Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet

Kontrollprogram fo r tillga nglighet och anva ndbarhet hjälp för byggherrar och projektörer vid nyproduktion, tillbyggnad och ändringar av byggnader Uppdaterad 2012-03-19

Inledning Kontrollprogrammet för tillgänglighet och användbarhet är framtagen under projektet Umeå utan hinder som drevs av Umeå kommuns Byggnadsnämnd i samarbete med KCT Västerbotten. Ett tvåårigt projekt under perioden 2008 2010. Målet med projektet var att informera och stödja privata fastighetsägare att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Ett av delmålen i projektet var att förebygga att enkelt avhjälpta hinder byggs in i nyproduktionen. Detta material är ett led i det arbetet. Syftet med kontrollprogrammet är att underlätta för byggherrar, projektörer och kommunen vid nyproduktion, tillbyggnad och ändringar av byggnader. Målet är att tillgänglighets- och användbarhetskrav skall uppfyllas. Materialet kan ligga till grund för slutbevis och användas som checklista för verifiering vid besiktning. Materialet följer Boverkets byggregler, BBR, BFS 2011:6 med ändringar till och med BFS 2011:26. I texten finns hänvisningar till BBR och dess olika avsnitt. Det finns även hänvisningar till Plan och bygglagen, PBL, SFS 2010:900 och till andra förordningar och texter. När det i detta dokument står tillgänglig och användbar avser det tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, om inte annat anges. Det är meningen att kontrollprogrammet skall vara ett levande dokument där såväl ordförklaringar som fördjupningsblad kan utvecklas och kompletteras över tid. Möjlighet finns att komplettera med ytterligare material under kapitlen och rubrikerna. När lagstiftning ändras och nya forskningsrön inom området presenteras är det viktigt att uppdatera dokumentet. Umeå mars 2012 A: 1-2 sida 2 (6)

A:1 Att använda materialet Enligt innehållsförteckningen är kontrollprogrammet indelat i sex avsnitt A F. Innehållet är kopplat till tillgänglighets och användbarhets krav som finns i bygglagstiftning med tillhörande förordningar och rekommendationer. A Inledning Innehåller en kort inledning som beskriver syftet med kontrollprogrammet och hur materialet är tänkt att användas samt innehållsförteckning. B Checklistor vid nybyggnad, tillbyggnad och ändring Innehåller checklistor inom olika områden. Varje lista inleds med krav från Plan och bygglagen, PBL och Plan och byggförordningen, PBF. Därefter följer skall-krav från BBRs föreskrifter som lyfts ut från originaltexten och utformats med kryssbara rutor som kan markeras när kraven är uppfyllda. Till vissa skall-krav finns hänvisningar till fördjupningsblad, se avsnitt C, vilka innehåller information om tillgänglig och användbar utformning och bygger på BBRs allmänna råd. Det är viktigt att checklistan används i kombination med fördjupningsbladen. Om vissa skall-krav inte är relevanta eller om de inte uppfylls av annan orsak skall detta kunna motiveras vid en granskning. C Fördjupningsblad Fördjupningsbladen bygger på de allmänna råden i BBR. Varje blad inleds med en beskrivande text med information om tillgänglig och användbar utformning som har kompletterats med övrig information; bra att tänka på vid byggande, råd som många kommuner i Sverige använder sig av. Varje fördjupningsblad har bildexempel med förklarande text både av dåliga och bra utformningar. Fördjupningsbladen kan projektledare/byggansvarig med fördel överlämna till entreprenör och underleverantör. Bladen kan även användas som underlag vid upphandling. Några av fördjupningsbladen är hämtade från Handisams hemsida. De allmänna råden i BBR är inte bindande utan visar på hur någon kan eller bör göra för att uppfylla skall-kraven. Om andra metoder används än de som anges i de allmänna råden ska de ändå uppfylla kraven. D Intyg för tillgänglighet och användbarhet Kapitlet innehåller ett intyg som redovisas till Byggnadsnämnden Umeå kommun inför byggnation (projekteringsdelen) samt vid begäran om slutbevis (utförande delen) för åtgärder som erfordrar bygglov och/eller bygganmälan enligt Plan och bygglagen. I intyget hänvisas till rubrikerna under kapitel B och C. A: 1-2 sida 3 (6)

