Tigerns År 2010 På dödsbädden kallade Buddha till sig alla jordens djur. Men bara tolv kom i tur och ordning råttan, oxen, tigern, haren, draken, ormen, hästen, geten, apan, tuppen, hunden och sist grisen. Buddha tackade genom att ge dem varsitt år. Tolv djur avlöser varandra under tolv år i kinesisk tid. Den 14 februari 2010 övergår Oxens År i Tigerns År. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper.
Om tolv år - 2022 Om tolv år är det Tigerns År igen. Tigerns kurvor pekar i en tydlig men tragisk riktning. 2022 kommer den vilda tigern att vara utrotad om vi inte försvarar tigern och dess marker. Tänk om Tigerns År 2010 kan innebära att vi människor inte tiger längre? Utan gör något stort för ett stort djur. Ung tiger i Ranthambore nationalpark, Rajasthan, Indien. Tigern (Panthera tigris) är världens största katt. Den lever och jagar ensam i mörkret. På dagen vilar den mest.
En sorglig historia För 100 år sedan fanns det 100 000 vilda tigrar. Tigerns rike var stort Turkiet, Indiska halvön, Kina, Sydostasien med den indonesiska övärlden, Korea och ryska Fjärran Östern var hem för tigerns nio underarter. Idag finns endast fem underarter kvar. Kanske bara 3 500 tigrar! En tragisk spillra. Om 12 år kan också spillran vara borta. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Ett tigerrevir i Indien kan vara 60 kvadratkilometer för hanarna och 25 kvadratkilometer för honorna.
Tigerns länder Tigern kräver stora områden med gott om bytesdjur som hjortar, vildsvin och apor. Idag finns det tigrar i fjorton av världens länder. Största antalet finns i Indien och bara några få i Nordkorea. Här är tigerns länder under tigeråret 2010: Indien Kambodja Malaysia Ryssland Thailand Sumatra Bangladesh Nepal Burma Bhutan Laos Vietnam Kina Nordkorea. Vattenhjort eller barasingha i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Arten är ett av tigerns bytesdjur i djungeln, känd från Kiplings Djungelboken. Hjorten är liksom tigern hotad av att dess skogar försvinner.
Tigerns kriser Under kolonialtiden jagades tigern hårt i Indien. De vackra, randiga skinnen var värdefulla troféer. 1973 startade premiärminister Indira Gandhi Projekt Tiger. Nio reservat skapades. Tigern räddades men på 1990-talet var det dags igen. Tjuvjakten tog fart, nu på grund av sug efter både skinn och malda tigerben traditionell orientalisk medicin. På 2000-talet utvecklas stora illegala nätverk för handel med tigerns döda delar. Ett annat hot är att tigerns skogar avverkas eller uppodlas till palmoljeplantager. Tigerns vackra, randiga päls är inte skapad till att pryda fåfänga människor som söker status. Nej den är till för att göra djuret nästintill osynligt när den smyger fram i högt gräs för att jaga.
Med tigern som granne Det är inte alltid lätt att ha tigern som granne. Med djuren följer de vanliga rovdjursproblemen. Tigern kan döda boskap och till och med människor. I vissa tigerlandskap trivs även elefant och noshörning. De är också fruktade, eftersom de kan angripa människor. I tigerprojekt är det viktigt att stödja lokalbefolkningen genom att ge ersättning för de skador tigern orsakar. En get har blivit dödad av en tiger. Bonden, mannen till höger, hade tre getter. Två har rivits, bara en har han kvar. Tigern blev skrämd och lämnade bytet. Ägaren får nu hjälp med rapportering av skadan för att kunna få ersättning från indiska staten. Kaziranga, Assam, Indien.
