FORSKNINGSPLAN 2009-2011 Bilaga 1 ansökan SJV 20091101 Ekologisk sortprovning av vallgräs Organic variety testing of forage grass varieties Magnus Halling Forskningsledare, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för Växtproduktionsekologi (VPE), Box 7043, 750 07 Uppsala, 018-671429, magnus.halling@vpe.slu.se Sammanfattning projektansökan 2009-2011 Målsättningen med projektet är att under ekologiska förhållanden genomföra sortprovning och bestämma skillnad i avkastning, uthållighet och konkurrensförmåga mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel. Alla grässorter kommer att provas i blandning med en baljväxt. Detta projekt är en fortsättning av ekologisk provning som genomförts under perioden 2003-2008. Motivet att fortsätta den ekologiska provningen av vallgräs är att prova nya sorter och att få ett ordentligt dataunderlag tillsammans med den tidigare provningen. Undersökningen sker med randomiserade blockförsök i fält på försöksstationer med ekologisk mark. Försöksstationerna är Tvååker i norra Halland, Rådde i västra Götaland och Uppsala (Ekhaga) i östra Svealand. Dessa tre platser har valts för att spegla olika förhållanden i södra och mellersta Sverige. Dessutom har ekologisk provning av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel redan genomförts på dessa platser under perioden 2004-2008. I denna provning har försöken haft fem sorter per art och tre upprepningar samt skördas tre gånger varje år under påföljande tre år efter anläggningsåret. Short summary in English The aim of this project is to do variety testing of varieties of the four forage grass species timothy, meadow fescue, perennial ryegrass and festulolium under organic conditions and to determine the yield, sustainability and competition ability of different varieties. All varieties will be grown in a legume mixture. This project is a continuation of organic variety testing in forage grasses that has run during the period of 2003-2008. Bakgrund och motivering Vallgräsen missgynnas ofta i en ekologisk vall genom sämre kväveförsörjning än baljväxterna, och därför är grässorternas konkurrensförmåga och uthållighet i blandvall en viktig egenskap att undersöka. Sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel provas i blandning med baljväxt för att efterlikna praktiska förhållanden. Fem handelssorter per art har valts ut i samråd med utsädesfirmorna och representerar etablerade och i en nära framtid, nya sorter på marknaden. Eftersom förhållandet mellan gräs och baljväxt förändras över tiden är det viktigt att studera uthålligheten i minst tre skördeår. Totalt 17 försök kommer att provas under tre år i detta treårsprojekt. Tillsammans med nio avslutade 2004-2006 som också provats i tre år kommer det att finnas resultat från 26 försök. Motivet att fortsätta är att det kommer nya sorter och att få ett ordentligt dataunderlag. Under fyra år (2005-2008) har analyser av näringsinnehåll genomförts. Detta kommer att ordentligt utvärderas och i avvaktan på detta har inga analyser av näringsinnehåll planerats i detta projekt. Däremot kommer den botaniska sammansättningen att följas noggrant genom gradering av marktäckning höst och vår rutvis, samt bestämning av den botaniska sammansättningen rutvis vid varje skörd genom botanisk analys.
Sammanfattning av uppnådda resultat 2003-2009 Resultaten visar att det är större skillnader mellan vallsorter av timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs i avkastning i ekologisk provning än det är i den konventionella sortprovningen mycket beroende på skillnad i konkurrensförmåga. Engelskt rajgräs är den art där provade sorter har flest skillnader gentemot mätaren. I försöken har sorterna Freddy och Helmer av engelskt rajgräs visat sig mest uthålliga och produktiva. Motsvarande sorter av ängssvingel var Laura, Preval och Sigmund, samt av timotej var sorterna Alexander, Grindstad och Lischka mest uthålliga och produktiva. Den ekologiska provningen har också gett utslag i konkurrensförmågan, vilken har bestämts som andelen av gräs i den skördade blandningen, hos olika arter och sorter. Störst skillnader observerades i engelskt rajgräs och därefter i timotej. I ängssvingel var konkurrensen hos jämförda sorter mycket lika. I första vall dominerade gräsandelen i blandningar med engelskt rajgräs, men i äldre vallar gick den tillbaka. I timotejblandningar var bilden den motsatta. I ängssvingel var gräsandelen mer konstant över vallåren. Resultaten från näringsanalyserna visar på flest skillnader mellan mätaren och övriga sorter i innehåll av omsättbar energi och fiber (NDF) i första skörd. Näringskvaliteten hos de olika sorterna är mätt ur ett prov av hela skörden, det vill säga att klöver också är med i provet. Vissa parametrar beror därigenom mer på klöverandelen i vallen, än på egenskaper hos gräset. Hög råproteinhalt och lågt NDF kan t.ex. bero på att baljväxthalten är hög. Vissa sorter har bara varit med i ett år vilket ger osäkra resultat. Ängssvingelsorten Lifara har låg råproteinhalt i skörd två och tre jämfört med Sigmund. Timotejsorten SW Ragnar har högre energihalt i första skörd trots lägre gräshalt än mätaren Alexander. För arterna ängssvingel och engelskt rajgräs minskar marktäckningen på våren från vall ett till vall tre. Snabbast minskar marktäckningen för engelskt rajgräs. Dels har engelskt rajgräs svag uthållighet, dels etablerar sig vitklövern i äldre vallar och konkurrerar mer. För timotej är det tvärt om, arten är uthållig och rödklövern konkurrerar mer i yngre vallar än i äldre. Hypoteser De hypoteser som ska testas i projektet är följande: Det finns olika inbördes skillnader i avkastning mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel under ekologisk sortprovning jämfört med konventionell sortprovning Det finns skillnader under ekologiska förhållanden i konkurrensförmåga mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel, vilket uttrycks i olika andelar gräs i delskördarna Det finns skillnader under ekologiska förhållanden i uthålligheten mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel, vilket uttrycks i olika andelar gräs i delskördarna Målsättning Målsättningen med projektet är att under ekologiska förhållanden genomföra sortprovning och bestämma skillnad i avkastning, uthållighet och konkurrensförmåga mellan sorter av timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel.