E Checklistor för Enkelt Avhjälpta Hinder Innehåller två checklistor för egenskattning av Enkelt avhjälpta hinder. En lista för publika lokaler och en lista för allmän plats. Checklistorna har bifogats eftersom de kan användas för bedömning av passa-på-åtgärder i samband med tillbyggnad och ändring av byggnader. F Begrepps- och ordförtydliganden, Lathund Innehåller information som beskriver varför det är viktigt med tillgänglighet och användbarhet för människor med funktionsnedsättningar. Bygglagstiftningen är begränsad att gälla nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Här finns även förklaringar av några vanligt förekommande termer och en enkel lathund. A: 1-2 sida 4 (6)

A:2 Innehållsförteckning Inledning A:1 Att använda materialet A:2 Innehållsförteckning Checklistor vid nybyggnad, tillbyggnad och ändring B:1 Tomtmark B:2 Allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader B:3 Publik lokal B:4 Bostäder B:4,1 Enskilda bostadslägenheter i ett plan B:4,2 Enskilda bostadslägenheter i flera våningsplan B:4,3 Småhus B:6 B:7 Fördjupningsblad C:1 Avfallsutrymmen och avfallsanordningar C:2 Belysning i byggnader C:3 Belysning utomhus C:4 Bostadskomplement C:5 Entréer och dörrar C:6 Glasytor, ljus och bländrisk C:7 Gångvägar utomhus C:8 Hiss C:9 Kommunikationsvägar C:10 Kontraster C:11 Ledstråk i byggnader C:12 Ledstråk utomhus C:13 Ledstänger och räcken C:14 Ljud C:15 Möblering C:16 Parkering och angöring C:17 Ramper i byggnader C:18 Ramper utomhus C:19 Skyltning C:20 Toaletter mindre A: 1-2 sida 5 (6)

C:21 Toaletter stora RWC C:22 Trappor i byggnader C:23 Trappor utomhus Intyg för tillgänglighet och användbarhet D:1 Intyg för tillgänglighet och användbarhet Checklistor för Enkelt avhjälpta hinder E:1 Checklista för egenskattning av Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler E:2 Checklista för egenskattning av Enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Begrepps- och ordförtydliganden, Lathund F:1 Fysisk tillgänglighet och funktionsnedsättningar F:2 Begrepp/Termer/Ordförklaringar F:3 Lathund A: 1-2 sida 6 (6)

B:1 Tomtmark För tomtmark som tas i anspråk för bebyggelse är dimensionerande mått en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning (mindre utomhusrullstol) med vändmått cirkel med diameter 1500 mm. Utrymme för manövrering av rullstol ska finnas. Det ska ordnas så att tomter som bebyggs, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 5 komma fram till byggnadsverk på annat sätt använda tomten När tomter bebyggs skall risken för olycksfall begränsas. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 Tomter som bebyggs skall ordnas så att det finns lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 3 Det ska finnas utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning på tomt eller i dess närhet. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 4 Anordningar på tomten som är avsedda att uppfylla kraven i 9 ska i skälig utsträckning hållas i sådant skick att de fyller sina ändamål. SFS 2010:900, PBL 8 kap 15. Exempelvis anordningar som parkering, lastning och lossning av fordon samt friytor lämpliga för lek När tomter bebyggs med en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall det finnas friyta lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i dess närhet. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser skall underhållas så att risken för olycksfall begränsas. SFS 2010:900, PBL 8 kap 15 Tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas:// SFS 2010:900, PBL 8 kap 15 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser Det ska finnas minst en tillgänglig och användbar gångväg mellan tillgängliga entréer till byggnader och bostadskomplement i andra byggnader, A: 1-2 sida 7 (6)

B:2 Allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader Vilka platser eller områden som avses, se kapitel F:2 under rubriken begrepps- och ordförklaringar. SFS 2010:900 och föreskriften BFS 2011:5, ALM 2 gäller när allmän plats och områden för andra anläggningar än byggnader iordningställs, de vill säga nyanläggning. Dimensionerande mått är större utomhusrullstol med vändmått cirkel med diameter 2,0 meter. Utrymme för manövrering av rullstol och rollator för utomhusbruk samt manuell rullstol ska finnas. Det ska vara användbart för personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Det ska ordnas så att platsen eller området, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 5 komma fram till byggnadsverk på annat sätt använda allmänna platser och områden När den allmänna platsen eller området bebyggs skall risken för olycksfall begränsas. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 6 Det ska finnas utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning på den allmänna platsen eller området eller i dess närhet. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 4 Tomter som bebyggs skall ordnas så att det finns lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 3 Den allmänna platsen eller området för andra anläggningar än byggnader skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, SFS 2010:900, PBL 8 kap 12 Undantag från föreskriften (ALM 2) kan göras om det är befogat med hänsyn till terräng och förhållandena i övrigt, exempelvis delar av platser och områden som är bergiga eller partier med stora höjdskillnader. BFS 2011:5, ALM 2, 1 Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska A: 1-2 sida 8 (6)

