Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1

Transkript

1 Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1 Yttre miljövård & Dricksvattenteknik del 1 Projektledare: Carolina Enarsson Stefan Hagman Linus Lesser Erik Persson Alex Svensson Handledare: Anna Berggren & Marie Johansson

2 Sammanfattning Att rena råvatten till dricksvatten har historiskt sett inte varit några större bekymmer, men med en ständigt ökande befolkning som ställer allt högre krav på samhället kommer det också större problem med råvattnet som kanske inte var självklart för inte så väldigt länge sedan. Det blir en del konflikter i naturen med ökande utsläpp i vattnet och luften, samhället med fler människor som ska transporteras runt och deras utsläpp och naturligtvis med de ekonomiska intressenterna som anser att rena allt utsläpp kostar för mycket! Industrierna ökar sin produktion och på köpet ökar deras utsläpp som i sin tur hamnar i vårt kära vatten, som sedan ska renas till dricksvatten. Utbyggnaden av städer förstör bl.a. rullstensåsar där vi tagit grundvatten som råvara och är inte längre en tillförlitlig källa till dricksvatten utan nu måste vi ta från sjöar och större vattendrag (ytvatten) där det ställer högre krav på reningen än vad det gör på ett grundvattenuttag. Samtidigt vill vi bo där det finns jobb, bostäder, smidigare kommunikationer m.m. Allt detta sammantaget ställer enorma krav miljömässigt på industrin, politiker, tekniken, lagstiftningen, men kanske mest av allt ställer det stora krav på oss att ta hand om vår natur bättre! Idag kan vi rena vårt råvatten på ett mycket bra och effektivt sätt, men hur vi ska klara av att rena det lika effektivt i framtiden vet vi inte. En enkel sak att göra är att lagstiftningen tillämpas på ett effektivare sätt skulle underlätta till en början men sedan måste även tekniken förbättras på flera håll. Samarbetet måste förbättras först och främst nationell, mellan kommunerna så att de har samma hållningssätt gentemot industrin och deras utsläpp, är bara några exempel på saker som kan förbättras. 2

3 Innehållsförteckning 1 Projektbeskrivning Bakgrund och syfte Mål Organisation Projektplan Metod/Arbetssätt Dokumentation Uppgift Analysering av råvattnen i bilagan Råvatten Råvatten Råvatten Råvatten Problem som uppstår mellan vattenverk och kund Lukt och smak Slam Djur Slutsats Uppgift Kundservice Bemötande Åtgärder Efter samtalet Hur vi bemöter vår kund Slutsats Uppgift Begränsad Klimatpåverkan En giftfri miljö God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet Frisk Luft

4 4.6 Övergödning och vad görs åt problemet? Miljömålskonflikter Slutsats Källor och referenser

5 1 Projektbeskrivning 1.1 Bakgrund och syfte Vi är 5 studenter som går på miljö- och vattenteknik i Hallsberg där vi arbetar med pedagogiken problembaserat lärande (PBL). Syftet är att vi ska få ett globalt och nationellt perspektiv kring miljövårdsfrågor samt lära oss grunderna i dricksvattenteknik och se vattnets roll i dess kretslopp. Vi ska även lära oss vilka processer det finns att framställa dricksvatten. 1.2 Mål Målet för detta projekt är att vi i gruppen skall genom PBL skriva en rapport om dricksvattenteknik och yttre miljövård. Detta ska nås med hjälp av tre delmål. Delmål ett är att presentera vilka processer som råvattnet genomgår innan det blir till dricksvatten. Delmål 2 är att ta reda på vilka problem som dricksvattnet kan stöta på mellan vattenverket och abonnenten. Delmål tre är att presentera olika miljömål. 1.3 Organisation Projektledare är Carolina Enarsson Övriga projektgruppsmedlemmar är Linus Lesser, Alex Svensson, Erik Persson, Stefan Hagman Vi rapporterar till våra handledare: Anna Berggren och Marie Johansson. 1.4 Projektplan Projektet har grovt planerats vilket redovisas i bifogad projektplan som vi tagit fram med hjälp av M/S Project. Projektplanen utvärderas och uppdateras efter varje basgruppsmöte eller när vi finner att den inte längre stämmer med verkligheten. 5

6 1.5 Metod/Arbetssätt Vi kommer att jobba enligt metoden PBL. Vi arbetar på följande sätt: Vi kommer att ha fysiska möten på måndagar. Möten via Skype på onsdagar och fredagar kl 10:00 och vid behov. Vi använder oss av Dropbox för att kunna samla alla dokument på en tillgänglig plats. Vi kommer att använda oss av internet samt böcker, Svenskt vatten dokumentationer, U6, U7, U8, U9 för att söka information och sammanställa denna i M/S Word. Vi kommer att dela upp den information som behöver insamlas mellan gruppmedlemmarna. Vi kommer delta i fem olika föreläsningar om de aktuella ämnena. 1.6 Dokumentation Vi kommer att dokumentera vårt projektarbete löpande. Vid gruppmöten för vi protokoll. Vi skriver dagbok och projektledardagbok som vi lämnar in till handledaren i slutet av varje vecka. Vi kommer att skriva vår rapport efter den mall vi tilldelats. Vi kommer att skicka in ett utkast av vår rapport till handledaren en cirka vecka innan slutdatum för att kunna få kommentarer. I samband med slutredovisning kommer vi att göra en muntlig presentation av vårt projekt och de slutsatser vi har kommit till. 6

7 2 Uppgift 1 Ni jobbar på kommunens vattenverk och en dag kommer chefen in till er och börjar diskutera kommunens dricksvatten och kraven från Livsmedelsverket. Han tycker att vattenverket inte på ett bra sätt beskriver sina reningsprocesser och ger er i uppdrag att göra detta. Eftersom ni genomgått en utbildning som bygger på problembaserat lärande (PBL) så ser ni inga problem med att ta på er uppgiften. Chefen förklarar att ni på ett överskådligt sätt skall redovisa vilka processer som vattenverken har att tillgå, i sin produktion, för att uppfylla de krav som Livsmedelsverket ställer på ett dricksvatten som levereras till konsumenterna/abonnenterna, samt vad som kan påverka dricksvattnet negativt på dess väg från vattenverk till brukare. Han ger er också några karakteristiska råvatten som skall förädlas till dricksvatten. Råvatten 1 Färgtal mg/l Pt 10 Fe mg/l 1,5 Mn mg/l 0,10 HCO3 mg/l 60 Hårdhet, dh 5,5 ph 6,8 Råvatten 2 Färgtal mg/l Pt 20 Fe mg/l 0,10 Mn mg/l 0,05 HCO3 mg/l 25 Hårdhet, dh 2,0 Råvatten 3 Färgtal mg/l Pt 45 Fe mg/l 0,10 Mn mg/l 0,05 HCO3 mg/l 25 Hårdhet, dh 2,5 Lukt Stark mossa Råvatten 4 Fe mg/l 0,10 Mn mg/l 0,05 HCO3 mg/l 300 Hårdhet dh 2,0 7

