Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten



Relevanta dokument
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd

Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Beslutstödsmodeller - hur fungerar det och vilken nytta har dricksvattenproducenter?

Konsten att fatta kloka beslut

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr , för DRICKS )

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Utmaningen säkrare dricksvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Verksamhetsberättelse DRICKS

Nationell Dricksvattenkonferens

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Rapport Nr DRICKS. Forskningsprogrammet för dricksvatten Thomas Pettersson. Svenskt Vatten Utveckling

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

Slutrapport Dricks-programmet från råvatten till tappkran

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Kvalitativa och kvantitativa riskbedömningar som beslutsstöd

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers

Samarbeid for konkurransedyktige og bærekraftige VA- tjenester

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

Vatten Avlopp Kretslopp

Per Ericsson Norrvatten

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter

Ökad risk för magsjuka

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:

Cryptosporidium och Giardia

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Vilka är de samhällsekonomiska nyttorna och vad behövs för att dessa ska bli verklighet?

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Analys av det okända vattenprovet

Verktyg för åtgärdsprioritering

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Vattenstämman Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen

Dricksvattenprogrammet DRICKS

Dricksvattenkvalitet och distribution

Svensk Vatten Utveckling 25 år då, nu och framtid

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Vad gör Livsmedelsverket? Christina Nordensten Rådgivare och VAKAs projektledare

UPPSALA UNIVERSITET 1(6) UFV 2016/1027. Näringsdepartementet

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Per Ericsson Görvälnverket

STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Östersunds tingsratt. Box Östersund. Göteborg den 20december2013

Kommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning. Dir. 2013:75. Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013.

Fekal källspårning i ytråvatten

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VATTENVISIONEN 1

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2012

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

INBJUDAN OCH PROGRAM. Svenskt Vatten. inbjuder till. Nationella Dricksvattenkonferensen. Chalmers tekniska högskola, Göteborg april 2017

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur (2017)

Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Riskanalys från råvatten till tappkran

Förslag till mastersarbeten

Beslutsunderlag B Bolmen vattentäkt

Kontrollprojekt 2015

Transkript:

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se

DRICKS Centrum för dricksvattenforskning vid Chalmers Från råvatten till tappkran Projekt med riskbaserade frågeställningar Finansiering från Svenskt Vatten Utveckling, Formas, EU, m.fl. Delområden: Riskbedömning & riskhantering Råvattenskydd Beredning Distribution Konsumentperspektiv Medlemsorganisationer: Göteborgs Stad Trollhättan Energi VIVAB Västvatten Sydvatten

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektets övergripande syfte: Utveckla metoder för beslutsstöd som kan leda till en kostnadseffektiv och hållbar minskning av hälsorisker från mikrobiologisk förorening av dricksvatten Projektperiod: 2014-2017 Finansiär: Svenskt Vatten Utveckling Samarbete: Forskare, VA-bransch och myndigheter Forskare från olika ämnesområden

Projektets huvuddelar 2. Råvatten Påverkan av fekala källor på råvattenkvaliteten 3. Beredning Utvärdera och optimera mikrobiologiska barriärer 4. Distribution Mikrobiologiska risker i ledningsnätet 1. Riskbedömning och riskhantering Beslutsstöd genom integrerad riskbedömning och kostnads-nyttoanalys

Nyckelresultat Metoder för att förutsäga inverkan från fekala föroreningskällor på mikrobiell förekomst och sammansättning i råvatten Snabbare och mera korrekta metoder för bedömning av effektiviteten hos mikrobiologiska barriärer i vattenreningsverk Kvantifiering av mikrobiologiska risker i distributionsnätet för att möjliggöra prioritering av riskreducerande åtgärder Metoderna samordnas för att ge vattenproducenter möjlighet till snabbare och samordnad övervakning av hela försörjningssystemet Ett ramverk för beslutsstöd riskbedömning integreras med kostnads-nyttoanalys utvärdera den samhällsekonomiska lönsamheten av åtgärder åstadkomma en hållbar reduktion av hälsoriskerna

1. Riskbedömning och kostnads-nyttoanalys Mål: utarbeta ett ramverk och metodik för att kombinera riskbedömning och kostnads-nyttoanalys Integrering av riskbedömning och beslutsanalys Kvantitativ mikrobiell riskbedömning Kostnads-nyttoanalys Samhällsekonomisk analys Negativa konsekvenser (kostnader) och positiva konsekvenser (nyttor) Identifiera åtgärdsalternativ och utvärdera dem Utnyttjar information från övriga delar av projektet

2. Råvatten Mål: utveckla metoder och uppskatta påverkan av fekala källor på råvattenkvaliteten Fekala källor, t.ex. avloppsvatten, jordbruksmark och betesmark Kvantifiera patogenhalter vid fekala källor (analyser och prevalensdata) Modellera transport av patogener inom avrinningsområde (GIS-baserad hydrologisk modellering) Modellera transport inom råvattentäkt (hydrodynamisk modellering) Olika källors bidrag: input till riskbedömning och beslutsanalys Patogenhalter vid råvattenintag: input till barriärutvärdering

2. Råvatten GIS-baserad hydrologisk modellering Exempel: Norrström, Mälaren Hydrodynamisk modellering Exempel: Rådasjön

3. Beredning Mål: utvärdera och optimera effektiviteten av mikrobiologiska barriärer i vattenverk under olika förhållanden Mikrobiologiska barriärer (beredningsprocesser) måste vara tillförlitliga för varierande driftförhållanden och råvattenvattenkvalitet Exempel på förhållande att beakta: Ökad vattenproduktion Låga och varierande vattentemperaturer Hög halt av NOM Metoder av intresse i projektet är exempelvis: Mikrobiella analyser av indexorganismer Fluorescens-spektroskopi för utvärdering av barriärseffektivitet Hydraulisk modellering

4. Distribution Mål: identifiera och kvantifiera mikrobiologiska risker i distributionssystemet Beräkningar genom att kombinera svar från enkäter och intervjuer med hydrauliska modellering och prevalensdata Fallstudie i där effekten av trycklöst nät studeras och 1177-data utnyttjas Fallstudie om kvalitetsstörningar i samarbete med VAKA (Nationell vattenkatastrofgrupp) Samverkan med Livsmedelsverkets ledningsnätsstudie (MSBfinansierat)

Projektdeltagare Lars Rosén (Chalmers) Thomas Pettersson (Chalmers) Mia Bondelind (Chalmers) Ekaterina Sokolova (Chalmers) Annika Malm (Göteborgs Stad & Chalmers) Olof Bergstedt (Göteborgs Stad & Chalmers) Kathleen Murphy (Chalmers) Andreas Lindhe (Chalmers) Kaisa Sören (SVA) Jonas Toljander (SLV) Åsa Sjöling (GU) Lars-Ove Lång (SGU) m.fl.

Kontaktuppgifter Allmänt Lars Rosén (Projektledare), lars.rosen@chalmers.se Thomas Pettersson, thomas.pettersson@chalmers.se Riskbedömning och kostnads-nyttoanalys Andreas Lindhe, andreas.lindhe@chalmers.se Råvatten Ekaterina Sokolova, ekaterina.sokolova@chalmers.se Beredning Mia Bondelind, mia.bondelind@chalmers.se Distribution Annika Malm, annika.malm@kretsloppochvatten.goteborg.se