Landsbygdsplan 2014 UDDEVALLA KOMMUN. Lands bygds plan 2014

Lands bygds plan 2014

Lands bygds plan 2014 Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Beskrivning av landsbygden...4 Allmänt... 4 Barnomsorg... 5 Grundskola... 5 Äldreomsorg... 6 Infrastruktur... 8 Service... 9 Boende och planering... 9 Näringsliv... 10 Kultur och fritid... 11 Integration... 12 Folkhälsa... 13 Så här kan landsbygden utvecklas...14 Åtgärder... 14 Grundförutsättningar och resurser för genomförande av plan... 17 Faktadel...18 2

Syftet med Landsbygdsplanen är att ta fram underlag och förslag till åtgärder som ger förutsättningar för en positiv utveckling på Uddevallas landsbygd. Inledning Kommunledningskontoret har gett i uppdrag att utarbeta Landsbygdsplan 2014-2020 och med avrapportering till Närings- och arbetsmarknadsutskottet i juni 2014. Uddevalla kommun, som en av nio kommuner, har erhållit medfinansiering från Länsstyrelsen i Västra Götalands Län för uppdatering av Landsbygdsplanen. Planen har utarbetats av företrädare för olika kommunala förvaltningar och genom sex lokala möten samt två uppföljningsmöte med invånare på Uddevalla landsbygd. Erfarenhetsutbyte med Munkedals och Eds kommuner har bidragit till planens utformning. Tidigare plan Gröna Ringen, godkänd 2007, ersätts med denna uppdatering. Länsstyrelsens SWOT- analys och VG-regionens program för landsbygden har utgjort underlag för arbetet med planen. Syfte Syftet med Landsbygdsplanen är att ta fram underlag och förslag till åtgärder som ger förutsättningar för en positiv utveckling på Uddevallas landsbygd. Landsbygdsplanen skall bidra till ökat förtroende mellan kommunala förvaltningar och landsbygdens invånare. En positiv utveckling av landsbygden leder till ökad tillväxt och ryms väl inom kommunens vision som är Liv, lust och läge i hjärtat av Bohuslän!. Landsbygdsplanens genomförande förutsätter lokalt engagemang från aktörer delaktiga i landsbygdens utveckling. Planen beskriver landsbygden, ger förslag till arbetssätt samt en faktadel. 3

Uddevalla Avstånden till kommunens tätorter gör att man alltid är nära service, kommunikationer och affärer. Ljungskile Beskrivning av landsbygden Allmänt Den huvudsakliga geografin utgörs av tätortsnära landsbygd med närhet till kommunikationsstråken E6, riksväg 44, länsvägarna och Bohusbanan. Det finns stor enighet om att staden betyder lika mycket för landsbygden som landsbygden betyder för staden. Livsmedelsförsörjning, energi, byggmaterial och vatten är några exempel på landsbygdsresurser som staden behöver. Landsbygden i Uddevalla utgör utvecklingspotential för såväl boende som företagande. Landsbygden är förutsättningen för ett fungerande kretslopp. Landsbygdens natur är en resurs för rekreation och friluftsliv. Här finner man platser där hus och vägar inte syns, där motorer inte hörs och där fågelsången får fritt spelrum. Det är dessa värden som skapar boende med hög kvalitet, som ger förutsättningar för företag inom besöksnäringen och rekreation i lugn och harmoni. Avstånden till kommunens tätorter gör att man alltid är nära service, kommunikationer och affärer. En levande landsbygd är beroende av att unga vuxna och barnfamiljer väljer bosätta sig där. Detta förutsätter att det finns tillgång på bostäder och att äldre som vill bo kvar på hemorten kan erbjudas boende som möter äldres behov. Alternativ till eget hem i form av hyresrätt ökar möjligheterna för unga vuxna och äldre att lösa bostadsfrågan. För barnfamiljerna öppnar sig då möjligheterna att köpa rymliga hus med stora ytor runtom till rimliga priser. Boende på landsbygd har i grunden samma behov av service som boende i tätort men av naturliga skäl kan inte samma servicenivå erbjudas. Satsning på bra kommunal service är en faktor som ökar en orts attraktivitet och ger fler invånare. I kommunen finns ett stort inslag av fritidsboende. De utgör för närvarande drygt 3 700 fastigheter och finns framförallt längs kustlinjen. 4

1. Barnomsorg I Bokenäs/Herrestad finns sju kommunala och fyra fristående förskolor, samt tre kommunala och två enskilda familjedaghem. I Lane-Ryr/stadsfjället finns en kommunal förskola och tre kommunala familjedaghem. I Ljungskilje/Forshälla finns tre kommunala förskolor, fyra fristående förskolor, två kommunala familjedaghem samt nio enskilda familjedaghem. Var trycket på förskoleplatser uppstår varierar mycket. I dagsläget är det många som frågar efter platser i alla landsbygdsområden. En förskola i Rotviksbro håller på att byggas. Vårdnadshavare som önskar förskoleplats i Hogstorp blir p.g.a. platsbrist ofta hänvisade till Herrestadsområdet. Till Ljungskile och Lane Ryr har man hittills lyckats erbjuda platser i större omfattning. 2. Grundskolan I Bokenäs/Herrestad finns fyra F-6 skolor, en i Bokenäs, en i Hogstorp samt två i Herrestad. I Herrestad finns även en högstadieskola/7-9 skola. I Lane-Ryr/stadsfjället finns en F-6 skola och i Ljungskile/Forshälla finns två kommunala F-6 skolor, samt en kommunal specialstödskola 6-9. Landsbygdens 7-9 elever skjutsa till någon av tätorterna. I Ljungskile finns även två fristående skolor, en 7-9 skola och en F-9 skola. Elevantalet för F-6 skolorna kommer att öka med mer än 10 % de närmaste fem åren enligt befolkningsprognosen. Norgården och Herrestadsskolan ligger i ett inflyttningsområde. Ny skola i Herrestad planeras och projekteras under den närmsta treårsperioden. Kommunen har en skyldighet att organisera sin verksamhet så att eleven har möjlighet att ta sig till skolan på ett bra sätt. Vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot på en viss skola är därför något som kommunen sätter stort värde på och så långt som möjligt försöker tillgodose. Söktrycket till landsbygdsskolorna är idag stort. Det är av ständig vikt att kommunen ser över sin lokalförsörjning för att tillgodose vårdnadshavares önskemål om skola. Elevantalet på skolorna ska följas upp noggrant för eventuellt behov av ytterligare lokaler i skolorna på landsbygden. Kommunen strävar efter att antalet kreativa, Uddevallas landsbygdsskolor Skolenheter Årskurs Elevantal Ped. personal Bokenäs skola f 6 120 17,2 Herrestad skolan f 6 358 45 Hogstorps skola f 6 98 13,4 Lane-Ryrs skola f 6 145 22 Ljungskile skolan f 6 410 40 Norgården skolan f 6/7 9 f 9 241+320 28+34 Bergiusskolan 6-9 6 3 FRISTÅENDE Skolenheter Årskurs Elevantal Ped. personal Linneaskolan 7 9 163 Hällebergsskolan f 9 97 5