8 2.1 Analysering av råvattnen i bilagan Av värdena som vi har fått i bilagan så har vi kommit fram till att råvatten 1 och 4 är grundvatten och råvatten 2 och 3 är ytvatten. Det grundar vi på att råvatten 1 har höga järnhalter. Färgtalet var högt för att vara grundvatten, men det kan bero på den höga järnhalten, eller att källan ligger i närheten av något ytvatten som kan påverka grundvattnet i närheten. Alkaliniteten ligger rätt högt och det betyder att de är ett grundvatten. Grundvatten brukar vara hårdare än ytvatten och råvatten 1 har en dh på 5,5 och det är högre än vad ytvatten vanligtvis har. Vi tror att råvatten 2 är ytvatten på grund av dess höga färgtal och låga alkalinitet. Dessutom är vattnet väldigt mjukt. Råvatten 3 är ett självklart ytvatten. Det grundar vi på det höga färgtalet, låga järnhalten och manganhalten samt att det luktar starkt mossa. Råvatten 4 är grundvatten för att det saknas färgtal. Antagligen ligger källan till råvattnet på Öland eller Gotland eller liknande eftersom dh-halten är väldigt hög. Alkaliniteten är mycket högre än vad ytvatten har Råvatten 1 Kommunen hämtar vatten ifrån lösa jordlager med en filterbrunn. Jordlager ger grundvattnet höga järnhalter och humushalter. Dessutom ligger en sjö nära brunnen, så sjön påverkar grundvatten med järn och organiska material. Kommunen använder oxidering genom luftning med kontaktfilter och tillsats av kaliumpermanganat. Sedan filtreras vattnet med snabbfilter och desinficeras med klor och UV-ljus. Livsmedelsverket har gränsvärden för halter av olika ämnen i vatten som ska användas som dricksvatten. Kommunens råvatten har järnhalt 1,5 mg/l som måste minskas. Utgående dricksvatten från vattenverket ska ha lägre järnhalt än 0,1 mg/l. Manganhalten (0,10 mg/l) ska också minskas till lägre än 0,05 mg/l. ph-värdet ska höjas från 6,8 till 7,5-9,0. Först justerar man ph-värdet i inkommande vattnet med lut(naoh). Man kan också använda andra medel, till exempel kalk för att höja ph-värdet, men vattnet blir då hårdare. Vattnet är redan 5,5 dh och behöver inte bli hårdare. Vattnet har från början 6,8 ph, men det ska öka till över 8 ph. Det beror på att när man ska ta bort järn och mangan från vattnet ska ämnena oxideras och det görs lättare med högre ph-värde, framförallt för mangan. Järn och mangan är i form av fria joner i vattnet. När man luftar vattnet genom att blåsa in luft, så tillsätts syre i vattnet. Då börjar ämnena att oxidera, fälls ut och bildar flockar, d.v.s. fasta 8

9 partiklar. Eftersom järnhalten är hög (1,5 mg/l) används först ett kontaktfilter med grovt grus för att ge längre kontakttid för oxidationen. Mangan är lite svårare att oxidera, som nämnts tidigare. Därför använder man kaliumpermanganat, KMnO4 för att lättare oxidera mangan. När järn och mangan oxideras till järnhydroxid och mangandioxid så blir vattnet surt p.g.a. frigjorda vätejoner. Då måste man justera ph genom att använda mera lut. Järnhydroxid och mangandioxid följer med vattnet till ett snabbfilter. Det är en sandbädd som vattnet rinner igenom. Järnhydroxid och mangandioxid och organiska ämnen stannar i filtret, vilket sänker färgtalet. Efter denna behandling är färgtal och järn- och mangan-halten lägre än normen från Livsmedelsverket kräver. Nu återstår att kontrollera och eventuellt justera ph och alkalinitet innan vattnet går ut i ledningsnätet. Alkaliniteten ska vara minst 60 mg/l HCO3 -. Det ph-värde som ska användas beräknas utgående från alkalinitet, salthalt, Ca-halt och temperatur. Med rätt ph-värde undviks både korrosion och utfällning av pannsten i ledningsnätet. Vattnet har normalt mycket låg halt av mikroorganismer, men om det behövs används som sista steg desinfektion av vattnet med klor och UV-ljus. Processchema för råvatten Råvatten 2 I vårt land finns det gott om vatten. Vi använder oss av två olika typer av råvatten. De är ytvatten och grundvatten. Med ytvatten menas allt vatten som man kan se, allt vatten i sjöar och vattendrag. Grundvatten är allt vatten som finns under marken. Man kan även räkna konstgjort grundvatten som en vattentyp. Det är ytvatten som man pumpar ner i en ås eller liknande för att få grundvattenkvalitet på vattnet. 9

10 Kumla kommuns ytvattenintag Val av ytvattentäkt Vid val av vattentäkt så måste man ta prover på vattnet och se till att vattnet inte är förorenat av avlopp, dagvatten och bäckar som runnit igenom odlad mark eller dränering från soptippar och andra miljöpåverkningar som människan är så duktig på att skapa. Det är av den anledningen viktigt att man har koll på hur strömmarna går både under sommar- och vinter-tid. Även på vilket djup som det blivande dricksvattnet hämtas upp från. Eftersom vi har temperaturskillnader i vårt land på ibland upp mot femtio grader mellan årstiderna så förändras temperaturen på vattnet ute i naturen med. Därför ska man försöka ta upp råvattnet strax under temperatursprångskiktet där vattnet vanligtvis ligger på 10 till 12 grader. Men man ska även ha med i beräkningarna att vatten under språngskiktet kan vara väldigt syrefattigt så det bildas svavelväte och metan där. För att hela tiden kunna ta det bästa vattnet så ska man helst ha olika insug på olika djup. Man bör dock inte lägga insuget på botten för att de då finns stor risk att man får med bottenslammet in. Ytterst på insugsröret så ska det finnas ett filter på har hål på ca 10 till 20 mm i diameter för att förhindra att fiskar och större partiklar följer med vattnet in i 10

