PROJEKT- OCH KVALITETSPLAN

2013-01-03 Version 3 PROJEKT- OCH KVALITETSPLAN SCHARINSPROJEKTET FAS 3, Härvelträsket Sanering av mark Härvelträskområdet Projektbeskrivning för fas 3 I fas 3 ingår att sanera och återställa Härvelträskområdet som är en del av Scharinsområdet. Saneringsarbetet ska möjliggöra en framtida användning av området likvärdig fritid, sport eller rekreationsverksamhet. Arbetena innefattar provtagning, grävsanering och skyddstäckning med 0,5 m ren jord på ett betongkrosskikt som används som separation mot den gamla markytan. Projektet är avslutat när entreprenader avsynats och resultaten följts upp och projektet sammanställt i en rapport. Skellefteå kommun är huvudman för projektet. 1

Innehållsförteckning Kapitel Sid 1. REVISIONSHISTORIK 5 2. DOKUMENTHANTERING I PROJEKTET 5 3. OM DOKUMENTET OCH KVALITETSRELATERADE DOKUMENT 5 3.1. Relaterade underlag 6 3.2. Bilagor 6 3.3. Adresser, listor och distribution 7 3.4. Revision 7 4. BAKGRUND 7 4.1. Tidigare undersökningar 7 5. ARBETSMETOD 10 6. ANDRA FÖRHÅLLANDEN SOM KAN PÅVERKA DETTA PROJEKT 11 7. PROJEKTETS MÅL 11 7.1. Projektets övergripande åtgärdsmål 11 7.2. Projektets detaljerade åtgärdsmål (miljömål) 12 7.3. Projektets kvalitetsmål 13 8. PROJEKTETS OMFATTNING 13 8.1. Metod 13 8.2. Bedömd riskreduktion 15 8.3. Restriktioner i markanvändningen 15 8.4. Behov av kontroll, underhåll och skötsel efter projektets slut 15 2

8.5. Övriga projektpåverkande aspekter 15 8.6. Åtgärdsskrav 15 9. DETTA INGÅR INTE 16 10. PROJEKTETS TIDPLAN 17 10.1. Tidplan 17 10.2. Milstolpar 17 11. PROJEKTETS BUDGET OCH FINANSIERING 17 11.1. Insatstid 18 12. VILLKOR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 18 12.1. Myndighetskontakter 18 12.2. Delegationer 19 13. PROJEKTETS ORGANISATION 19 13.1. Organisationsschema 19 13.2. Roller och ansvar 20 13.3. Möten i projektet 21 13.4. Kommunikation 21 13.5. Egenkontroll 22 14. HANTERING AV RISK 22 15. HANTERING AV ARBETSMILJÖ 23 15.1. Byggherrens förhandsanmälan 23 15.2. Arbetsmiljöplan 23 3

16. ÄNDRINGAR 23 17. PROJEKTETS AVSLUTNING 23 4

1. Revisionshistorik Namn/version Datum Framtagen/kompletterad av Beskrivning av ändring Projektplan Scharins fas 3 /version1 20121206 Christer Svensson Projektplan Scharins fas 3 /version2 20130103 Christer Svensson Projektplan Scharins fas 3 /version3 20130221 Christer Svensson Plan distribuerad till styrgruppen Efter synpunkter är kapitel 11, 12 och 17 ändrade. Gällande plan efter granskning av styrgruppen. 2. Dokumenthantering i projektet Alla aktiva och styrande dokument i projektet hålls aktuella digitalt och ändringar bokförs i första kapitlet, som alltid är revisionshistorik, och den nya versionen sparas digitalt med namnet + versionsnummer. Versionsnummer ändras i dokumentets sidhuvud också. Sista gällande version av styrande dokument skrivs ut och arkiveras när projektet avslutats. Gällande dokument ska vara skrivskyddade och ändringar görs i den nya versionen. Övriga handlingar förvaras i projektledarens rum. Tabell för bokförning av ändringar. Namn/Version Datum Framtagen/kompletterad av Beskrivning av ändring Exempel/ version1 121024 Christer Svensson Första versionen 3. Om dokumentet och kvalitetsrelaterade dokument Projektplanen beskriver projektets genomförande och är även det dokumentet som styr projektets kvalitetsaspekter. Planen beskriver system för planering, styrning och genomförande. I planen anges projekteringskrav, kvalitetsmål och miljömål. 5

