Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB
Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner Kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting. Exempel på extraordinära händelser: - Avbrott i dricksvattenförsörjning - Avbrott i elförsörjning - Översvämningar - Stormar av större dignitet (Gudrun, Per) - Pandemi - Intensivt snöfall?
Varför finns lagen om extraordinära händelser? Syfte: Kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha god förmåga att hantera krissituationer i fred En kris uppstår alltid i en kommun. Ansvars- likhets- och närhetsprinciperna gör att kommunen har ett ansvar. Planering och förberedelser behövs för att kunna leda, samverka och informera under en extraordinär händelse. Minska negativa effekter av en samhällskris. Medborgare ska känna trygghet och förtroende för offentliga organ. Metod: lagstiftning och ersättning Några uppgifter som rör planeringen är så viktiga att de inte får fallera.
Målbild Kommunen och landstinget har: God kunskap om risker och sårbarheter i den egna verksamheten. En planering för att minska risker och sårbarhet och för att hantera en extraordinär händelse Förmåga att hantera en extraordinär händelse Kommunen har vidare: En samlad bild av sårbarhet och förmåga i det geografiska området och verkar för Samordning av all förberedande och akut krishantering i det geografiska området.
Vilka uppgifter ska kommunen utföra enligt lagen? Uppgifterna definieras i 2 och 3 kap LEH Risk- och sårbarhetsanalys Plan för hantering av extraordinär händelse Krisledningsnämnd Geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Rapportering till staten Höjd beredskap (planering samt resterande uppgifter för det civila försvaret)
Regler för statlig ersättning 5 kap. 1 LEH Kommunerna och landstingen skall få ersättning av staten för kostnader för de förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap 10 FEH Länsstyrelsen kan föreslå att en del av ersättningen ska reduceras eller falla bort för en kommun som inte fullgjort sina uppgifter.
Ersättningssystemet Kommunöverenskommelsen anger hur medel ska fördelas. Fem delar: Grundbidrag för säkerhetssamordnare Verksamhet (verksamhetsersättning, startbidrag, storstadsbidrag) Ersättning för kvarstående uppgifter för höjd beredskap.
Uppgifterna - RSA Lagen: Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Föreskrifter tydliggör att: Kommunen ska identifiera och värdera risker och sårbarheter inom sitt geografiska område. Det ger kommunen förutsättningar att åstadkomma samordning och samverkan mellan olika aktörer i kommunen. Analyserna ska även omfatta verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala företag som kan komma att beröras av en extraordinär händelse. Slår fast en tidpunkt för rapportering till länsstyrelsen: den 30 september det första året av mandatperioden. RSA ligger till grund för den regionala analysen.
Syftet med risk- och sårbarhetsanalys Minska sårbarheten i kommunen och landstinget och öka förmågan att hantera kriser. Öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om risker och sårbarhet som finns inom det egna verksamhetsområdet Vara en viktig informationskälla för kommuninvånare och anställda Fungera som underlag för planering och genomförande av åtgärder, exempelvis i den fysiska planeringen, som minskar riskerna och sårbarheten.
MSB:s rekommendationer RSA ska genomföras under mandatperiodens början. Tydliggörs i föreskrifter (30 september). RSA bör vara sammanställd. Risker och sårbarheter för det geografiska området har identifierats och analyserats. Utgår från verksamheten så att kommunen får en helhetsbild. Flera kommuner bör intensifiera sitt arbete med RSA Arbetet bör ske kontinuerligt Arbetet bör förankras brett i olika förvaltningar, kommunala bolag, samt hos olika aktörer. Stöd i arbetet: Nya föreskrifter för RSA, vägledning och den statliga ersättningen kan vara ett stöd i arbetet. Länsstyrelsen ska stödja kommunerna i arbetet.
Uppgifterna - planering Lagen: Kommunen och landstinget ska för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera en extraordinär händelse.
Syftet med planeringen Ger kommunen möjlighet att effektivt leda, samverka och informera enligt förutbestämda rutiner. Planen är: En samlad beskrivning av mål, organisation, uppgifter, rutiner, samverkan uthållighet, mm för hantering av kriser. Politiskt beslutat, operativt dokument som ska fastställas i början av varje mandatperiod. Utgår från risk- och sårbarhetsanalysen.