B:3 Publik lokal Både den Publika lokalen och dess tillhörande Tomtmark / Allmän plats skall vara tillgänglig och användbar. Därför skall kontroll göras enligt både denna checklista (B:3) och checklista (B:1) eller (B:2). En byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. SFS 2010:900, PBL 8 kap 1 3. SFS 2011:338, 3 kap 18 Hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt avhjälpt. SFS 2010:900, PBL 8 kap 2 sista stycket Byggnadsverket ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga för / / 4. säkerhet vid användning / /8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga/.../ SFS 2010:900, PBL 8 kap 4 Byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i PBL 8 kap 4, se ovan, i huvudsak bevaras. Anordningar för sådana syften skall hållas i sådant skick att de alltid fyller sitt ändamål. SFS 2010:900, PBL 8 kap 14 Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk; vid ändring eller flytt av byggnad får avsteg göras från tillgänglighetskraven endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. SFS 2010:900, 7 och 13. SFS 2011:819, 23. Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. SFS 2011:338, 3 kap 4 För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 första stycket 4 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor. SFS 2011:338, 3 kap 10. Hissar i byggnader / /för persontransport ska alltid ha de utförande och den utrustning som skäligen kan fodras för att uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i PBL 4, se ovan. SFS 2010:900, PBL 8 kap 24 A: 1-2 sida 9 (6)

B:4 Bostäder För byggnader gäller PBL 2010:900, 8 kapitlet samt PBF 2011:338. Vid nybyggnad, tillbyggnad eller ändring av byggnad gäller BFS 2011:26. Tomter som förses med en eller flera byggnader ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan komma fram till byggnader och på annat sätt kan använda tomten. Se B:1 Tomtmark. En byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg-, och materialverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. PBL 2010:900, 8 kap 1. Byggnadsverkets tekniska egenskaper är väsentliga i fråga om / / säkerhet vid användning, skydd mot buller / / tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga SFS 2010:900, 8 kap. 4 4, 5 och 8. För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring. Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien. PBF 2011:338, 3 Kap 1 samt 17. Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad. PBF 2011:338, 3 Kap 4 samt 18. Bestämmelser om vissa byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i förordningen (2011:339) om handikappanpassning av vissa byggnader. PBF 2011:338, 3 Kap 25. För att uppfylla det krav på skydd mot buller som anges i 8 kap. 4 första stycket 5 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av användarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som A: 1-2 sida 10 (6)

B:1 Tomtmark För tomtmark som tas i anspråk för bebyggelse är dimensionerande mått en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning (mindre utomhusrullstol) med vändmått cirkel med diameter 1500 mm. Utrymme för manövrering av rullstol ska finnas. Det ska ordnas så att tomter som bebyggs, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 5 komma fram till byggnadsverk på annat sätt använda tomten När tomter bebyggs skall risken för olycksfall begränsas. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 Tomter som bebyggs skall ordnas så att det finns lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 3 Det ska finnas utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning på tomt eller i dess närhet. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 4 Anordningar på tomten som är avsedda att uppfylla kraven i 9 ska i skälig utsträckning hållas i sådant skick att de fyller sina ändamål. SFS 2010:900, PBL 8 kap 15. Exempelvis anordningar som parkering, lastning och lossning av fordon samt friytor lämpliga för lek När tomter bebyggs med en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall det finnas friyta lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i dess närhet. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser skall underhållas så att risken för olycksfall begränsas. SFS 2010:900, PBL 8 kap 15 Tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas:// SFS 2010:900, PBL 8 kap 15 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser Det ska finnas minst en tillgänglig och användbar gångväg mellan tillgängliga entréer till byggnader och bostadskomplement i andra byggnader, A: 1-2 sida 11 (6)

