lägre än för vårdinsatserna enligt LVU. Man ser också att det är mycket ovanligt att vård enligt LVU ges som första insats. Av de barn som under 2005 påbörjade vård enligt LVU var endast 7 procent nytillkomna, medan cirka 65 procent av de som påbörjade vård enligt SoL var nytillkomna. Av de barn och unga som blev omedelbart omhändertagna enligt LVU var drygt 50 procent nytillkomna. Andel barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser under året utveckling 2001 2005 I diagram C visas hur andelen barn och unga i befolkningen med påbörjade heldygnsinsatser under året förändrats under perioden 2001 2005. 22
Andel i procent 0,30 0,25 Vård enligt SoL 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Omedelbart omhändertagande Vård enligt LVU 2001 2002 2003 2004 2005 1) Avser befolkningen i åldern 0 20 år den 31 december respektive år. Diagram C. Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser 2001 2005 efter insatstyp. Andel barn och unga i befolkningen 1), procent. Antalet barn som under ett år påbörjat insats enligt LVU, såväl omedelbart omhändertagande som vård, har ökat med 20 procent mellan år 2001 och 2005. Ökningen när det gäller barn och unga som påbörjat vård enligt SoL var 5 procent mellan år 2001 och 2005. Diagrammet är framtaget från det longitudinella registret där alla insamlade uppgifter lagras. Eftersom rättningar görs retroaktivt överensstämmer inte uppgifterna för åren före 2005 med det som publicerats tidigare år. Dessutom kan uppgifterna för 2005 vara mer osäkra än uppgifter för tidigare år. (Se Tillförlitlighet totalt och Jämförelser bakåt i tiden under Statistikens kvalitet). Vårdtid I tabell B redovisas vårdtiden för samtliga vårdperioder som avslutades under åren 2001 2005. En vårdperiod består av en eller flera vårdinsatser som direkt avlöser varandra. Vårdtiden skiljer sig åt mellan olika typer av vård. Medianvårdtiden för samtliga avslutade vårdperioder år 2005 var drygt 7 månader. Vårdperioder som bara består av vård enligt SoL har betydligt kortare medianvårdtid än de som bara består av vård enligt LVU. De vårdperioder som både består av vård enligt SoL och LVU har ännu längre medianvårdtid. 23
Tabell B. Avslutade vårdperioder 1) 2001 2005. Antal och medianvårdtid 2) i månader. Avrundade värden. År Typ av vård Enbart vård enligt SoL Enbart vård enligt LVU Både vård enligt SoL och LVU Samtliga avslutade vårdperioder Antal Månader Antal Månader Antal Månader Antal Månader 2001 3 800 5,0 380 17,6 390 40,3 4 600 7,6 2002 3 700 4,7 380 18,2 390 42,9 4 500 6,8 2003 4 100 4,5 410 17,6 480 44,4 5 000 7,5 2004 4 500 4,8 450 17,0 520 43,8 5 400 7,3 2005 4 400 4,5 460 16,8 540 41,6 5 400 7,4 1) En vårdperiod kan bestå av ett eller flera vårdtillfällen som direkt avlöser varandra. Ett vårdtillfälle kan i sin tur omfatta en eller flera placeringar. (Se avsnittet Definitioner i denna rapport). 2) Medianvårdtid betyder att hälften av vårdperioderna är kortare och hälften av vårdperioderna är längre än den tiden. Ålder Åldersfördelningen skiljer sig åt mellan de olika måtten. I tabell C redovisas åldersfördelningen för barn och unga med påbörjad insats och för barn och unga med insats någon gång under året. Av de med påbörjad insats var andelen äldre än 17 år lägre än andelen bland alla barn och unga som någon gång haft heldygnsvård. I förhållande till befolkningen är heldygnsinsatser vanligast i åldersgruppen 13 17 år. Tabell C. Heldygnsinsatser. Barn och unga med påbörjad insats