Projektplanen kompletteras och förbättras om så behövs, med ledning av erfarenheter som framkommer under projektets genomförande. Kvalitetsrelaterade dokument är de som uppkommer efter krav i projektplanen eller presenterade i denna lista. Dessa dokument ska efter projektets avslutning arkiveras. Protokoll från alla möten Kontraktshandlingar (Underlag, antaget anbud, kontrakt, ändrings- och tilläggsanmälningar) Ekonomiuppföljning Slutbesiktningsprotokoll Uppföljningsrapport 3.1. Relaterade underlag Inför varje deluppdrag ska vid behov en kontraktsspecifik kvalitetsplan upprättas av leverantören. Planen ska godkännas av projektledaren. Inför varje omgång fördjupad provtagning, inklusive miljökontroll vid sanering, ska en plan för genomförandet se till att tillräcklig datakvalitet erhålls. Rubrikerna i planen ska minst vara genomförandebeskrivning, datakvalitetsmål, provtagningsprogram och kvalitetsstyrning, Underlag för projektet är; Länsstyrelsens beslut Ansökan Huvudstudie med underlag Preliminär plan för markanvändning Andra myndighetsbeslut 3.2. Bilagor Rubrik Doc.namn Version Arbetsmiljöplan Intressentplan Informationsplan Riskhanteringsplan Kvalitetsplan Arbetsmiljöplan Scharins Fas 3 Version 1 Ingår i som kapitel projektplanen Ingår i som kapitel projektplanen Ingår i projektplanen. Riskanalys finns som eget levande dokument. Ingår i projektplanen 6

Dokumenthantering Övergripande i projektplanen 3.3. Adresser, listor och distribution Projektplanen distribueras till styrgruppen. Övriga intressenter och åtgärder för att tillmötesgå deras krav finns i kapitel 13. 3.4. Revision Projektet ingår i den löpande kontroll och revision som tillämpas för kommunens verksamheter. Löpande revisioner för att ajourhålla dokument och genomföra förbättringar hålls regelbundet. Åtgärder dokumenteras och ändringar görs i berörda dokument. 4. Bakgrund Projektet är initierat av att kommunen som genom undersökningar konstaterat att området är förorenat. När åtgärdspengar tilldelades övriga Scharinsområdet valdes, i samråd med länsstyrelsen och naturvårdsverket, att låta Härvelträskdelen ligga kvar i undersökningsram. De kompletterande undersökningar som genomfördes för Härvelträsket resulterade i en ny huvudstudie 2011. Med den som underlag har nu naturvårdsverket beslutat att tilldela Härvelträskområdet 84 Mkr för åtgärder. 4.1. Tidigare undersökningar Ett flertal undersökningar har tidigare utförts på Scharins industriområde. Undersökningarna har utförts både av konsulter och av Skellefteå kommun. Utförda utredningar och undersökningar som innefattar Härvelträskområdet på något sätt beskrivs kortfattat nedan. AB Scharins & söners Industriområde - Utredning av potentiellt förorenade markområden och redovisning av miljörättsligt ansvar för föroreningar inom industriområdet. Skellefteå kommun, rapport 2001/01 En utredning av föroreningssituationen inom Scharins industriområde genomfördes i avsikt att översiktligt inringa områden som är intressanta för fortsatta undersökningar. I samband med detta genomfördes en utredning som klargör undersöknings- och åtgärdsansvaret. 7