11 vattenverket. Silen ska ha regelbunden tillsyn och rengöring. Det kan göras mellan en gång per år och en gång vart femte år. Intagskammare När vattnet har passerat där så kommer det till en intagskammare. I intaget sitter det ett galler som ska göras rent regelbundet, antingen manuellt eller automatiskt. Där innanför sitter en mikrosil som vattnet ska passera. Mikrosilen har hål på μm (mikrometer). Mikrosilens huvudsakliga uppgift är att ta bort alger från ytvattnet som annars sätter igen reningens följande steg väldigt snabbt och skapar problem med mikrobakteriell påväxt i vattenverkets ledningar som kan bli problematisk att ta bort i efterhand. Trumsil är den vanligaste varianten av mikrosil och används av många vattenverk. Den fungerar som så att ytvattnet kommer in via gaveln och rinner igenom sildukarna som sitter uppspända och roterar. De fasta partiklarna följer med igenom och hamnar i ett avlopp i andra gaveln på mikrosilen. Sildukarna rengörs ofta med hjälp av spritvatten. När den rengörs sprutar man vatten från utsidan av silduken så att partiklar som har fastnat på den släpper och följer med spolvattnet ner till ett avlopp. Ofta sker reningen automatiskt och styrs av vattennivåerna inne i silen och utanför. När nivåerna skiljer sig en viss mängd går reningen igång. Om nivåskillnaderna inte är jämnare eller fortsätter stiga efter en bestämd tid går ett larm. Beroende på hur mycket fasta partiklar det inkommande vattnet för med sig bestämmer de hur ofta reningen ska köras. Råvatten två har vi valt att rena med hjälp av kemisk fällning eftersom de som behöver göras är att minska färgtalet och ta bort lite järn. Eftersom det är ett ytvatten så finns det antagligen humussyror och organiskt material i råvattnet. De avlägsnas enklast med hjälp av en fällningskemikalie. Eftersom alkaliniteten ligger på 25 så har vi valt att föralkalisera råvattnet med hjälp av kalk och kolsyra så att vattnet får en stabilare ph-nivå. Det ger bättre förutsättningar för resterande beredningssteg. Fällning och sedimentering Fällningskemikalien vi har valt är aluminiumsulfat med hjälpkoagulanten polyakrylamid. Om man endast tillsätter aluminiumsulfat så kan flockarna bli sköra och faller lätt sönder, men med hjälp av en polymer så får man starkare flockar som blir större och enklare att sedimentera. Dessutom så går det åt mindre aluminiumsulfat med hjälpkoagulantmedel. Viktigt är att kemikalierna blandas fort i råvattnet för att få bästa resultatet av fällningen. När man har blandat i flockningsmedlet så får kemikalierna och partiklarna i vattnet hitta varandra och bilda flockarna. Det görs i bäst i ett antal 11

12 seriekopplade bassänger som vattnet vandrar igenom i lagom fart. Det ska blandas runt, men inte så häftigt att man slår sönder de redan bildade flockarna. Vi har valt grindomrörare för råvatten två. När vattnet har blandat sig med fällningskemikalierna och flockarna har bildats så övergår vattnet till en sedimenteringsbassäng. Den består ofta av flera olika våningar som vattnet rinner nerifrån och upp, för att man ska avskilja flockarna från vattnet. Eftersom flockarna har blivit större och har högre densitet än vattnet sjunker de till botten. Det bildas slam på botten som tas bort med hjälp av till exempel en slamskrapa. Med hjälp av kemisk fällning så tar man bort humus och färgreducerande. Det är även en mikrobakteriell barriär om man har efterföljande filter. Snabbfilter Nu har vattnet ett väldigt mycket lägre färgtal, men fortfarande inte tillräckligt rent för att kalla det dricksvatten. Nu ska vattnet vidare till dynasandfilter. Vi har valt att filtrera vattnet genom dynasandfilter för att de är ett beprövad och bra fungerande snabbfilter. Det kräver heller inga driftstopp under rengöring av sanden eftersom den Ett dynasandfilter fungerar som så att vattnet som ska renas leds in i botten av ett cylinderformat filter som är fullt med sand. Därefter pressas vattnet upp genom sandbädden till utloppet och har då filtrerats genom sanden. Slammet som följde med vattnet hamnar i botten av filtret och med hjälp av en mammutpump hålls sanden i rörelse nedåt hela tiden. Slammet lossar från sanden med hjälp av lufttryck från mammutpumpen hamnar den smutsiga sanden i en inbyggd sandtvätt. Efter sandtvätten återförs sanden till filtret och slammet förs till ett separat avlopp. Långsamfiltrering dynasandfilter När vattnet har passerat snabbfiltret är det klart och rent, nu behöver vattnet endast finpoleras och det gör man med långsamfilter. Anledningen till valet av långsamfilter är att det vi renar är ett ytvatten. I vattenanalysen vi fick står det inte något om lukt på råvattnet, men det kan skilja sig mellan årstiderna. Dessutom så finns det en liten mängd järn och mangan råvattnet och det försvinner i detta steg. Livsmedelsverket har inga krav på att reducera det, men eftersom det ligger på gränsen så kan det inte skada att göra det. Man kan även minska ner mängden bakterier och virus i detta steg. Långsamfilter fungerar som så att det är stora 12

13 bassänger som har ett sandlager på ca en meter. Sandkornen har en storlek på mellan 0,2 till 2 mm. Vattnet passerar långsamt genom sandlagret och renas på liknande sätt som i naturen. Nu är vattnet rent, klart och utan obehaglig smak. Nu är det redo att efterbehandlas. Efterbehandling Nu är vattnet rent och redo att ph justeras och desinfekteras för att sedan gå vidare ut till abonnenterna som ett klart, gott och nyttigt dricksvatten. För att balansera vattnets ph-värde och alkaliniteten så väljer vi att tillsätta kalk i vattnet. Det är ett bra medel, även om hanteringen kan ställa till det eftersom det är ett väldigt finkornigt pulver och kommer det i kontakt med vatten så härdar det och blir stenhårt. Det sista som görs med vattnet innan det skickas ut från vattenverket är att de ska desinfekteras. Anledningen att man gör det är att man ska skydda vattenabonnenterna mot mikrobiologisk påväxt i rören. Det görs med hjälp av en liten mängd kloramin tillsätts. På så vis är vattnet friskt och rent även om det ibland får vara stillastående i ledningar och vattenreservoaren när vattenanvändningen inte är så stor. Nu ska vattnet vara gott och friskt. Det ska vara snällt mot ledningar både i vattenverket och i distributionsnätet. Processchema för råvatten Råvatten 3 Den första beredningsmetoden man gör är att man tillsätter kolsyra och kalk för att man vill höja alkaliniteten. Det gör man för att man vill få vattnet så stabilt som möjligt, och för att man möjligtvis ska behöva höja ph-värdet, vilket gör att den kemiska fällningen blir så effektiv som möjligt. 13

