Möjligheternas Norden - är du intresserad av att arbeta eller studera i ett annat nordiskt land?
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 1 MÖJLIGHETERNAS NORDEN är du intresserad av att arbeta eller studera i ett annat nordiskt land?...4 1.1 Arbete...4 1.1.1 Många vägar till arbetslivet...4 1.1.2 Det europeiska arbetsförmedlingssystemet EURES...4 1.1.3. Arbetsförmedlingsservice på gränsområden...4 1.1.4 Nordjobb tillbringa en upplevelserik sommar i ett annat nordiskt land...5 1.1.5 Allmänna råd för arbetssökning i Norden...5 1.2 Studier...5 1.2.1 Gymnasiestudier eller yrkesstudier i ett annat nordiskt land...5 1.2.2 Utbytesstudier...6 1.2.3 Examensstudier på universitet eller högskola i ett annat nordiskt land...6 1.3 Internationell jämförelse av examina...7 1.3.1 Akademiskt godtagande av examina...7 1.3.2. Professionellt godtagande av examina...7 1.3.3 Europass...8 2 UPPEHÅLLSTILLSTÅND OCH FOLKBOKFÖRING...8 2.1 Uppehålls- och arbetstillstånd...8 2.2 Folkbokföring och registrering...8 3 STUDIESTÖD...9 4 SJUKFÖRSÄKRING OCH HÄLSOVÅRD... 11 4.1. Sjukförsäkring för studeranden... 11 4.2 Sjukvård för arbetstagare...12 4.3 Hälsovård... 13 5 SOCIALFÖRSÄKRING... 14 5.1 Pensioner... 14 5.2 Familje- och föräldraförmåner... 15 5.3 Arbetslöshetsersättning... 15 5.3.1 Arbetslöshetskassor och arbetslöshetsersättning... 15 5.3.2 Arbetsvillkoret... 15 5.3.3 Överföring av försäkringsperioder mellan EU/EES-länder... 15 5.3.4 Arbetssökning i ett annat nordiskt land med tre månaders arbetslöshetsersättning... 16 5.4 Stödformer för boende...16 5.5 Socialt bistånd/utkomststöd... 16 6 BESKATTNING... 17 6.1 Beskattning av inkomst...17 6.2 Beskattning av studiestödet... 18 7 ANNAT ATT KOMMA IHÅG VID FLYTTET... 19 7.1 Privatförsäkringar... 19 7.2 Hur hittar jag en bostad?... 19 7.3 Öppnandet av ett bankkonto... 19 7.4 Införsel av flyttgods, medicin och husdjur till andra nordiska länder... 20 9 STUDIE- OCH UNGDOMSRABATTER I NORDEN... 20 9 INFORMATION OCH LÄNKAR... 21 10 KORT FLYTT-KOM-IHÅG...26 2
INLEDNING Är du intresserad av att jobba på ett värdshus i Island eller att studera medicin i Danmark? De nordiska länderna bjuder på oräkneliga upplevelser utan en alltför hög tröskel. De nordiska länderna har en lång tradition i befrämjandet av medborgarnas fria mobilitet och undanröjandet av onödiga gränshinder. Åtskilliga nordiska avtal såsom avtalet om gemensamma arbetsmarknader och passfrihet, som trädde i kraft redan på mitten av 50-talet, har underlättat mobiliteten bland medborgare redan i årtionden. Förutom Grönland är alla nordiska länder nuförtiden antingen medlemmar i EU eller som Norge och Island medlemmar i EES-området. Medborgarnas rättigheter att bo och resa i EU/EES-områden förbättras hela tiden på grund av integrationen. Jämfört med resten av EU/EES-området är mobiliteten mellan de nordiska länderna ofta enklare pga. olika nordiska avtal. Den här guiden är avsedd för dig som vill antingen studera eller arbeta i ett annat nordiskt land. Guidens främsta funktion är att berätta om praktiska flyttformaliteter som man bör ta hänsyn till innan man beger sig till ett annat nordiskt land. Denna guide innehåller även grundläggande information om arbetssökning, studier och olika informationstjänster i Norden. Guiden leder dig framåt mot andra informationskällor och de rätta instanserna i ditt nya hemland. Vi har samlat tips för sökandet av tilläggsinformation i slutet av guiden och i fall av problem kan du även vända dig till Hallå Nordens personal. Guiden är en del av projektet Gränslösa och oändliga möjligheter för ungdomar i de nordiska och baltiska länderna. Projektet är en del av det finska ordförandeskapsprogrammet för Nordiska ministerrådet 2007. Finland vill underlätta och befrämja smidig rörlighet i både arbete och studier särskilt bland unga och studerande i Norden. Guidens huvudfinansiärer är Nordiska ministerrådet och Finlands utrikesministerium. Guiden kommer att publiceras på Hallo Norden -portalen www.hallonorden.org under hösten 2007. 3
1 MÖJLIGHETERNAS NORDEN är du intresserad av att arbeta eller studera i ett annat nordiskt land? Studier i det urbana Köpenhamn, en work and holiday-resa till Grönland, skidluffande i Åre, jobb inom turismen på Åland allt du kan tänka dig! Gräset är inte alltid grönare på andra sidan Atlanten; otroliga erfarenheter kan hittas även närmare, i Norden. Nordiska avtal och myndighetssamarbete har möjliggjort smidig rörlighet de nordiska länderna emellan under flera decennier. Varför skulle du inte ta och utforska vad Norden kunde bjuda just dig? De nordiska avtalen berör Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och deras avsikt är att trygga lika rättigheter för alla nordiska medborgare då man rör sig mellan länderna. Det finns vissa undantag i avtalen gällande självstyreområdena Färöarna, Grönland och Åland. I denna del av guiden finns information om arbets- och studiemöjligheter i Norden och tips om vart man kan vända sig för vidare information. 1.1 Arbete Gemensamma arbetsmarknader har möjliggjort arbetet utan ett arbetstillstånd i ett annat nordiskt land redan från och med mitten av 50-talet. Man behöver således inget tillstånd för att arbeta i ett annat nordiskt land. Alla nordiska medborgare som söker arbete i ett nordiskt land och har anmält sig till landets folkregistreringsmyndigheter har rätt till likadan service hos arbetsförmedlingsmyndigheterna som i deras eget hemland. Ifall du vistas i ett annat nordiskt land har du även rätt till att anmäla dig som arbetssökande i landets arbetsförmedling. Arbetsförmedlingsmyndigheternas webbsidor i olika nordiska länder hittar du på http://www.ams.se > Söka jobb > Utomlands. 1.1.1 Många vägar till arbetslivet Såsom i arbetslivet i allmänhet får man bästa resultaten då man söker jobb inom Norden genom att själv aktivt söka information. Förutom att anmäla dig på arbetsförmedlingen har du flera andra medel till ditt förfogande, då du söker efter jobb. Först lönar det sig att bekanta sig med den lokala arbetsförmedlingens och arbetsmarknadsverkets webbservice, där du hittar i realtid platsannonser, som anmälts till arbetsförmedlingarna. Din lokala EURES-rådgivare kan hjälpa med arbetssökandet i ditt hemland, ifall du inte vill lämna sökandet tills du redan är på ort och ställe. I Norden anmäls flera lediga arbetsplatser inte via de offentliga arbetsförmedlingssystemen. Du kan t.ex. söka jobb genom att kontakta företaget direkt. Flera företag rekryterar arbetskraft direkt genom sina egna webbsidor. Privata arbetsförmedlingsföretag har också blivit allt vanligare i alla nordiska länder. Genom deras webbplatser kan du även söka jobb i andra nordiska länder. Det är även lönsamt att läsa tidningarnas arbetsplatsannonser. Även många yrkesinriktade tidningar har arbetsplatsannonser. I slutet av guiden hittar du en länklista över arbetsrelaterade webbplatser och länkar till de största dagstidningarnas hemsidor. I länklistan finns även kontaktuppgifter till olika arbetsförmedlingswebbplatser. 1.1.2 Det europeiska arbetsförmedlingssystemet EURES EURES (European Employment Services) är Europeiska kommissionens arbetsförmedlingssystem som täcker både EU-länderna och EES-länderna (däribland Norge och Island). EURES-rådgivaren, som arbetar i din lokala arbetsförmedlingsbyrå kan hjälpa dig med frågor gällande arbete i ett annat nordiskt land. Genom EURES-nätets webbplats http://europa.eu.int/eures/ hittar du bland annat lediga arbetsplatser och kontaktuppgifter till olika länders EURES-rådgivare. I portalen finns även ett CV-register där arbetssökanden kan presentera sig direkt till arbetsgivaren genom att lämna sin jobbansökan och meritlista i databasen. 1.1.3. Arbetsförmedlingsservice på gränsområden Ifall du är intresserad av att jobba på Nordkalotten hittar du bäst information på Arctic Jobnet, som är den gemensamma webbplatsen för Eures Crossborder Tornedalen -projektet, Barents Arbetsmarknads projektet och Nordkalottens arbetsförmedlingsmyndigheter på www.arcticjobb.net. Information om arbete i Öresundsregionen hittar du från ÖresundsDirekt informationscenter på www.oresunddirekt.com. På webbplatsen finns mycket praktisk information om flyttformaliteter gällande mobiliteten mellan 4
Danmark och Sverige. GrenseTjänsten service www.grensetjansten.no hjälper däremot arbetare som rör sig mellan Norge och Sverige. 1.1.4 Nordjobb tillbringa en upplevelserik sommar i ett annat nordiskt land Nordjobb erbjuder sommarjobb i ett annat nordiskt land för ungdomar mellan åldrarna 18-28. Nordjobb - programmet strävar att förbättra mobiliteten mellan de nordiska länderna. Under Nordjobb-sommaren erbjuder Nordjobb även spännande fritidsaktiviteter, förmedlar en bostad och hjälper till med andra praktiska arrangemang. Det finns arbetsplatser inom flera olika branscher i alla nordiska länder och alla självstyresområdena. Nordjobb -programmet finansieras av Nordiska ministerrådet, nationella Nordenföreningar och arbetsgivarna. Mer information om Nordjobb hittar du på www.nordjobb.net. 1.1.5 Allmänna råd för arbetssökning i Norden Språkkunskaperna är det bra att friska upp innan du flyttar. I slutet av guiden hittar du även information om språkkurser. Du kan skriva din ansökan på svenska, danska eller norska om du söker jobb i Danmark, Norge eller Sverige. Finland är ett tvåspråkigt land och en del av jobben kan sökas även på svenska och t ex på tekniska fält på engelska. Annars är det finska språket ett krav för de flesta arbetsplatser. Engelska är dock språket som används mer och mer t ex på stora internationella företag i alla nordiska länder. Du bör alltid bifoga din CV i din jobbansökan. Referenser av två personer är också bra att ha med i sin ansökan. Några arbetsgivare kräver även kopior av skolbetyg och arbetsintyg. Det kan löna sig att översätta intygen hos en officiell översättare. För att arbetsgivaren kan kontakta dig lätt, kom ihåg att berätta även tidpunkten då du är bäst anträffbar. Landsberoende information och råd för att skriva ansökningar hittar du t ex på Eures-portalen http://europa.eu.int/eures/ och på Expertise in Labour Mobility webbplatsen www.labourmobility.com. Det är viktigt att vara noggrann då du skriver under ett arbetskontrakt. Gör alltid ett skriftligt kontrakt och se till att båda parterna har undertecknat kontraktet. Kontrollera att du förstår hela kontraktets innehåll och att kontraktet är gjort enligt landets lagar. På Hallå Nordens webbplats hittar du information om de olika nordiska länders arbetskraftslagstiftning och vilka skyldigheter arbetsgivaren har gentemot sina arbetstagare. Mer information på t ex arbetskontrakt, tid och semestrar hittar du på Eures-portalen http://europa.eu.int/eures/ under rubriken Leva och arbeta. Några yrkesområden, såsom hälsovårdssektorn kräver ett officiellt erkännande av examina. Detta kan ta lite mer tid och bör tas i hänsyn då du planerar din flyttning. Mer information om reglerade yrken och erkännande av examen hittar du på Hallå Nordens webbplats och Enic-nätverkets webbplats (http://www.enic-naric.net/). 