VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 1
INNEHÅLL INLEDNING 3 Under året särskilt uppmärksammande verksamhetsområden... 3 FAKULTETER FÖR EXAMENSINRIKTAD UTBILDNING 5 Uppföljning av målen i högskolans övergripande strategi... 5 Sjöfartsakademin...6 ÖPPNA HÖGSKOLAN 7 SJÖFARTSGYMNASIET 8 Statistik över studerande... 9 FORSKNING & UTVECKLING 10 Utvecklingsprojekt... 10 Forskning vid fakulteterna... 12 STÖDFUNKTIONER 16 Högskolebiblioteket... 16 Internationell verksamhet... 17 Kommunikationsenheten... 18 IT-administrationen... 19 HÖGSKOLAN ALLMÄNT 20 Inkomster och utgifter... 20 Organisation... 21 Styrelsen... 22 Branschråden... 22 FÖRVALTNING 25 Ledningen... 25 Nämnder... 25 HÖGSKOLANS PERSONAL 27 Personalen... 27 Antal personal... 30 Personalens årsverken... 30 Personalens åldersstruktur... 31 Under året genomförd fortbildning... 31 STIPENDIER & STATISTISKA UPPGIFTER 36 Stipendier... 36 Examensarbeten... 37 Utexaminerade per program... 39 Sökande enligt förstahandsval... 39 Studerande per ämnesområde... 40 Mobilitet... 40 Högskolebiblioteket... 41 Högskolans nyckeltal... 42 2
INLEDNING 2015 är till ända och det är dags att summera vad som har hänt. Tvivelsutan var det ett händelserikt år där den kanske största händelsen var att Ålands yrkesgymnasiums sjöfartsprofil överfördes till Högskolan på Åland på så sätt att budgeten inklusive personalansvaret överfördes till högskolan medan studenterna fortsättningsvis hör till Ålands yrkesgymnasium. Detta som ett led i att konsolidera sjöfartsutbildningen på Åland under ett paraply. Även om detta var ett signifikant steg i denna riktning återstår ännu en hel del av arbete och administrativa beslut innan denna process kan anses vara avslutad. 2015 innebar också en rätt efterlängtad ventilationsrenovering på Högskolan Norra, som avslutades under höstterminen. I samband med denna gjordes också en del reparationer och nyanskaffningar till Högskolan Norra, bland annat har auditoriets stolar bytts ut och en hel del teknik förnyats. Vidare har högskolan satsat på en ny grafisk profil och ett nytt varumärke under 2015. Detta har skett i samarbete med en kommunikationsbyrå från Stockholm och i samarbete med personalen. Resultatet måste anses som lyckat och helt klart är att högskolans synlighet i det åländska samhället har ökat. Framtiden får utvisa om detta också har gett upphov till ett större antal sökande till utbildningsprogrammen. Ytterligare skall nämnas att högskolan för första gången finns med i den finländska portalen studieinfo.fi, vilket torde ge större exponering för våra utbildningsprogram. Överhuvudtaget är det skäl att minnas, att marknadsföring och positionering blir allt viktigare för en högskola, då verksamhetsförutsättningarna karaktäriseras av konkurrens med högskolor på andra orter. Högskolan på Ålands framgång på sikt kommer att vara beroende av hur väl vi lyckas attrahera studerande från andra orter, och det är mot denna bakgrund som marknadsföringsansträngningarna skall ses. Under året särskilt uppmärksammande verksamhetsområden Förutom det som redan diskuterats i föregående avsnitt bör angående övriga i verksamhets- och ekonomiplanen omnämnda områden förtäljas att: Medel från Ålands penningautomatförening (PAF) ska inom IT-utbildningen användas för att skapa styrkeområden inom IT på Åland genom forsknings- och utvecklingsprojekt, seminarier, kurser, utbildning och fortbildning vid Högskolan på Åland. Under 2015 har agila metoder för utvecklingsarbete inom IT varit i fokus i undervisningen för programstuderande inom IT, övriga studerande, lärare vid högskolan och anställda i näringslivet. Under året planerades, förbereddes och marknadsfördes en engelskspråkig variant av utbildningen i elektroteknik. I skrivande stund vet vi att denna satsning inte kommer att genomföras. Erfarenheterna och lärdomarna från detta projekt var dock många och förbereder oss på många sätt för möjliga framtida engelskspråkiga utbildningssatsningar. Utbildningsplansarbete har under 2015 försiggått i litet större utsträckning på utbildningsprogrammen för vård och Hospitality Management. Inom sjöfartsprogrammen har det redan länge talats om att landskapsförordningen som reglerar utbildningens struktur eventuellt kommer att ändras, varför större förändringar i utbildningsprogrammen inte har initierats under 2015. 3