Markundersökning Scharins Industriområde, Ursviken 2:1 och 3:22. Sycon Teknikkonsult AB, 2001-11-14. Översiktliga markundersökningar genomfördes i avsikt att översiktligt utreda föroreningssituationen och spridningsrisken inom industriområdet. Det konstaterades att halterna av metaller och PAH är förhöjda inom stora delar av området, men att det endast är inom begränsade delar som föroreningshalterna är så höga att en åtgärd är befogad. Bland annat togs jordprover i närheten av tre stycken transformatorer. Två av dessa prover uppvisade PCB-halter över riktvärdet för känslig markanvändning. Resultaten indikerade att PCB-haltig olja har använts i transformatorerna tidigare och att marken under är förorenad. Fördjupad markundersökning Scharins industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 98002-007, 2003-02-20. Fördjupade miljötekniska undersökningar av mark, grundvatten och byggnader genomfördes. Syftet med utredningen var att i detalj avgränsa föroreningarnas utbredning i jord och grundvatten. Arbetet omfattade också att ta fram åtgärdsmål och åtgärdskrav samt förslag till möjliga åtgärdsmetoder. I undersökningen ingick även en inventering av förekommande materialrester i byggnaderna för sliperi- och boardfabrik, samt miljöförstörande material inom hela fastigheten 3:22. Utredningen konstaterar att föroreningshalterna överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för allvarligt tillstånd inom stora delar av området. Arsenik anses styrande för utbredningen av metallförorening, och föreslås användas för att avgränsa förorenade massor. Däremot kunde ingen avgränsning av utbredning av klorfenol och dioxin göras. Som åtgärdsmål föreslogs Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Det föreslogs att massor inom Sågverk, flisupplag och hamnmagasin med halter överstigande MKM grävs upp och förbränns alternativt jordtvättas. Oljeföroreningar vid oljecisterner föreslogs behandlas in situ. Provtagning och analys av sediment längs Norrlandskusten under 2003 i regi av SGU. Som en del av den ordinarie miljöövervakningen genomfördes ett omfattande program med provtagning och analys av sediment längs Norrlandskusten under 2003 av SGUs maringeologiska avdelning. Provtagning skedde bl.a. i en ackumulationsbotten i en djupfåra nedströms Scharins i Skellefteå. Analys av metaller utfördes. Höga eller mycket höga halter av arsenik, krom koppar och nickel påträffades. 8

Huvudstudie avseende efterbehandling av Scharins industriområde i Ursviken, Skellefteå kommun. Kemakta Konsult AB. Kemakta AR 2004-10. Slutversion reviderad 2005-04-29. Inom ramen för huvudstudien utfördes kompletterande undersökningar av Kemakta (i samarbete med Tyréns) under perioden juni september 2004. Undersökningarna omfattade provtagning av jord, provtagning av grundvatten samt provtagning av vatten och sediment sedimenteringsbassängen (även kallat reningsverket). Huvudstudien fokuserade på området runt det f d sågverket. Platsspecifika riktvärden togs fram för fyra typer av planerade markanvändningar för olika delområden inom Scharins. Volymen arsenikförorenad jord med halter över det platsspecifika riktvärdet uppskattas till ca 20 000 m 3 och volymen dioxinförorenad jord med halter över det platsspecifika riktvärdet uppskattas till 11 000 m 3. Riskbedömningen visade på ett stort behov av saneringsåtgärder inom området. Spridning från området bedöms vara måttlig. Olika åtgärdsalternativ utreddes. Det lämpligaste alternativet bedömdes vara urschaktning av de förorenade jordmassorna för behandling genom förbränning eller annan termisk metod samt jordtvätt. Kostnaden för sanering genom urschaktning av jord enligt föreslagna åtgärdsmål uppskattades till 87-102 miljoner kronor, med antagande om att alla massor måste förbrännas. Vidare konstaterades att marken vid Härvelträsket och boardfabriken bör undersökas ytterligare. Skellefteå kommun. Kompletterande miljögeotekniska undersökningar (opublicerade data), 2007. Skellefteå kommun har under 2006-2007 utfört ytterligare undersökningar av jord, grundvatten och ytvatten i syfte att utöka dataunderlaget avseende föroreningssituationen. Undersökningarna har omfattat ytlig jordprovtagning över hela industriområdet, uppföljning av höga arsenik- och dioxinhalter i ytjordsundersökningen, fördjupade undersökningar av PCB i anslutning till elinstallationer, undersökning av grundvatten, undersökning av ytvatten (Skellefteälven) genom passiva provtagare samt provtagning och analys av bakgrundshalter. Resultaten från undersökningarna ligger till grund för den förnyade Huvudstudien, GeoInnova, 2008. Förnyad huvudstudie Scharins industriområde, Maj 2008, GeoInnova. Uppdragsnr 07027 I huvudstudien presenteras de nya undersökningar som kommunen genomfört tillsammans med tidigare undersökningar. Två nya områden konstateras vara förorenade det ena med dioxin och arsenik och det andra av tungmetaller. Mängden dioxin fördubblades och mängden As när tiodubblades. Trots att volymen jord som behöver tas om hand från de ursprunglig områden halverats är nu volymer som behöver tas om hand med föreslagen åtgärd nära 40 000 ton jord. Den föreslagna åtgärden innebär urgrävning med efterföljande förbränning eller deponering. 9