1.2 Studier Nordiska avtal och utbytesprogram erbjuder flera intressanta studiemöjligheter i ett annat nordiskt land. Avtalen tillförsäkrar bland annat att du har en möjlighet att utföra dina gymnasie-, yrkes- eller universitetsstudier i ett annat nordiskt land med likadana villkor som i ditt eget hemland. I praktiken kan du t ex söka till universiteten i Sverige med isländskt gymnasiebetyg (ifall du uppfyller inträdesfordringarna) eller med norskt grundskolebetyg till gymnasiestudier eller yrkesstudier i andra nordiska länder. I de nordiska avtalen har man också kommit överens om godkännandet av studier, delstudier eller kurser som har avlagts i ett annat nordiskt land. Avtalen berör dock inte doktorander. I de flesta fall kan du även få en praktikperiod i ett annat nordiskt land godkänd ifall praktikperioden är en obligatorisk del av dina yrkesstudier. Kom dock ihåg att kontrollera innan du ger dig iväg att du får dina studier ersatta i din egen skola. Mer information på Enic-nätverkets webbplats (http://www.enic-naric.net/). 1.2.1 Gymnasiestudier eller yrkesstudier i ett annat nordiskt land Alla nordiska medborgare har rätt att utföra sina gymnasiestudier eller yrkesstudier i ett annat nordiskt land. Studier är kostnadsfria för dig eftersom den mottagande skolan står för alla kostnader. Den mottagande skolan kan i samma mån skicka sina egna studenter iväg till andra nordiska gymnasier eller yrkesskolor. Huvudregeln i gymnasieavtalet är att studier i ett annat nordiskt land inte får kosta någonting för eleven eller familjen. Avtalet gäller dock inte privata gymnasier, yrkeshögskolor eller 5
studielinjer. Du bör ta reda på dessa innan du åker iväg. Avtalet hittar du på Nordiska ministerrådets webbplats www.norden.org under Avtal och Utbildning. Mer information om skolsystemet i Danmark hittar du t ex på Uddannelseguiden www.ug.dk, i Finland på utbildningsstyrelsens webbplats www.oph.fi, på Island på undervisningsministeriets webbplats www.mer.stjr.is, i Norge på Utdannigsdirektoratets webbplats www.udir.no och i Sverige på Skolverkets webbplats www.skolverket.se. 1.2.2 Utbytesstudier Nordiska ministerrådets utbytesprogramfamilj Nordplus har som mål att främja mobilitet och samarbete inom skolsektorn i Norden. År 2008 utvidgas programfamiljen till de baltiska länderna. Ramprogrammet har fyra underprogram. Ett av underprogram Nordplus Junior berör gymnasier, yrkesanstalter, deras lärare och enskilda elever. Ett annat underprogram, Nordplus Högre utbildning fungerar både mellan enskilda institutioner och på universitetsnivå. Nordplus-stipendierna tilldelas för grundexamensstudier på heltid för maximalt ett års tid. Lärare kan söka stöd för att lära under en begränsad tidsperiod i ett annat nordiskt land. Mer information om stipendierna får du av koordinator för utbytesstudier i din högskola. Utbytesstudier uppmuntras även till hela Europa genom Sokrates- och Erasmus-stipendier, som delas direkt av högskolorna, precis som Nordplus-stipendierna. Internationella programkontoret (www.programkontoret.se) har ytterligare information gällande stipendier och landsspecifika bidrag. Dessutom tilldelar ett flertal fonder och stiftelser ut bidrag till studerande för t.ex. en viss branschs studier eller slutarbeten. 1.2.3 Examensstudier på universitet eller högskola i ett annat nordiskt land Arbete eller utbytesstudier är inte de enda möjligheterna att uppleva ett annat nordiskt land. Du kan även studera hela examen på ett annat nordiskt universitet eller en högskola. Universiteten och högskolorna erbjuder varierande studiemöjligheter på många olika språk. I huvudregel får du ta med dig studiemedel (studiestöd eller studielån) från ditt eget hemland (se närmare kapitlet Studiemedel), så uppehället borde inte bli ett problem. Utbildningen och examina har stark nationell prägel i Norden. Till följd av den s.k. Bolognaprocessen håller hela det europeiska högskolesystemet på att standardiseras, vilket kommer att förenkla mobiliteten. Enligt det nordiska högskoleavtalet är du berättigad att söka till en högskola i ett annat nordiskt land ifall ditt betyg tillåter det i ditt hemland. Riktlinjerna för akademiskt eller professionellt godkännande av examina är rätt likartade i hela Norden. NUAS (Det nordiska universitetsadministratörssamarbetet) upprätthåller Ut i Norden-webbplatsen där du hittar t.ex. information om olika nordiska universitets och högskolors utbildningsutbud. På sidan hittar du även länkar till alla nordiska universitet (www.utinorden.org). I slutet av detta kapitel presenteras de olika nationella högskolesystemen i korthet. I Danmark har du en möjlighet att studera på fem olika universitet och hundratals olika högskolor. Den s.k. Bachelorexamen tar tre år och magisterexamen två år (magisterexamen kallas dock kandidat). Undervisningsspråket är danska men i specialfall kan tentamen även skrivas på norska eller svenska. Vissa universitet bjuder på studiehelheter speciellt för utländska studerande. Utländska studerande söker via universiteten och studierätten gäller till högre högskoleexamen (kandidat). Danska medborgare kan söka till universiteten på Internet på www.optagelse.dk. Inträdeskraven varierar för olika examen och studielinjer. På webbplatsen www.ug.dk hittar du information om examina och inträdeskrav i Danmark. I Finland finns det över 20 universitet och 30 högskolor. Man kan studera på antingen finska, svenska eller engelska. Kandidatexamen är treårig och magisterexamen tvåårig. I praktiken söker alla studenter direkt till magisterexamen. Ansökningstiden till alla utbildningar är oftast under våren, men det finns några undantag. De sökande söker direkt till universitet och får en inbjudan till inträdesprovet. Mer information om examina hittar du på Cimos webbplats http://finland.cimo.fi/ och på utbildningsanstalternas egna webbplatser. Yrkeshögskolorna har en gemensam antagning två gånger per år: på våren och på hösten. Yrkeshögskoleexamen motsvarar en kandidatexamen. Det är också möjligt att fortsätta till en högre yrkeshögskoleexamen som motsvarar magisterexamen. Mer info finns t.ex. på www.yhansokan.fi, webbplatsen för en gemensam antagning till yrkeshögskolor. 6
I Island finns det för tillfället nio anstalter som erbjuder högre utbildning. Nästan alla ägs av staten. Undervisningsspråket är isländska. Ansökningstiden är från mars till juni, beroende på högskolan och man söker direkt till högskolan/universitetet. Anvisningar till ansökningsproceduren hittar du på universitetens webbsidor. Kom ihåg att läsa noggrant vilka betyg du ska bifoga med ansökan. På www.ask.hi.is hittar du mer information. Norge erbjuder högre utbildning på flera olika platser. Utbildningen sker på norska men även på engelska. Goda kunskaper i engelska är till och med ett krav för högskolestudier i Norge. Några universitet erbjuder även examenshelheter för utländska studeranden. Norsk examen uppdelas i kandidatexamen (bachelor) som är treårig och magisterexamen (master) som är tvåårig. Mer information om studier i Norge hittar du på www.studyinnorway.no och om ansökningsprocessen på http://info.samordnaopptak.no. Från och med höst 2007 har Sverige gått med i det europeiska högskolesystemet med en treårig kandidatexamen och en tvåårig magisterexamen. Efter avlagt kandidatexamen kan du välja mellan en tvåårig master"-examen och ett ettårigt magister -program. Du söker till universiteten med gymnasieoch studentbetyg. Du bör även ta till hänsyn att till de flesta utbildningar krävs mer än den grundläggande behörigheten Detta kallas för särskild behörighet. Den särskilda behörigheten är olika för olika utbildningar, men för utländska studerande gäller det ofta att bevisa sina språkkunskaper med t.ex. en TISUS-diplom. Några ämnen, såsom medicin, har även andra särskilda krav. Mer information om studier i Sverige hittar du på www.studera.nu. 1.3 Internationell jämförelse av examina Utbildningssystemen och examina är starkt nationella i Norden, Bolognaprocessen till trots. Det finns även nationella skillnader i längden på den allmänbildande utbildningen. T.ex. på Island varar studierna på andra stadiet fyra år i motsats till de andra ländernas treåriga utbildningar. Således, ifall du planerar på studier i ett annat nordiskt land ta reda på i förhand hur utbildningen godkänns eller studierna räknas till godo i hemlandet. Godkännandet av examina betyder ett beslut om behörighet som en utländsk examen ger i olika länder. Godkännandet baserar sig på internationella och nordiska konventioner, EU-direktiv, lagar och förordningar. Det finns inga färdiga motsvarighetslistor utan behörigheten besluts av myndigheterna. Sist i detta kapitel presenteras Europasset, som är till för att underlätta jämförelsen av examina. 