MSB rekommendationer Planen bör vara övergripande Planen bör förankras brett inom organisationen och inom det geografiska området. Kan kompletteras med planer och checklistor för förvaltningar och bolag som kan behöva ha detaljerade planer för sin verksamhet.
Uppgifterna geografiskt områdesansvar Lagen: Kommunen ska inom sitt geografiska områdesansvar verka för att: - olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet - de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och - informationen till allmänheten samordnas
Syfte geografiskt områdesansvar Samordning och samverkan viktig i en större händelse med många inblandade - beroendekedjor Samlad lägesbild en förutsättning för god information till allmänheten minska oro
MSB:s rekommendationer En förberedd samverkansform bör finnas för att kunna utöva ett områdesansvar. Krishanteringsråd eller liknande. Den valda samverkansformen/rutinerna bör utgå från RSA. Små kommuner bör i någon mån ha rutiner för samverkan med aktörer på den lokala nivån, tex landsting, trossamfund och privata aktörer. Små kommuner kan ha former för samverkan där flera små kommuner går ihop eller genom den regionala nivå, tex ett regionalt råd
Uppgifterna övning och utbildning Lagen Kommunerna ansvarar för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning som behövs för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser.
Syfte övning och utbildning Att testa hanteringen av en extraordinär händelse Undersöka organisationens samlade förmåga Undersöka den enskildes förmåga Testa användarbarhet (tekniska hjälpmedel, utrustning, testa planer, mm) Andra effekter: Övning skapar engagemang och förståelse för arbetet. Hur ska man öva? Vilka som ska övas, vad som ska övas och hur man ska öva bör utgå från organisationens uppgifter personal/organisation risk- och sårbarhetsanalys erfarenheter från tidigare övningar och händelser
MSB:s rekommendationer En plan för övningsverksamheten ger ett bra planeringsunderlag för verksamheten. Utgå från RSA Övning och utbildning bör genomföras regelbundet, minst vartannat år Krisledningsgruppen och beredningsgruppen är viktig att öva och utbilda för sin uppgift Ta vara på erfarenheter från övningar uppföljning viktigt. Använd den statliga ersättningen
Uppföljningen 2010 Vilka effekter har ersättningen fått? Arbetet med att införliva alla lagens krav går framåt. En riktad ersättning ger positiva resultat. men Medel används till annat än sådant som ingår i lagens uppgifter. 81 kommuner använder medel till annat. Tid läggs inte i tillräcklig utsträckning på att arbeta med uppgifterna i lagen. 85 kommuner lägger mindre än en halv årsarbetskraft på samordningen. Flera kommuner bedömer själva att de inte når upp till lagens krav.
Ersättningen för uppgifterna i LEH används till Utrusta ledningsplatser Rakel Frivilliga försvarsorganisationer Hantering av en extraordinär händelse Lås och larm av kommunhuset Reservkraft Internt skydd Teknisk utrustning IT-system
Riktlinjer för hur ersättningen ska användas Ersättningen är en riktad ersättning. Detta innebär att medel som betalas ut ska användas till de uppgifter som specificeras i LEH och inte till annat. Ersättningen ska gå till förberedande uppgifter. Detta innebär att ersättningen inte ska användas för hanteringen av en kris när den väl uppstår. Ersättningen ska komplettera de medel som kommunen själv avsätter för skydd och beredskap och sådana skyddsåtgärder som behöver fungera dagligen (ledningsplatser, reservkraft, TiB-nätverk, Rakel-telefon, informationssäkerhet, mm). Ersättningen ska användas och inte sparas. Uppgifterna ska genomföras återkommande. RSA och planer behöver uppdateras, personal ska övas och utbildas regelbundet, aktörer ska samordnas och planera.
Uppföljning framöver Krav på särredovisning bättre uppföljning Tydligare vad medel får/ska användas till Reducera ersättningen? Översynen av kommunersättningen
Tack!