Bokenäs skola är en av kommunens landsbygdsskolor. Här går cirka 120 elever. självständiga och handlingskraftiga ungdomar ska öka. Detta arbete gäller givetvis även för landsbygden, där unga/nya företagare kan utvecklas som arbetsgivare och vågar växa. Skolorna kommer att arbeta med metoder för att barn och elever ska utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Skolan ska verka för att tillsammans med arbetslivet hitta fler kreativa samverkansformer mellan skola och arbetsliv. Skolan behöver arbetslivets hjälp för att ge barn och ungdomar en bild av arbetslivet i hela kommunen, bidra till att skapa duglig arbetskraft samt forma driftiga entreprenörer och egna företagare. Kontakterna med kultur- och föreningslivet samt andra verksamheter i närsamhället ska även de utvecklas i syfte att berika skolans verksamhet och förankra skolan i det omgivande samhället. För en hållbar utveckling på landsbygden är det viktigt att barn och elever utvecklar sin respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Det är viktigt att barn och elever utvecklar sin kännedom om samhällets kulturutbud och att de får en god inblick i närsamhällets förenings- och kulturliv. Naturskola ska bedrivas på olika ställen i kommunen, t.ex. på gården Åleslån på Herrestadsfjället och på skolor och förskolor runtom i kommunen. Skolorna väljer i samråd med naturskolans personal den plats som bäst lämpar sig för den aktivitet som skolorna valt. Naturskolans aktiviteter ska knyta an till lärande om naturen, kulturhistoria och friluftsliv. Närsamhällets kultur- och föreningslivet ska vara en naturlig del i detta. 3. Äldreomsorg Trygg äldreomsorg är viktigt både för de äldre och för deras anhöriga. Socialtjänsten har som inriktning att alla skall kunna bo kvar i sitt ordinarie boende så länge som möjligt s.k. kvarboendeprinci- 6

pen. Eftersom medborgarna bor i alla delar av kommunen inte bara inom stadskärnan är en fungerande infrastruktur även på landsbygden viktig. Biståndsbedömt äldreboende finns i Uddevalla, Ljungskile och Rotviksbro. För att äldre och personer med funktionsnedsättningar skall kunna bo och leva på landsbygden är tillgänglighet, trygghet och service grundläggande. Tillgänglighet Vägar måste vara framkomliga, även på vintertid. Inte enbart för medborgaren själv utan även för att t.ex. hemtjänst och hemsjukvård ska kunna utföra nödvändig vård och omsorg. Möjlighet till att kommunicera är viktigt för både sociala behov och behov av att nå ut för att få tillgång till tjänster och kalla på hjälp. När det fasta teleförbindelser kopplas ner så måste mobil täckning finnas. Allmänna kommunikationer är nödvändigt för en levande landsbygd. Kan inte linjetrafik användas p.g.a. för litet underlag bör den anropsstyrda kollektivtrafiken utvecklas. Trygghet För många äldre och personer med funktionsnedsättningar är ett säkert trygghetslarm en nödvändig faktor för att kunna bo kvar på landsbygden. När det fasta teleförbindelser kopplas ner så måste säkra och trygga alternativ finnas t.ex. genom pålitlig mobil täckning eller fiberuppkoppling. Man kommer då att erbjudas trygghetslarm som kan kopplas via både GSM/GPRS samt IP. Detta betyder att analoga trygghetslarm försvinner och hela larmkedjan kommer att digitaliseras. Allt fler elektroniska lösningar för att öka tryggheten i ett kvarboende kommer att erbjudas framöver. Exempel på s.k. e-hemtjänster för att öka självständighet, delaktighet och trygghet är nattillsyn via kamera, bildtelefoni, informations och meddelarhantering. Det finns även andra funktioner som inte ligger under kommunen, men som kan vara till nytta för den enskilde som tex. primärvård på distans. Det innebär att man kan tex. kolla vikt, tempratur, blodtryck, blodsocker, lung-och hjärtfunktion. En förutsättning för utveckling av e-hemtjänster är utbyggnad av bredbandsnät och en satsning på s.k. välfärdsbredband där kommunens förvaltningar kan erbjuda digitala välfärdstjänster. Tillgång till digitala tjänster kommer att öppna För att äldre ska kunna bo kvar på landsbygden krävs väl utbyggda e-hemtjänster. upp för bättre kommunikation och byggande av nätverk och gemenskap som skapar förutsättningar att bryta isolering och långa geografiska avstånd. En säker elförsörjning är förutsättning inte bara för värme och ljus men även utifrån ett trygghetsperspektiv, fungerar inte elen fungerar t.ex. inte trygghetslarm och annan kommunikation kan slås ut genom att t.ex. mobiltelefonen inte kan laddas. 7