Metodbeskrivning Undersökningen genomförs som fältförsök på försöksstationer med ekologisk mark. Försöksstationerna är Tvååker i norra Halland, Rådde i västra Götaland och Uppsala (Ekhaga) i östra Svealand. Dessa tre platser har valts för att spegla olika förhållanden i södra och mellersta Sverige. Nio st. fältförsök anlades 2006 och 2008 i ett tidigare projekt. Dessa försök har fem sorter per art och tre upprepningar samt skördas tre gånger per år under påföljande tre år efter anläggningsåret. Timotej blandas med 10 % rödklöver och ängssvingel, engelskt rajgräs och rajsvingel blandas med 10 % vitklöver. Försöksutförandet kommer att följa den ordinarie officiella provningen av vallväxter (Halling, 2008) förutom anpassning till ekologiska förhållanden. Tre skördar genomförs per år för alla arter. Konkurrensförhållandet mellan gräs och baljväxt kommer att följas noggrant genom gradering av marktäckning höst och vår rutvis, samt bestämning av den botaniska sammansättningen rutvis vid varje skörd genom botanisk analys. Vid skörd bestäms biomassan och dess innehåll av torrsubstans rutvis, samt arternas botaniska utveckling ledvis. Första projektåret (2009), när försöken anlagda 2006 provas tredje året, kommer nio st. nya försök att anläggas med nytt urval av sorter i samråd med sortföreträdare. Det finns en osäkerhet i hur stor försökskostnaden blir på grund av att taxesystemet med Hushållningssällskapen kommer att läggas om 2009. Det nya är att lägga en större grundavgift oavsett försöksstorlek, och i de befintliga försöken med endast fem sorter beräknas försöksavgiften att höjas med ca 30 % gentemot 2008, vilket har gjorts i budgeten. Statistisk analys av skillnader mellan sorter, skördar och platser kommer att göras med SAS Mixed statistikprogram (Littell et al., 2006). Sorter som ingår i försöken anlagda 2006: Ekologiska sortförsök i timotej (R6-201E): SW Alexander (mätare), SW Ragnar, SW Janus, Liglory SSd och Lischka SSd. Alla sorter blandas med 10 % rödklöver. Vivi på Rådde och Uppsala och Fanny i Halland. Ekologiska sortförsök i ängssvingel (R6-202E): SW Sigmund (mätare), Swaj SW (rörsvingel), SW Minto, DLF Hykor och DLF Lifara. Alla sorter blandas med 10 % Riesling vitklöver. Ekologiska sortförsök i engelskt rajgräs (R6-204E): SW Helmer (mätare) 4n (medelsen), Malta SW 2n (tidig), SW Birger 4n (medelsen), DLF Foxtrot 2n (sen) SSd och Aberdart 2n (medelsen) SSd. Alla sorter blandas med 10 % Riesling vitklöver. Sorter som ingår i försöken anlagda 2008: Ekologiska sortförsök i timotej (R6-201E): SW Alexander (mätare), SW Ragnar, SW Switch, Lischka SSd och Motim SSd. Alla sorter blandas med 10 % rödklöver. Vivi på Rådde och Uppsala och Fanny i Halland. Ekologiska sortförsök i ängssvingel (R6-202E): SW Sigmund (mätare), Swaj SW (rörsvingel), SW Minto, DLF Hykor och DLF Lifara. Alla sorter blandas med 10 % Riesling vitklöver. Ekologiska sortförsök i engelskt rajgräs (R6-204E): SW Birger (mätare) 4n (medelsen), Malta SW 2n (tidig), Felopa SW (rajsvingel), Herbie 2n (sen) SSd och Aberdart 2n (medelsen) SSd. Alla sorter blandas med 10 % Riesling vitklöver.