respektive barn och unga med insats någon gång under året 2005 efter åldersgrupp. Antal, andel i procent av totalen samt antal per 1 000 i befolkningen. Avrundade värden. Ålder 1) Påbörjad insats Insats någon gång under året Antal Procent av samtliga med påbörjad Antal per 1 000 i befolkningen Antal Procent av samtliga med insats Antal per 1 000 i befolkningen insats någon gång 0 12 2 500 35 2,0 6 800 33 5,2 13 17 3 600 50 5,7 9 000 45 14,4 18 21 1 100 15 3,3 4 500 22 13,5 0 21 7 200 100 3,2 20 300 100 8,9 1) Avser ålder den 31 december 2005. Ungdomarna i åldern 21 år hade insats när de var 20 år men fyllde 21 år senare under året. 2) Avser befolkningen i åldern 0 12 år, 13 17 år, 18 20 år och 0 20 år den 31 december 2005. Andelen barn och unga som påbörjat heldygnsinsats har totalt sett ökat något under perioden 2001 2005 men ser man på olika åldersgrupper så är det ingen som visar någon tydlig ökning. För åldersgruppen 13 17 år har andelen minskat något och för åldersgrupperna 0 12 år och 18 21 år varierade andelen mellan åren. 24
Andel i procent 0,7 0,6 13-17 år 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 18-21 1) år 0-12 år 2001 2002 2003 2004 2005 1) Avser ålder den 31 december 2005. Ungdomarna i åldern 21 år påbörjade insats när de var 20 år men fyllde 21 år senare under året. 2) Avser befolkningen i åldern 0 12 år, 13 17 år, 18 20 år och 0 20 år den 31 december 2005. Diagram D. Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser 2001 2005 efter ålder. Andel barn och unga i befolkningen 2), procent. Könsfördelning Könsfördelningen varierar i de tre åldersgrupperna men också för de olika måtten. Sett till alla åldrar var könsfördelningen däremot jämn. Av de barn som hade insats den 1 november eller någon gång under året var, totalt sett, andelen pojkar något högre jämfört med de nytillkomna barnen och de som påbörjat insats under året. Tabell D. Barn och unga med heldygnsinsatser under 2005. Mått på barn med insats Nytillkomna barn/unga Barn/unga med påbörjade insatser Barn/unga med pågående insats den 1 november Barn/unga med insats någon gång under 2005 Andel pojkar och flickor (i procent) i åldern 1) 0 21 0 12 13 17 18 21 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 51 49 47 53 54 46 50 50 51 49 46 54 54 46 50 50 47 53 46 54 48 52 46 54 48 52 47 53 50 50 46 54 1) Avser ålder den 31 december 2005. Ungdomarna i åldern 21 år hade insats när de var 20 år men fyllde 21 år senare under året. 25
I diagram E visas utvecklingen av pojkar och flickor med påbörjad heldygnsinsats i åldersgrupperna 0 12 år och 13 17 år mellan åren 2001 och 2005. Samtliga heldygnsinsatser ingår. Andel i procent 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Pojkar 18-21 1) år Flickor 18-21 1) år Flickor 13-17 år Pojkar 13-17 år Pojkar 0-12 år Flickor 0-12 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 1) Avser ålder den 31 december 2005. Ungdomarna i åldern 21 år påbörjade insats när de var 20 år men fyllde 21 år senare under året. 2) Avser befolkningen i åldern 0 12 år, 13 17 år, 18 20 år och 0 20 år den 31 december 2005. Diagram E. Barn och unga med påbörjade heldygnsinsatser 2001 2005 efter ålder och kön. Andel barn och unga i befolkningen 2), procent. Andelen yngre barn, 0 12 år, i befolkningen har legat på i stort sett samma nivå under femårsperioden. För de äldre barnen, 13 17 år och 18 21 år, har däremot andelen varierat över åren. Skäl till heldygnsinsats Brister i hemmiljön var något