2014-05-22 FIBERNÄT I UDDEVALLA 1. Sju fiberföreningar färdiggrävt under 2014 2. Fyra fiberföreningar projekterar 3. Utbyggnad av stadsnätet planeras 2014/2015 4. Pilot -arbete, förprojektering pågår för hela Ljungskile tätort 5. Vid VA-utbyggnad i området förbereds för fiber Lantmäteriet Geodatasamverkan 4. Infrastruktur Vägar Det allmänna vägnätet är statligt och kompletteras av det enskilda. Allmänt vägnät underhålls av staten genom Trafikverket. Investeringar i vägnätet finansieras via planer för regional transportinfrastruktur. Prioritering av dessa planer beslutas av politikerna i Västra Götalandsregionen. Investeringarna kan avse om- eller nybyggnad av vägar liksom riktade trafiksäkerhetsåtgärder, framkomlighet och trimningsåtgärder. IT-kommunikation Tillgång till digitala motorvägar är idag en självklarhet. Bra bredband skapar förutsättningar för en levande landsbygd och företagande. På landsbygden tillgodoses detta främst genom det fibernät som nu byggs ut av fiberföreningar i Uddevalla kommun. Anslutning är frivillig och alla kommer inte att bli medlemmar från start. För att säkra framtida anslutningsmöjligheter har kommunen och VG-regionen finansierat utökad kapacitet i delar av fibernäten. Eftersom inte alla kommer att ansluta sig till dessa föreningar är det viktigt att det mobila nätet har bra täckning, vilket i nuläget är bristfälligt. Kollektivtrafik Västra Götalandsregionen ansvarar för kollektivtrafiken i regionen. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver en målbild för hur det kollektiva resandet skall utvecklas. Enligt målbilden skall kollektivtrafikens marknadsandel öka och de kollektiva resorna blir betydligt fler. Detta sker i första hand genom att trafiken utvecklas mellan orter i större stråk och i tätorter. För landsbygden gäller att en lägsta servicegrad fastställs vilken ofta bygger på någon form av anropsstyrd trafik med några resmöjligheter per dag. Det finns ett behov av att bättre informera om kollektivtrafikens olika lösningar för landsbygden. Under 2014 pågår i regionen projekt i några utvalda kommuner avseende utvecklad anropsstyrd närtrafik. Erfarenheterna från dessa kommer att ligga till grund för eventuell utökning till fler kommuner. Arbete pågår för att undersöka/utreda förutsättningar för utökning av pendelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken. 8

I kommunen finns bokbuss för att ge boende långt från biblioteken möjlighet att låna böcker och filmer. 5. Service God service, såväl offentlig som övrig, är en faktor som ökar en orts attraktivitet och ger fler invånare. Med fler invånare ges bättre underlag för utbyggd service, företagande och kollektivtrafik. Fler invånare ger också bättre förutsättningar för att föreningslivet skall blomstra. Möjlighet att handla och göra andra ärenden är väsentligt och är kopplat till tillgängliga kommunikationer. Möjlighet till lantbrevbärare för post och annan service är fortfarande mycket viktigt. För de som får mat hemkört är framkomliga vägar av stor vikt likaså för annan service som färdtjänst, hemtjänst och hemsjukvård. Närhet till aktiviteter, samhällsservice och affärer är faktorer som påverkar möjligheten att bo på landsbygden. Allt fler kommer att använda e-tjänster för att t.ex. beställa mat och tjänster vilket förutsätter bra bredbandsuppkoppling. Fungerande radio och TV mottagning är nödvändig för kultur och information. I kommunen finns bokbuss för att ge boende långt från biblioteken möjlighet att låna böcker och filmer. En bokbussutredning pågår där man frågar sig hur man bäst använder ett sådant serviceorgan. 6. Boende och planering För ett levande landskap krävs det människor, verksamheter, rörelse/aktiviteter och hushållning av resurserna. Utmaningen ligger i att hitta balans så att en hållbar utveckling sker. Uddevalla landsbygd präglas delvis av spridd bebyggelse vilket får som följd att olika intressen ska samsas. Verksamheter såsom jordbruk och skogsbruk behöver förutsättningar för sina verksamheter vilket då ibland krockar med de bostäder som finns i område. Det finns nationella mål som främjar rationellt jord- och skogsbruk. Samtidigt finns det ibland intresse av att sälja dessa marker till exploatering av bostäder, vilket kan vara en attraktiv intäktskälla för markägaren. I flera delar av Uddevallas landsbygd finns det områden med fritidshusbebyggelse. I de områdena som är planlagda är planerna ofta äldre s.k. byggnadsplaner som starkt begränsar antalet kvadratmeter som får byggas på tomten. I takt med att önskemål om att bo året runt i dessa fritidbostäder uppstår även behov/önskemål att bygga ut husen. För att möjliggöra detta krävs att byggnadsplanerna ersätts med detaljplaner som regleras av dagens 9

lagstiftning. Det innebär att det ska utredas om det finns tillfredsställande tillgång till vatten, godkänd hantering av avlopp, bra geotekniska förutsättning o dyl. Brist på tillgång till vatten är ett problem i vissa delar av Bokenäset. Brist på kommunalt vatten och avlopp (VA) i större delar av landsbygden ställer stora krav på att den enskilda eller samfällighet måste ansvara för en godkänd lösning. Översiktsplanen, ÖP, pekar ut kustområdet mellan Ljungskile och Ammenäs som ett möjligt förtätningsområde för bostäder. Kommunen bygger en överföringsledning längs detta kustområde som förser befintliga och nya bostäder med vatten och avlopp. Översiktsplan visar var det kan vara lämpligt att förtäta och vilka områden som bör behållas till jordbruk och det rörliga friluftslivet. ÖP pekar ut att efter Uddevalla och Ljungskile, bör sammanhållen bebyggelse ske i Uddevallas mindre orter. Detta är positivt för landsbygden då det ger möjlighet till att bo utanför de större tätorterna om så önskas samtidigt som det ger bättre förutsättningar för hållbart utveckling. För närvarande finns antagna detaljplaner på landsbygden som omfattar 440 villatomter och 15 lägenheter. Pågående detaljplaner kommer att tillskapa ytterligare 264 villatomter och 15 lägenheter när dessa fastställs. Dessa planer tar hänsyn till befintlig infrastruktur såsom vägar, vatten- och avlopp, kollektivtrafik och service för hållbar utveckling. I kommunens Kulturmiljövårdsprogram beskrivs viktiga kulturmiljöer och intressanta boplatser socken för socken. 7. Näringsliv Uddevalla kommun har sedan slutet av 1990 talet haft en ständig nettoökning av företag, antalet nystarter varierar mellan 270 350 vilket ger en netto ökning mellan 100 180 företag per år. Befolkningen har under samma tid ökat med mer än 3 000 invånare. På landsbygden finns relativt sett fler företag per person. Med 25% av befolkningen svarar den för drygt 35% av kommunens totala företag av 4 822 som har sitt säte/huvudkontor i Uddevalla (febr 2014, källa UC). Se fördelningen per bransch i faktadelen För att dessa företag skall ha en fortsatt bra Översiktsplanen pekar ut kustområdet mellan Ljungskile och Ammenäs som ett möjligt förtätningsområde för bostäder. 10