SW = Svalöf Weibull AB, SSd = Scandinavian Seed AB och DLF = DLF Trifolium (Danmark) Projektbudget 2009-2011 Specifikation 2009 2010 2011 Summa över år Löner inkl lkp 50,75 % 122 000 125 700 129 500 377 200 Universitesgemensamt påslag löner 15 % 18 300 18 800 19 400 56 500 Institutions påslag löner 25 % 30 500 31 400 32 300 94 200 Fakultetspåslag löner 5 % 6 100 6 300 6 500 18 900 Material (inkl frakt) 5 000 5 200 5 400 15 600 Resor 2 000 2 100 2 200 6 300 Försöksersättningar 132 000 136 000 140 100 408 100 Analyser 34 100 35 100 36 200 105 400 Summa per år 350 000 360 600 371 600 1 082 200 Resultatförmedlingsplan Resultattyp Tidpunkt Media Forskarsamhället Konferensuppsats 2012 Internationell ekologisk konferens Näringen Delrapport för 2009-2010 Februari 2011 Fältforsk hemsida Sammanfattning Våren 2011 Svenska Vallbrev Slutrapport 2009-2011 Fältforsk rapportserie Redovisning av resultat Resultat och fältkort från enskilda försök och sammanställningar kommer att publiceras på Fältforsk hemsida www.ffe.slu.se under projektets löptid 2009-2011. Gå in under Resultat i översta menyraden, välj år och sök under rubriken P06 VALLGRÖDOR/LEY AND FORAGE INCL. VARIETY TESTING och underrubrikerna P06-0201E Ekologiska sortförsök i timotej, P06-0202E Ekologiska sortförsök i ängssvingel och P06-0204E Ekologiska sortförsök i engelskt rajgräs. Hittills publicerat i projektet Halling A. 2007. Ekologisk sortprovning av vallväxter. Sveriges lantbruksuniversitet, Centrum för uthålligt lantbruk. Mat i nytt klimat. Ekokonferensen Norrköping 19-21 November 2007, 136. Halling M.A & Wigh L. 2008. Sortval i ekologisk vallodling. Sortförsök 2003-2007 i timotej, ängssvingel, rajsvingel och engelskt rajgräs. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för Växtproduktionsekologi. Aktuellt från VPE Nr. 4 2008. Referenser Halling M.A. 2008. Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mellersta Sverige 2008/2009. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. 67 s. http://www.ffe.slu.se/ffe/info/sortval_2008-2009.pdf
Littell R. C., Milliken G. A., Stroup W. W., Wolfinger R. D. och Schabenberger, O. 2006. SAS for Mixed Models. SAS Institute Inc, Cary, NC. CURRICULUM VITAE för Magnus Halling 2009-09-28 Magnus Halling är forskningsledare sedan 1991vid institutionen för Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Hans forskning handlar om odling och utnyttjande av grovfoder från åkermark, särskilt samspelet mellan art, sort, odlingsåtgärder och odlingsförhållanden för att uppnå optimal produktion och näringskvalitet. Har varit ansvarig för deluppgift i två EU-projekt: LEGSIL (Low input animal production based on forage legumes for silage) och SWEETGRASS (Grazing and ensiling of energy-rich grasses with elevated sugar contents for the sustainable production of ruminant livestock). Magnus har publicerat cirka 95 artiklar i vetenskapliga tidskrifter, internationella och nationella kongressrapporter, SLU:s fakta serie, Svenska vallbrev, mm. Se nedan för lista de senaste fem åren. Publicering 2005-2009 Internationella tidskrifter med refereegranskning Conaghan P., O Kiely P., Howard H., O Mara F.P. and Halling M.A. 2008. Evaluation of Lolium perenne L. cv. AberDart and AberDove for silage production. Irish Journal of Agricultural and Food Research 47, 119 134. Frankow-Lindberg B.E., Halling M., Höglind M. and Forkman J. 2009. Yield and yield stability of single- and multi-legume grass-clover swards in two contrasting environments. Grass and Forage Science, 64, 236 245. Konferensrapporter ofta med refereegranskning Frankow-Lindberg B. E., M. Halling M. & Höglind M. 2005. Herbage yield of single-species and multi-species legume mixed swards in two contrasting environments. Proceedings from the Workshop on Adaptation and Management of Forage Legumes Strategies for Improved Reliability in Mixed swards, organized by COST 852 in Ystad, Sweden 20-22 September 2004, pp. 278-281. Halling M.A. 2006. Yield stability of timothy varieties in the Swedish VCU-testing. Agricultural university of Iceland. AUI Publication no. 10, p 46-49 Halling M.A. 2008. Influence of seasonal changes and variety on the water-soluble carbohydrate (WSC) content of varieties of Lolium perenne in Sweden. Proceedings of the 21th International Grassland Congress and 8 th Rangeland Congress, Hohhot, China, June 28 July 05 2008, vol 2, 676 Halling M.A. and Nesheim L. 2008. Changes in water soluble carbohydrates for perennial ryegrass in the first growth in Norway and Sweden. Grassland Science in Europe, 13, 465-467. Halling M.A., Longland A.C., Martens S., Nesheim L. and O Kiely P. 2005. Water soluble carbohydrate content of two cultivars of perennial ryegrass (Lolium perenne) at eight European sites. Edited by F.P. O'Mara, R.J. Wilkins, L. 't Mannetje, D.K. Lovett, P.A.M Rogers and T.M. Boland. Proceedings of the 20th International Grassland Congress, Dublin, Ireland, June 26 July 01, 66:131. Wageningen Academic Publishers. Søegaard, K., Geirus, M., Hopkins, A. and Halling, M. 2007. Temporary grassland challenges in the future. Grassland Sciences in Europe, 12, 27-38.