Som redan nämnts i inledningen har högskolan under 2015 satsat stort på att byta grafisk profil och vässa marknadsföringen. En stor del av kommunikationsenhetens arbetstid gick under året åt till detta projekt. Under året hade högskolan också vissa personalförändringar på kommunikationschefsposten men det ser ut som om den frågan kunde få en mer långsiktig lösning under starten av 2016 eftersom kommunikationschefstjänsten ser ut att bli besatt på permanent basis. Digitaliseringen har tagit ett stort steg framåt för högskolan under 2015 i och med införandet av Google Apps for Education. För studenterna innebär det här att man kan komma åt sitt material och epost varifrån som helst i världen, bara man har en internetanslutning. Det innebär också plattformsoberoende, hela systemet är bara beroende av att man har en webbläsare. För både studerande och anställda kommer detta också att innebära helt nya och intressanta interaktionsmöjligheter, och ett mycket intressant arbete med förnyande av högskolans kvalitetsledningssystem baserat på denna nya interaktivitet har påbörjats. Arbetet med att utveckla en autonom segelrobot gick vidare under 2015 inom projektet Åland Sailing Robots. Världsmästerskapet för seglande robotar gick av stapeln i september i Mariehamn och högskolans båt gick vinnande ur tävlingen. Projektet kommer att delvis ändra karaktär efter 2016 i och med en ny typ av EU-finansiering. Projektet kommer mer att inriktas mot att utveckla en havsforskningsplattform. Slutligen kan nämnas att projektet Äldreomsorg på distans som har drivits av högskolan under ett antal år avslutades för högskolans del under året. Det har dock fått en fortsättning inom den kommunala sektorn på Åland. Edvard Johansson, rektor 4
FAKULTETER FÖR EXAMENSINRIKTAD UTBILDNING Uppföljning av målen i högskolans övergripande strategi Programmet för elektroteknik (ET) har inriktningen fartygsautomation. Omfattningen är 240 sp och leder till examen som Ingenjör YH. Med inriktningen fartygsautomation har studerande möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter ett års studier och föreskriven praktik. Examen med inriktning fartygsautomation berättigar efter föreskriven praktik till behörighetsbrev som elmästare på fartyg. Två (2) ingenjörer har utexaminerats under året. Programmet för företagsekonomi (FE) har inriktningarna redovisning och ekonomistyrning samt sjöfart och logistik. Studierna omfattar 210 sp och leder till examen Företagsekonom YH. Sju (7) studerande har utexaminerats under året. Programmet för Hospitality Management (HM) har inriktningarna hotell och turism samt restaurang och gastronomi, omfattar 210 sp och leder till examen Hotell- och restaurangadministratör YH. Utbildningsprogrammet ger tekniska och administrativa färdigheter för såväl studerande med ambitioner att göra internationell karriär som för dem med planer på att starta egen affärsverksamhet. Nio (9) studerande har utexaminerats under året. Programmet för informationsteknik (IT) har inriktningen mjukvaruutveckling. Studerande kan välja att läsa 210 sp (Systemvetare YH) eller 240 sp med inriktning på mjukvaruutveckling med ekonomi (Systemvetare YH) eller datateknik (Ingenjör YH). Fyra (4) studerande har utexaminerats under året. Programmet för maskinteknik (MT) har inriktningen fartygsmaskin- och energiteknik och utbildar övermaskinmästare. Omfattningen är 270 sp. Studerande har möjlighet att erhålla behörighetsbrev som maskinvaktman efter 1,5 års studier och föreskriven praktik, samt behörighetsbrev som vaktmaskinmästare för fartyg efter 2,5 års studier. Examen inom programmet Ingenjör YH berättigar till behörighetsbrev som maskinmästare och övermaskinmästare efter föreskriven praktik. Under året har tjugo (20) ingenjörer utexaminerats. Programmet