14 För att förädla detta ytvatten så har vi valt mig av att använda en fällningskemikalie som heter aluminiumklorid. Det ger en väldigt effektiv fällning och det skulle utgöra så att ph-värdet inte förändras så mycket. Det i sig gör så behovet av efterjusteringen av dricksvattnet blir mindre om man tänker gällande ph-värdet och alkalinitet. Man har tre stycken olika flockningsbassänger som är sammankopplade i en flockningskammare. I varenda bassäng så finns det en så kallad grindomrörare. Omröraren i den första bassängen har en ganska hög hastighet, men hastigheten kommer att sänkas i de andra 2 bassängerna. Anledningen är att man inte vill slå sönder de bildade flockarna med för hög hastighet på omrörningen. I den sista bassängen så är målet att man vill att ph-nivån är densamma som aluminiumets lägsta löslighet, anledningen till det är att man vill ha kvar så lite aluminiumrester i vattnet som möjligt till nästkommande steg. Eftersom det är viktigt att man ska kunna kontrollera sedimenteringen så väljer vi att använda en sedimenteringsbassäng. När vattnet kommer till sedimenteringsbassängen så sjunker de bildade flockarna till botten av bassängen. På botten finns det skrapor som samlar upp slammet och leder det till ett avlopp i ena delen av bassängen. Slammet består av en blandning utav organiska och oorganiska ämnen, humusämnen och aluminiumrester. Efter det går vattnet vidare till ett snabbfilter. Vi valde det för att det är ett bra sätt att reducera kemisk syreförbrukning, turbiditet och färg. Sandfilter är en mekanisk rening som renar vattnet från partiklar som är större än minsta avståndet mellan sandkornen avskiljs från vattnet. Efter snabbfiltret så går vattnet genom långsamfilterbassänger. Där finpoleras vattnet. Anledningen till att vi väljer det är att det antagligen finns TOC fortfarande i vattnet efter sedimenteringen och snabbfiltret som måste avlägsnas. Det fungerar som så att eftersom det är en biohud på sanden i bassängen som bryter ned det sista organiska materialet i vattnet. Fördelar med långsamfilter är att det är lite underhåll, de behöver inte övervakas det så ofta och det tar bort smak och lukt från vattnet. Det går även åt lite energi. Några negativa sidor hos långsamfiltrering är att bassängerna kräver väldigt stora ytor, de avlägsnar inte lera och är känsliga för plötsliga utsläpp. När vattnet är filtrerat behöver det ofta en alkalisering. Det gör man för att man kanske måste justera vattnets alkalinitet och ph-värde. Det man vill använda är natronlut så att korrosionen på ledningsnätet minskar. Det leder till att det blir mindre metaller i dricksvattnet samt att kostnaderna på ledningsnätet blir mindre. Det sista som görs med vattnet är innan man skickar ut det från vattenverket är att det ska desinfekteras. Det gör man för att man vill ha bort mikrobiologiska påväxt i 14

15 rören och på så sätt skydda vattenabonnenterna. Och det gör man via att använda sig utav kloramin. Nu ska vattnet vara drickbart så nu är det bara att skicka ut vattnet till ledningarna. Processchema för råvatten Råvatten 4 Kommunen hämtar vattnet från ett kalkhaltigt berg med borrad brunn. Kommunen använder luftning, snabbfilter och avhärdningsfilter (jonbytare) för att rena vattnet. Vattnet har extremt låga halter av mikroorganismer så därför behövs inget reningssteg mot dessa (t.ex. UV-ljus). Livsmedelsverket har gränsvärden för halter av olika ämnen i vatten som ska användas som dricksvatten. Egentligen är järn- och manganhalterna godkända för dricksvatten, men man måste ta bort en del av järn och mangan så att halterna blir lägre än 0,05 mg/l och resp. 0,02 mg/l. Om järn- och manganhalten är över dessa värden försämras processen när man använder avhärdningsfilter. Vattnet måste avhärdas från mycket hårt (23 dh) till medelhårt (5-10 dh) som är ett bra värde vad gäller korrosion och kalkutfällning. Vattnet är mycket syrefattigt så det måste syresättas till minst 3 mg/l för att förhindra korrosion i ledningsnätet. Det är mycket låga halter av järn och mangan i vattnet, så man behöver inte använda något annat oxidationsmedel än syre(luft). Först kontrollerar och justerar man så att ph-värdet är över 8 ph. Sedan luftar man vattnet för att oxidera järn och mangan som fäller ut. Samtidigt får vattnet den 15

16 syresättning som behövs mot korrosion. Vattnet med järn- och manganoxider följer med till snabbfilter som tar bort oxiderna. Nu är halten lägre än 0,05 mg/l och 0,02 mg/l. När man vill gå från hårt vatten till mjukare vatten måste man ta bort kalcium och magnesium i vattnet. Då använder man ett avhärdningsfilter för att ta bort dessa. Avhärdningsfiltret innehåller en jonbytarmassa med natrium. När vattnet går igenom massan startar en reaktion. Kalciumjoner och magnesiumjoner byts ut mot natriumjoner. När massan har använts nästan helt måste man återställa den. Man spolar igenom massan med en koksaltlösning. Det frigjorda Ca och Mg och överblivet NaCl spolas bort till reningsverket. Na är nu återställt till massan. Man använder två avhärdningsfilter, men inte samtidigt. Det ena används medan massan i det andra renas. Då behöver man inte stoppa vattenflödet när man renar massan. När man har tagit bort alla Ca och Mg är vattnet mycket mjukt, nästan 0 dh. Då kan korrosionsangrepp ske i ledningarna, så man måste återställa en del av hårdheten i vattnet. Därför strömmar bara en del av vattnet igenom massan. Resten av vattnet shuntas förbi filtret. Efter avhärdningssteget ligger hårdheten på 5,5 dh. Nu återstår att kontrollera och eventuellt justera ph. Det ph-värde som ska användas beräknas utgående från alkalinitet, salthalt, Ca-halt och temperatur. Med rätt ph-värde undviks både korrosion och utfällning av pannsten i ledningsnätet. Processchema för råvatten 4 16