1.3.1 Akademiskt godtagande av examina Akademiskt godtagande av examina innebär både möjligheten att söka utbildning med en utländsk examen och möjligheten att tillgodose utländska studier som en del av den nationella examen. Den internationella principen i godkännandet av examina är att den mottagande parten gör en bedömning av den utländska examen och den yrkesmässiga kompetensen som examen ger i landet. Bedömningen ger vissa rättigheter (studierätt, behörighet till en viss tjänst) men gör inte examen inhemsk. Med undantag av Danmark ansöker man om akademiskt godtagande av examina från den anstalt man vill söka till eller fortsätta sina studier på. Studenten kan även vända sig till den nationella byrån, som i samarbete med universitet och skolor fungerar som ett informationscentrum samt som beviljare av utlåtanden och officiella yttranden. I Finland är den ansvariga myndigheten Utbildningsstyrelsen (www.oph.fi), i Island akademiska relationernas byrå NARIC/ENIC (www.naric-enic.is), i Norge Nokut (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen, www.nokut.no) och i Sverige Högskoleverket (www.hsv.se). I Danmark bör man ansöka rätt till högskolestudier via Coordinated Enrolment System (KOT). KOT är det gemensamma ansökningsregistret för högskolorna, via vilken studerande kan ansöka om rätten att delta i kurser eller studera hela examen. Ansökningsblanketten finns på www.optagelse.dk. 1.3.2. Professionellt godtagande av examina Professionellt godtagande av examina innebär erkännande av den professionella behörighet och kompetens som en utländsk examen ger. Den allmänna regeln i Norden är att professionellt godtagande av en examen endast krävs vid sk. reglerade yrken. Behörigheten för reglerade yrken definieras i var lands lagar eller förordningar och 7
myndigheterna bestämmer om rättigheten att idka yrket för varje bransch. Allmänt reglerade yrken är exempelvis yrken inom hälsobranschen, veterinärer, revisorer inom förvaltningen, advokater och idkare av sjöfarten. I Danmark finns listan av yrken, som kräver godkännande av rätt till yrkesutövning på www.cvuu.dk. Information om godkännandet av behörighet i Danmark hittar du på www.cirius.dk. Reglerade yrken i Island hittar du på handels- och industriministeriets webbplats www.idnadarraduneyti.is. I Finland ger Utbildningsstyrelsen (www.oph.fi) mera information om både professionell behörighet och reglerade yrken, i Norge är det Nokut (www.nokut.no) och i Sverige Högskoleverket (www.hsv.se). Mera om saken finns på den internationella webbplatsen för ENIC-NARIC (www.enic-naric.net). 1.3.3 Europass Europeiska kommissionen har tillsammans med CEDEFOP (Europeiskt centrum för yrkesutbildning) utvecklat Europass-kommunikationsverktyget för att öka transparensen och underlätta jämförandet av nationella examina. Europasset ger en tydlig helhetsbild av innehavarens kunnande. Utöver den kompetens som förvärvats via utbildning, praktik och arbetsliv kan också sådant kunnande som inhämtats utanför det officiella utbildningssystemet visas upp i passet. Mer information om Europass finns på adressen http://europass.cedefop.europa.eu. 2 UPPEHÅLLSTILLSTÅND OCH FOLKBOKFÖRING Nordiska medborgare behöver inget uppehålls- eller arbetstillstånd i ett annat nordiskt land. I flyttsituationer är nordbor dock bundna av det nordiska folkbokföringsavtalet, som ger nordbor rätten att mantalsskriva sig i endast ett land i taget. Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island är delaktiga i detta avtal och avtalet täcker även Färöarna, grönland och Åland. 2.1 Uppehålls- och arbetstillstånd Nordiska medborgare behöver inget uppehålls- eller arbetstillstånd i ett annat nordiskt land. Andra EU/EES-medborgare (EU och Liechtenstein) kan vistas inom EES-området (och således också i alla nordiska länder) upp till tre månader utan registrering. Registreringen sker hos polismyndigheten på hemorten. EU/EES-medborgare behöver inte heller arbetstillstånd för att kunna arbeta i ett annat EU/EES-land. Således kan också studeranden från dessa länder arbeta vid sidan av studierna. Det gäller ändå att passa på möjliga inkomstgränser för studiestöd. Vid sk. reglerade yrken bör man ansöka om professionellt godtagande av sin examen. Mera information hittar du i denna guide under Professionellt godtagande av examina. Medborgare från utanför EU/EES-området måste ansöka om ett uppehållstillstånd från inflyttningslandets myndigheter ifall de arbetar i landet eller studerar i över tre månader. Efter att ha fått ett uppehållstillstånd måste man ansöka om ett separat arbetstillstånd från arbetskraftsmyndigheten eller polisen. En person som har fått ett uppehållstillstånd p.g.a. studier har endast en begränsad rätt att arbeta i landet. Om du kommer utanför EU/EES-området och tänker flytta till de nordiska länderna eller från ett nordiskt land till ett annat, ta kontakt med inflyttningslandets ambassad i det landet du bor i för mer information om reglerna. Mer information hittar du även på utlänningsmyndigheternas webbplatser: Danmark www.nyidanmark.dk, Finland www.uvi.fi, Island www.utl.is, Norge www.udi.no och Sverige www.migrationsverket.se. 2.2 Folkbokföring och registrering Personer som rör sig mellan de nordiska länderna omfattas av det nordiska folkbokföringsavtalet mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, enligt vilket en person kan vara folkbokförd endast i ett nordiskt land i taget. Det beror på den officiella hemorten ifall man är berättigad till bosättningsbaserad socialförsäkring. Du hittar mera information om saken i denna guide under Sjukförsäkring och hälsovård eller Socialförsäkring. De nationella reglerna i de nordiska länderna avgör vem som folkbokförs i landet i fråga. Enligt reglerna bör person som flyttar från ett nordiskt land till ett annat anmäla sin flyttning till inflyttningslandets folkbokföringsmyndighet och bekräfta sin identitet t.ex. med pass, id-kort eller ett liknande officiellt intyg. Efter bekräftelsen av personuppgifterna överförs de elektroniskt från utflyttningslandets 8
folkbokföringsmyndighet till inflyttningslandets folkbokföringsmyndighet. Kom också ihåg att anmäla flyttningen till utflyttningslandets folkbokföringsmyndighet före flyttningen. Nedan presenteras de nationella praxisen i huvuddrag. Danmark Medborgare från ett annat nordiskt land kan vistas i Danmark högst sex månader utan att registrera sig hos kommunens registreringsmyndighet (Folkeregistret). Ett undantag till denna regel är Grönland där också nordiska medborgare måste registrera sig hos kommunens registreringsmyndighet ifall vistelsen varar över tre månader. Ifall personen ifråga vistas i mer än sex månader i Danmark måste han anmäla flyttningen både till utflyttningslandets och till inflyttningslandets folkbokföringsmyndighet. Efter anmälningen till det danska folkregistret får folkbokföringsmyndigheten i det gamla bosättningslandet bekräftelse på att du har blivit registrerad i Danmark. Då får du även ett danskt personnummer, det sk. CPR-numret. Det danska personnumret är nödvändigt av beskattningsskäl, ifall du jobbar i Danmark. Om du arbetar i under tre månader får du ett sk. källskattenummer (kildeskattenummer) i stället för personnumret. Mer information hittar du t.ex. på adressen www.borger.dk. Finland Personer som flyttar till Finland för minst ett år bör registrera sig på bosättningskommunens magistrat (maistraatti). Registreringen bör ske personligen, och man måste bevisa sin identitet med ett officiellt identitetsbevis, såsom pass eller id-kort. I Finland är den centrala myndigheten för folkbokföring Befolkningsregistercentralen. För inflyttare, som skall stanna permanent, registreras en hemkommun. Personer som flyttar till Finland för en kortare period än ett år kan också få ett personnummer (henkilötunnus, personbeteckning), men man registrerar inte en hemkommun för dem. En personbeteckning är nödvändig för att kunna arbeta i Finland. Man ansöka om en tillfällig personbeteckning från närmaste magistrat, skattekontor (verotoimisto) eller FPA:s lokala kontor (den finska socialförsäkringsmyndigheten, Kela). Mera information hittar du på magistratens webbplats www.maistraatti.fi och Befolkningsregistercentralens webbplats www.vaestorekisterikeskus.fi. Island Nordiska medborgare som tänker bosätta sig och arbeta i Island i under sex månader, behöver inte i allmänhet folkbokföra sig i Island. Ifall man behöver ett isländskt personnummer (kennitala) t.ex. på grund av studier eller arbete, kan man ansöka om personnumret på Island utan att folkbokföra sig där. Nordiska medborgare, som vistas i längre än sex månader i Island, bör folkbokföra sig i landet. Mer information hittar du på Nationalregistrets hemsida www.thjodskra.is. Norge Då du vistas i Norge i under sex månader, kan du ansöka om ett sk. D-nummer från folkregistret, vilket du behöver för bl.a. att få ett skattekort eller öppna ett bankkonto. Alla som flyttar till Norge eller vistas i landet i minst sex månader måste anmäla sig hos det lokala folkregistret. Då man registrerar sig i Norge får man det norska personnumret (fødselsnummer). Mer information finns på den norska skatteförvaltningens Skatteetatens hemsida www.skatteetaten.no. Sverige Nordiska medborgare som flyttar till Sverige kan bo i landet i under ett år utan att registrera sig. Ifall man vill arbeta, även tillfälligt, behöver man ett tillfälligt personnummer (samordningsnummer). Ifall man vistas längre än i ett år bör man anmäla flyttningen till det lokala skattekontoret som är den lokala folkbokföringsmyndigheten. Alla personer som registreras bosatta i Sverige får ett personnummer. Mer information hittar du på den svenska skatteförvaltningens hemsida www.skatteverket.se. 3 STUDIESTÖD Direkt studiestöd är ett nordiskt särdrag. Stödet baserar sig på viljan att ge alla ungdomar likadana möjligheter för studier oberoende av föräldrarnas förmögenhet. Stöd kan beviljas till högskolestudier, grund- och tilläggsstudier och fortbildning inom yrkesskolningen och i vissa fall även för gymnasiestudier. Ett annat nordiskt särdrag att man kan ta stödet med sig för studier utomlands och då få högre stöd än normalt. Praxis för beviljandet av studiestöd utomlands växlar från land till land, så det lönar sig alltid att kolla noggrant rätten till studiestöd innan man åker. I Norden har icke-medborgare i regel rätten att söka studiestöd i sitt boendeland, ifall de inte får något stöd från sitt hemland. Då bör man ha varit bosatt i landet i minst två år innan man börjat studera, antingen av familjeskäl eller arbete, eller ha flyttat till landet med sina föräldrar då man var under 20 år gammal. Personen bör dessutom vara mantalsskriven i landet och ämna stanna där. Det finns vissa nationella undantag från denna regel, så det lönar sig att vända sig till det lands studiestöds beviljare, som du söker studiestöd från. 9