för sjöfart (SK) har inriktningen nautik (sjökaptensutbildning). Omfattningen är 270 sp. Studerande erhåller vaktmansbehörighet efter en termins skolgång med tillhörande praktik. Därefter fås behörighetsbrev som vaktstyrman efter ytterligare 2,5 års studier. Examen inom programmet Sjökapten YH berättigar till behörighetsbrev som överstyrman och sjökapten efter föreskriven praktik. Under året har femton (15) sjökaptener utexaminerats. Programmet för vård (VA) har inriktningen omvårdnad och utbildar sjukskötare. Studierna omfattar 210 sp och leder till examen Sjukskötare (YH). Sexton (16) studerande har utexaminerats under året. 5
Sjöfartsakademin Landskapsregeringen beslöt våren 2014 om en samordning av sjöfartsutbildningen vid Högskolan på Åland, Ålands gymnasium och Ålands sjösäkerhetscentrum. Det första steget togs under våren 2014 när Högskolan på Åland och Ålands gymnasium ingick ett samarbetsavtal kring ledning, utvecklings- och kostnadsfördelning mellan de två olika myndigheterna. Samarbetsavtalet gällde under en övergångsperiod medan åtgärder vidtogs för att uppnå en organisatorisk samordning av den examensinriktade sjöfartsutbildningen vid Högskolan på Åland och Ålands gymnasium. Sjöfartsakademin inledde sin verksamhet 1.8.2014. Våren 2015 beslöt Landskapsregeringen i tilläggsbudget 2 för 2015 för landskapet Åland att flytta budgetmedlen för Ålands yrkesgymnasiums sjöfartsprofil till Högskolan på Åland. Efter fusionen går Ålands yrkesgymnasiums sjöfartsprofil under namnet Sjöfartsgymnasiet. I praktiken innebär detta att personalansvar och förmanskap för personalen inom sjöfart på gymnasialnivå (Sjöfartsgymnasiet), fr.o.m. 1.8.2015, ligger på HÅ. Även budgetansvar för verksamheten ligger på HÅ. 6
ÖPPNA HÖGSKOLAN Öppna högskolan är den enhet vid Högskolan på Åland som ordnar olika slag av högskolekurser, yrkeshögskolekurser, seminarier och öppna föreläsningar. Verksamheten leds av enhetschefen och kursutbudet fastställs, beroende på typ av kurs, av rektor eller ledningsgruppen. Enhetens mål är att erbjuda ett aktuellt och mångsidigt kursutbud som möter i första hand det åländska samhällets behov och önskemål. De akademiska kurserna ordnas i samarbete med etablerade universitet, högskolor och yrkeshögskolor. Merparten av samarbetet har skett med Åbo akademi och yrkeshögskolorna Novia och Arcada. Några webbaserade kurser har under året lockat deltagare från bl.a. Azerbajdzjan. Under 2015 har Öppna högskolan erbjudit: 51 uppdrags- och fortbildningskurser, av vilka 41 genomfördes med totalt 1014 deltagare 54 sjöfartskurser, av vilka 47 genomfördes med 631 deltagare 40 universitetskurser, av vilka 28 genomfördes med 426 deltagare 8 yrkeshögskolekurser, av vilka 7 genomfördes med 46 deltagare 2 seminarier med 236 deltagare 14 öppna föreläsningar med 304 deltagare Under året erbjöds sammanlagt 121 fortbildningsaktiviteter i vilka totalt 2697 personer, 966 män och 1731 kvinnor, deltog. Av dessa var 354 personer inskrivna vid något av högskolans utbildningsprogram. Antalet unika kursdeltagare uppgick till totalt 1055 personer av vilka 845 eller 86 % var bosatta på Åland. Bland Öppna högskolans övriga aktiviteter kan nämnas en tämligen omfattande tentamensservice med allmänna tentamensdagar för Öppna högskolans deltagare, fakulteternas omtentamina samt högskoleprovet. Sammantaget har 1216 personer, 594 män och 622 kvinnor, utnyttjat möjligheten att tentera vid något av de ca. 150 tillfällen som ordnats. Under året uppgick det totala antalet presterade studiepoäng till 2534. Efter varje genomförd kurs ombeds deltagarna utvärdera hur de upplevt t. ex. informationen, de praktiska arrangemangen, genomförandet samt föreläsarens kunskaper och skicklighet. Det genomsnittliga omdömet var på en femgradig skala ca 4,5 vilket måste anses vara mycket gott. När kursutbudet planeras försöker Öppna högskolan inhämta arbetslivets önskemål och åsikter. Till vår hjälp finns två fortbildningsråd - ett för utbildningssektorn och ett för social- och hälsovården - vilka träffats under året. Därtill har utbildningsprogrammen bidragit med värdefull information parallellt som Öppna högskolan även försökt höra de större företagens och organisationernas utbildningsansvariga. Några privatpersoner har utnyttjat möjligheten att lämna önskemål om kurser och föresläsningar via kursutvärderingar, webbplats eller personlig kontakt. DELTAGARE I ÖPPNA HÖGSKOLANS VERKSAMHET 2015 Fortbildningskurser och uppdrag 1014 Sjöfartskurser 631 Universitetskurser 426 YH-kurser 46 Seminarier 236 Öppna föreläsningar 304 Totalt 2657 7