Den största och viktigaste näringen är den gröna näringen, jord och skog. Det öppna landskapet med betande djur är värdefullt för den biologiska mångfalden samt betydelsefullt för det vackra varierande landskapet. utveckling krävs att fiberutbyggnaden fortsätter och att alla områden blir täckta med fiber. Det möjliggör företagande både lokalt och på distans. Intresse finns för att skapa distansarbetsplatser vilket bör undersökas för att ta reda på de ekonomiska förutsättningarna. Tjänstesektorn är växande även på landsbygden och med en hög kvalité på bredbandet ger det förutsättningar för tillväxt. Fler människor som kan bo på landsbygden skapar underlag för fler service tjänster med mera. Landsbygdens utveckling kräver också verksamhetsmark (det vi vanligtvis benämner som mark för industri och handel) I dagsläget är det endast i Hogstorp vi kan erbjuda en sådan mark. I Ljungskile är den kommunala marken slut och i de andra områdena finns ingen kommunal mark beredskap. Besöksnäringen inklusive handel är viktig för hela Uddevalla och även på landsbygdsområdena. Idag bedrivs turistbyrå och marknadsföring i första hand av Destination Uddevalla. Alla Uddevallaföretagare inom besöksnäringen kan marknadsföra sig men ibland behöver samhället stödja genom nätverksbyggande och utbildningar. Den största och viktigaste näringen är den gröna näringen, jord och skog. Det öppna landskapet med betande djur är värdefullt för den biologiska mångfalden samt betydelsefullt för det vackra varierande landskapet. Det sistnämnda är en viktig och positiv faktor för besöksnäringen. Landskapet ger också inspiration till verksamma inom kultursektorn. Generellt gäller att landsbygdens företagande behöver stöttas i affärsutveckling för högre värde på varor och tjänster. Detta kan ske genom ökad samverkan mellan företag men också medhjälp av organisationer som samhället stödjer för detta ändamål som t ex ALMI, Coompanion, Nyförtagarcentrum, Connect Väst med flera. EU:s Landsbygdsprogram är också en möjlighet för landsbygdens företag att få investeringsstöd för sin utveckling. Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet och länsstyrelsen handlägger landsbygdsprogrammet. 8. Kultur och fritid Kultur och fritid är begrepp som omfattar mycket. Kultur finns i det mesta vi gör och tänker. Allt oftare talar vi idag om kulturens betydelse för hälsan. Liksom betydelsen i utbytet mellan olika kulturer, såväl personligt som i t.ex. olika former av integrationsarbete. Utan kultur torkar det mänskliga hos människan ut. Kultur ger näring åt själen, kultur är livsviktigt säger vår kulturminister. 11

Kommunens kulturpolitiska mål talar om kulturföreningar, om främjande av de olika konstarterna, om kulturarvet som ska skyddas och att vår kommun ska ha en stark kulturell profil som människor gärna bor i och besöker. Idag, våren 2014, pågår arbetet med att formulera kommunens första Kulturplan. Ur denna ska handlingsplaner skapas som kan bli mer konkreta uttryck för vad som kan och bör göras, även på landsbygden. Kulturen är viktig för demokratiutvecklingen. Ett sätt kan vara genom föreningsaktiviteter. Kultur och fritid ger stöd både till idrotts- och kulturföreningar. Även i ett näringslivsperspektiv är kulturen en utvecklingsfaktor, då kultur ofta innebär just konkurrensfördel. I många fall kan man tala om dubbel utdelning då kulturföretagare inte bara sysselsätter sig själva utan också gör något som påverkar och kan sätta andra i interaktion. Ideella föreningar kan också vara en viktig arbetsgivare både på kultur- och fritidssidan. Ofta är kultur mer direkt och påtaglig på landet än i en stad. På landsbygden är man mer beroende av varandra, medan man i staden kan leva länge i samma trapphus utan en gång att hälsa. De allmänna mötesplatserna blir därför viktigare här, kanske för att det inte finns så många. Kommunen ger bl a stöd till hembygdsföreningar och bygdegårdsföreningar. Genom Landsbygdsprogrammet ges stöd från staten, både företagsstöd och projektstöd och bl a till att landskapets kulturmiljöer förvaltas så att de kulturhistoriska sammanhangen blir tydliga. Landsbygden är rik på natur- och kulturvärden. Det finns mycket att göra i samarbete med andra för att lyfta fram de värden som finns i hembygden. Projektstöd ges till satsningar som förbättrar förutsättningarna för turism, nyföretagande eller kommersiell och offentlig service. 9. Integration Utrikesfödda har, som alla andra kommuninvånare, olika bakgrunder, intressen och resurser. En del har flyttat till Uddevalla från en storstad i sitt hemland. Andra har levt på landsbygden eller i mindre samhällen hela sitt liv. En del utrikesfödda har försörjt sig genom den gröna näringen och har mycket kunskap och erfarenhet med sig. Kunskap som också är värdefull för det svenska samhället. Kulturen är viktig för demokratiutvecklingen. Ett sätt kan vara genom föreningsaktiviteter. Kultur och fritid ger stöd både till idrotts- och kulturföreningar. 12