Rapporter Andersson P.A. and Halling M.A. 2006. Vallfröblandningar i intensiva skördesystem marknadsblandningar. Försöksrapport 2005 Animaliebältet. Växtodlingsförsök 2005. Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland, s 12 17. Andersson P-A. & Halling M. 2007. Vallfröblandningar i intensiva skördesystem. Försöksrapport 2006 Animaliebältet. Växtodlingsförsök 2006. Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland, s 12-18. Andersson P-A. & Halling M. 2007. Vallfröblandningar i intensiva skördesystem marknadsblandningar. Försöksrapport 2006 Animaliebältet. Växtodlingsförsök 2006. Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland, s 19-23. Andersson P A. & Halling M. 2008. Vallfröblandningar i intensiva skördesystem. Försöksrapport 2007 Animaliebältet. Växtodlingsförsök 2007. Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar-Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland s 12 15. http://www.animaliebaltet.se/f%f6rs%f6ksrapport/2007/sid%202%20-%2026.pdf Halling A. 2007. Ekologisk sortprovning av vallväxter. Sveriges lantbruksuniversitet, Centrum för uthålligt lantbruk. Mat i nytt klimat. Ekokonferensen Norrköping 19-21 November 2007, 136. Halling M.A and Wigh L. 2008. Sortval i ekologisk vallodling. Sortförsök 2003-2007 i timotej, ängssvingel, rajsvingel och engelskt rajgräs. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för Växtproduktionsekologi. Aktuellt från VPE Nr. 4 2008. 22 s. Halling M.A. 2008. Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mellersta Sverige 2008/2009. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. 67 s. http://www.ffe.slu.se/ffe/info/sortval_2008-2009.pdf Halling M.A., 2005. Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mellersta Sverige 2005/2006. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära. 70 s. http://www.ffe.slu.se/ffe/info/sortval_2005-2006.pdf Halling M.A., Bertholds C., Larsson M. and Wigh L. 2009. Utformning av vallfröblandningar. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för Växtproduktionsekologi. Aktuellt från VPE Nr. 6 2009. 65 s. Halling, M.A. 2008. Kupsådd en intressant etableringsmetod i majs. Rapport från Växtodlings och Växtskyddsdagar i Växjö den 10 och 11 december 2008. Sveriges lantbruksuniversitet, Södra jordbruksförsöksdistriktet, Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet 61, 31:1-31:4 Populärvetenskapliga publikationer Halling M. 2007. Så lyckas du bäst med rajgräs i vallen. Lantmannen nr 6, 54-56 Halling M.A. & Geijersstam, L. af. 2008. Nya vallsorter inför säsongen 2008. Hushållningssällskapets Tidskrift 2008:1, 12-13. Hushållningssällskapet i Kalmar. Halling M.A. 2005. Nya vallsorter inför säsongen 2006. Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2005:6. Halling M.A. 2006. Nya vallsorter inför säsongen 2007. Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2006:6. Halling M.A. 2006. Sorter av engelskt rajgräs med hög sockerhalt testade i Sverige. Svenska Vallföreningen. Halling M.A. and Stenberg M. 2002. Vallfröblandningar för intensiva slåttersystem. Svenska vallbrev, 2002:2. Halling M.A. 2007. Nya vallsorter inför säsongen 2008. Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2007:6, 2.
Halling M.A. 2008. Nya vallsorter inför säsongen 2009. Svenska Vallföreningen. Svenska vallbrev, 2008:5., 4-4. 2008-10-31