SJÖFARTSGYMNASIET Vid Sjöfartsgymnasiet erbjuds grundläggande yrkesutbildning på gymnasienivå inom inriktningarna Däcks- och maskinreparatör, Eldrift, Vaktmaskinmästare och Vaktstyrman. Sjöfartsprogrammet har nu avverkat sitt femte läsår sedan Ålands sjömansskola övergick till Ålands yrkesgymnasium och förändringens vindar har fortsatt att blåsa. Landskapsregeringen beslöt under våren 2015, i enlighet med beslut av Ålands lagting, att följande steg i samordningen av sjöfartsutbildningen på Åland är att anställningen för lärare och personal vid sjöfartsprogrammet flyttas från Ålands yrkesgymnasium till Högskolan på Åland från och med den 1 augusti 2015. Dock förändrades inte examinationsrätten för studerande, vilket betyder att de studerande fortsättningsvis antas av styrelsen vid Ålands gymnasium och de erhåller sin examen från Ålands yrkesgymnasium. Utbildningsministern har vid ett möte under våren 2016 aviserat att jobba för att även examinationsrätten överförs till Högskolan på Åland. I mitten av februari 2015 beslöt Ålands landskapsregering att utbildningsprogrammet inom sjöfart ska utarbeta nya läroplaner utgående från de av Utbildningsstyrelsen senast fastställda examensgrunderna för Sjöfart (föreskrift 66/011/2014). De nya läroplanerna skall gälla för samtliga klasser och årskurser. Det innebar att läroplanen ändrades för åtta (8) pågående utbildningar! Vidare förändras sättet att bedöma så att det nu huvudsakligen skall ske med yrkesprov och att vitsordsskalan ändras till 1-3, och att studiernas omfattning mäts i kompetenspoäng och en examen omfattar minst 180 kompetenspoäng. Landskapsregeringens beslut blev startskottet för en revidering av sjöfartsprogrammets fyra läroplaner. Under läsåret har lärarna avdelningsvis och alla tillsammans utgående från examensgrunden för sjöfart och STCW samt landskapsregeringens läroplansgrund tagit fram nya läroplaner. Dessa fastställs av styrelsen vid Ålands gymnasium. Ett stort tack till alla medverkande! I år har den traditionella segelfartygspraktiken för 1:orna återupptagits, den genomfördes som en veckas praktikresa österut ombord på segelfartyget Albanus tillsammans med skolfartyget. Tillgången av praktikplatser för vaktmanspraktiken var under hösten gynnsammare jämfört med tidigare år. Under december-januari kunde dock väntetiden för praktikplats bli ganska lång och ett tiotal studerande hann få de antal sjödagar som fordras för att erhålla behörighetsbrev som vaktman. Av den anledningen arrangeras även år 2016 praktikkörning i juni med skolfartyget. Då erbjuds praktikplatser ombord till de som saknar dagar. Även detta läsår har Sjöfartsprogrammet deltagit i flera rekryteringsprojekt, nämnas kan Välj sjön då alla grundskolornas 9:or under januari besökte sjöfartsprogrammet och Sjöfartens dag som hölls i 12 maj i Alandica. Vi har deltagit med monter i mässorna KnowHow i Vasa och Gymnasiemässan i Älvsjö. Responsen vid dessa satsningar visar på ett fortsatt intresse för sjöfartsutbildning bland grundskolornas elever. 8
Statistik över studerande KLASS Årskurs 1 (t.o.m. 18.3.2016) Däcks- & maskinreparatör, årskurs 1 Fartygselektriker, årskurs 1 Vaktmaskinmästare, årskurs 1 Vaktstyrman, årskurs 1 Däcks- & maskinreparatör Fartygselektriker Vaktmaskinmästare Vaktstyrman Totalt SÖKANDE ANTAGNA 37 37 BÖRJAT 45 (10) (8) (10) (10) 13 14 23 13 108 9