Det är viktigt att uppmärksamma att studiestödet, studielånet och studiestipendier inte regleras av samma regler som tillhörigheten till ett nordiskt lands socialförsäkring. I flesta fall betalas studiestödet från det gamla bosättningslandet även om studeranden folkbokför sig i ett annat nordiskt land och tillhör således detta lands socialförsäkring. Nedan redogörs generella regler för studiemedel i olika nordiska länder. Danmark Statens Uddannelsesstøtte (SU) beviljar studeranden studiestöd och studielån (SU-stipendium og SU-lån). Storleken av stödet beror på längden av studier och studerandens andra inkomster. Mer information finns på www.su.dk. Därtill kan studeranden ansöka om stipendier och donationer från staten, utbildningsanstalter, fonder, stiftelser, föreningar, företag och även advokater. Information om dessa finns på www.krak.dk. Den danska regeringen beviljar också stipendier som baserar sig på ett kulturutbytesavtal mellan Danmark och övriga nordiska länder. Dessa är avsedda för forskare och doktorander och varar upp till nio månader. Då man tar studiestödet med sig från Danmark för studier i ett annat nordiskt land betalar man 10 % skatt till Danmark, ifall man inte kan bevisa, att studiestödet redan har beskattats i ett annat nordiskt land. På grund av det nordiska skatteavtalet beskattas studiestödet inte i två länder. Finland Folkpensionsanstalten kan bevilja studiestöd för studier utomlands, ifall studierna kan inkorporeras i en finländsk examen eller leder till examen i en godkänd högskola. Studiestöd kan även beviljas utomlands för en praktikperiod, som ingår i en finländsk examen. Vistelsen utomlands måste vara tillfällig och bero på studierna. Studiestöd beviljas inte för språkkurser, studier som förbereder för inträdesförhör till universitet eller till utbytesstudier i gymnasiet. Studiestödet består av studiepenning, bostadstillägg och studielån med statsborgen. Storleken påverkas av egna inkomster, föräldrarnas inkomster och makens/sambons inkomster. Finländska studerande kan ofta få högre studiestöd och bostadstillägg för studier utomlands för att avlägga en hel examen eller en del av den. För allmänbildande studier utomlands kan man få samma studiestöd som i hemlandet, med höjt bostadstillägg och låneborgen. Det finska studiestödet (men inte bostadstillägg eller bostadsbidrag) är alltid beskattningsbar inkomst som oftast beskattas enligt de finska reglerna även om studeranden bor utomlands. Man kan även få studiestöd för en examen, som består av enskilda kurser. Mera om studiestöd finns på Folkpensionsanstaltens webbplats, www.kela.fi. Island Lánasjóður íslenskra námsmanna (www.lin.is) beviljar studielån för isländska medborgare som studerar i utländska universitet eller högskolor. Förutsättningen är att grundutbildningen eller förhandskunskaper som utbildningsanstalten kräver motsvarar isländska utbildningsanstalternas krav. Också de som studerar i gymnasier på studielinjer som leder till en yrkesbeteckning, kan ansöka om studielån. Ifall utbildningen utförs vid sidan av arbete, beviljas inte studielån. Detta berör t.ex. läkarnas fortsatta studier. Storleken på lånet beror på den studerandes inkomster, makens inkomster och den övriga sociala situationen. Man kan också söka en förhöjning till studielånet t.ex. på basis av terminsavgifter eller resekostnader. Studielånet är skattefritt och det beskattas inte heller i de andra nordiska länderna. Norge I Norge kan elever och studeranden ansöka stipendier och lån från Statens lånekasse for utdanning dvs. Lånekassen, www.lanekassen.no. Elever under 19 år kan ansöka om stöd för fortsatta studier i Norge eller andra nordiska länder och studeranden som är över 19 år för fortsatta studier eller högskolestudier i Norge eller i andra nordiska länder. Förutsättningen är att undervisningen är officiellt godkänd i studielandet. Storleken på lånet och stipendiet beror på förvärvsinkomster och förmögenhet. Ifall den studerande inte bor hos sina föräldrar är han också berättigad till bostadsbidrag. Man har också möjlighet att söka extra stöd för resekostnader eller övriga kostnader (t.ex. studiematerialet). Den norska regeringen beviljar också stipendier för studeranden från andra nordiska länder. Man kan få stöd i 1-10 månader för studier eller forskningsarbete vid ett norskt universitet, en högskola eller forskningsanstalt. Det norska studiestödet är skattefritt ända till magisterexamen dvs. endast den studerande som bedriver fortsatta studier kan bli beskattad i vissa situationer. Dock sådant stöd som man får från arbetsgivaren kan beskattas som lön. 10
Sverige Centrala Studiestödsnämnden CSN (www.csn.se) beviljar studiestöd för universitets- och högskolestudier och andra postgymnasiala studier. Man kan få stöd under maximalt 12 terminer för eftergymnasiala studier. Man kan också få studiestöd för gymnasiestudier eller studier vid en folkhögskola samt kommunal eller statlig vuxenutbildning. För att få det svenska studiestödet med sig för studier utomlands måste man studera på heltid och minst under 13 veckor. Läroanstalten eller utbildningen bör vara officiellt ansedda och vid andra än akademiska språkkurser bör sökanden ha grundläggande behörighet för att kunna få studiestöd. I specialfall kan även arbetande EES-medborgare och invandrare få studiestöd fast de inte formellt skulle fylla kraven för studiestöd. Det svenska studielånet för studier utomlands varierar från land till land. Studiestödet för studier utomlands innehåller också en sjukförsäkring. Den studerande kan då anmäla CSN om en sjukledighet som varar över en vecka och fortfarande få studiestöd även om han inte skulle få studiepoäng under sjukledigheten. Studeranden är också berättigade till att ansöka om merkostnadslån ifall studierna förorsakar extra kostnader (t.ex. resekostnader och försäkringskostnader). 4 SJUKFÖRSÄKRING OCH HÄLSOVÅRD Om du blir sjuk under vistelsen i ett annat nordiskt land eller ett annat EU/EEA-land har du rätten till nödvändigt vård i landet på likadana villkor som landets egna medborgare även om du inte är socialförsäkrad i landet. Som studerande eller arbetstagare i ett annat nordiskt land är du berättigad till stöd under sjukperioden. Vem betalar stödet beror på om du studerar eller arbetar i landet och om du omfattas av landets socialförsäkring. I detta kapitel presenteras sjukförsäkring för studeranden som i Danmark, Island, Norge och Sverige tillhör förmåner som betalas i samband med studiestödet. I Finland är dock sjukförsäkring för studeranden en bosättningsbaserad förmån. Under kapitel arbetstagarnas sjukförsäkring presenteras EUkoordineringsförordning 1408/71 samt allmän information om sjukdagpenning i olika nordiska länder. Till slut presenteras ännu hälsovård i de nordiska länderna. 4.1. Sjukförsäkring för studeranden De nordiska studiestödssystemen bortsett från Finland innehåller en ekonomisk garanti för sjukperioden. Således betalas stödet av samma instans som betalar dig studiemedel ifall du blir sjuk under studier utomlands oberoende av vilket lands socialförsäkring du tillhör. Studeranden som får finländskt studiestöd är inte automatiskt försäkrade för sjukdom när de studerar utomlands. Deras möjlighet att få stöd under sjukdomen är avhängig av i vilket nordiskt land de är folkbokförda och om de har tidigare förvärvsarbetat i landet. Nedan presenteras social trygghet under studerandes sjukdomstid. Om du deltidsarbetar under studier kan du också vara berättigad till inkomstrelaterad sjukdagpenning. Mer information om detta hittar du under kapitel Arbetstagarnas hälsovård. Danmark. Studerande som omfattas av det danska studiestödet är i fall av sjukdom eller annars nedsatt studieförmåga berättigade till ett extra studiestöd (ekstra SU-klip). Tillägget är ett stöd och inte ett lån och det påverkar inte det totala stödet. För tillägget krävs en utredning och ett läkarintyg. Inkomstrelaterad dagpenning kan sökas av under socialskyddet lydande studerande som antingen under de senaste 13 veckorna förvärvsarbetat minst 120 timmar, varit sjuka under avlönad praktiktid eller nyss avslutat sina studier på minst 18 månader. Den inkomstrelaterade dagpenningen inverkar inte på beviljandet av ekstra SU-klip. Studerande med nedsatt studieförmåga p.g.a. psykiska eller fysiska orsaker har rätt till ett eget SPS-stöd (special pedagogisk støtte). Finland. I Finland baserar sig de studerandes trygghet under sjukdom på socialskyddslagen jämfört med de andra nordiska länderna där trygghet baserar sig på studiestödslagstiftningen. I Finland betalas bosättningsbaserad sjukdagpenning för en studerande som är mellan 16 och 67 år och fast bosatt i Finland och som pga. sjukdom inte kan framskrida i studier tillräckligt (4,8 studiepoäng per studiestödsmånad). Ofta anser man också att studerande använder onödigt studiestödsmånader under sjukdomen och de har för vana att överföra en sjukskriven studerande till sjukdagpenningsförfarandet efter två månader. Ansökan om sjukdagpenning förutsätter att utbetalande av studiestöd upphör. 11