Skellefteå kommun. Kompletterande miljögeotekniska undersökningar (opublicerade data), 2009-2010. Skellefteå kommun har under 2009-2010 utfört ytterligare undersökningar av jord, grundvatten och ytvatten i syfte att utöka dataunderlaget avseende föroreningssituationen. Undersökningarna har omfattat jord- och recipientprovtagning. Resultaten från undersökningarna är inarbetade i och ligger till grund för den förnyade Huvudstudien, WSP, 2011. Huvudstudie Härvelträsket, Scharinsområdet. WSP Samhällsbyggnad, 2011-03-23 I huvudstudien presenteras de nya undersökningar som kommunen genomfört tillsammans med tidigare undersökningar. Undersökningarna visar att de huvudsakliga föroreningarna As (3,5 ton), dioxin (35 g) och Hg (400 kg). Ett flertal åtgärdsalternativ tas fram samtidigt som underlaget gör möjligt att göra egna kombinationer. Rapporten föreslår ett alternativ som lämnar kvar en del föroreningar (ca 45 %) men där exponeringsrisker tas bort genom täckning av rent material. 5. Arbetsmetod Projektering genomförs genom internt arbete och inköp av extern kompetens så långt som behövs för att kunna göra ekonomiskt säkra upphandlingar av entreprenader. Efter upphandling kommer handlingar att lämnas över till entreprenör för slutlig projektering. Det innebär att den genomförandeform som företrädesvis kommer att användas är totalentreprenad. Valet styrs huvudsakligen av att tydligare ansvarsfördelning nås samt en rakare styrning av genomförandet. Då det finns delarbeten som kan avgränsas och fler olikheter än samordningsfördelar finns delas arbetena upp enligt Tabell 5.1. Ett annat motiv till uppdelning är också att få en konkurrenssituation som kan pressa priset. Tabell 5.1. Entreprenader som genomförs i separata delar. Arbete Tid Pengar (Mkr) Planerad genomförandeform Tillgänglighetsåtgärder av markytan 2013 0,7 Utförande entreprenad Marksanering 2014 60 Totalentreprenad Markmodulering och skyddstäckning 2015 14 Totalentreprenad 10

6. Andra förhållanden som kan påverka detta projekt För området finns bara preliminära planer för markens kommande brukande. Allt eftersom det fastläggs hur markens ska användas ska dessa indata inarbetas i återställningsarbetet. 7. Projektets mål 7.1. Projektets övergripande åtgärdsmål Sammanfattningsvis innebär dessa att marken efter sanering skall kunna användas av vuxna och barn i enlighet med planerad markanvändning, Figur 7.1, utan risker för hälsa och miljö från markföroreningar. Dessutom skall läckaget till älven från eventuell restförorenad mark inom området inte medföra negativa miljöeffekter eller hälsorisker vid fiske, mm. Övergripande åtgärdsmål vid en eventuell sanering utgår från de föreslagna markanvändningarna. Risker ska bedömas utifrån aktuellt kunskapsläge. Följande åtgärdsmål har fastställts av styrgruppen och gäller hela Scharinsområdet där Härvelträsket är en del: 1. Både barn och vuxna skall kunna delta i äventyrsverksamheten och kunna komma i direkt kontakt med jorden på området utan att detta leder till negativa hälsoeffekter. 2. Inom ramen för sportverksamheten och båthamnen skall hus (café), bollplaner, mm kunna anläggas och utnyttjas av vuxna och barn utan hälsorisker. 3. Området som avsätts för fritid/rekreation ska kunna anläggas och användas utan att barn och vuxna utsätts för hälsorisker. 4. Den norra delen av området skall kunna bebyggas och användas för bostäder utan risker för människa eller miljö. Odling skall kunna ske. 5. På området där arbetsplatser planeras skall personal kunna vistas under arbetstid utan risk för exponering från markföroreningar. 6. Kraven på att växtlighet och biota skall kunna etableras inom området är höga inom området för bostäder, men något lägre inom övriga delar. 7. Läckage av föroreningar från området till Skellefteälven skall ej orsaka några miljöstörningar eller störningar i samband med friluftsliv, t ex fiske och bad. 8. Spridning av föroreningar till omgivningen genom damning skall minimeras. Följande restriktioner för markanvändningen finns: 11