FORSKNING & UTVECKLING Utvecklingsprojekt Äldreomsorg på distans Under perioden april 2013 till december 2015 har projektet Äldreomsorg på distans utförts i landskapet Åland. I projektet har utvecklats en ny form av service/stödtjänst på distans till hemmaboende äldre. En lättanvänd videokonferensteknik som ger de äldre möjlighet att vara i interaktiv kontakt med äldreomsorgen, varandra och anhöriga. Vårdpersonalen kan använda tekniken för att snabbt och enkelt nå den äldre i vård- och omsorgskontakter. De kan involvera hemmaboende äldre i aktiviteter inom äldreomsorgen även om de äldre inte kan lämna sina hem. Från en studio på högskolan sänder personal, sjukskötar- och närvårdarstuderande och andra intressenter interaktiva program och aktiviteter. Högskolan koordinerar verksamheten och ansvarar även för forskningen inom projektet. De anställda inom projektet är projektledare Gudrun Gudmundsen och projektassistent Liz Karlsson. Styrgruppen har bestått av: Edvard Johansson, Högskolan på Åland Birgitta Hermans, Ålands hälso- och sjukvård Kurt Forsman, skärgårdskommunerna Johanna Björkvall, Ålands gymnasium Sanna Lindroos, Kommunförbundet Maj-Len Österlund-Törnroos, Ålands landskapsregering Utöver Högskolan på Åland deltar äldreomsorgen i kommunerna Eckerö, Brändö, Jomala, Hammarland, Sund, Geta, Lemland, Lumparland, Kökar, Föglö, Saltvik, Mariehamn och Kumlinge samt Nya Apoteket, Central Apoteket och Folkhälsans Allaktivitetshus i Mariehamn i utvecklingsarbetet. Projektet har finansierats med PAF-medel genom Ålands landskapsregering. Under projekttiden har det varit kostnadsfritt för användaren och kommunen att medverka i projektet Äldreomsorg på distans. Jomala kommun har tagit över verksamheten efter projektslutet. Publikation: Gudrun Gudmundsen. Äldreomsorg på distans. Slutrapport. Åland Sailing Robots Seglande robotar har potential att bli ett kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ för exempelvis havsmiljöforskning. Projektet är tvärvetenskapligt och knyter särskilt samman sjöfart med elektroteknik, maskinteknik och informationsteknik. Syftet är att öka kunskapen om autonoma fartyg och grön teknologi. 2015 var Högskolan på Åland värd för World Robotic Sailing Championship & International Robotic Sailing Conference. Under året har arbetet med att styra en fyrameters minitolva fortsatt. Mjukvaran har utvecklats under en projektkurs på IT-programmet samt med hjälp av tre sommarpraktikanter. Två studenter från ENSTA Bretagne praktiserade under sommaren med ett system för tracking som sedan användes vid World Robotic Sailing Championship. Fyra examensarbeten kopplade till projektet har presenterats vid Högskolan på Åland under 2015. Av dessa är två inom maskinteknik, ett inom sjöfart samt ett inom elektroteknik. Dessutom har ett examensarbete skrivits inom reglerteknik vid Uppsala Universitet. 10
Till konferensen COMPIT skrev vicerektor Ronny Eriksson och projektledare Anna Friebe en artikel om Challenges for autonomous sailing robots. Jon Melin, lektor Kjell Dahl och överlärare Matias Waller skrev en artikel, Modeling and control for an autonomous sailboat: A case study, till International Robotic Sailing Conference. Åland Sailing Robots deltog också i World Robotic Sailing Championship och vann i segelbåtsklassen. Från vänster: Kjell Dahl, Matias Waller och Jon Melin Business Lab Åland Högskolan på Åland är huvudman för ERUF-finansierade projektet Business Lab som pågår 2015-2021. Business Lab Åland syftar till att etablera en positiv syn på entreprenörskap bland studerande vid Högskolan på Åland och andra, samt aktivt ge företagare verktyg att starta sina företag. Det här är en ny metod på Åland för att främja nyföretagande och förkorta tiden från idé till kommersialisering. Uppe från vänster: Katie Wu (Team Tactics Ab), Soile Wartiainen (Solkart Trifolium Ab), Britt Biskop (Business Lab projektledare), Lenita Fagerlund (Din Fastighet AB). Sittandes: Lari Pihlajapuro (Shipit AB) 11