De nordiska studerande som studerar i Finland, men får studiestöd från ett annat nordiskt land får oftast sjukersättningen från hemlandet då det inte finns behov för finsk sjukdagpenning som administreras av Folkpensionsanstalten www.fpa.fi. Den enda stödmöjligheten för en studerande som får studiestöd från Finland och tillhör socialförsäkringen i ett annat nordiskt land är i dagsläget studielandets arbetsbaserad inkomstrelaterad sjukdagpenning som förutsätter arbetshistoria i det landet. Mer information får du från FPA www.fpa.fi och från studielandets socialförsäkringsmyndighet. Island. På Island kan sjukskrivna studerande få stöd på basen av ett flexibelt studielån. Sjuka studerande kan anhålla om en flexibel bedömning av studieprestationerna. Studiecentralen kan vid beviljande av studielån bevilja en flexibilitetet på 25% för föreläsningarnas och 50% för examenstidens vidkommande. Den flexibla behandlingen påverkar inte det totala stödet och därför kan årsprestationerna stanna vid hälften av minimikravet. Om en studerande p.g.a. sjukdom inte kan prestera den krävda studiehelheten eller avancera i sina studier enligt minimikraven, är han berättigad till sjukdagpenning enligt det isländska socialskyddet. En fast sjukdagpenning utbetalas t.o.m. den 52:a veckan under en 24 månaders period. Rätt till inkomstrelaterad sjukdagpenning enligt fackförbundens tariff är studerande som vid insjuknandet förvärvsarbetar minst halvtid. Utbetalningsperioden av inkomstrelaterad dagpenning beror på anställningsförhållandets längd. Första året utbetalas dagpenning 2 dagar för varje anställningsmånad. Mer information hittar du på social- och hälsovårdsministeriets hemsida: (http://eng.heilbrigdisraduneyti.is/laws-and-regulations/nr/35 Norge. Sjukskrivna studerande som omfattas av det norska studiestödet är berättigade till sjukstipendier. Studerande som sjukskrivits över två veckor kan med stöd av läkarintyg ändra sitt studielån till ett stipendium. Det gäller under sjukdomstiden och förutsätter inga studieprestationer och det behöver heller inte återbetalas. Sjukstipendier beviljas för högst 4 månader och 2 veckor under ett läsår. Studerande som omfattas av det norska socialskyddet har också rätt till en inkomstrelaterad sjukdagpenning, om man har förvärvsarbetat över 4 veckor under det gångna året. Inkomstrelaterad dagpenning beviljas högst ett år och den beräknas på basen av inkomsterna de tre senaste åren. För många utländska studerandes del blir denna summa mycket anspråkslös. Å andra sidan får nordiska studerande från andra länder än Finland ta med sig sjukdagpenningen vid sidan av sitt studiestöd. Därför är de inte i behov av inkomstrelaterad dagpenning i studielandet. Mer information hittar du på www.lanekassen.no. Sverige. En studerande med rätt till svenskt studiestöd är även berättigad att lyfta studiestöd under sjukdomstiden. Stödet är det samma som det vanliga studiestödet, men under sjukdomstiden krävs inga studieprestationer eller studielån. En studerande som studerar utomlands men lyfter svenskt studiestöd får utlandsstudiestöd, i vilket det ingår en automatisk sjukförsäkring: en studerande kan anmäla om en sjukskrivning på minst en vecka till CSN och då lyfta stöd, även om han inte presterar några studieveckor. Före studierna eller under studierna förvärvsarbetande studerande som omfattas av det svenska socialskyddet och studerande utan svenskt studiestöd är berättigade till inkomstrelaterad sjukdagpenning (SGI). Ett villkor för dagpenningen är att man under minst ett år före studierna har förtjänat minst 24% mer än det årliga prisbasbeloppet. Mer information hittar du på www.csn.se. 4.2 Sjukvård för arbetstagare Arbetstagarnas rätt till socialförsäkring inom EU/EES-området regleras av EU-koordineringsförordning 1408/71. Enligt förordningen tillhör arbetstagaren arbetslandets socialförsäkring dvs. får bosättningsbaserade förmåner därifrån. Förordningen grundar sig på rätten till fri rörlighet inom EU/EESområdet enligt vilken arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig fritt inom EU/EES-området. När en person använder denna rätt tillhör de bara ett lands socialförsäkring i taget. Sjukförsäkring och sjukdagpenningen tillhör EU-förordningens tillämpningsområde. Medborgarna i de nordiska länderna får sjukförsäkringsförmåner från arbetslandet. I detta kapitel presenteras sjukförsäkringen för arbetstagare i de nordiska länderna. Notera att arbetstagare får ofta lön under sjukdom före sjukdagpenningen. Längden på sjuklönen definieras på arbetskontraktet. 12
Danmark. I Danmark har arbetstagare och studeranden som tillhör danskt socialskydd rätt till sjukdagpenning. Man måste ha arbetat 120 timmar under de föregående 13 veckor, blivit sjuk under en praktikperiod eller ha fullbordat studier som har varat minst 18 månader. Att man får inkomstrelaterad sjukdagpenning förhindrar inte betalningen av studiestödets ekstra SU-klip. Mer information hittar du på www.borger.dk. Finland. I Finland ansvarar FPA för inkomstrelaterad sjukdagpenning. En förutsättning för sjukdagpenningen är att du arbetade eller studerade månader innan arbetsoförmågan inträdde. Om du inte uppfyller arbetsvillkoret kan du beviljas dagpenning först när arbetsoförmågan har fortgått i minst 55 dagar i följd. FPA ger beslut om arbetsoförmögenhet på basis av läkarintyget och betalar stöd enligt den i beskattningen senast fastställda årsarbetsinkomsten. Mer information finns på www.fpa.fi. Arbetstagare som kommer till Finland från ett annat EU/EEA-land och således också från de nordiska länderna bör ta hänsyn till att rätten till finsk socialförsäkring uppstår gradvis beroende på arbetets längd. Om man arbetar under fyra månader i Finland tillhör inte arbetstagaren den finska sjukförsäkringen och har således inte heller rätt till sjukdagpenning. Mer information finns på FPA:s hemsida www.fpa.fi. Island. På Island finns två olika system för sjukdagpenningen. Den fasta sjukdagpenningen som alla socialförsäkrade har rätten till betalas högst under 52 veckor under en 24 månaders period. Till inkomstrelaterad sjukdagpenning som betalas av fackförbund är berättigade de som arbetar minst på halvtid då de blir sjuka. Stödperioden av inkomstrelaterad sjukdagpenning beror på arbetsavtalets längd. Mer information finns på Islands social- och hälsovårdsministeriets hemsida http://eng.heilbrigdisraduneyti.is och fackförbundens centralorganisations hemsida (www.asi.is). För att komma snabbare in i den isländska sjukförsäkringen måste man skaffa ett E104-intyg från hemlandet före avresan. Med intyget bevisas försäkringstid i ett annat EU/EES-land och den lämnas till den isländska socialförsäkringsmyndigheten Tryggingastofnun www.tr.is. Norge. I Norge är arbetstagare och studeranden som tillhör norskt socialskydd berättigade till sjukdagpenning ifall de har arbetat i Norge över fyra veckor under det pågående året. Man kan få inkomstrelaterad dagpenning högst för ett år och den räknas från årsarbetsinkomsten under föregående tre år. Mer information finns på www.nav.no. Sverige. I Sverige är arbetstagare och studeranden som inte får studiemedel berättigade till inkomstrelaterad sjukdagpenning. Dagpenningsbeloppet räknas på basis av årlig arbetsinkomst (sjukpenninggrundande inkomst). Beslutet om arbetsoförmåga ges av Försäkringskassan som du bör anmäla din sjukdom första dagen du blir sjuk. Mer information finns på www.fk.se 4.3 Hälsovård Om du blir sjuk under vistelsen i ett annat nordiskt land eller ett annat EU/EEA-land har du rätten till nödvändigt vård i landet på likadana villkor som landets egna medborgare även om du inte är socialförsäkrad i landet. Egenavgiften är således samma som för landets egna medborgare. Med nödvändig vård menas vård som inte kan vänta tills du återvänder till hemlandet. Som bevis används EU-sjukförsäkringskort som inte nödvändigtvis behövs inom Norden (och Storbritannien) som i det övriga EU/EES-området. De nordiska länderna har nämligen avstått från att betala för varandra sjukvårdskostnader för att minska byråkrati mellan länderna. Det räcker således att du visar en officiell legitimation i hälsovårdscentralen för att få nödvändigt vård. Det är dock bra att skaffa ett europeiskt sjukförsäkringskort ifall du annars reser inom EU/EES-området. Kortet får du från det landets socialförsäkringsmyndighet du är försäkrad i. Vid sidan av nödvändig vård har arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar som vistas tillfälligt i ett annat EU/EES-land rätten till kommunala hälsovårdstjänster enligt förordningen 1612/68. Studeranden har rätt till dessa tjänster ifall de är fast bosatta i kommunen. Nedan följer korta beskrivelser av ländernas kommunala hälsovård. Du kan förstås också använda privata hälsovårdstjänster. Danmark. I Danmark får både studerande och arbetstagare hälsovårdstjänster från kommunen. Det finns ingen kommunal tandläkarvård i Danmark vilket avviker från de övriga nordiska länderna. Tandläkarvård får man från privata tandläkare. 13