17 2.2 Problem som uppstår mellan vattenverk och kund Ledningsnätet för dricksvatten i en kommun kan vara väldigt stort och det är viktigt att dricksvattnet inte tappar sin kvalitet på vägen mellan vattenverket och kunden. Att dricksvattnet håller livsmedelsverkets ställda krav på kvalitet är ingen garanti för att det fortfarande gör det då det tappas upp ur kranen hos kunden. Om kvalitén brister på dricksvattnet så upptäcker vanligtvis kunden det och skickar in klagomål till VA-mannen. De vanligaste klagomålen från kund är: Dålig lukt och smak Brunt slam eller vatten detta orsakas av järn som inte har tagits bort i vattenverket eller från rost i ledningar Svart slam orsakas av mangan som finns i utgående vatten. Manganet kan lagras i nätet under lång tid så även små mängder kan ge upphov till slam. Annat slam kan orsakas av aluminium, kalk eller organiskt slam. Smådjur som t.ex. vattenloppor och maskar. Varmt vatten. Det finns även problem som kunden vanligtvis inte upptäcker som förhöjda halter av bakterier, mikrosvampar och nitrit som inte ger upphov till doft, smak eller missfärgningar. Dessa upptäcks vid provtagningar Lukt och smak På alla ledningsväggar finns det en biofilm och när vattnets temperatur stiger eller biologiskt nedbrytbart material finns tillgängligt ökar aktiviteten i biofilmen vilket ger upphov till både smak och lukt. Detta är ett problem som vanligtvis drabbar de som har ytvatten som sitt råvatten då grundvatten har både en konstant låg temperatur och inte innehåller biologiskt material. Problemen för ytvattenverk kan uppstå på sommaren då temperaturen är högre och har en ökad biologisk aktivitet. För att motverka detta kan man behöva anpassa sin behandling på vattenverket på sommaren för att minska mängden biologiskt material. Man kan även tillsätta desinfektionsmedel i ledningsnätet t.ex. klor eller kloramin. Detta kan dock ge upphov till nya problem då dessa reagerar med ämnen i nätet och kan ge oönskade effekter som i sig själv ger upphov till smak och lukt, eller att det bildas nitrat som är skadligt för hälsan. Ett annat alternativ är att spola ur ledningsnätet eller rensa det. Biofilmen är vanligtvis som värst närmast konsumenten där vattenflödet är mindre. Om flödet av vattnet är dåligt ökar aktiviteten i biofilmen och man kan därmed behöva spola vatten för att öka flödet. Detta görs oftast genom att man med vissa intervaller öppnar brandposter eller så kan man komma överens med kunden att denna får spola vatten hemma under vissa tider, detta görs då med en 17

18 överenskommelse med va-mannen då kunden får betala för en vanlig vattenkonsumtion så att detta inte hamnar på kundens räkning Slam Slam beror oftast på aluminium, järn och mangan som finns i utgående vatten och orsakar missfärgningar. Vanligtvis beror detta på att man inte har tagit bort tillräckligt av dessa metaller i reningsprocessen hos vattenverket. Slam kan uppstå vid så små mängder som 0,1mg/l då detta på ett system som förser 4000 personer med vatten på ett år bildar ca 7 ton 1-procentigt slam i ledningsnätet. Metallerna lagras i biofilmen där de sedan kan lossna och följa med vattnet ut till kunden. Slammet som fastnar i biofilmen leder även till andra problem då det motverkar desinfektionsmedlet i ledningarna, det blir även väldigt syrefattigt under slammet vilket ökar korrosionen på nätet. Bildandet av svavelväte orsakas också av detta som ger dålig lukt Djur Ledningsnätet är en unik miljö vilket ger upphov till ett speciellt ekosystem. Ekosystemet består i huvudsak av mikroskopiska växter, alger, mikrosvampar och bakterier, alla osynliga för ögat så kunden brukar inte märka av dessa. Däremot så utsöndrar dessa organismer ämnen som kan leda till att dricksvattnet får dålig lukt och smak och kan ge känsliga människor allergiska besvär. Dessa mikroorganismer blir även föda för ett antal små djur som kan leva i ledningsnätet. Dessa djur kan vara vattenloppor, märlkräftor, vattengråsuggor och maskar. Vattengråsuggor kan växa till sig och bli upp emot 20mm vilka är väl synliga för ögat och kan ge upphov till klagomål från kund. Det kan vara väldigt svårt att få bort dessa mikroorganismer och djur, oftast måste man spola ledningsnätet flera gånger och använda desinfektion. 2.3 Slutsats De viktigaste frågorna när vattnet ska renas i ett vattenverk och behandlas för att distribueras till kunderna bör vara kostnaderna och miljöpåverkan. Geografin kan också spela en liten roll också, eftersom det beror ju på vad det finns för tillgång till råvatten just där det ska tillhandahållas vattnet. Att använda sig utav grundvattenrening har sina fördelar t.ex. att miljöpåverkan minskar, och att det kostar mindre pengar om du använder färre reningssteg, 18

19 energiåtgången blir inte lika krävande och biprodukternas volym blir mindre samt att du kan slippa en viss årstidsbaserad process. Och alla dessa parametrar är tydligen viktiga eftersom det finns fler grundvattenverk än ytvattenverk. En liten nackdel med grundvattnet är att det är en begränsad tillgång på det, och det produceras inte i lika stor utsträckning som ytvatten gör. 19

20 3 Uppgift 2 Vi fick i uppdrag att se hur olika dricksvattenleverantörer hanterar klagomål från kund när vattnet är missfärgat. Frågeställningen vi fick löd: Ni sitter som ansvarig för dricksvattenproduktionen i en medelstor svensk kommun. En dag ringer telefonen och en lindrigt sagt irriterad vattenkonsument är i luren. Han/hon skulle fylla upp sitt nyinköpta bubbelbadkar, men till sin fasa upptäcker han/hon att det som kommer ur kranen är allt annat än klart vatten. Han/hon förklarar att det är ett kraftigt färgat vatten som kommer ur kranen, och undrar givetvis vad ni håller på med på vattenverket. Hur bemöter ni kunden? Vad föreslår ni att kunden skall göra? När telefonluren är pålagd: Vad gör ni nu? Skickar ni ut någon och i så fall vem och vad skall han/hon göra? 3.1 Kundservice Detta är naturligtvis en intressant fråga eftersom de som levererar dricksvatten till oss, vanligtvis kommunen eller ett kommunägt bolag, har monopol på detta och borde därefter behandla oss på ett bra sätt. 3.2 Bemötande Vi tog kontakt med 3 st olika slumpmässigt utvalda dricksvattenleverantörer, Skara Energi, Borgholm Energi samt Sörmlands Vatten, samtliga lyssnade med stort intresse på vårt problem, de skrev ner datum, tid, namn samt adress på var det var problem. Samtliga bemötte oss mycket bra och var positivt inställda till oss och hade stor förståelse på vårt problem. Samtliga förklarade att det är viktigt för dem att ha en god kontakt med kunderna, Skara Energi erbjöd sig att skicka ut någon redan samma dag för att hjälpa till om det behövdes. 20