Möten mellan människor och gemenskap är en viktig del för att nå intresse för landsbygden. Att använda sig av Samhällsguider/Språkvänner på landsbygden är en väg (frivilliga väl integrerade personer matchas med en nyanlända, med syfte att lära av varandras kulturer och normer, för att på så sätt öka förståelsen och lättare integreras i samhället). Man kan också använda sig av de aktiva sociala nätverk som finns på många ställen på landsbygden hembygdsföreningar, församlingar osv. Det förra Asylboendet i Bokenäs är ett gott exempel på hur möten mellan människor skapat en positiv inverkan på en landsbygd. Här har bygdegårdsföreningen tillsammans med ett nätverk aktivt engagerat sig med de nyanlända. Detta har berikat hela samhället. Om målet är att fler utrikesfödda skall leva på landsbygden är det nödvändigt att skapa rätt förutsättningar för det. Några sådana förutsättningar kan vara att det finns tillgängliga bostäder, att kommunikationerna är välfungerande, arbetstillfällen, att det finns möjlighet till modersmålsundervisning för barnen osv. För att skapa ett intresse för den svenska landsbygden behöver man också informera de utrikesfödda. Projekt Grön Integration har varit ett sätt att nå utrikesfödda. Genom projektet har många personer med utländsk bakgrund fått möjlighet att lära sig mer om eget företagande, prova på att odla i svenska förhållanden och lärt sig mer om den svenska landsbygden genom träffar med företag och besök på den svenska landsbygden. Projektet har också i samverkan med Vuxenutbildningen i Uddevalla och Naturbruksgymnasiet i Dingle arrangerat utbildning i Trädgård och anläggning i Dingle för utrikesfödda. Det fortsatta arbetet med integrationsfrågor på landsbygden bör utgå från de behov och resurser som finns på landsbygden och hos de utrikesfödda. Ett exempel är att anpassa yrkesförberedande utbildningar till behov inom den gröna näringen. Ett annat är att möjliggöra boende i tomma bostäder på landsbygden. Samhället skall ta vara på kunskap och erfarenhet man har med sig från hemlandet. Ett annat exempel är att aktivt arbeta för att hitta praktikplatser för utrikesfödda på landsbygden. Man kan också arbeta för att utrikesfödda får möjlighet att informera den gröna näringen om de kunskaper man har med sig från hemlandet och på så sätt skapa ett intresse för fortsatt samarbete. 10. Folkhälsa Såväl i nationellt som regionalt och lokalt i Uddevalla betonas den jämlika hälsan i de politiskt antagna målen för folkhälsa. Kommunfullmäktiges mål för folkhälsan är att Uddevallabornas förutsättningar för god hälsa på lika villkor ska öka. Kommunen ska sträva efter att minska onödiga skillnader i förutsättningar för en god hälsa. En rad undersökningar visar att människor som bor i glesbygds- och landsbygdskommuner har sämre hälsa än andra, men Uddevallas landsbygd är så kallat tätortsnära vilket gör att skillnaderna i hälso utfall inte är särskilt tydliga. Skillnaderna i hälsa mellan olika delar av landsbygd inom Uddevalla kommun är också så stora att de mer tenderar att bero på socioekonomisk bakgrund än att man bor på landsbygden. Förutsättningar för en god hälsa påverkas dock av närmiljön och de förutsättningar som präglar denna. Hälsofrämjande fritid, säkerhet, trygghet, infrastruktur, mötesplatser, delaktighet och inflytande är faktorer som samtliga har stor betydelse för folkhälsan. Föreningarnas betydelse när det gäller att erbjuda kulturella, sociala och fysiska aktiviteter är avgörande och behöver stöttas. Säkra kommunikationsstråk och fungerande kollektivtrafik samt telefoni och IT/bredband bidrar till trygghet och tillgänglighet. Mötesplatser är förutsättning för att stärka de sociala nätverken och ger möjligheter att utveckla former som skapar delaktighet och inflytande. 13

För att Uddevallas landsbygd skall utvecklas och utgöra ett attraktivt boendealternativ skall kommunen aktivt verka för att landsbygdens invånare och företag får förutsättningar för en tillvaro med livskvalité, god boendemiljö, meningsfull sysselsättning och nöjda medborgare. Så här kan landsbygden utvecklas För att Uddevallas landsbygd skall utvecklas och utgöra ett attraktivt boendealternativ skall kommunen aktivt verka för att landsbygdens invånare och företag får förutsättningar för en tillvaro med livskvalité, god boendemiljö, meningsfull sysselsättning och nöjda medborgare. En förutsättning för förverkligande av denna plan är aktivt engagemang från enskilda personer, företagare och organisationer på Uddevallas landsbygd som tillsammans med Uddevalla kommun och andra offentliga aktörer och organisationer skall verka för utveckling av landsbygden. Initiativet till aktiv handling ligger hos såväl kommunala förvaltningar som hos enskilda personer och företag. Det är viktigt att tillvarata kompetens och erfarenheter som finns hos organisationer, offentliga förvaltningar och privata företag och personer. Engagemang, samarbete, kunskapsinhämtning och innovativa lösningar är nycklar till framgång och utveckling för Uddevalla landsbygd. Planen bör regelbundet följas upp genom årliga möten initierade av kommunen. Åtgärder Nedan redovisas förslag till åtgärder och vart man vänder sig för att initiera och driva frågor inom ämnesområdet. Förslag till åtgärder är ett resultat av sex lokala möten samt två uppföljningsmöten med invånare på Uddevalla landsbygd och bearbetning i tjänstemannagruppen. Kommunal kontaktyta är den naturliga kontaktvägen för att nå förvaltning eller tjänsteman som kan vara behjälplig i ärendet. Det är viktigt att betona att initiativet för att driva frågor inom respektive område ligger hos enskilda personer, föreningar och företag på Uddevalla landsbygd. 14