B:2 Allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader Vilka platser eller områden som avses, se kapitel F:2 under rubriken begrepps- och ordförklaringar. SFS 2010:900 och föreskriften BFS 2011:5, ALM 2 gäller när allmän plats och områden för andra anläggningar än byggnader iordningställs, de vill säga nyanläggning. Dimensionerande mått är större utomhusrullstol med vändmått cirkel med diameter 2,0 meter. Utrymme för manövrering av rullstol och rollator för utomhusbruk samt manuell rullstol ska finnas. Det ska vara användbart för personer med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga. Det ska ordnas så att platsen eller området, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 5 komma fram till byggnadsverk på annat sätt använda allmänna platser och områden När den allmänna platsen eller området bebyggs skall risken för olycksfall begränsas. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 6 Det ska finnas utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning på den allmänna platsen eller området eller i dess närhet. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 4 Tomter som bebyggs skall ordnas så att det finns lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon. SFS 2010:900, PBL 8 kap 9 3 Den allmänna platsen eller området för andra anläggningar än byggnader skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, SFS 2010:900, PBL 8 kap 12 Undantag från föreskriften (ALM 2) kan göras om det är befogat med hänsyn till terräng och förhållandena i övrigt, exempelvis delar av platser och områden som är bergiga eller partier med stora höjdskillnader. BFS 2011:5, ALM 2, 1 Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska A: 1-2 sida 12 (6)

B:3 Publik lokal Både den Publika lokalen och dess tillhörande Tomtmark / Allmän plats skall vara tillgänglig och användbar. Därför skall kontroll göras enligt både denna checklista (B:3) och checklista (B:1) eller (B:2). En byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. SFS 2010:900, PBL 8 kap 1 3. SFS 2011:338, 3 kap 18 Hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt avhjälpt. SFS 2010:900, PBL 8 kap 2 sista stycket Byggnadsverket ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga för / / 4. säkerhet vid användning / /8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga/.../ SFS 2010:900, PBL 8 kap 4 Byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i PBL 8 kap 4, se ovan, i huvudsak bevaras. Anordningar för sådana syften skall hållas i sådant skick att de alltid fyller sitt ändamål. SFS 2010:900, PBL 8 kap 14 Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk; vid ändring eller flytt av byggnad får avsteg göras från tillgänglighetskraven endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. SFS 2010:900, 7 och 13. SFS 2011:819, 23. Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. SFS 2011:338, 3 kap 4 För att uppfylla det krav på säkerhet vid användning som anges i 8 kap. 4 första stycket 4 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att det vid användning eller drift inte innebär en oacceptabel risk för halkning, fall, sammanstötning, brännskador, elektriska stötar, skador av explosioner eller andra olyckor. SFS 2011:338, 3 kap 10. Hissar i byggnader / /för persontransport ska alltid ha de utförande och den utrustning som skäligen kan fodras för att uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i PBL 4, se ovan. SFS 2010:900, PBL 8 kap 24 A: 1-2 sida 13 (6)

B:4 Bostäder För byggnader gäller PBL 2010:900, 8 kapitlet samt PBF 2011:338. Vid nybyggnad, tillbyggnad eller ändring av byggnad gäller BFS 2011:26. Tomter som förses med en eller flera byggnader ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan komma fram till byggnader och på annat sätt kan använda tomten. Se B:1 Tomtmark. En byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg-, och materialverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. PBL 2010:900, 8 kap 1. Byggnadsverkets tekniska egenskaper är väsentliga i fråga om / / säkerhet vid användning, skydd mot buller / / tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga SFS 2010:900, 8 kap. 4 4, 5 och 8. För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring. Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien. PBF 2011:338, 3 Kap 1 samt 17. Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad. PBF 2011:338, 3 Kap 4 samt 18. Bestämmelser om vissa byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i förordningen (2011:339) om handikappanpassning av vissa byggnader. PBF 2011:338, 3 Kap 25. För att uppfylla det krav på skydd mot buller som anges i 8 kap. 4 första stycket 5 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av användarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som A: 1-2 sida 14 (6)

B:4,1 Enskilda bostadslägenheter i ett plan Följande gäller specifikt för enskilda bostadslägenheter i ett plan. Generellt skall B:4 användas. Måtten för manuell eller liten eldriven rullstol för inomhusanvändning (inomhusrullstol) får vara dimensionerande i enskilda bostadslägenheter. Utrymme för manövrering av rullstol ska finnas. Dimensionerande vändradie för en inomhusrullstol är en cirkel med diametern 1300 mm. Dimensionerande mått finns i SS 91 42 21 normalnivå. Om en bostadslägenhet ryms inom ett plan ska hela planet vara tillgängligt (utom eventuella hygienrum utöver det tillgängliga). Finns det mindre nivåskillnader (trappsteg) inom ett plan som ska vara tillgängligt ska nivåskillnaden överbryggas med en permanent ramp, en hiss eller någon annan lyftanordning. Följande är tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga. (BFS 2011:26, BBR 3:146) Gäller: Rum Takterrasser Balkonger Uteplatser Takterrasser som kompletterar annan tillgänglig och användbar och välplacerad balkong är tillgängligheten tillgodosedd om det i efterhand går at ordna ramp Det finns minst en entrédörr och minst en dörr till varje rum som medger passage med rullstol. Med möjligheten att öppna och stänga dörren själv från rullstolen. (BFS 2011:26, BBR 3:146) Gäller: Entré Alla rum Rum för matlagning Hygienrum Terrass Uteplats Balkong Trösklar se rubrik trösklar B:4 eller (BFS 2011:26, BBR 8:22) Minst ett hygienrum är tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och lätt kan ordnas plats för medhjälpare. Duschplats ska kunna ordnas om sådan saknas (exempelvis genom borttagande av badkar). (BFS 2011:26, BBR 3:146) A: 1-2 sida 15 (6)