21 De förklarade även att om man bor bland de sista på vattenledningen och det är ett lågt vattenflöde kan det bli utfällning från rören eller om man bara är i bostaden t.ex. på sommaren bör man spola en stund när man kommer dit för att få schysst vatten, men Borgholm varnade även för att vid dessa tillfällen spola för hårt eftersom om ledningarna inte varit använda på länge kan det släppa biohud från ledningarna om vattnet inte varit i rörelse på länge samt att det kan finnas mikroorganismer som kan missfärga vattnet. 3.3 Åtgärder Vi skapade lite egna förutsättningar genom att låtsas att det var lika missfärgat vatten i hela huset och att det var en villa det handlade om (vi hade svårt att föreställa oss att man köpte ett bubbelbadkar till en lgh samt att det inte finns enskilda vattenmätare annars) samt att det var en permanent bostad. Frågorna som de ställde först var om det var permanent bostad eller sommarhus och om vattnet såg likadant ut i resten av bostaden, om så var fallet skulle vi prova att spola länge kanske ända uppemot en timme för att se om det blev någon ändring. Först skulle vattenmätaren bara skrivas av före och efter spolningen, detta behöver inte kunden betala för och om det skulle visa sig att det var dricksvattenleverantörens fel att vattnet var missfärgat skulle självklart så för ev. skador, men i samma mening säger Sörmland Vatten att de enda som förmodligen inte går att göra rent efter en missfärgning är kläder och då är vita kläder hopplösa att få rena säger de. 3.4 Efter samtalet Efter samtalet kontrollerade de om det har varit eller pågår något arbete på ledningen som kan påverka vattnet och naturligtvis kontrolleras även om det varit problem på vattenverket. Det som gör dessa kontroller enkla och snabba är att det finns egenkontrollprogram som alla dricksvattenleverantörer är skyldiga att ha. Det finns/ska även finnas färdiga mallar att fylla i om det ringer in en kund med klagomål och en färdig kontrollplan där det tydligt framgår vad som ska göras och i vilken ordning, en del fyller i ett papper eller ett digitalt formulär samtidigt som de pratar med kunden, andra har ett formulär de vill att kunden fyller i på sin hemsida. 21

22 3.5 Hur vi bemöter vår kund Vår kundtjänst tar de första uppgifterna från kunden med problem, namn, adressen var problemet är, datum samt vad som är problemet och för in det i vårt interna datasystem. Eftersom kunden är väldigt irriterad och inte nöjer sig med att bara få prata med kundtjänst koppla de samtalet till mig, VA-chefen! Under samtalets gång både läser jag vad kundtjänst skrivit och lyssnar på kunden, ber personen i fråga vänligt men bestämt att lugna ner sig och säger att vi ska göra vad vi kan för att hitta en lösning! Först ber jag kunden att kontrollera om det är missfärgningar i fler kranar runt om i huset vilket det är. Ber då att Oskar, han heter så, att skriva av vattenmätaren och sedan fortsätta spola tills vattnet blir klart igen, är vattnet inte klart efter ca: min ska han återkomma till mig. Efter samtalet kontrollerar jag om det varit några arbeten som kan påverka vattnet och gör även en snabb koll med vattenverket om det varit några problem vilket det inte varit, varken arbeten som kan påverka vattnet eller problem på vattenverket. Efter ca: 1 timme ringer Oskar som lugnat ner sig och säger att vattnet nu blivit klart men känner sig lite osäker på om vattnet går att dricka och vet inte hur han ska göra med sitt nya bubbelbadkar som är missfärgat! Jag säger att jag ska skicka ut en tekniker som ska ta ett vattenprov och råder honom att använda någon form av syra t.ex citronsyra för att göra rent badkaret. Efter samtalet skickar jag ut en tekniker att ta 2st vatten prov, ett vid förbindelsepunkten och ett inne hos Oskar. Eftersom Oskar är nyinflyttad i kommunen och vi/jag vill ha en positiv relation till våra kunder står vi på kommunen för proverna. Det visar sig att det inte var något fel på vårt vatten utan att problemet låg hos Oskar men det räckte att spola ett tag så var problemet löst. Huset hade stått tomt en tid och vattnet hade inte cirkulerat i ledningarna på länge därav missfärgningen och hur gick det med Oskars nyinköpta bubbelbadkar? Jo missfärgningen försvann och nu har vi en mycket nöjd ny kommuninvånare som vi har en bra relation till! 22

23 3.6 Slutsats Gemensamt för dessa tre var att de var mycket tillmötesgående och förstående, de kände mycket väl till vad som krävdes av dem men sträckte sig betydligt längre än vad de egentligen skulle behöva enligt lag. De förklarade på ett klart och tydligt sätt varför ett vatten kan vara missfärgat, det kan t.ex. av olika skäl vara för höga halter av järn eller mangan som missfärgar vattnet gråsvart eller ger det en brunaktig färg. De kom med tips på hur man gör rent sitt badkar/handfat, man tar t.ex. citronsyra för att få bort missfärgningen. Om det fortfarande skulle vara missfärgat dricksvatten efter en lång spolning erbjöd sig alla tre att skicka hem en tekniker för att titta på vattnet och vid behov även ta ett vattenprov som de och inte kunden skulle stå för. Samtliga nämnde även att den vanligaste orsaken till missfärgat vatten i hemmet är kundens egna rör. 23

24 4 Uppgift 3 Basgruppen skall fördela följande miljömål på gruppens medlemmar så att varje medlem är ansvarig för ett miljömål. Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö God bebyggd miljö Frisk luft Gruppens medlemmar skall skriva en A4 om det miljömål de är ansvariga för. Till stöd vid skrivandet finns följande frågeställningar: Vilket/vilka grundläggande miljöproblem hanteras inom ramen för miljömålet.? Vilka utsläpp orsakar miljöproblemet. Hur yttrar sig miljöproblemet, vad händer i naturen/ miljön. Vad behöver göras för att uppnå miljömålet? Med utgångspunkt i ovanstående skall ni för VG betyg i projektet slutligen i ett gemensamt dokument från basgruppen redogöra för sätt på vilka de olika miljömålen kan stå i konflikt med varandra. 24

25 4.1 Begränsad Klimatpåverkan "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås." Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet. Den globala medeltemperaturen stiger kraftigt till följd av den industrialiserade världens framfart. Idag ligger medeltemperaturen 0,8 grader högre än vad den var på det sena 1800-talet, det kan låta lite men det är den högsta medeltemperaturen som har uppmäts och trenden håller tyvärr i sig. Fns klimatpanels delrapport har tagit fram flera scenarier för hur den framtida utvecklingen kommer att se ut och beskedet är allt annat än muntert. År 2100 kommer medeltemperaturen ha ökat med 3,2 5,4 grader om inget drastiskt görs. (Naturvårdsverket, ) Redan idag kan vi se konsekvenser av klimatökningen i form av att de stora glaciärerna vid polerna smälter, vilket leder till att havsnivån stiger. Flera lågt liggande länder ligger i fara för att översvämmas där miljontals liv hotas, framförallt fattiga länder. SMHI har beräknat att havsnivåerna kan stiga med så mycket som 1 meter det närmsta 100 åren. De ökande temperaturerna leder även till att vädret förändras, ökad frekvens av värmeböljor och torka till följd kan man redan se i delar av USA idag. Även frekvensen av stora stormar och orkaner ökar. De höga koldioxidhalterna i atmosfären gör också att våra hav försuras då de tar upp stora mängder av den koldioxid vi släpper ut. Detta har en väldigt negativ påverkan på bl.a. korallreven som är de mest artrika miljöer vi har.(wwf, ) Vi kan idag inte undvika att temperaturen höjs ytterligare men vi kan begränsa den. För att vi ska stanna på en total ökning med 2 grader behöver vi minska våra växthusgaser med hälften av dagens till 2050 och 2100 behöver de vara på 0 för att undvika de värsta scenarierna. Det är i huvudsak våra utsläpp av växthusgaser som är orsaken till den globala medeltemperatursökningen. Till växthusgaser räknas koldioxid, metan, vattenånga, dikväveoxid och metan. Det finns flera andar gaser men dessa är de stora bovarna. Dessa gaser släpper in solljus genom atmosfären men släpper inte igenom värmestrålningen som lämnar atmosfären. Desto högre halter av växthusgaser vi har i atmosfären desto mer värme stänger vi inne vilket leder till att medeltemperaturen ökar. Koldioxidhalten är idag högre än vad den varit på minst år och den fortsätter att öka. Det finns tre stora källor till de mänskliga utsläppen och det första är förbränning av fossila bränslen, främst för el- och värmeproduktion, industriprocesser och för våra transporter. Idag är det framförallt 25