Vägar Vägarnas standard betyder mycket för landsbygdens attraktivitet. Detta gäller framför allt det allmänna vägnätet men även rid-, gång-, cykel- och mopedvägar är viktiga för att erbjuda säkra trafikstråk. Förslag till åtgärd Utreda behovet av Rid - och Gång- och Cykelvägar (GC-vägar). Förse GC-vägar med bänkar närmast tätorterna Ta tillvara gamla stråk för utbyggnad av GC-vägar, ridvägar etc Verka för bättre underhåll av mindre länsvägar Kommunal kontaktyta Infrastrukturansvarig/Kommunledningskontoret Kundtjänst (696400)/Tekniska förvaltningen Kundtjänst/Tekniska förvaltningen Infrastrukturansvarig/Kommunledningskontoret Kollektivtrafik Kollektivtrafikens betydelse för att attrahera unga att bo på landsbygd får inte underskattas. Körkort är inte längre en självklarhet Förslag till åtgärd Kartlägg pendlingsmönster Undersök möjligheter till alternativa transportlösningar Förbättra informationen om kollektivtrafikens utbud Kommunal kontaktyta Infrastrukturansvarig/Kommunledningskontoret Infrastrukturansvarig/Kommunledningskontoret Infrastrukturansvarig/Kommunledningskontoret IT och bredband Högkvalitativ infrastruktur för digital kommunikation är grundläggande. Förslag till åtgärd Att landsbygden uppfyller sin del av kommunens bredbandsstrategi. Verka för bra mobiltäckning och kapacitet Kommunal kontaktyta Bredbandssamordnaren/Kommunledningskontoret Bredbandssamordnaren/Kommunledningskontoret Boende Tillgång till boende för alla kategorier är viktigt. Förslag till åtgärd Kartlägg motiv till varför man flyttar från eller till landsbygden Inventera bostadsbehov för olika åldrar och behov Kommunal kontaktyta Tillväxtavdelning/Kommunledningskontoret Tillväxtavdelning/Kommunledningskontoret Näringsliv Mångfasetterat näringsliv på landsbygden behöver stärkas. Förslag till åtgärd Affärsutveckla landsbygdens företagande bl.a. med stöd av Landsbygdsprogrammet. Öppet hus möten för information om landsbygdsprogrammet och andra aktuella frågor för landsbygdsföretagen Mässa för lokala producenter av livsmedel och produkter. Utveckla Grön omsorg och Grön integration. Det senare i samverkan med AF. Kommunal kontaktyta Näringslivskontoret/Tillväxtavdelningen Näringslivskontoret/Tillväxtavdelningen Näringslivskontoret/Tillväxtavdelningen Näringslivskontoret/Tillväxtavdelningen http://www.uddevalla.se/naringsliv/kontakter/organisationerochnatverkiuddevalla.4.178910c137c2d2d96f4045.html 15

Besöksnäring Landsbygdens kulturhistoria och naturvärden behöver marknadsföras. Förslag till åtgärd Stimulera besöksnäringen bl.a. genom samarbete med Västsvenska turistrådet och den lokala besöksnäringen på landsbygden t ex vattenturism, utveckla besöksmål och turistiska paket Kommunal kontaktyta Tillväxtavdelningen/Destination Uddevalla Kultur och föreningsliv Kulturen och föreningarna utgör ett viktigt kitt i livet på landsbygden. Det är viktigt att man tillvaratar detta på ett konstruktivt sätt. Förslag till åtgärd Utveckla landsbygdens mötesplatser för kulturarrangemang, etc Stödja föreningsbildning och föreningsutveckling Stöd till ungdomar som arrangerar kultur och fritidsverksamheter via giraffstöd. Kommunal kontaktyta Fritidsavd och Avd kultur /Kultur och Fritid Fritidsavd/Kultur och fritid Fritidsavd och Avd kultur / Kultur och fritid Kunskapsområden Kunskap om myndighetsutövning, bygglovshantering, riksintressen och lagar som påverkar landsbygdsutveckling är viktigt för att driva landsbygdens frågor. Även stadens och tätorternas invånare kan behöva mer kunskap om landsbygdens möjligheter. Istället för kommunal kontaktyta föreslås möjlig kontaktyta till andra organisationer och myndigheter som arbetar med landsbygdsutveckling. Förslag till åtgärd Stimulera lokala VA-lösningar Utveckla mentorskap för hantering av landsbygdens frågor Processupport för utvecklingsarbete Utbildning i bredbandsteknikens möjligheter Förutsättningar för distansarbetsplatser Ungdomar skapar för ungdomar Utreda förutsättningar för lantbruksmiljöer i stadens närhet för att ge barn i staden inblick i vad som händer på en lantgård och i naturen MÖJLIG kontaktyta Bildningsorganisationerna Hela Sverige skall Leva LLU (Lokalt Ledd Utveckling) genom Leadermetoden (Startar förhoppningsvis 2015) Bildningsorganisationerna Landsbygdsprogrammet samt föreningen Miljöbron LLU genom Leadermetoden Landsbygdsprogrammet 2014-2020 16

Demokrati och integration Det lokala engagemanget är en förutsättning för utveckling av landsbygden. Medborgarna, företagen och föreningarna utgör nyckelspelare i denna process. Förslag till åtgärd Kommunal kontaktyta Underlätta åtkomst av offentlig information genom vägledning av Webredaktör/Informationsavdelningen kommunens hemsida och sociala medier Verka aktivt för att få invandrare med permanent uppehållstillstånd Integrationsansvarig att välja boende på landsbygden */ Genomföra årliga träffar för fortsatt utveckling Kommunledningskontoret/Tillväxtavdelningen */Grunden för ökad demokrati, integration samt utvecklingsarbete är ett underifrånperspektiv. Till detta behövs vissa strukturer för att öka samarbetet och kunskapen för att hantera utmaningarna. Därför föreslås en fortsättning med upp till sex geografiskt spridda möten per år. Kommunen är inbjudare och syftet är att fånga upp angelägna frågor för bygden och med engagerade personer söka resurser för lösningar. Utsedd/a representanter från respektive geografiskt område inbjuds av kommunen årligen till ett gemensamt uppföljningsmöte. Vid lokalt intresse stöttas engagemanget till starkare strukturer för utvecklingsarbete på landsbygden. Grundförutsättningar och resurser för genomförande av planen Hållbar utveckling ansvaret att utvecklingen sker på socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Tolerans och attityd tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt i alla situationer. Ungdomsperspektiv lyssnande och uppskattande bemötande. 17