B:4,2 Enskilda bostadslägenheter i flera våningsplan Följande gäller specifikt för enskilda bostadslägenheter i flera plan. Generellt skall B:4 användas. Dimensionerande mått finns i SS 91 42 21 normalnivå Nedanstående krav enligt BBR 3:146 är uppfyllda i entréplanet. (BFS 2011:26, BBR 3:147) Följande är tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga. (BFS 2011:26, BBR 3:146) Gäller: Rum Takterrasser Balkonger Uteplatser För takterrasser som kompletterar tillgängliga och användbara samt väl placerade balkonger är tillgängligheten och användbarheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går at t ordna ramp. Det finns minst en entrédörr och minst en dörr till varje rum som medger passage med rullstol. Med möjligheten att öppna och stänga dörren själv från rullstolen. (BFS 2011:26, BBR 3:146) Gäller: Entré Alla rum Rum för matlagning Hygienrum Terrass Uteplats Balkong Minst ett hygienrum är tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och lätt kan ordnas plats för medhjälpare. Duschplats ska kunna ordnas om sådan saknas (exempelvis genom borttagande av badkar). (BFS 2011:26, BBR 3:146) A: 1-2 sida 16 (6)

B:4,3 Småhus En byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg-, och materialverkan samt vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. PBL 2010:900, 8 kap 1. Reglerna om tillgängliga och användbara entréer till byggnader gäller för bostäder. Vidare följer att reglerna inte gäller för småhus om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. (PBL 2010:900 8 kap. 6 3. BFS 2011:26, BBR 3:131). Bostaden behöver inte vara tillgänglig genom hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden vara projekterad och utförd så att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. (PBF 2011:338 3 kap. 4 ) Dimensionerande mått finns i SS 91 42 21 normalnivå Nedanstående krav enligt BBR 3:146 är uppfyllda i entréplanet. (BFS 2011:26, BBR 3:147) Följande är tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga. (BFS 2011:26, BBR 3:146) Gäller: Rum Takterrasser Balkonger Uteplatser För takterrasser som kompletterar annan tillgänglig och användbar och väl placerad balkong är tillgängligheten tillgodosedd om det i efterhand går at t ordna ramp Det finns minst en entrédörr och minst en dörr till varje rum som medger passage med rullstol samt möjlighet att öppna och stänga dörren själv från rullstolen. (BFS 2011:26, BBR 3:146) Gäller: Entré Alla rum Rum för matlagning Hygienrum Terrass Uteplats Balkong A: 1-2 sida 17 (6)

C:2 Belysning i byggnader Belysning för orientering i byggnader Belysningen i entréer och kommunikationsutrymmen ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig. (BFS 2011:26, BBR 3:1424). De allmänna råden säger att: Golv i kommunikationsutrymmen bör vara tillräckligt och jämnt belysta. Ljuskällan bör vara avskärmad och kontrasten i ljushet mellan angränsande utrymmen och mellan ute och inne bör inte vara för stor. Kommunikationsutrymmen bör för publika lokaler särskiljas från möblerade ytor med exempelvis belysning eller avvikande material, BBR 3:142 Belysning anpassad till den avsedda användningen ska kunna anordnas i byggnaders alla utrymmen. Kravet gäller byggnaden som helhet. (BFS 2011:26, BBR 6:321) Belysningen i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att personer kan röra sig säkert inom byggnaden. (BFS 2011:26, BBR 8:21). Allmänt råd: Belysningsinstallationer bör utformas enligt SS 437 01 46. Den fasta belysningen bör inte vara bländande. De allmänna råden säger att: I driftsutrymmen och avfallsutrymmen bör det finnas belysning och nödbelysning (BFS 2011:26, BBR 3:42 och 3:422) Hinder i form av bristande eller bländande belysning ska avhjälpas i publika lokaler (BFS 2011:13, HIN 2, 9 ). De allmänna råden säger att: Fast belysning bör inte vara bländande. Det är viktigt att ljuskällan är skymd, avskärmad Att kontrasten i ljushet mellan angränsande utrymmen eller mellan ute och inne inte är för stor. Belysningen kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa Belysningen kan vara avgörande för om personer med nedsatt hörsel eller dövhet ska kunna läsa teckenspråk och läsa på läppar. Belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och rörelsehindrade personer kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade och döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. De allmänna råden säger att: Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bland annat personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med utvecklingsstörning, A: 1-2 sida 18 (6)