26 i länder som Kina med hög ekonomisk tillväxt som ökar sina utsläpp av koldioxid medans resten av industriländerna ligger kvar på sina höga konstanta utsläpp. Avskogning är den andra stora källan som leder till ökade halter då träd binder koldioxid som fri görs då vi bränner trät. De minskande skogarna gör även att mindre koldioxid kan plockas upp från atmosfären och bindas. Man uppskattar att en femtedel av utsläppen kommer från avverkningen av skog, framförallt de tropiska skogarna som skövlas för att bli billigt virke till västvärlden och göra plats för odlingsbart land till köttdjur. Den tredje stora källan är jordbruket, det sätt vi odlar våran mat på, som släpper ut stora mängder växthusgaser. Över användning av gödningsmedel leder till att stora mängder av dikväveoxid (lustgas) släpps ut i atmosfären. Våran köttkonsumtion leder till att stora mängder metan släpps ut som bildas då framförallt kossor smälter maten. Metan är en 10ggr kraftigare växthusgas än vad koldioxid är. (Greenpeace, ) Med i dags beslutade eller planerade styrmedel kan vi inte nå målet till En giftfri miljö De farligaste miljögifterna som finns är de så kallade organiska miljögifter, de innehåller kolatomer, som allt levande är uppbyggt på och påminner på så sätt om naturliga ämnen. Exempel på organiska miljögifter är DDT och PCB. Idag finns det en mängd kemikalier i allt. Man har funnit det cancerogena ämnet PFOA i blodet hos små bebisar som endast har fått modersmjölk. Forskare tror att det går över från mamman till bröstmjölken. Det har även visat sig att just bröstmjölk innehåller mer miljögifter än andra livsmedel. Idag vet vi egentligen rätt lite om de flesta kemikaliers verkan på människokroppen och miljön. Vi vet heller inte mycket om hur effekterna blir när man blandar olika kemikalier, så kallade kemikalie-cocktails. Men vissa kemikalier har ju faktiskt minskat i vår omgivning efter att regeringen har satt ner foten och förbjudit det. Bland annat DDT som är ett insektsgift. Det visade sig även vara effektivt gift mot människor, natur och vattenlevande organismer. Men trots att det förbjöds på 70-talet så hittar forskare fortfarande det. Även metaller såsom bly, kadmium och kvicksilver minskar i nederbörden. Inom lantbruket jobbar man med att minska användandet av växtskyddande medel, de använder man för att skydda skörden från insekter, men det följer med regnvatten ner i vattendrag och sjöar och skadar vattenlevande organismer. Det är kemikalieinspektionen som är ansvarig myndighet inom området. 26

27 Vilka grundläggande problem hanteras inom ramen för giftfri miljö? Ett av de största problemen man jobbar med är att det finns stor brist på forskning och kunskap om de cirka kemikalierna som finns på marknaden i EU. Det resulterar i att konsumenterna inte vet vad, till exempel leksaksbilen man köpt innehåller, inte heller hur innehållet påverkar kroppen och miljön. Ett annat problem är att när man har upptäckt att en djurart inte mår bra av till exempel konstgödsel så tar det så lång tid att få bort detta ur naturen. Vad orsakar miljögifter En stor bov till alla gifter i vårt samhälle är vår enorma konsumtion av varor. De är både när man tillverkar varan och när man brukar den. Även när man har förbrukat varan och återvinner den så kan den släppa ut kemikalier och gifter. Även lantbruket med sina växtskyddande medel och livsmedelsfabriker använder sig av mängder av kemikalier för att tillverka mat som håller längre, ska smaka och lukta bättre eller ska ha starkare färger. Nu för tiden så finns det träningskläder med silverjoner i för att man inte ska lukta svett. Silvret lossar när man tvättar plaggen och följer med avloppsvattnet till reningsverket där man inte kan ta hand om det ännu. Hållbara åtgärder Miljömålet en giftfri miljö kommer inte att klars av med de medlen som är tilldelade. Man jobbar med att få kunskaper och informera befolkningen om gifterna i vår miljö. Man behöver stifta hårdare lagar för kemikalier i samhället och erbjuda bättre alternativ på marknaden. Man måste även få befolkningen att förstå att ekologiska varor ska gå före billiga varor. Man behöver även minska konsumtionen och lära konsumenter att kvalitét lönar sig framför kvantitet. 4.3 God bebyggd miljö De senaste decennierna har Sveriges större tätorter fått ökad befolkning. Städerna har brett ut sig och köpcentrum har etablerats utanför stadskärnorna, vilket ökar behovet av transporter. Samtidigt sker en förtätning av städers centrala delar. En förtätning av städerna minskar transportbehovet vilket ger klimatvinster. Ibland har förtätningen skett genom att grönområden har bebyggts, vilket minskar möjligheterna till rekreation utomhus nära bostaden, vilket försämrar både för miljön och människan. Ökad avfallshantering, ökat avloppsutsläpp, ökat buller är några problem som kommer nu när befolkningen ökar i tätorterna, alla möjliga olika livsstilar ska tillgodoses i kombination med att miljön inte ska påverkas negativt. Kulturvärden ska heller inte påverkas negativt. 27