Faktadel Faktadel 80-w 65-79 Ålder 3247 2013 7784 80-w 31-64 22310 3247 65-79 20-30 7784 7599 31-64 16-19 22310 2546 20-30 10-15 7599 3315 16-19 6-9 2546 2422 10-15 0-5 3315 3802 6-9 2422 0-5 Summa 53025 3802 Summa 53025 65-79 80-w 31-64 65-79 20-30 31-64 16-19 20-30 10-15 16-19 6-9 10-15 0-5 6-9 0-5 0 5000 10000 15000 20000 25000 0 5000 10000 15000 20000 25000 Serie1 Serie1 Folkmängd Uddevalla kommun Ålder Folkmängd 80-w 2013 Uddevalla kommun exl. UA 80-w 3247 Folkmängd stad, Herrestad/Kissleberg, 65-79 65-79 7784 Uddevalla Ljungskile tätort kommun 31-64 exl. UA, 31-64 22310 stad, Herrestad/Kissleberg, 20-30 20-30 7599 Ljungskile Ålder tätort 2013, 16-19 80-w Serie1 16-19 2546 80-w 498 10-15 3315 65-79 Ålder 2013 215510-15 65-79 80-w 6-9 2422 80-w 31-64 6703 498 6-9 31-64 0-5 3802 65-79 2155 65-79 20-30 1460 0-5 20-30 31-64 16-19 6703 684 31-64 0 16-19 5000 10000 15000 20000 25000 Summa 53025 20-30 10-15 1460 909 20-30 16-19 6-9 684 779 10-15 16-19 10-15 0-5 1060 909 6-9 6-9 779 10-15 0-5 0-5 1060 6-9 Summa 14248 0-5 0 2000 4000 6000 8000 Folkmängd Summa 14248 Uddevalla kommun exl. UA stad, Herrestad/Kissleberg, 0 2000 4000 6000 8000 Ljungskile tätort, Serie1 Serie1 Ålder 2013 80-w 498 65-79 2155 31-64 6703 20-30 1460 16-19 684 10-15 909 6-9 779 0-5 1060 80-w 65-79 31-64 20-30 16-19 10-15 6-9 Serie1 Summa 14248 0-5 0 2000 4000 6000 8000 18

65-79 3701 4083 7784 31-64 11198 11112 22310 20-30 3891 3708 7599 16-19 1283 1263 2546 10-15 1688 1627 3315 6-9 1272 1150 2422 0-5 1958 1844 3802 Summa 26242 26783 53025 31-64 20-30 16-19 10-15 6-9 0-5 Uddevalla kommun 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Ålder 2013 Män Kvinnor Summa 80-w 1251 1996 3247 65-79 3701 4083 7784 31-64 11198 11112 22310 20-30 3891 3708 Folkmängd 7599 16-19 1283 1263 Uddevalla 2546 kommun exl. UA 10-15 1688 1627 3315 stad, Herrestad 6-9 1272 1150 /Kissleberg, 2422 0-5 1958 1844 Uddevalla Ljungskile 3802 kommun tätort Summa 26242 26783 53025 Folkmängd Uddevalla kommun exl. UA stad, Herrestad /Kissleberg, Ljungskile tätort 80-w 65-79 31-64 20-30 16-19 10-15 6-9 0-5 Kvinnor Ålder 2013 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 80-w Män Kvinnor Summa 80-w 236 262 498 65-79 80-w 1251 1996 3247 65-79 65-79 1174 3701 4083 981 2155 7784 31-64 31-64 31-64 11198 3447 11112 3256 22310 6703 20-30 20-30 3891 742 3708 718 1460 7599 20-30 16-19 16-19 1283 338 1263 346 2546 684 16-19 465 444 909 10-15 10-15 1688 1627 3315 10-15 6-9 1272 414 1150 365 2422 779 6-9 558 502 1060 6-9 0-5 1958 1844 3802 0-5 Summa 26242 7374 26783 6874 14248 53025 0-5 0 1000 2000 3000 4000 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Män Ålder 2013 Män Kvinnor Summa 80-w 236 262 498 65-79 1174 981 2155 31-64 3447 3256 6703 20-30 742 718 Folkmängd 1460 16-19 338 346 Uddevalla 684 10-15 465 444 kommun 909 exl. UA stad, Herrestad 6-9 414 365 779 /Kissleberg, 0-5 558 502 1060 Ljungskile tätort Summa 7374 6874 14248 80-w 65-79 31-64 20-30 16-19 10-15 6-9 0-5 Ålder 2013 Män Kvinnor Summa 80-w 236 262 498 65-79 1174 981 2155 31-64 3447 3256 6703 20-30 742 718 1460 16-19 338 346 19 684 0 1000 2000 3000 4000 80-w 65-79 31-64 20-30 16-19 Kvinnor Män

Befolkningsutveckling Område 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2013 Förändring 85-13 Sunningen tätort 176 310 348 335 517 578 588 412 Hogstorp tätort 425 401 391 381 372 376 363-62 Fagerhult (lane) tätort 122 367 464 434 422 387 382 260 Ammenäs tätort 251 327 380 391 499 549 557 306 Glesbygd 9949 10643 11163 11309 11680 12087 12358 2409 Summa 10923 12048 12746 12850 13490 13977 14248 3325 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 Sunningen tätort Hogstorp tätort Fgerhult (lane) tätort Ammenäs tätort Glesbygd Summa 2000 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2013 Boendeformer Småhus med fysisk ägare eller dödsbo Bostadsrättsförening Flerbostadshus (ej BRF) Övriga Uppgift saknas Landsbygd 13552-251 262 33 Uddevalla kommun 27917 7524 15934 938 217 20

Befolkning svensk/utländsk bakgrund Utrikes född inrikes född 004 Lane Stenshult H-Fjället 128 2479 0051 LJUNGSKILE GLB 58 1018 0052 ULVESUND 105 503 0053 AMMENÄS 78 1472 0054 FORSHÄLLA 62 1114 0061 HERRESTADS GLB 93 2054 0062 HOGSTORP 50 630 0063 SKREDSVIK 43 554 0064 BERG ÖSTRA 67 1299 0065 BERG VÄSTRA 34 820 0066 BOKENÄS VÄSTRA 59 737 0067 BOKENÄS ÖSTRA 45 596 Total landsbygd 822 13276 Uddevalla kommun 6431 46099 Landsbygdsboende per kön Män 004 Lane Stenshult H-Fjället 1371 0051 LJUNGSKILE GLB 575 0052 ULVESUND 295 0053 AMMENÄS 772 0054 FORSHÄLLA 617 0061 HERRESTADS GLB 1079 0062 HOGSTORP 344 0063 SKREDSVIK 301 0064 BERG ÖSTRA 669 0065 BERG VÄSTRA 453 0066 BOKENÄS VÄSTRA 414 0067 BOKENÄS ÖSTRA 328 Total 7218 Kvinnor 004 Lane Stenshult H-Fjället 1229 0051 LJUNGSKILE GLB 506 0052 ULVESUND 321 0053 AMMENÄS 729 0054 FORSHÄLLA 575 0061 HERRESTADS GLB 1041 0062 HOGSTORP 334 0063 SKREDSVIK 291 0064 BERG ÖSTRA 657 0065 BERG VÄSTRA 406 0066 BOKENÄS VÄSTRA 379 0067 BOKENÄS ÖSTRA 328 Total 6796 21