vanligare än eget beteende som skäl till omedelbart omhändertagande enligt LVU. Tabell E. Heldygnsinsatser. Barn och unga som blev omedelbart omhändertagna enligt LVU år 2005. Antal omedelbart omhändertagna och andel fördelade efter skäl för omhändertagande. Avrundade värden. Kön Antal barn och unga Därav andel 1) (i procent) omhändertagna på grund av Endast brister i hemmiljön Endast eget beteende Både brister i hemmiljö och eget beteende Totalt Totalt 1 700 48 43 9 100 Flickor 800 51 41 8 100 Pojkar 900 46 45 9 100 1) Barn/ungdom som omhändertagits en gång på grund av brister i hemmiljö och en annan gång på grund av eget beteende räknas med i båda andelarna. 26
Brister i hemmiljö var vanligare som skäl hos de som vårdades enligt LVU den 1 november jämfört med de som påbörjade vård enligt LVU under året. Tabell F. Heldygnsinsatser. Barn och unga för vilka vård enligt LVU påbörjats under år 2005 samt barn och unga som hade vård enligt LVU den 1 november 2005. Antal som fått vård enligt LVU och andel fördelade efter skäl till vård. Avrundade värden. Mått på antal barn Kön Påbörjad vård Antal barn och unga Därav andel 1) (i procent) med vård på grund av Endast brister i hemmiljön Endast eget beteende Både brister i hemmiljö och eget beteende Totalt Totalt 1 400 51 41 8 100 Flickor 600 56 37 7 100 Pojkar 700 47 44 9 100 Vård den 1 november Totalt 4 600 72 24 4 100 Flickor 2 100 75 21 4 100 Pojkar 2 500 69 27 4 100 1) Barn/ungdom som omhändertagits en gång på grund av brister i hemmiljö och en annan gång på grund av eget beteende räknas med i båda andelarna. För barn i åldern 0 12 år är skälet till LVU-insats i regel brister i hemmiljön. Ju högre ålder desto högre andel av ungdomarna blir föremål för insats på grund av eget beteende. För unga i åldern 18 20 år kan endast eget beteende åberopas som skäl. Både vad gäller omedelbart omhändertagande och vård enligt LVU är den unges eget beteende ett vanligare skäl för pojkar än för flickor. Antal barn och unga fördelade efter olika placeringsformer De olika formerna av placering förekommer vid alla tre typer av insatser, med undantag för eget hem. Placering i det egna hemmet kan endast bli aktuellt vid vård enligt LVU, och då aldrig som första placering. Antal barn och unga i respektive placeringsform den 1 november 2005 i tabell G ger en bild av fördelningen mellan olika former av placering. 27
Tabell G. Barn och unga som den 1 november 2005 hade pågående heldygnsinsats. Antal efter insatstyp och placeringsform. Procent och antal, avrundade värden. Placeringsform Insatstyp Vård utanför egna hemmet enligt SoL Vård enligt LVU Omedelbart omhändertagande Samtliga placerade barn/unga Procent Procent Procent Procent Antal Familjehem 78 66 37 74 11 200 Hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting 5 4 13 4 700 Hem för vård eller boende som 14 15 13 15 2 200 drivs av enskild Hem med särskild tillsyn 0,5 9 32 4 500 Eget hem - 5-1 200 Annan placeringsform 2 2 4 2 300 Summa procent 100 100 100 100 - Totalt antal barn och unga 10 400 4 600 200-15 200 1) Avser ålder den 31 december 2005. Ungdomarna i åldern 21 år hade insats när de var 20 år men fyllde 21 år senare under året. Familjehem var den vanligaste placeringsformen bland barn och unga med insats den 1 november 2005. Närmare 80 procent av de SoL-vårdade och knappt 70 procent av de LVU-vårdade barnen och ungdomarna var familjehemsplacerade den dagen. Hem med särskild tillsyn enligt LVU, så kallat 12 hem, var betydligt