28 Detta ställer krav på människan, tekniken samt lagstiftningen, kanske framförallt lagstiftningen, desto högre krav (ekonomiska följder annars) desto större blir kreativiteten bland både oss människor och industrin! Att bevara bebyggelsens kulturvärden, minska påverkan från trafikbuller och dålig inomhusmiljö samt minimera det farliga avfallet är viktiga utmaningar. Åtgärder behövs på alla nivåer i samhället. Det gäller allt från internationella överenskommelser om buller från fordon till ökad miljöhänsyn när vägar och bostadsområden planeras och byggs. Hur byggnader utformas och uppförs har också stor betydelse, liksom hur de förvaltas och renoveras. Vi behöver även ställa om till att använda förnybara energikällor och hållbara transportmedel. Ett av två etappmål för att klara detta är: Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Det andra är: Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år Det finns som sagt en hel del utmaningar för oss att ta tag i inför framtiden, avgaserna från våra olika fordon måste minska vilket ställer krav på tillverkarna, reningsverken måste bli effektivare och/eller ställa högre krav på industrins utsläpp, återvinningen måste det ställas högre krav på, både på industrin och användaren. Lagstiftaren kan hjälpa oss en liten bit på vägen men det stora ansvaret måste i slutändan ändå ligga på oss och i vårat eget intresse, att lämna över en grönare planet till våra barn än vad våra föräldrar gav oss! Hur går det då för oss? Boverket skriver i den årliga rapporten: MILJO KVALITETSMA LET A R INTE UPPNA TT OCH KOMMER INTE KUNNA NA S MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH A TGA RDER. UTVECKLINGEN I MILJO N A R SVAGT POSITIV. 28

29 4.4 Grundvatten av god kvalitet Grundvatten ska vara av god kvalitet och god kvantitet för att ge säker tillgång till dricksvatten för allmän eller privat försörjning. Grundvatten som rinner ut till sjöar, våtmarker, vattendrag och hav ska vara av god kvalitet för att växter och djur ska leva i en god miljö. När man ska undersöka hur grundvatten mår måste man kontrollera var utsläppen kommer ifrån och hur de påverkar grundvattnets kvantitet och/eller kvalitet. Det finns många utsläppskällor och några räknas upp här: Man tar naturgrus från grustäkter för att t.ex. tillverka betong. Detta försämrar kvaliteten på grundvattnet och kvantiteten minskar. Grusåsar filtrerar och renar vattnet och är en dricksvattenresurs. Vägsalt och trafikolyckor på vägar är problem för grundvatten. Vägsaltet kan också ge korrosionsskador på vattenledningar och vattnet kan smaka salt. Det kan bli svåra konsekvenser om miljöfarliga ämnen läcker ut till naturen efter en trafikolycka med personbil eller lastbil. Luft med kväve och svavel kommer ofta ifrån Västeuropa. När det regnar faller ämnena till marken och ger försurning och övergödning av mark, ytvatten och grundvatten. Detta kan försämra fiskbestånd och påverka känsliga djur och växter. Försurning kan öka rörligheten av tungmetaller i mark och till grundvatten. Växtskyddsmedel mot ogräs, svampar, skadedjur och konkurrerande växter i jordbruk, skogsbruk, parker, kyrkogårdar, golfbanor och järnvägar sipprar ner och påverkar grundvatten. Industrier som tillverkar t.ex. papper, kemiska varor och som ytbehandlar släpper ut farliga ämnen till naturen. Bedömningen nu är att miljömålet inte rimligen kan klaras till Det är idag svårt att genomföra fysiska åtgärder som snabbt ger bättre grundvattenkvalitet. Man måste satsa på att planera för att förhindra nya utsläpp och minska utsläpp när man bygger nytt eller förändrar verksamheter. Det största problemet som måste lösas för att Sverige ska klara av målet om grundvattenkvalitet är att sprida kunskap om ämnet. Medvetenheten om grundvatten är för dålig. Man måste ta mer hänsyn till grundvattnet när man planerar för bygge av hus och vägar m.m. Fler vattenskyddsområden behövs omkring vattentäkter. Då skyddas grundvatten från verksamheter som släpper ut farliga ämnen. Naturgrustäkter ska vara orörda. Det behövs mer kunskap hur man kan ersätta naturgrus med återanvända material, krossberg och morän och ändrade attityder till naturgrus. Det finns inte så mycket kunskap om hur grundvatten påverkar vattenmiljön, markmiljö eller dricksvatten. Det behövs ökad kontroll och mer övervakning av grundvattnet. Bättre kontroll och uppföljning av hur växtskyddsmedel används behövs. 29

30 4.5 Frisk Luft Riksdagens bestämning utav miljökvalitetsmålet är att man vill ha en så ren luft som möjligt så att varken människors, växters, djurs eller kulturvärdens hälsa kommer att kunna skadas Luftföroreningar skadar Luftföroreningar påverkar vår hälsa på ett negativt sett när vi andas in den. För en del människor så kan föroreningar som vi andas in leda till att man får en förkortad livslängd. De skadligaste föroreningar som vi andas in för hälsan är partiklar, vissa kolväten och marknära ozon. Luftföroreningar är inte bara negativt för människans hälsa utan det leder också till saker som nedsmutsning, korrosion och att det gör så att material som kalksten, metaller och plast bryts ned fortare än vanligt. Det leder till att kulturhistoriskt värdefulla föremål eller t.o.m. Byggnader kan komma att skadas. Det marknära ozonet leder till att jordbrukets grödor och träden i skogen skadas. När det finns så pass höga halter utav luftföroreningar så är det inte direkt gratis, utan det kostar samhället väldigt mycket pengar. Då det kostar att underhålla skördebortfall, sjukvården och reparationsarbeten (miljömål, 2014). De lokala utsläppen utav luftföroreningar, som kommer ifrån t.ex. fordon, industrianläggningar och vedeldade hus påverkar såklart luften i närområdet. Det finns en del luftföroreningar som svaveldioxid marknära ozon och vissa partiklar som kan transportera sig genom långa avstånd och nationsgränser. Vilka är utmaningarna? En stor anledning till luftföroreningar är vägtrafiken i tätbefolkade orter. När gaser från bilen släpps ut som innehåller kväveoxid, partiklar samt organiska ämnen. Alla dessa bilavgaser som släpps ut bidrar till att den marknära ozon bildas. Utsläpp utav slitagepartiklar är också något som trafiken orsakar. Dessa partiklar slits upp från vägen då man använder sig utav dubbdäck. Det positiva med detta är att man får effektivare motorer och att det utvecklas mindre bränslen som är miljöskadliga. Men i och med att trafikmängden ständigt ökar så kan man säga att den positiva utvecklingen motverkas. I de flesta tätorter orsakar man även för utsläppen utav organiska ämnen och partiklar från vedeldning, som leder till en sämre luftkvalitet. För att förminska alla dessa utsläpp utav alla föroreningar som transporteras långa vägar via vinden så finns det samarbeten inom EU och FN. Det kan ta flera år innan man kan utvärdera om hur luftmiljön har påverkats, då det finns en viss osäkerhet om vilken effekt som lagar och vissa styrmedel får i praktiken (miljömål, 2014). 30