C:3 Belysning utomhus Belysning på tomter, allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader Belysning för orientering på tomter Belysningen längs tillgängliga och användbara gångvägar och vid parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar och friytor, ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig. (BFS 2011:26, BBR 3:1224). De allmänna råden säger att: På tillgängliga och användbara gångvägar bör markytan vara tillräckligt och jämnt belyst Fast belysning bör inte vara bländande Hinder i form av bristande eller bländande belysning ska avhjälpas på allmänna platser. (BFS 2011:13, HIN 15 ). Belysning på gångytor och vid viktiga målpunkter skall vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa. (BFS 2011:5, ALM 2, 14 ). Exempel på viktiga målpunkter är busshållplatser, perronger, övergångsställen och entréer De allmänna råden säger att: Fast belysning bör inte vara bländande. Det är viktigt att ljuskällan är skymd, avskärmad Att kontrasten i ljushet mellan angränsande utrymmen eller mellan ute och inne inte är för stor. Belysningen kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa Belysningen kan vara avgörande för om personer med nedsatt hörsel eller dövhet ska kunna läsa teckenspråk och läsa på läppar. Belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och rörelsehindrade personer kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade och döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar. De allmänna råden säger att: Tydlig och väl belyst skyltning har stor betydelse för att bland annat personer med nedsatt syn eller hörsel och personer med utvecklingsstörning, lässvårigheter eller andra orienteringssvårigheter skall kunna orientera sig. (BFS 2011:13, HIN 2, 14 och BFS 2011:5, ALM 2, 13 ) A: 1-2 sida 19 (6)

A: 1-2 sida 20 (6)

C:13 Ledstänger och Räcken Ledstänger Ramper och trappor ska ha balansstöd i form av ledstänger. Ledstängerna ska vara lätta att gripa om (BFS 2011:26, BBR 8:2322) De allmänna råden säger att ledstänger i ramper och trappor: i publika lokaler alltid bör finnas på båda sidor andra ramper bör ha ledstänger på båda sidor, lika så andra trappor som har fler än tre steg lägre ramper och trappor bör ha minst en ledstång Inom en bostadslägenhet får vinklade och svängda trappor, som är högst 0,9 meter breda, anordnas utan inre ledstång, om det i stället finns en spaljé, mittstolpe eller dylikt som går lätt att gripa om bör ha en höjd av 0,9 meter över golv bör löpa förbi rampens/trappans början och slut med minst 0,3 meter i publika lokaler och trapphus i flerbostadshus bör ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor bör vara möjligt att hålla i även förbi infästningen ledstång som inte fungerar på grund av dess användningsområde t.ex. vid läktare, kan en alternativ utformning av balansstödet göras som motsvarar ledstångens funktion Övrigt: Komplettera med en ledstång 0,7 meter ovan mark vilket underlättar för barn och för personer som använder manuell rullstol. Rund ledstång bör vara omkring 30 mm i diameter och ledstången bör utformas med ett tydligt avslut. I ramp/trappa med vilplan bör ledstängerna löpa utan avbrott för vilplanet. Lämpliga material i ledstång kan vara plast, trä, mässing m.m. undvik material med nickel alternativt ytbehandla materialet. Räcken Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Räckesfyllningar med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa. (BFS 2011:26, BBR 8:2321) De allmänna råden säger: Räcken i trapplopp bör vara minst 0,9 meter höga. Om en öppning vid sidan av ett trapplopp är större än 0,4 meter i båda längdriktningarna och våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter. A: 1-2 sida 21 (6)