Inget uttag av grundvatten skall ske från området. Figur 7.1. Karta som visar förslaget till ny markanvändning för Scharins industriområde. Förslaget innefattar en kombinerad användning för sport-, fritid och äventyrsverksamhet, bostäder och viss industrietablering. 7.2. Projektets detaljerade åtgärdsmål (miljömål) De mätbara åtgärdsmålen preciserar vad som måste göras för att uppnå de övergripande åtgärdsmålen. 1. Arsenik tas bort ner till 0,5 m under befintlig markyta vid detekterade halter över 40 mg/kg TS. 2. Dioxin tas bort ner till 0,5 m under befintlig markyta vid detekterade halter över 200 ng WHO-TEQ/kg TS. 3. Kvicksilver tas bort ner till 0,5 m under befintlig markyta vid detekterade halter över 2,5 mg/kg TS. 4. Arsenik i skiktet 0,5-1 m under befintlig markyta tas bort vid detekterade halter över 100 mg/kg TS. 12

5. Dioxin i skiktet 0,5-1 m under befintlig markyta tas bort vid detekterade halter över 1200 ng WHO-TEQ/kg TS. 6. Kvicksilver saneras ner till 4 mg/kg i skiktet 0,5-1. 7. Övriga ämnen saneras vid överstigande av dubbla värdet för MKM eller platsspecifikt riktvärde >1m om det finns beräknat. 8. Saneringar under skiktet 0-0,5 m avseende arsenik och metaller drivs maximalt ner till normal grundvattenyta. 9. Maximal klassificeringsvolym ska vara 100 m 3. 10. Analysvärden kontrollerade som samlingsprover representerande högst 100 m 2 schaktbotten och får inte överstiga 100 mg/kg TS för As, 1 200 ng WHO-TEQ/kg TS för dioxin och 290 mg/kg TS för Hg (genomförande begränsas av mål 8). 11. Markytan ska slutformas så att så lite justeringar och ingrepp som möjligt krävs för kommande markanvändning. Inga släntlutningar större än 1:5 får förekomma och minsta täckdjup med ren jord får vara 0,5 m. 12. Minst 75 % av dioxinet som grävs upp skall destrueras. 13. Ett år efter grävsanering skall det vid tre på varandra följande mätningar med PUF-filter inte gå att detektera platsspecifika kongener i relaterade skillnader större än uppströms. 7.3. Projektets kvalitetsmål Tydliga handlingar av rätt kvalitet ska produceras. Granskning av framtagna dokument utanför projektgruppen ska eftersträvas. Tillräcklig datakvalitet för att säkra projektets mål till balanserade kostnader ska eftersträvas. 8. Projektets omfattning 8.1. Metod Jord schaktas bort 0-0,5 m under befintlig markyta, med sanering med åtgärdsmål 40 mg/kg för As, 200 ng TEQ/kg TEQ för dioxin och 2,5 mg/kg för Hg. För nivån 0,5-1 m genomförs schakt med åtgärdsmål 1200 ng/kg TEQ för dioxin, 100 mg/kg för As och 4 mg/kg för Hg. Området täcks därefter med minst 0,5 m rena massor. I delområden med högre risk för halter över riktvärden används betongkross som gränsskiljande skikt och för att öka täckningens tjocklek och därigenom förstärka det långsiktiga skyddet, se även Figur 8.1. 13

Åtgärden beräknas reducera mängden dioxin med ca 56% (20g), mängden As med ca 49% (1700 kg) och Hg med drygt 50% (200 kg). Totalt beräknas ca 21 000 m 3 massor kräva behandling. Av dessa är ca hälften organiska, en fjärdedel minerogena och resten blandat material. Figur 8.1. Genomförandeskiss. Markyta MY + 1,0 m Genomförandeskiss MY + 0,5 m Ny markyta 0,5 m rena massor påförs Bef markyta (my) över hela ytan BETONGKROSS As 40 Dioxin 200 My - 0,5 m (PSRV >1 m) As 100 Dioxin 1200 MY - 1,0 m MY - 1,5 m Hotspot avlägsnas Dioxin>1200 ng/kg As>100 bara över GV MY - 2,0 m 14