Finland. De som flyttar till Finland märker att det finns vid sidan av den offentliga sjukvården privat sjukvård som är vida använd. Många finländare har en privat olycksfallsförsäkring eftersom man måste betala en del av sjukkostnader själv. Universitetsstuderanden har en egen hälsovårdsstiftelse (www.yths.fi), som har mottagningar i olika universitetsstäder. YTHS erbjuder hälso- och sjukvård, mental sjukvård, tandvård och annan hälsovård för studeranden vid universiteten och högskolor. Hälsovård för elever i grundskolan, studeranden i yrkesskolor och gymnasier samt studeranden vid yrkeshögskolor ordnas av kommuner. Servicenivån för deras hälsovård varierar från kommun till kommun och vissa kommuner har således bättre tjänster för studeranden än andra. Island. På Island använder både arbetstagare och studeranden kommunal hälsovård. EU/EESmedborgare som flyttar till Island och som folkbokför sig i landet eller börjar arbeta, och om de inte längre tillhör utflyttningslandets socialförsäkring borde ta med sig E104-intyg från utflyttningslandets socialförsäkringsmyndighet där det framgår minst sexmånaders försäkringstid i ett annat EU/EES-land. Då kommer man direkt in i Islands sjukförsäkring och undviker väntetiden på sex månader. Intyget lämnas till Tryggingastofnun, socialförsäkringsmyndigheten på Island. Norge. I Norge arbetstagare och studeranden som folkbokför sig i landet och tillhör således norskt socialskydd har i regel rätt till en egen läkare (fastlege). För studeranden som studerar vid högskolor i Oslo finns en egen hälsovårdstjänst där det finns mottagning för läkare, psykologer och fysioterapeuter. Många studeranden väljer sin egen läkare via studenthälsovården i Oslo. I andra högskolor eller utbildningsanstalter i Norge finns inte en liknande tjänst. Sverige. I Sverige får man också normala hälsovårdstjänster från den kommunala hälsovården. Det finns också egna studenthälsovårdstjänster vid universiteten och högskolor (Studenthälsan), där man kan få hjälp närmast i frågor som berör problem med studieframgång. Studenthälsan kompletterar normala hälsovårdstjänster som studeranden får från kommunens hälsovårdscentral. 5 SOCIALFÖRSÄKRING Bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner i Norden är utöver kommunal hälsovård och sjukdagpenning folkpension dvs. ålderdoms- invalid- och familjepensioner, föräldraförmåner och andra familjeförmåner samt arbetslöshetsersättning. Enligt huvudregeln tillhör nordiska medborgare folkbokföringslandets socialskydd (se kapitel Uppehållstillstånd och folkbokföring). Denna regel gäller speciellt studeranden och andra ekonomiskt icke-aktiva personer. Ett undantag till denna regel är arbetstagare. Arbetstagarnas rätt till socialförsäkring inom EU/EES-området regleras av EU-förordning 1408/71. Således omfattas en arbetstagare som rör sig mellan nordiska länder enligt huvudregeln av arbetslandets socialförsäkring. Denna regel berör också arbetstagare som arbetar i ett nordiskt land och bor i ett annat. Således om du arbetar under studietiden i ditt studieland tillämpas i de flesta fallen studielandets lagstiftning oavsett folkbokföringen. Det är viktigt att komma ihåg att de nationella reglerna för olika förmåner som t.ex. familjeförmåner och sjukpenning varierar i de nordiska länderna. EU-förordning 1408/71 har endast en koordinerande funktion och försäkrar att medborgarna inte förlorar sociala rättigheter när de rör sig inom EU/EESområdet. Socialförsäkringssystemen är fortfarande nationella och förmåner och deras storlek varierar från land till land. OBS! Arbetstagare som kommer till Finland från ett annat EU/EEA-land och således också från de nordiska länderna bör ta hänsyn till att rätten till finsk socialförsäkring uppstår gradvis beroende på arbetets längd i Finland. Om man arbetar under fyra månader i Finland är man berättigad endast till socialförsäkring som är arbetsbaserad dvs. man har rätten till arbetspension, till offentlig hälso- och sjukvård så länge anställningen pågår och är olycksfallsförsäkrad i Finland. Till en del av förmåner som det allmänna bostadsbidraget uppstår rätten först efter två års arbete i Finland. Om man ämnar arbeta i Finland under en kort period (t.ex. sommarjobba) är det således viktigt att ta reda på socialförsäkringsfrågorna med utflyttningslandets myndigheter. 5.1 Pensioner Pensioner utgör en bred och komplicerad helhet. Som allmän regel kan man säga att folkpension är en bosättningsbaserad socialförsäkringsförmån och arbetspension arbetsbaserad socialförsäkringsförmån. Folkpensionen (ålderdomspension, arbetslöshetspension, invalidpension och familjepensioner) är avhängiga av bosättningstiden. Man är berättigad till arbetspension om man har arbetat i landet tillräckligt länge. 14
Det är bra att komma ihåg att pension beviljas i alla länder enligt landets lagstiftning. EU-förordning 1408/71 garanterar också betalningen av arbetspension till ett annat EU/EES-land om pensionen har intjänats i arbete i ett annat medlemsland. Arbetspension från andra EU/EES-länder kan man ansöka samtidigt när man ansöker pension i hemlandet. Kom ihåg att behålla gamla lönespecifikationer från arbete i andra nordiska länder. Den nordiska socialförsäkringskonventionen ger också rätten till folkpensionen från ett annat nordiskt land enligt det landets lagstiftning där personen i fråga har varit bosatt eller arbetat. 5.2 Familje- och föräldraförmåner Socialförsäkringssystemen är fortfarande nationella och förmåner och deras storlek varierar från land till land. Detta gäller också familjeförmånerna och därför är det viktigt att i god tid före flyttning ta reda på vilket land betalar t.ex. barnbidraget. Mer information om familje- och föräldraförmåner hittar du på Hallå Nordens hemsida under Barn och familj. Mer information om dagvården för barn hittar du under Dagvård för barn och skola. 5.3 Arbetslöshetsersättning För att få arbetslöshetsersättning krävs enligt huvudregeln att personen i fråga är försäkrad för arbetslösheten i arbetslandet. Det finns dock vissa undantag till denna regel som t.ex. utsända arbetstagare som tillhör hemlandets arbetslöshetsersättning. Mer information om utsända arbetstagare hittar du på Hallå Nordens hemsida under Utsända arbetstagare, gränsarbetare och gränsgångare. Om du söker ett arbete eller skall arbeta i ett annat nordiskt land är det viktigt att vara medveten om hur arbetssökandet påverkar arbetslöshetsersättningen, överföringen av försäkringsperioder från ett land till ett annat samt uppfyllandet av ett arbetsvillkor som krävs för dagpenning. Om du flyttar när du är arbetslös, kan du hamna i en situation där inget land betalar dig arbetslöshetsersättning. Speciellt därför är det viktigt att ta reda på vad du är berättigad till i god tid före flyttning. 5.3.1 Arbetslöshetskassor och arbetslöshetsersättning Man tillhör det landets arbetslöshetskassa där man arbetar. I Danmark, Finland och Sverige finns ett system med frivilligt medlemskap i en arbetslöshetskassa. På Island och i Norge blir arbetstagaren medlem i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen när han börjar arbetet. Om du flyttar från Danmark, Finland eller Sverige till ett av dessa länder lönar det sig att stanna kvar i utflyttningslandets arbetslöshetskassa så länge du blir medlem i det nya arbetslandets kassa för att undvika avbrytningar i försäkringstiden. Storleken på arbetslöshetsersättningen och ersättningstiden varierar från land till land som också arbetsvillkoret för att vara berättigad till dagpenning. Allmänt kan dagpenningen delas till grundpenning och inkomstrelaterad dagpenning som en arbetslös arbetstagare har rätt till ifall han fyller arbetsvillkoret. 5.3.2 Arbetsvillkoret Storleken på arbetslöshetsersättningen och ersättningstiden varierar från land till land som också arbetsvillkoret för att vara berättigad till dagpenning. I Norge och Danmark är tiden åtta veckor, i Finland och i Sverige fyra veckor och på Island tio veckor. Om personen har arbetat i något EU/EES-land och blir arbetslös i det landet innan han har arbetat den tid som krävs för arbetsvillkoret för arbetslöshetsförmåner har han rätt att tillgodoräkna sig försäkrings- och arbetsperioder i andra EU/EESländer. 5.3.3 Överföring av försäkringsperioder mellan EU/EES-länder Arbets- och försäkringsperioder överförs från ett land till ett annat med E301-intyg. Intyget får man från arbetskraftsmyndigheten, medlemmar i en arbetslöshetskassa i Danmark, Finland och Sverige från sin egen kassa. En person som rör sig inom Norden har pga. den nordiska socialskyddskonventionen den fördelen att om han återvänder från ett nordiskt land till ett annat inom fem år är han berättigad till arbetslöshetsersättning utan arbetsvillkoret. Denna regel gäller alla som bor i de nordiska länderna. Om en person återvänder från ett annat nordiskt land efter att ha varit borta över fem år, krävs att man uppfyller arbetsvillkoret i det landet. 15