C:17 Ramper i byggnader Ramper i byggnader ska vara tillgängliga och användbara. Maximal lutning 1:12 (8 %, 5 ). (BFS 2011:26, BBR 3:1422)- Ramper i eller i anslutning till byggnader ska utformas så att personer kan förflytta sig säker. (BFS 2011:26, BBR 8:232) De allmänna råden säger att ramp: blir säkrare om den lutar högst 1:20 (5 %, 3 ) total höjdskillnad högst 1 meter höjdskillnad högst 0,5 meter mellan vilplanen minst 2 meter långa vilplan ha en fri bredd på minst 1,3 meter fri från hinder minst 40 mm högt avåkningsskydd kompletteras med trappor där det är möjligt Det ska vara lätt att upptäcka och hitta fram till ramper i byggnader även för personer med nedsatt orienteringsförmåga.( BBR 2011:26, BBR 3:1423) De allmänna råden säger att: kontrastmarkeringar genom avvikande material och ljushet logiska ledstråk mellan valda målpunkter exempelvis genom taktila eller visuella ledstråk, avvikande material med ljushetskontrast eller logiska färgsystem Belysning i entréer och kommunikationsutrymmen ska vara utformad så att personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga kan orientera sig. (BFS 2011:26, BBR 3:1424) De allmänna råden säger att: golv i kommunikationsutrymmen skall vara tillräckligt och jämt belysta Ramper ska ha ledstänger som är lätta att gripa om (BFS 2011:26, BBR 8:2322). Se C:12 Ledstänger och Räcken. Ramper som inte avgränsas av väggar ska ha räcken som begränsar risken för personskador på grund av fall.(bfs 2011:26, BBR 8:2321). Se Ledstänger och Räcken. Gångytor ska utformas så att risken för att halka och snubbla begränsas. I utrymmen där lutning ökar risken för halka ska ytmaterialens egenskaper anpassas till detta. (BFS 2011:26, BBR 8:22) A: 1-2 sida 22 (6)

C:18 Ramper utomhus Ramper på tomter ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. De ska luta högst 1:12 (8 %, 5 ). (BFS 2011:26, BBR 3:1222) De allmänna råden säger att ramp: blir säkrare om den lutar högst 1:20 (5 %, 3 ) total höjdskillnad högst 1,0 m höjdskillnad högst 0,5 meter mellan viloplanen minst 2 meter långa vilplan ha en fri bredd på minst 1,3 meter fri från hinder minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns nivåskillnader mot omgivningen kompletteras med trappor där det är möjligt Ramper skall vara lätta att upptäcka. (BFS 2011:26, BBR 3:1223) Ramper i gångvägar mellan en byggnads tillgängliga entréer och parkeringsplatser och angöringsplatser för bilar, ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. (BFS 2011:26, BBR 8:91) Se Ledstänger och Räcken. Ramper ska ha ledstänger som är lätta att gripa om (BFS 2011:26, BBR 8:2322). Se C:12 Ledstänger och räcken. Ramper som inte avgränsas av väggar ska ha räcken som begränsar risken för personskador på grund av fall.(bfs 2011:26, BBR 8:2321). Se Ledstänger och Räcken. Övrigt: ramper bör utformas utan sidlutning alternativt inte överstiga 1:50 (2 %, 1 ) detta för att undvika att rullstolar drar snett eller tippar. Rampens beläggning bör vara halkfri, jämn och hård. Kontrastmarkering, i ljushet med minst 0,40 enligt NCS, av rampen ytan före och efter rampen underlättar orienteringen. Enligt några källor bör markering i rampens början och slut ha bredden 0,4 0,8 m och kan vara taktil. A: 1-2 sida 23 (6)

A: 1-2 sida 24 (6)

A: 1-2 sida 25 (6)

C:22 Trappor i byggnader Entré- och kommunikationsutrymmen Entréer och kommunikationsutrymmen ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Entréer och kommunikationsutrymmen ska ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol och utformas så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Där nivåskillnader i kommunikationsutrymmen inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa. Trappor i eller i anslutning till byggnader ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. (BFS 2011:26, BBR 8:232). De allmänna råden säger: För att trappan ska få en säker utformning bör man ta hänsyn till trappans lutning och längd samt måttförhållandet mellan trappstegens höjd och djup. Lutningen i gånglinjen bör inte ändras inom samma trapplopp. Enstaka trappsteg med avvikande höjd bör inte förekomma. Där det inte går att undvika bör trappstegen tydligt markeras. Stegdjupet i trappor bör vara minst 0,25 meter, mätt i gånglinjen. Trappor som är bredare än 2,5 meter bör delas i två eller flera lopp med räcken eller ledstänger. Trappor, utom i småhus och inom enskilda bostadslägenheter i flerbostadshus, bör förses med kontrastmarkeringar så att personer med nedsatt synförmåga kan uppfatta nivåskillnaderna. En trappas nedersta plansteg och motsvarande del av framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp bör ha en ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom byggnaden. Trapplanen bör ha minst samma bredd som trappan. Dörrar på trapplan bör placeras så att det inte blir svårt att passera. I flerbostadshus bör trapplan vara minst 1,5 meter djupa. Inom enskilda bostadslägenheter bör trapplan vara minst 1,3 meter. Vangstycken, socklar, räcken, ledstänger och dylikt bör inte på någon sida inkräkta mer än högst 100 mm på trapploppens bredd. Avståndet mellan begränsningsväggarna och trapploppens sidor bör vara högst 50 mm. Trappor i utrymmen där barn kan vistas, ska utformas så att risken för barnolycksfall begränsas. (BFS 2011:26, BBR 8:232). De allmänna råden säger: Öppningar mellan plansteg i trappor bör vara högst 100 mm. I bostadslägenheter bör trappor vara utformade så att grindar kan monteras i trappans övre och nedre del. A: 1-2 sida 26 (6)