8.2. Bedömd riskreduktion Åtgärden innebär att risken för negativa hälsoeffekter reduceras till acceptabla nivåer och föreslagen markanvändning kan tillämpas. Källtermer reduceras påtagligt och föroreningar som lämnas kvar är avskärmade och risken för exponering av jord över beräknade riktvärden är mycket låg. Halter med akut toxiska effekter åtgärdas i stort sett helt. Skyddstäckningen, saneringsdjup och kontroll av schaktbotten innebär att den generella exponeringssituationen vid framtida okända grävningar på området kan hållas på en tolerabel nivå. Genom borttagande av huvuddelen av dioxinföroreningen är även miljöeffekter från en oförutsedd situation med bortspoling av hela eller delposter av jord innehållande kvarlämnad dioxin på tolerabel nivå. Med givna förutsättningar kommer också strandnära dioxinhållande jord att lämnas i ytterst liten omfattning. 8.3. Restriktioner i markanvändningen Bedömningen är att övergripande mål kan nås med föreslagen åtgärd men att restriktionen för grundvattenuttag gäller även fortsättningsvis. 8.4. Behov av kontroll, underhåll och skötsel efter projektets slut Genom att stor del av de förorenade massorna tas bort krävs inte annan skötsel och underhåll än vad som är normalt för andra områden. Planer och andra instrument bör dock användas för att framhålla att området varit industrialiserat och förorenat så att beredskap finns för att nya föroreningar kan dyka upp vid exploatering 8.5. Övriga projektpåverkande aspekter Anmälan av saneringsarbetet är anmälningspliktigt till bygg- och miljönämnden och sannolikt också anmälningspliktigt till arbetsmiljöverket som byggarbetsplats. 8.6. Åtgärdsskrav Acceptabel resthalt ( mätbart åtgärdsmål-0,5*mätosäkerheten) som analysresultaten jämförs mot ska reduceras med halva mätosäkerheten för analysmetoden. Massor som inte håller acceptabel resthalt ska åtgärdas genom bortschaktning, Tabell 8.1. 15

Tabell 8.1. Acceptabla resthalter som analysresultat jämförs mot. Omhändertagande beroende på markdjup Dioxin (mg/kg TS) As (mg/kg TS) 0-0,5 m lämnas kvar <170 <35 <2,2 0-0,5 m tas bort >170 >35 >2,2 >0,5 lämnas kvar <1020 <87 <3,5 >0,5 tas bort >1020 >87 >3,5 Jordens klassificering, jämförelse mot acceptabel resthalt, ska så långt möjligt genomföras före att schaktningen inleds. Klassificering av jord görs med stöd av rekommendationerna i Naturvårdsverkets rapport 4807. Vid klassificeringen analyseras även Cu, Pb och Zn. Eventuella saneringsåtgärder för dessa metaller utvärderas och jämförs mot huvudstudiens beräknade riktvärden för dessa ämnen. Övriga övergripande åtgärdskrav för projektets genomförande: Anmärkning Nya föroreningar som lokaliseras under arbetets gång ska anmälas till miljönämnden. Arbetstider ska planeras så att bullerstörningen blir så liten som möjligt för de närboende. Damning ska begränsas så långt det är möjligt. Tillkommande arbeten ska godkännas av huvudmannens ombud. Ackrediterade laboratorier väljs där det är möjligt och att föredra. Naturvårdsverkets rapport 4667, Rätt datakvalitet, ska tillämpas där det är lämpligt. 9. Detta ingår inte I projektet ingår inte; Analysresultat jämförs mot dessa värden Ingen sanering under GV-ytan Hg (mg/kg TS) Ingen sanering under GV-ytan och under 1 m bara om halten ligger under 254 mg/kg TS 16

Att formalisera planeringen för den kommande markanvändningen. Att anlägga och bygga för slutanvändare. 10. Projektets tidplan 10.1. Tidplan Under 2012 kommer bara övergripande planering att hinnas med. Under 2013 tillgängliggörs markytan och klassificering av jorden genomförs så långt det är möjligt med befintliga prover och genomförande av ny provtagning. Samtidigt inventeras tillgång av jordmassor som återfyll och skyddstäckning. Tidigt under 2014 ska upphandlingsunderlag för genomförande av saneringsåtgärder finnas färdiga så att saneringsarbetet kan inledas under 2014. Tidigt under 2015 ska upphandlingsunderlag för utförande av skyddstäckning finnas klart så att arbetet kan utföras under året. Under 2016 kommer uppföljning och avslutning av projektet att genomföras, Tabell 10.1. Tabell 10.1. Genomförandeperiod och kostnader. Moment 2012 2013 2014 2015 2016 Provtagning/Projektering/projektledning/ Uppföljning 0,1 4,1 1 1 0,8 Genomförande 30 27 Skyddstäckning 14 Oförutsedda kostnader 1 2 2 1 Bidragsbehov/år (Mkr) 0,1 5,1 33 44 1,8 10.2. Milstolpar Klassificeringen av jorden ska vara klar före årsskiftet 2013/2014. Jordmassor för skyddstäckning ska vara tillgänglighetssäkrade före årsskiftet 2014/2015. 11. Projektets budget och finansiering Projektets totala kalkyl ligger på 85 Mkr. Kommunens del beräknas till ca 1 Mkr. Övrig del ska täckas med statliga bidrag som fördelas och administreras av länsstyrelsen efter tilldelning av pengar från naturvårdsverket. Naturvårdsverket har fattat ett beslut, NV- 17