5.3.4 Arbetssökning i ett annat nordiskt land med tre månaders arbetslöshetsersättning Enligt EU/EES-reglerna kan en person som har anmält sig till arbetslös arbetssökande ha rätten till att åka till ett annat EU/EES-land för arbetssökning och under denna period behålla rätten till arbetslöshetsersättning från hemlandet. Arbetssökande från Danmark, Finland och Sverige borde uppmärksamma att behålla medlemskapet i en arbetslöshetskassa i kraft under arbetssökning i ett annat medlemsland. Ifall personen inte hittar ett arbete, måste han återvända till hemlandet inom tre månader och anmäla sig till arbetskratsmyndigheten för att behålla rätten till arbetslöshetsersättning. Mer information om arbetslöshetsersättningen i de nordiska länderna och kontaktuppgifter till nationella myndigheter hittar du t.ex. på Hallå Nordens hemsida www.hallonorden.org. 5.4 Stödformer för boende I alla nordiska länder kan personer som tillhör landets socialskydd eller får studiestöd att ansöka om ett separat bostadsbidrag. Allmänna villkor för stödet i alla länder är personens disponibla inkomster, boendeutgifter, förmögenhet och antalet personer som ingår i hushållet. I Finland och i Norge innehåller studiestödet ett bostadstillägg, men i andra nordiska länder måste man ansöka om stödet separat. Nationella regler för bostadsbidraget beskrivs nedan. I Danmark finns två separata bidragsformer: bostadstillägg för pensionärer och bostadsgaranti (boligsikring) för extra boendekostnader. Alla som bor i en hyreslägenhet har rätten till att ansöka om bostadsgaranti och stödformen är skattefri. Mer information finns på socialministeriets hemsida www.social.dk. I Finland kan alla hushåll med låga inkomster ansöka om bostadsbidrag (asumistuki) för att minska boendekostnader. Studeranden som får studiemedel från ett annat land är dock inte berättigade till bostadsbidraget. Bostadsbidrag kan beviljas för hyres-, bostadsrätts- och delägarbostäder i Finland. Man måste vara fast bosatt i lägenheten. Mer information om stödet finns på adressen www.fpa.fi. På Island är alla över 18-åringar som bor i en hyreslägenhet över sex månader berättigade att ansöka bostadsbidrag (húsaleigubætur). Storleken av stödet beror på antalet personer i hushållet och antalet barn. Stödformen är skattefri. Hyreskontraktet måste vara registrerat hos kommunens myndigheter. Ansökan görs för ett år i taget varefter den måste förnyas. Om du är studerande och över 20 år måste du också bevisa att du studerar på heltid. Mer information om stödet och information om ansökningsproceduren på engelska hittar du på www.mcc.is. I regel kan endast studeranden få bostadsbidrag i Norge. Mer information hittar du på Husbankens hemsida www.husbanken.no. I Sverige har bostadsbidraget delats till separata stödformer för ungdomar, föräldrar, pensionärer och värnpliktiga. När det gäller ungdomar är alla 18-28-åringar berättigade till bostadsbidraget. Storleken på stödet beror på hushållets och bostadens storlek samt boendekostnader och inkomstnivån. För att vara berättigad till stödet måste du ha ett svenskt personnummer och du måste vara registrerad i bostadsadressen. Mer information finns på adressen www.forsakringskassan.se. 5.5 Socialt bistånd/utkomststöd Utkomstskyddet är samhällets stödform i krissituationer där personens eller familjens inkomster och förmögenhet inte räcker till för nödvändiga vardagliga kostnader. Stödformen är en bosättningsbaserad förmån. Detta betyder att den beviljas endast till personer som har en officiell bostadsadress i landet där man ansöker stödet. I Danmark beviljar kommunerna antingen kontanthjælp eller starthjælp för personer som inte kan försörja sig själva. Enligt huvudregeln är man berättigad att få kontanthjælp ifall man har vistats i Danmark längre än sju år. Starthjælp beviljas för personer som inte uppfyller detta krav. Mer information och noggrannare regler för stödformer finns på www.borger.dk. I Finland beviljar också kommunerna socialt bidrag (toimeentulotuki, utkomststöd). Stödet beviljas efter ansökning och man kan oftast få stöd för en månad i taget. Mer information finns på Social- och hälsovårdsministeriets hemsida www.stm.fi. 16
På Island kan lokala socialmyndigheter bevilja tillfälligt socialt bidrag för personer som är fast bosatta på Island i särskilda situationer. För mer information kontakta din isländska hemkommun vid behov. I Norge kan personer i en svår ekonomisk situation söka socialt bidrag (økonomisk stønad) från kommunens socialbyrå om man inte är berättigad till arbetslöshetsersättning. Stödet beviljas för särskilda krissituationer om personen inte kan klara av sina obligatoriska utgifter. Det finns inga klara regler utan man gör en individuell prövning. Mer information finns på Sosial- och helsedirektoratets hemsida www.shdir.no. I Sverige kan Socialtjänsten vid kommunen bevilja ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten gör en individuell prövning. Stödet baserar sig på konsumentnormen som regeringen fastställer för ett år i taget. Därtill beviljas stöd för andra nödvändiga kostnader som bostadskostnader och elektricitet. Mer information finns t.ex. på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se. 6 BESKATTNING En privatperson som bor i ett land och som har inkomster eller egendom i ett annat land kan enligt de nationella reglerna vara skattepliktig i båda länder. För att undvika dubbelbeskattning i Norden har de nordiska länderna knutit ett skatteavtal om undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och förmögenhet. Enligt huvudregeln beskattas man alltid i arbetslandet. Före arbete i utlandet är det dock alltid bra att vara i kontakt med skatteförvaltningen i hemlandet. Hur du blir beskattad beror på om du är begränsad skattskyldig eller obegränsad skattskyldig i landet där du arbetar. Obegränsat skattskyldiga är enligt huvudregeln personer som arbetar över sex månader eller 183 dagar i ett land och begränsat skattskyldiga utländska studeranden och personer som arbetar under sex månader i ett land. En tillfällig vistelse i ett annat land avbryter inte sexmånadersperioden. Det finns dock många undantag till denna huvudregel. Den allmänna skatteplikten slutar normalt först några år efter utflyttningen om man inte bevisar separat att man inte har någon väsentlig anknytning till det gamla hemlandet. Det nordiska skatteavtalet förbjuder dock den sk. dubbelbeskattningen. Det är också bra att notera hur inkomster från ett annat land kan påverka progressionen i hemlandet: t.ex. studiestödet från hemlandet kan påverka skatteprocenten i studielandet där man också arbetar eller löneinkomster från ett sommarjobb i ett annat nordiskt land kan påverka skatteprocenten i hemlandet. Därför är det bra att kolla skatteprocenten med skattemyndigheterna. På adressen www.nordisketax.net, de nordiska skatteförvaltningarnas gemensamma skatteportal finns det nordiska skatteavtalet och nyttig information om beskattningen i olika nordiska länder på respektive lands språk. På skatteportalen finns även information om beskattningen på de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Därtill finns det ett sk. virtuellt skattekontor i samband med portalen vilket betyder att du kan lämna frågor om beskattning till sakkunniga i de nordiska skatteförvaltningarna på ditt eget modersmål. Isländska och färöiska studeranden berörs av speciella regler i alla nordiska länder. De blir inte beskattade i studielandet om inkomsterna inte överstiger en viss summa. Nordiska ungdomar som sommarjobbar via Nordjobb-utbytesprogram har också särskilda regler i beskattningen i vissa nordiska länder. Nedan presenteras kort allmänna beskattningsregler som berör studeranden och unga arbetstagare i olika nordiska länder. 6.1 Beskattning av inkomst Huvudregeln i de nordiska länderna är att löneinkomster beskattas i arbetslandet. Om du skall lämna in en deklaration och om dina inkomster från andra länder påverkar skatteprocentet är avhängiga av om du är obegränsat eller begränsat skattskyldig i landet. Nedan hittar du allmän information om beskattningen i de nordiska länderna. Danmark. Obegränsat skattskyldiga personer måste deklarera alla inkomster i både Danmark och i utlandet. Det finns tre skattesatser för olika inkomstnivåer. Om dina inkomster är låga och överstiger inte en viss gräns behöver du inte betala skatt, men du behöver fortfarande ett skattekort. Några yrkesgrupper som t.ex. sjömän har särskilda skatteregler. Du får mera information om dessa särregler från den lokala skattemyndigheten och på www.skat.dk. 17
Även begränsat skattskyldiga personer behöver alltid ett källskattenummer (kildeskattenummer) och ett skattekort. Den allmänna källskatteprocenten är 37 %. Begränsat skattskyldiga personer måste också deklarera alla inkomster i Danmark med blanketten "Selvangivelse for begrænset skattepligtige". Danmark och Sverige har också knutit ett bilateralt skatteavtal om särskilda skattefrågor (har betydelse för arbetstagare i Öresundsområdet). Mer information får du från de nationella skattemyndigheterna i Danmark och i Sverige. Finland. Obegränsat skattskyldiga arbetstagare beskattas på samma sätt som andra invånare i Finland och de har också rätten till skatteavdrag. Arbetsgivaren gör förskottsinnehållningen enligt ditt skattekort som du får från det lokala skattekontoret. Om du inte uppvisar skattekortet, är förskottsinnehållning 60 procent. Begränsat skattskyldiga i Finland är utländska studeranden och arbetstagare som vistas i Finland under sex månader. Begränsat skattskyldiga betalar källskatt. Skatteprocenten är 35 % (15 % idrottare och uppträdande artist) av lönen som överstiger det sk. källskatteavdraget på 510 / månad eller under en kortare period än månad 17 / dag. För att få avdraget behöver du ett källskattekort som du får från det lokala skattekontoret (www.vero.fi). Om dina inkomster i Finland är minst 75 % av dina inkomster under kalenderåret kan du på efterhand kräva progressiv beskattning istället för källskatten. Begränsat skattskyldiga behöver lämna skattedeklaration i Finland endast om de under skatteåret har ägt en fastighet i Finland eller aktielägenhet eller har bedrivit näringsverksamhet i Finland från ett fast driftställe. Island. En obegränsat skattskyldig person betalar statlig skatt ungefär 23 % och kommunal skatt 13 %. Det sk. grundavdraget tas till hänsyn i beskattningen. Även begränsat skattskyldiga har rätten till detta avdrag. Begränsat skattskyldiga personer måste också lämna in en skattedeklaration senast en vecka innan avresan. Deklarationen lämnas till den lokala skattemyndigheten där man har intjänat inkomsterna. Kontaktuppgifter till skattekontoren och mer information om beskattningen på Island hittar du på skatteförvaltningens hemsida www.rsk.is. Norge. Du är obegränsat skatteskyldig i Norge ifall du vistas i Norge över 183 dagar under en tolvmånadersperiod eller över 270 dagar under 36 månaders period. Noggrannare regler för obegränsad och begränsad skatteplikt finns på www.nordisketax.net. Alla som uppbär skattepliktig lön måste ha ett skattekort som anger hur mycket skatt skall dras. Om dina inkomster är mycket låga kan du få ett frikort. Ifall du inte lämnar skattekortet till arbetsgivaren eller inte inkommer med skattsedel när