Mångdubbel nytta Tigern kräver stora sammanhängande landskap där djuren får vara i fred för människans störning. I tigerns landskap trivs många andra hotade arter, till exempel den vilda asiatiska elefanten och den indiska noshörningen. När vi värnar om tigern och tigerns marker får vi både en rik biologisk mångfald och värdefulla ekosystemtjänster på köpet. Det kommer också människan till nytta. Asiatisk elefant i Kaziranga nationalpark, Assam, Indien. Elefanten och andra indiska arter drar nytta av att stora tigerlandskap skyddas.
Tigerturism Det finns tigerturism som är till skada, där pengarna inte stannar i lokalsamhället. Men välarrangerad och etisk ekoturism där besökarna får se tigern i sin miljö är ett bra sätt att skydda tigrarna. Det ger pengar till den lokala ekonomin och ökar tigerns status hos lokalbefolkningen. Naturturism från elefantryggen i Kaziranga nationalpark, Assam, Indien. På elefanten kan man komma tigern nära, en stark upplevelse för besökaren. Men se till att turistföretaget arbetar till nytta för lokalbefolkningen.
Problem i tigerreservat Ett tigerreservat löser inte alla problem. Här är några bekymmer att ta itu med: Tjuvjakt Okontrollerad turism Avsaknad av skogsförbindelser till andra tigerområden Konflikter gentemot angränsande odlingsområden Olagligt bete, skogsbruk och skogsbrand i reservaten Dåligt med pengar, för lite och för dåligt utrustad personal för att sköta reservaten Risodling på gränsen till Kaziranga nationalpark, Assam, Indien. Här finns risker för konflikter med tigern. Naturvård handlar också om att stödja bönderna så att tigern kan accepteras som granne.
WWF tiger inte Det här vill WWF Skapa 13 stora tigerlandskap med välbevakade reservat och sammanbindande korridorer där tigrar kan röra sig fritt. Förhindra den internationella handeln med tigerdelar. Engagera lokalbefolkningen och ge bra ekonomiska alternativ till skogsavverkning, tjuvjakt och annat som hotar tigern. Kräva tigervänliga förpliktelser och aktiviteter av regeringar, organisationer och företag i tigerländer. Världsnaturfonden WWF arbetar för att antalet tigrar ska fördubblas till 2020. Tigrar är bra på att föröka sig om det bara finns utrymme, föda och fungerande skydd.
Lokalbefolkningens stöd Om tigern ska ges utrymme att leva måste människorna i tigerområden acceptera den randiga grannen. WWF vill skapa alternativ till tjuvjakt och skogsskövling. Turism, trälackodling, trädplantering, effektivare spisar eller honungsinsamling är några inkomstkällor som gagnar tigern. Bon av vilda honungsbin dräneras på honung i Assam, Indien. Insamlaren är väl klädd som skydd mot bistick. Ett exempel på alternativa inkomstkällor för människor i tigerlandskapet.
Tigerprojekt Att skydda tigern handlar om att skapa livsrum för arten, stora tigerlandskap med människor som är delaktiga i arbetet. Världsnaturfonden WWF stöder omfattande tigerprojekt i dessa områden i tigerns utbredningsområde: INDIEN Terai Arc, Satpuda Maikal, Sunderbans, Kaziranga och Western Ghats tigerlandskap KAMBODJA Lower Mekong Forests tigerlandskap RYSSLAND Amur Heilongjiang tigerlandskap INDONESIEN Southern Riau tigerlandskap på Sumatra Ung tiger i Ranthambore nationalpark, Rajasthan, Indien. Vid sex månaders ålder börjar ungarna att jaga tillsammans med sin mamma.
På väg framåt 2010 är Tigerns År. Om tolv år är det dags igen. Om inget görs, är den vilda tigern utdöd då. WWF vill göra allt för att tigern ska ha en framtid! Hjälp oss så att världens tigerstam istället fördubblas till nästa Tigerns år. Det går. Vart är världens tigrar på väg? Tigrar i Ranthambore nationalpark, Rajasthan, Indien. En utställning från Världsnaturfonden WWF Produktion och text: Thomas Öberg/Natur i Norr Grafisk form: Överby Ord & Form Faktaunderlag och foto: Ola Jennersten