06480-11, om 38,5 Mkr och en fördelning 2012 1Mkr, 2013 5 Mkr och 2014 32,5 Mkr. För återstående del, 45,5 Mkr är beslut utlovat till början av 2013. Länsstyrelsens beslut som reglerar genomförande och utbetalningsförfarande gentemot huvudmannen, kommunen, kommer att fattas under början av 2013. Lönekostnader för de förberedelser som genomförs under 2012 får rekvireras under kvartal 1 2013. 11.1. Insatstid Insatstid för projektets drift som ska täckas med bidrag beräknas totalt motsvara 3,5 årsarbeten under genomförandetiden, Tabell 11.1. Den totala lönekostnaden inklusive overheadkostnader beräknas till ca 2,7 miljoner kr. Styrning och administration till följd av huvudmannaskapet får inte täckas av bidrag. Det innebär att bl.a. att ekonomisk administration, styrgrupp, arbete med upphandlingar m.m. är kostnader som ligger helt på kommunen. Tabell 11.1. Sysselsättningsgrad i % för befattningar i projektet Vem År 2012 % År 2013 % År 2014 % År 2015 % År 2016 % Årsarbeten Projektledare 5 30 30 30 30 1,25 Projektassistent 0 70 30 0 0 1 Projektledarens backup 0 10 10 10 5 0,35 GIS-stöd 2 10 10 5 0 0,27 Kvalitet- och miljökontrollsansvarig Extra resurs för provtagning 3 10 10 10 5 0,38 0 25 0 0 0 0,25 Summa 10 155 90 55 40 3,5 12. Villkor och förutsättningar 12.1. Myndighetskontakter Efterbehandlingsarbetet kräver saneringsanmälan enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och markhöjningen kräver sannolikt även marklov enligt 18

plan- och bygglagen. Båda ärendena hanteras av Skellefteå kommuns bygg och miljönämnd. 12.2. Delegationer Huvudmannen har delegerat beslutande rätt för projektrelaterade arbeten enligt följande, KS 2006-11-07 361. Befattning Anskaffningssumma Inköpssumma Projektledaren 200 000 kr 150 000 kr Planeringschefen 400 000 kr 250 000 kr Ekonomichefen 800 000 kr 350 000 kr 13. Projektets organisation Projektet styrs av styrgruppens beslut och relaterade beslut från myndigheter. Projektet leds av projektledaren som till sin hjälp har en, backup och en projektassistent. 13.1. Organisationsschema STYRGRUPP Lars Hedqvist, planeringschef - Göran Åström, bygg- och miljökontorets chef Jan Sundbom, fastighetschef Christer Norberg, fastighetskontoret - Hans Andersson, teknisk chef - Susanne Aidanpää, ekonomichef Karin Söderström, länsstyrelsen - Rolf Edlund, kommunjurist Christer Svensson, projektledare PROJEKTGRUPP Christer Svensson, projektledare Projektassistent, (rekryteras) Projektledarens bakup (rekryteras internt) - konsultstöd Teknisk chef, Hans Andersson Upphandling, Stig Bergström Kvalitets- och miljökontroll Christer Svensson GIS stöd, Lars Nyström Entreprenader Administration ekonomi, Elvy Lindgren? Blå färg innebär att ingående funktioner är bidragsberättigade 19