vanligare bland de barn och unga som var omedelbart omhändertagna än för dem som var placerade för vård. Av de omedelbart omhändertagna den 1 november 2005 var drygt 30 procent placerade på hem med särskild tillsyn jämfört med knappt 10 procent av de LVU-vårdade och mindre än en procent av de barn och unga som vårdades enligt SoL. Eftersom relativt få barn och unga är omedelbart omhändertagna en viss dag är det naturligt att fördelningen mellan placeringsformerna varierar år från år. Bland flickor var familjehem något vanligare än bland pojkar i alla åldrar medan pojkarna i något högre utsträckning var placerade på någon form av hem för vård eller boende. 28
Tabell H. Barn och unga som den 1 november 2005 hade pågående heldygnsinsats. Flickor och pojkar fördelade efter placeringsform. Procent och antal, avrundade värden. Placeringsform Andel pojkar och flickor (i procent) i åldern 1) 0 21 0 12 13 17 18 21 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Familjehem 76 72 88 86 72 68 62 56 Hem för vård eller boende som drivs av kommun eller landsting 5 4 4 5 5 4 5 5 Hem för vård eller boende som drivs av enskild 13 16 5 7 16 19 23 24 Hem med särskild tillsyn 3 4 0 0 4 6 4 8 Eget hem 1 2 1 1 1 1 1 2 Annan placeringsform 2 2 1 1 2 2 4 5 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 100 Totalt antal barn och unga 7 200 8 000 2 500 2 800 3 400 3 600 1 300 1 500 Öppenvårdsinsatser De öppenvårdsinsatser som redovisas är strukturerade öppenvårdsprogram, personligt stöd och kontaktperson/-familj enligt 4 kap. 1 SoL samt kontaktperson eller behandling enligt 22 LVU. Antal barn och unga med öppenvårdsinsats den 1 november Antal barn och unga som hade beslut om minst en behovsprövad öppenvårdsinsats den 1 november 2005 redovisas efter åldersgrupp i tabell I. Tabell I. Barn och unga med beslut om behovsprövad öppenvårdsinsats den 1 november 2005. Antal barn och unga och andel fördelade efter kön och ålder. Avrundade värden. Ålder Barn/unga med insats den 1 november Antal Andel (i procent) Flickor Pojkar Totalt 0 20 28 500 45 55 100 0 12 13 400 44 56 100 13 17 11 100 45 55 100 18 20 3 900 46 54 100 29
Något fler pojkar än flickor hade öppenvårdsinsats den 1 november 2005. Fördelningen överlag mellan pojkar och flickor har i stort sett varit oförändrad under perioden 2001 till 2005. Andelen barn och unga i befolkningen med öppenvårdsinsats den 1 november låg på i stort sätt samma nivå åren 2001 till 2005 i alla åldrar. Det var i åldersgruppen 13 17 år som det var vanligast att ha öppenvårdsinsats. Andel i procent 2,4 2,0 13-17 år 1,6 1,2 18-20 år 0,8 0-12 år 0,4 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 1) Avser befolkningen 0 12 år, 13 17 år, 18 20 år och 0 20 år den 31 december respektive år. Diagram F. Barn och unga med beslut om behovsprövad öppenvårdsinsats den 1 november 2001 2005. Andel i befolkningen 1) efter ålder, procent. Antal barn och unga fördelade efter olika öppenvårdsinsatser Av de tre SoL-insatserna var kontaktperson/-familj den insats som flest barn och unga berördes av 2005. Cirka 22 000 hade kontaktperson eller kontaktfamilj någon gång under året. Ungefär 21 500 barn och unga hade behovsprövat personligt stöd och cirka 8 000 var någon gång under 2005 föremål för strukturerade öppenvårdsprogram. Tabell J. Barn och unga med behovsprövade öppenvårdsinsatser enligt SoL någon gång under 2005. Antal barn och unga samt andel i befolkningen 0 20 år, procent. Avrundade värden. Ålder Strukturerade öppenvårdsprogram Antal barn/unga Andel i befolkningen, procent Behovsprövat personligt stöd Antal barn/unga Andel i befolkningen, procent Kontaktperson/ kontaktfamilj enligt SoL Antal barn/unga Andel i befolkningen, procent 0 20 8 000 0,4 21 500 0,9 22 000 1,0 0 12 2 500 0,2 9 100 0,7 11 300 0,9 13 17 3 800 0,6 8 700 1,4 8 000 1,3 18 20 1 800 0,5 3 800 1,1 2 700 0,8 30