A: 1-2 sida 27 (6)

A: 1-2 sida 28 (6)

Fastighetsägare Plats/Område: Adress: Kontrollpunkt Antecknin g 12 Nivåskillnader och ojämnheter Nivåskillnad vid övergångsställe, hållplats, gångpassager och parkeringsplats för handikappfordon Mindre nivåskillnader i gångytor Ojämn markbeläggning Ränndalar som utgör hinder för person med rullstol eller rollator Datum Inventering utförd av: Lämplig åtgärd Avfasas till 0-kant med lutning högst 1:12 och bredd 90-100 cm. Avfasning görs jämn och halkfri. Kantsten vid sidan av avfasning lämnas. Överbryggas t.ex. med ramp. Lutning högst 1:12. Om utrymme finns komplettera med trappa Byts ut helt eller delvis exempelvis ett infällt stråk av jämnare markbeläggning Täck över så att ytan blir jämn eller byt ut mot avrinningsgaller/ränndalar som lätt kan passeras 13 Kontrast- och Varningsmarkering En kontrastmarkering skall ge skillnad i ljushet med minst 0,40 enligt NCS (Natural Color System) Strategiska punkter t.ex. entréer, övergångsställen, perronger, hållplatser Trappor Utstickande byggnadsdelar; t.ex. stolpar i gångbanor, fallkanter, kantstenar på trottoarer Utstickande byggnadsdelar; t.ex. trappor, skyltar och balkonger Kontrastmarkeras t.ex. genom att material i avvikande ljushet och struktur fälls in i markbeläggning. Logiska färgsystem eftersträvas. Kontrastmarkeras; framkant på nedersta sättsteg och på trappavsats vid översta sättsteg. Görs på ett konsekvent sätt i hela området Kontrastmarkeras Hinder lägre än 2,2 m över mark markeras synbart tydligt, även kännbara med teknikkäpp Se bila ga * * A: 1-2 sida 29 (6) Ut fört dat P ri o

Oskyddade glasytor Fasta hinder i gångyta 14 Skyltning Placering Markering med avvikande ljushet mot bakgrund placeras i ögonhöjd t.ex. 0,9 och 1,5 m från mark Flyttas eller markeras, bör vara synligt och kännbart med teknikkäpp Placera skylt där den förväntas finnas, ej skymd. Med möjlighet att läsa på nära håll och på bra höjd Tydlighet Lätt att läsa och förstå 15 Belysning Bristande eller bländande belysning 16 Ledstänger Placering och utformning 17 P-plats för personer med nedsatt rörlighet inom 25 m från tillgänglig entré Bredd Ljushetskontrast mellan skylt och bakomvarande vägg samt mellan skylt och text. Skylten bör gärna vara belyst. Materialet bör ej vara reflekterande Text kan kompletteras med välkända symboler. Textstorlek anpassas till läsavståndet. Vissa skyltar kompletteras med bokstäver i upphöjd relief, punktskrift eller tal Fast belysning har avskärmad ljuskälla. Belysning där man förflyttar sig ska vara jämn Greppvänliga ledstänger monteras på båda sidor om trappa och ramp Vissa platser bör vara 5 m breda, om fri yta intill saknas. Ev. övriga platser minst 3,6 m breda Markförhållanden Lutning ej mer än 1:50 i längs- och sidled. Fast, jämn och halkfri markbeläggning Kontrollpunkt Ant Lämplig åtgärd Se bil A: 1-2 sida 30 (6) * * * Ut för P r

18 Lekplats Brister i tillgänglighet och användbarhet Åtgärdas så att barn och föräldrar med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan vistas på och använda lekplatsen t dat i o A: 1-2 sida 31 (6)