13.2. Roller och ansvar Styrgrupp: Fattar övergripande och styrande beslut. Projektledare: Projektledaren rapporterar till styrgruppen och ska; Vara huvudmannens representant i projektrelaterade frågor. Eftersträva att uppsatta mål och villkor följs. Stämmer av och redovisar kostnader och utfört arbete på varje styrgruppsmöte. Genomföra projektet enligt beslutade planer, detta omfattar insamlandet av data, analyser, genomföra möten mm. Sammanställa, utvärdera och dra slutsatser av genomförda undersökningar. Detaljplanera och skriva eller se till att handlingar som behövs för genomförandet tas fram. Ansvarar för att informera om projektets framåtskridande och föra förslag till ändringar till beslut. Leveransgodkänna och kontera fakturor. Avsluta projektet och återföra erfarenheter. I mån av tid ska projektledaren Delta i och genomföra undersökningar och utredningar. Genomföra provtagning och provhantering. Projektassistent: Rapporterar till projektledare och skall; Ansvarar för att provtagning(fältarbete) genomförs enligt plan och med tillräcklig kvalitét. Ansvarar för efterföljand provhantering så att en effektiv förvaring av prover skapas och att rätt prov skickas för analys. Ansvarar för att provtagningsprotokoll och analysresultat förs in i databaser. Vara med och producera nödvändiga handlingar. Delta i och genomföra undersökningar och utredningar. Projektledarens backup: Är resursperson för projektet och skall; För anteckningar vid styrgruppsmöten. Vara insatt i vad som händer i projektet. Ersätta projektledaren och överta driftansvarig vid dennes frånvaro. Teknisk chef: Tillsätter och avsätter deltagare i projektet. Attesterar fakturor eller alternativt dennes ersättare enligt delegationsordning. GIS-stöd: Skapar och hanterar nödvändiga GIS-applikationer. 20

Kvalitets- och miljökontroll: Tar fram kontrollprogram och kontrollplaner. Följer upp att kontroller genomförs både internt och av entreprenörer. Administratör ek: Administratör skall; Ta fram rutiner för ekonomisk administration. Ansvarar för konteringsplaner. Leda den ekonomiska administrationen av projektet. Ansvara för att löpande rekvirera pengar efter fakturaunderlag. Entreprenader: Entreprenörer rapporterar till projektledaren. Byggmöten hålls under genomförandeskeden av entreprenader och är första forum för att lösa problem, samordna genomförande och begränsa stillestånd av entreprenaden. 13.3. Möten i projektet Tabell 13.1. Planering för möten i projektet. Mötesnamn Syfte Frekvens Sammankallande Styrgruppsmöte Byggmöten Informationsmöten Rapportera status (tid, kostnader, risker, m m.) Besluta om inriktning För att åstadkomma projektresultat Informera om projektet Start jan 13. Därefter ca var fjärde månad. Projektledare 4 Vid behov Projektledare 1 Vid behov Projektledare Tid (h) 13.4. Kommunikation Kommunikation sker muntligt eller via mail inom uppdragsorganisationen. Projektledaren ansvarar för att information skickas till berörda. Alla möten dokumenteras och sparas digitalt och skickas till deltagare och andra berörda via mail. Se vidare Tabell 13.2 nedan om hur definierade intressenter ska informeras eller ges möjlighet att informera sig. 21

Tabell 13.2. Informationsplan Intressent Närboende Allmänhet och press Politiker Entreprenörer Interna chefer Åtgärd Infobrev, infomöten och infotavla. Hemsida, pressreleaser och presskonferenser Hemsida, rapporter och via planeringschefens regelbundna möte med kommunalrådet Tydliga upphandlingar, tydliga regler för ätor och regelbundna möten Via styrgruppsdeltagare och hemsida Bygg- och miljönämnden Arbetsmiljöverket Yttre miljö Tydliga anmälningshandlingar och informella kontakter. Tydliga underlag för lov mm. och informella kontakter. Anmälan och arbetsmiljöplan Referensundersökningar och miljökontroll Länsstyrelsen Experter och utbildningar Kommande brukare Styrgrupp Styrgrupp, regelbundna rapporter, ny ansökan och informella kontakter Studiebesök, möten och underlätta genomförande av t ex examensarbeten Ta in fastställd markanvändning i återställningsarbetet och ha hög ambition på miljökontrollen Regelbundna möten, hemsida, styrande dokument och protokoll 13.5. Egenkontroll Egenkontrollen omfattar checklistor och miljökontrollprogram som ska utarbetas. Den egenkontroll som ska utföras av andra kontraktsansvariga dokumenteras enligt den platsspecifika kvalitetsplanen som utarbetas för varje uppdrag. 14. Hantering av risk Riskmoment som kan hindra uppdraget avseende tid, kostnad och kvalitet tas fram i en riskanalys. Riskanalysen anger definierad risk, sannolikhet, konsekvens, omfattning och åtgärd. Riskanalysen tas fram i projektets inledningsskede. Risker som får stor 22