Bland de yngre barnen var kontaktperson/-familj den vanligaste öppenvårdsinsatsen och för de äldre ungdomarna, 18 20 år, var personligt stöd den vanligaste insatsen. Könsfördelningen redovisas i tabell G. Tabell K. Barn och unga med behovsprövade öppenvårdsinsatser enligt SoL någon gång under 2005. Könsfördelning per insatstyp och åldersklass. Ålder Strukturerade öppenvårdsprogram Behovsprövat personligt stöd Kontaktperson/ kontaktfamilj enligt SoL Andel flickor procent Andel pojkar procent Andel flickor procent Andel pojkar procent Andel flickor procent Andel pojkar procent 0 20 42 58 47 53 46 54 0 12 42 58 45 55 45 55 13 17 42 58 49 51 45 55 18 20 39 61 46 54 48 52 Av de barn och ungdomar som någon gång under året får insatser av typen strukturerade öppenvårdsprogram är knappt 60 procent pojkar och drygt 40 procent flickor medan skillnaden mellan könen är mindre när det gäller personligt stöd och kontaktperson/-familj. Där är könsfördelningen cirka 55 procent pojkar och 45 procent flickor. 31
Tabellförteckning Sida 47. Tidsserie 1. Heldygnsinsatser. Nytillkomna barn och unga som respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 2001 2005. Antal barn per 1 000 i befolkningen efter år och typ av insats. 48. Tidsserie 2. Heldygnsinsatser. Barn och unga för vilka vård enligt SoL eller insats enligt LVU påbörjades under respektive år, 2001 2005. Antal barn per 1 000 i befolkningen efter år och typ av insats. 49. Tidsserie 3. Heldygnsinsatser. Barn och unga som den 1 november respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 2001 2005. Antal barn per 1 000 i befolkningen efter år och typ av insats. 50. Tidsserie 4. Heldygnsinsatser. Barn och unga som någon gång under respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 2001 2005. Antal barn per 1 000 barn i befolkningen efter år och typ av insats. 51. Tidsserie 5. Heldygnsinsatser. Barn och unga som den 1 november respektive år fick vård enligt SoL eller insats enligt LVU, 2001 2005. Antal barn per 1 000 i befolkningen efter år, typ av insats och placeringsform. 52. Tabell 1. Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2005, 2) Barn med påbörjade insatser 2005, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2005, 4) Barn med insats någon gång under 2005. Antal barn efter mått på insats och föräldrarnas födelseland. Antal barn redovisas netto per mått. 53. Tabell 2. Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2005, 2) Barn med påbörjade insatser 2005, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2005, 4) Barn med insats någon gång under 2005. Antal barn efter mått på insats, ålder och kön. Antal barn redovisas netto per mått. 54. Tabell 3. Heldygnsinsatser. Fyra mått på barn med vård enligt SoL eller insatser enligt LVU: 1) Nytillkomna barn 2005, 2) Barn med påbörjade insatser 2005, 3) Barn med pågående insats den 1 november 2005, 4) Barn med insats någon gång under 2005. Antal barn efter mått på insats per 1 000 barn i befolkningen i åldrarna 0 6 år, 7 12 år, 13 17 år, 18 20 år, 0 12 år, 0-17 år, 0 20 år. Antal barn redovisas netto per mått. 32