BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN



Relevanta dokument
Dricksvattenkvalitet och distribution

Per Ericsson Norrvatten

Vattenverk i Askersund kommun

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

Jokkmokks kommun Miljökontoret

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Per Ericsson Görvälnverket

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

FÖR RENARE VATTEN UTAN KEMIKALIER SECONTITANIUM. Svenshögsvägen 6B Arlöv. Tel: E-post:

Och vad händer sedan?

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Balanserad vattenskötsel

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.


Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Riskhantering ga llande avsaltat vatten

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

Rening vid Bergs Oljehamn

Förenklad MBA, Mikrobiologisk BarriärAnalys

Provtagning av dricksvatten 2011

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009

Disposition. Grontmij simhallsgruppen. Vattenrening. Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten

Ser du marken för skogen?

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Efterbehandling & Distribution

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

Enkel skötsel av din bubbelpool. SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Brandholmens avloppsreningsverk.

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik)

HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Telefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

SLÄTMOSSENS NATURPARK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Svenskt Vatten Utveckling

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Vattenkemi är svårt!

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

Energieffektivisering vattenverk. Peder Häggström (Stockholm Vatten)

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Ytvattenrening

Karlskrona Vattenverk

Grundvattenrening

Underlagsmaterial samråd

Klor och Bromin manuellt tillsatt

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

HGU 2008 Examensarbete

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

BioZone PowerZone för sanering

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Frågor och svar (FOB 01 osv) baserar sig på miljöguide Frågor om brunnar (Lapinlampi T., Sipilä A., Hatva T. osv. 2001).

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

KALK FÖR VATTENRENING

Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014

MAPAX your concept for quality food.

FÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005

Transkript:

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB

CHRISTIAN HÄLSAR!

VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen är naturens egen reningsprocess. Vid beredning av dricksvatten är det alltid naturens processer vi försöker efterlikna.

GRUNDVATTENBILDNING Regn eller ytvatten tränger ner i marken Mikrobiologisk nedbrytning, vattnet blir surt Urlakning av mineraler, phvärdet stiger Utfällning av järn, mangan och humus Filtrering

DRICKSVATTENPRODUKTION Rena Avlägsna partiklar, organiskt material, mikroorganismer och föroreningar Bereda Avstämma vattnets kvalitet, m.a.p. ph och alkalinitet, så att det passar för distribution och konsumtion Skydda Skapa barriärer mot överföring av mikroorganismer, bakterier, virus och parasiter, från rå- till dricksvatten

BIOLOGISK REAKTOR NATUREN INNE PÅ VATTENVERKET Tillflöde Basalt Luftning Utlopp Organiskt material stabiliseras, lättnedbrytbara fraktioner förbrukas Lukt och smak försvinner Innehållet av lösta metaller minskas (fastläggning) Antalet mikroorganismer minskar Ingen mikrobiologisk säkerhetsbarriär Vattnet blir mer lättflockat

FÖRSÖK I PILOTSKALA GER FÖRUTSÄTTNINGARNA Bärarmaterial med stor yta Ger förutsättningar för etablering av biomassa Kräver några veckor innan funktion Lufttillförsel undvik anaeroba förhållanden Kan variera över året Kontrolleras genom mätning av redoxpotential

FÖRSÖK I PILOTSKALA GER FÖRUTSÄTTNINGARNA Tvättrutiner Intermittent/kontinuerl igt Beror av vattenkvaliteten Korta behandlingstider, ofta mindre än 10 minuter Små vattenförluster Tvättvatten återförs till

VAR ANVÄNDS BIOLOGISKA REAKTORER Försök i pilotskala utförda på många platser Mest lämpade för behandling av ytvatten Fullskaleanläggningar Tolleby vattenverk (2013) Kåsjöns nya vattenverk (2016) Finnsjöns vattenverk (2016)

RENINGSBEHOV KÅSJÖNS OCH TOLLEBY VATTENVERK Naturligt organiskt material Färg Järn och mangan Luktämnen Mikroorganismer

OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Bö tjärn Kåsjön Temperaturvariation Kvalitetsvariation Algtillväxt Lukt Mer stabila förhållanden Efterväxt på distributionsnätet

TOLLEBY VATTENVERK - PROCESSEN Bö tjärn Ekoflock Soda Klordioxid Mikrosil Luft Bio- Dynasandreaktor filter Långsamfilter Kolfilter UV Lågreservoar

TOLLEBY VATTENVERK Rening: Biologisk behandling av råvattnet Kemisk flockning i Dynasandfiltren Filtreringsstegen i kolfilter / långsamfilter Beredning: Soda tillsätts för att avstämma vattnets phvärde och alkalinitet så att det passar distribution och konsumtion En jämn och stabil vattenkvalitet är det viktigaste kriteriet Skydd Inaktivering genom UV-behandling

DRIFTFÖRUTSÄTTNINGAR Kontinuerlig tvätt Lufttillförsel ca 10 % av vattenflödet Behandlingstid ca 11 minuter vid normalföde

LUKTÄMNEN

MANGAN

JÄRN

MIKROORGANISMER

LÅNGSAMVÄXANDE BAKTERIER

KÅSJÖNS NYA VATTENVERK - PROCESSEN

KÅSJÖNS NYA VATTENVERK Rening: Biologisk behandling av råvattnet Membranfiltrering Beredning: Soda och koldioxid tillsätts för att avstämma vattnets ph-värde och alkalinitet så att det passar distribution och konsumtion, kalciumklorid för att höja vattnets kalciumhalt något En jämn och stabil vattenkvalitet är det viktigaste kriteriet Skydd Inaktivering genom UV-behandling

KÅSJÖNS NYA VATTENVERK BIOLOGISKA REAKTORER Intermittent tvätt, ca 3 ggr/dygn Lufttillförsel ca 5 % av vattenflödet Behandlingstid ca 18 min vid normalflöde

AVSLUTANDE KOMMENTAR Naturen flyttar in! På Tjörn har klagomålen med avseende på lukt och smak minskat med över 90% Dosen flockningskemikalie kan minskas Metaller fastläggs Stabilare vatten ut mikrobiologisk synvinkel på distributionsnätet