Hälsotillstånd Ohälsdagar Genomsnitt Per person 004 Lane Stenshult H-Fjället 31762 12 0051 LJUNGSKILE GLB 17772 16 0052 ULVESUND 7057 11 0053 AMMENÄS 18672 12 0054 FORSHÄLLA 25063 21 0061 HERRESTADS GLB 26888 13 0062 HOGSTORP 13433 20 0063 SKREDSVIK 11004 19 0064 BERG ÖSTRA 16532 12 0065 BERG VÄSTRA 14913 17 0066 BOKENÄS VÄSTRA 15886 20 0067 BOKENÄS ÖSTRA 11882 18 Total landsbyggd 210864 15 Uddevalla kommun 954363 18 Arbetspendling Pendlar över kommungräns Bor och arbetar i samma Kommun 004 Lane Stenshult H-Fjället 379 1026 0051 LJUNGSKILE GLB 258 324 0052 ULVESUND 93 160 0053 AMMENÄS 293 532 0054 FORSHÄLLA 208 427 0061 HERRESTADS GLB 320 783 0062 HOGSTORP 96 262 0063 SKREDSVIK 113 197 0064 BERG ÖSTRA 257 480 0065 BERG VÄSTRA 120 328 0066 BOKENÄS VÄSTRA 137 272 0067 BOKENÄS ÖSTRA 103 240 Total landsbygd 2377 5031 Uddevalla kommun 7339 17025 Utbildningsnivå Total landsbygd Uddevalla kommun Antal % Antal % Folkskola 614 4,3 2458 4,6 Grundskola 1431 10,0 5189 9,8 Gymnasial -2 år 2781 19,5 9443 17,8 Gymnasial >2 år 2390 16,8 9129 17,2 Eftergymnasial <3 år 1342 9,4 4761 9,0 Uppgift saknas 137 1,0 657 1,2 Ingår ej i utbildningsregistret Eftergymnasial 3- år - Forskarutbildning 3594 1809 25,2 12,7 14573 6320 27,5 11,9 22

Boende resp anställda Boende Anställda 004 Lane Stenshult H-Fjället 2600 391 0051 LJUNGSKILE GLB 1081 209 0052 ULVESUND 616 71 0053 AMMENÄS 1501 195 0054 FORSHÄLLA 1192 236 0061 HERRESTADS GLB 2120 211 0062 HOGSTORP 678 99 0063 SKREDSVIK 592 118 0064 BERG ÖSTRA 1326 252 0065 BERG VÄSTRA 859 189 0066 BOKENÄS VÄSTRA 793 150 0067 BOKENÄS ÖSTRA 656 145 Total landsbyggd 14014 2266 Antal anställda per yrkeskategori Dagbefolkning Landsbyggd Uddevalla kommun Militärt arbete 65 68 Ledningsarbete 106 1215 Arbete aom kräver teoretisk specialistkompetens 148 3353 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper 231 4137 Kontors- Och Kundservicearbete 106 1648 Service-, Omsorgs- Och Försäljningsarbete 262 5666 Arbete Inom Jordbruk, Trädgård, Skogsbruk Och Fiske 216 332 Hantverksarbete Inom Byggverksamhet Och Tillverkning 488 2828 Process- Och Maskinoperatörsarbete, Transportarbete M.M. 266 1990 Arbete Utan Krav På Särskild Yrkesutbildning 122 1409 Ej Aktuellt, Barn 0-17 År - Uppgift Saknas 256 1403 23

Företag på Uddevalla landsbygd 20140331 Bransch Antal företag Jord, skog och fiske 488 Byggverksamhet 299 Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik 206 Handel 157 Tillverkning 118 Kultur, nöje fritid 72 Fastighetsverksamhet 72 Annan serviceverksamhet 65 Fastighetsservice, resetjänster mm 49 Transport och magasinering 47 Vård och omsorg 45 Information och kommunikation 45 Utbildning 31 Övrigt 29 Hotell och restaurang 24 Finans och försäkringsverksamhet 21 Vattenförsörjning, avloppsrening, etc 5 Summa 1 773 24

Antal anställda per arbetsplats och sektor Statlig förvaltning Primärkommunal förvaltning Landsting Aktiebolag, ej offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Övriga organisationer Statligt ägda företag och organisationer - Kommunalt ägda företag och organisationer Landsbyggd 77 221-1087 764 109 8 Uddevalla kommun 1028 5180 2477 10571 2372 1203 1218 Antal boende med anställning per sektor Statlig förvaltning Primärkommunal förvaltning Landsting Aktiebolag, ej offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Övriga organisationer Statligt ägda företag och organisationer - Kommunalt ägda företag och organisationer Landsbyggd 233 1377 604 3698 905 320 267 Uddevalla kommun 932 5107 2261 11695 2135 1145 1075 Sysselsättning per arbetsplatsens storlek Uppgift saknas 50-99 sysselsatta 20-49 sysselsatta 10-19 sysselsatta 5-9 sysselsatta 1-4 sysselsatta Dagbefolkning 0 sysselsatta Uddevalla Uddevalla Uddevalla Uddevalla Uddevalla Uddevalla Uddevalla Landsbyggd 35 128 302 475 205 1048 73 Uddevalla kommun 1691 3357 4549 3420 2326 3362 136 25

Åkerarealens användning (Ha) 1981 9 983 2013 7 893 Källa: Jordbruksverket Företag med husdjur i Uddevalla år 2013 Företag med kor för mjölkproduktion 16 Företag med kor för uppfödning av kalvar 57 Företag med kvigor, tjurar och stutar 82 Företag med baggar och tackor 42 Företag med lamm 39 Företag med höns 30 Företag med hästar 107 Källa: Jordbruksverket 26

Foto: Uddevalla kommuns bildarkiv och Peter Ljunggren Uddevalla kommun, 451 81 Uddevalla Telefon: 0522-69 60 00 www.uddevalla.se