fribeloppet är förbrukat, ska arbetsgivaren dra 50 % skatt från löneintäkten. I slutet av året måste både obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga lämna in en skattedeklaration. Noggrannare regler och kontaktuppgifter till skattekontoren (likningskontor) hittar du på Skatteetatens hemsida www.skatteetaten.no. Sverige. Begränsat skattskyldiga blir beskattade endast av den inkomst som de har intjänat i Sverige. Av dessa inkomster betalar man Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) som är 25 %. Uppträdande artister och idrottare betalar Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, A-SINK. Utländska arbetstagare har också möjligheten att bli beskattad enligt vanliga skatteregler och betala statlig och kommunal inkomstskatt. Ansökan lämnas till det lokala skattekontoret (www.skatteverket.se). De som betalar SINK- eller A-SINK inkomstskatt behöver inte lämna in en deklaration, men om man blir beskattad enligt vanliga skatteregler måste man deklarera sina inkomster till den svenska skattemyndigheten. Skattedeklarationen måste också alltid lämnas in om man är obegränsat skatteskyldig. Närmare information får du från Skatteverket www.skatteverket.se. 6.2 Beskattning av studiestödet Enligt det nordiska skatteavtalet beskattas studiestödet i det landet som utbetalar stödet. En studerande behöver inte betala skatt i studielandet om det inte är fråga om en arbetspraktik eller arbete. I Danmark och I Finland höjer studiestödet från andra länder skatteprocenten eftersom studiestödet anses vara skattepliktig inkomst i dessa två länder. Om t.ex. en svensk studerande flyttar till Danmark för att studera och är allmän skattepliktig i Danmark, måste han betala 10 % skatt till Danmark av sitt svenska studiestöd. Mer information om beskattningen av studiestödet får du från de nationella skattemyndigheterna. 18
7 ANNAT ATT KOMMA IHÅG VID FLYTTET 7.1 Privatförsäkringar Det krävs inga särskilda privatförsäkringar från de nordiska medborgarna under vistelsen i andra nordiska länder. Även om socialskyddet i de nordiska länderna är ganska omfattande lönar det sig ofta att skaffa sig en frivillig försäkring, t ex en rese- eller olycksfallsförsäkring. Hälsovård för studeranden är nämligen inte alltid lika omfattande och billig som i hemlandet. Du bör även tänka över att försäkra din egendom. De flesta hemförsäkringar omfattar även egendom som du har med dig i utlandet. Fråga mer om försäkringar på ditt eget försäkringsbolag före avresan. Det är värt att notera att försäkringsbolagen kräver ofta att man tillhör landets socialförsäkring. Om du flyttar permanent till ett annat nordiskt land diskutera olika alternativ med ditt försäkringsbolag. 7.2 Hur hittar jag en bostad? Det finns många olika boendeformer i de nordiska länderna. Du kan välja mellan ägarbostad, en delvis ägd bostad eller hyreslägenhet. Olika fonder har också bostäder för studeranden och företagen ordnar ofta bostäder för sina anställda. Det lönar sig att undersöka olika alternativ före flyttning. Speciellt i stora städer finns det hela tiden brist på hyreslägenheter. Det är också bra att notera att på Island äger privatpersoner en stor del av bostäder och det finns få hyreslägenheter. Och om en person med utländsk härkomst vill köpa en lägenhet i Danmark måste man ansöka om ett tillstånd från det danska justitieministeriet. Det finns också flera stödformer för boendet. Stöd kanaliseras till medborgarna både indirekt och direkt. Den vanligaste stödformen är bostadsbidraget som du hittar mera information om i guidens kapitel Stödformer för boende. Tillgång till lediga bostäder varierar mycket i olika delar av Norden och det finns också skillnader i prisnivån. De bästa kanalerna för att hitta en bostad är annonser i tidningar, Internet, kommunens bostadsförmedling och privata fastighetsmäklare. Privata hyreslägenheter annonseras oftast i tidningar och i Internet. Det lönar sig också att lämna en egen annons. Studerande kan söka studentlägenheter via studieortens studentföreningar ifall man inte är berättigad till en bostad via ett utbytesprogram. Du hittar en boenderelaterad länklista i slutet av guiden. Du kan också försöka skaffa en bostad direkt från ägaren eller via en privat fastighetsmäklare. I det senare fallet debiteras ofta ett mäklararvode. Man kan också höra efter lediga bostäder från kommunens bostadsförmedling. Ansökningsproceduren varierar, men bostäderna delas oftast på basis av bostadsbehovet och inkomster. Därutöver finns det i de nordiska länderna andra samfund och byggherrar som hyr ut bostäder under marknadspriset. Mer information om ägarbostäder hittar du på Hallå Nordens hemsida under Boende. 7.3 Öppnandet av ett bankkonto Praxisen för öppnandet av ett bankkonto varierar från bank till bank. Nyttiga dokument att ta med i banken när du vill öppna ett konto är vid sidan av ett officiellt identitetsbevis t.ex. arbetskontrakt, antagningsbrev från din utbildningsanstalt eller studentkort. Du kan också be ett rekommendationsbrev från din bank i hemlandet. Om du vistas bara tillfälligt i landet kom ihåg att stänga kontot när du lämnar landet. Nedan presenteras praxis i olika nordiska länder. I Danmark behöver du ha en dansk adress i befolkningsregistret eller dansk företagsadress för att kunna öppna ett konto. För att kunna få ett kreditkort behöver du ha ständiga inkomster och i vissa fall även ett danskt personnummer. I Finland behöver man ett officiellt personbevis (helst pass) för att kunna öppna ett konto. Finskt personnummer är inte ett krav för att kunna öppna ett konto. I vissa bank krävs dock att du har en registrerad adress i Finland. På Island behöver man vanligtvis ett personnummer för öppnandet av ett bankkonto. 19
I Norge kräver några banker ett norskt personnummer och andra ett tillfälligt personnummer dvs. d- nummer. Undervisningsanstalter kan hjälpa studenter med d-numrets rekvirering. I Sverige krävs det ett svenskt personnummer/samordningsnummer för att kunna öppna ett konto. Du behöver även visa din legitimation (EU-pass, körkort eller personkort). Det finns även banker som kräver att din bank i hemlandet bekräftar din identitet. 7.4 Införsel av flyttgods, medicin och husdjur till andra nordiska länder I detta kapitel presenteras de viktigaste begränsningar för införsel av flyttgods, medicin och husdjur. Därtill är införsel av vissa gods som t.ex. bilar, djurprodukter, växter och växtdelar samt vapen och ammunition tillåtet endast under vissa förutsättningar. Mer information om begränsningar hittar du på Hallå Nordens hemsida. Flyttgods. Om man flyttar permanent anses personliga varor vara flyttgods. Studier i ett annat land anses inte vara permanenta och således är inte ägodelar som en studerande har med sig i ett annat nordiskt land flyttgods. Personlig egendom av en person som flyttar från ett EU-land till ett annat är fri från skatter och övriga restriktioner med vissa undantag. Mer information hittar du på Hallå Nordens hemsida. Medicin. Man får föra in från ett annat EU/EES-land för eget personligt bruk recept- och egenvårdsläkemedel i en mängd som motsvarar högst ett års förbrukning. Vid behov måste man kunna intyga att mediciner är avsedda för resenärens personliga medicinering. Mer information hittar du på Hallå Nordens hemsida. Hundar, katter och frettar. När man reser inom EU-området måste de medföljande husdjur ha ett djurpass beviljat av en befullmäktigad veterinär. Veterinären kollar att djuren är tatueringsmärkt eller har ett chip och att den är vaccinerat mot rabies. Veterinären markerar också andra utförda vaccineringar och behandlingar t.ex. mot bandmaskar. Samma regler gäller också vid införsel till Norge, men hundar, katter och frettar som importeras till Island behöver ett importillstånd. Tillståndet beviljas av Islands lantbrukministerium. De djur som tas med till Island hölls i karantän i fyra veckor. Sverige och Norge har också friare regler för in- och utförsel mellan dessa två länder. Mer information om praxisen hittar du på de nationella myndigheternas webbsidor. I Danmark finns information på www.foedevarestyrelsen.dk, i Finland på www.evira.fi, i Island på www.landbunadarraduneyti.is, i Norge www.mattilsynet.no och i Sverige på www.sjv.se. 9 STUDIE- OCH UNGDOMSRABATTER I NORDEN Studeranden är berättigade till en mängd studierabatter när de rör sig i Norden. Med ett ISIC-kort eller EURO<26-kort får man rabatt t ex på museer, kulturevenemang, restauranger och affärer. Man kan även få rabatt på buss-, färj-, flyg- och tågresorna (www.isic.org, www.euro26.org). Oftast är det lönsamt att skaffa ett internationellt studentkort. Som utländsk studerande kan du även söka ditt eget studielands studentkort. I Danmark får du rabatt på kollektivtrafik bara ifall du får studiestöd från Danmark, dvs. från Statens Uddannelsesstøtte, då det gäller högskolestudier. Således nordiska medborgare som har tillgång till danskt studiestöd kan få rabatt på kollektivtrafik. Andra grads studier stöds med regionalförvaltnings finanser. I Finland kan en utländsk student bli medlem i sin egen studentförening och då få tillgång till studierabatt i Finland. Med studentkortet får du rabatt på måltider på universiteten och högskolor samt på vandrarhem och kollektivtrafik. På tåg och fjärrtrafik är rabatten i allmänhet 50 %. På Island kan du få rabatt på många olika företag med studentkort (SHÌ-kort). Alla som studerar på Islands universitet är berättigade att få kortet, men man behöver dock ett isländskt personnummer För mera information se http://hi.studentakort.is. I Norge kan studeranden få 25 % rabatt på tågresor. Man får ocks rabatt på bussresor i fjärrtrafiken. Rabatten beror på resan och en utländsk studerande behöver ha ISIC-kort för att vara berättigad till rabatten. På Oslo regionen ger kollektivtrafiken också rabatt till studenter med studentkort. 20