Samarbetspartners är Ålands Näringsliv r.f. och Ålands landskapsregering. Partnerföretag har under 2015 varit DKCO Advokatbyrå, Företagsbyrån - auktoriserad redovisningsbyrå, Ålandsbanken samt April Kommunikation. Antagning till Business Lab sker två gånger varje år. Vid varje tillfälle väljs 2-4 företag som kommer att få tillgång till Business Labs kontorslokaler, företagscoaching samt partnerprogram dvs nätverk och kunskapsutbyte inom områdena juridik, finansiering, bokföring, marknadsföring och kommunikation. Mer information finns på Businesslab.ax och på Facebook. Energismart Åland Syftet med projektet är att bereda möjligheterna för att på Åland bygga upp en plattform för att möjliggöra utveckling och demonstrationer av olika lösningar för energimarknaden. Fokus är på lösningar som bygger på en transformering av energimarknaden från fossila lösningar till växande andelar av väderleksberoende förnyelsebar energi. En förstudie för kommande projekt gjordes 2015 (se atec.ax - Åland Smart Energy Platform) Projektet framöver kommer att finansieras av nio lokala aktörer: RBS Värme Ab, Consilia Solutions AbAllwinds Ab, Kraftnät Åland Ab, Ålands Elandelslag, Mariehamns Energi Ab, Mariehamns Elnät Ab, Mariehamns Stad, Ålcom Ab. Projektet utförs i nära samarbete med Ålands Teknologi- och Energicentrum. Projektets samarbetspartner i riket är CLIC Innovation Ltd (clicinnovation.fi) och följande forskningsinstitutioner: Tampere University of Technology, Lappeenranta University of Technology, Teknologiska Forskningscentralen VTT University of Oulu, University of Vaasa. Ralf Häggblom har fungerat som projektledare för förstudien. Forskning vid fakulteterna Elektroteknik Tekn. dr. Matias Waller, överlärare Systemidentifiering - metoder och tillämpningar Inom projektet har relevansen av identifiering med tanke på regulatordesign diskuterats och en fallstudie har publicerats och presenterats vid 17th IFAC Symposium on System Identification. Vidare har generella principer för hur man kan avgöra den statistiska signifikansen av korrelationsfunktioner studerats. En förbättring av rådande praxis utvecklades, publicerades och presenterades vid 17th IFAC Symposium on System Identification. Publikationer: M. Waller and J. B. E. Waller Choice of Model Structure for Controller Design: A Case Study, Proceedings of the 17th IFAC Symposium on System Identification, 1581-1586, Beijing, 2015. 57-62. M. Waller On the Significance of Correlation Functions, Proceedings of the 17th IFAC Symposium on System Identification, Beijing, 2015. 80-85 12
Tekn. dr. Matias Waller, överlärare Tekn.mag. Kjell Dahl, lektor, doktorand vid Åbo Akademi Marina mät-, automations- och övervakningssystem Inom projektet har en plattform för utvärdering av olika reglerstrategier för autonoma segelbåtar utvecklats. Plattformen testades och resultaten har publicerats och presenterats vid 8th International Robotic Sailing Conference. Publikation: J. Melin, K. Dahl, M. Waller. Modeling and Control for an Autonomous Sailboat: A Case Study Proceedings of the 8th International Robotic Sailing Conference. Springer, 2015. 137-149. Hospitality Management Ekon.mag Samu Mäkelä, doktorand vid Svenska handelshögskolan i Vasa Produktutveckling inom stuguthyrningsbranschen på Åland Forskningsprojektet har två olika syften. Det ena är att analysera hur den åländska stuguthyraren har lyckats med att utnyttja alla de möjligheter till produktutveckling som dagens teori om detta skulle kunna ge och det andra är att analysera på vilken nivå är det strategiska tänkandet hos den åländska stuguthyraren. Det långsiktiga målet är att kunna hjälpa stuguthyrarna med dessa två väldigt viktiga uppgifter. Informationsteknik Fil. dr. Agneta Eriksson-Granskog, utbildningsledare, timlärare i huvudsyssla, forskare i data- och systemvetenskap Digitala metoder och interaktivt lärande Forskningen är inriktad mot utvecklandet av metoder för digitalt stöd i ämnen som matematik, logik och fysik. För kursmaterial, inlämningar och tentamina används idag digitala lärplattformar inom hela utbildningsområdet från grundskola till universitet. Ämnen med mycket formler, uträkningar och bevis såsom matematik, logik och fysik har dock haft svårare än övriga ämnen att ta del av digitaliseringsprocessen eftersom bra datorstöd för de studerande för skrivandet inte har införts. Inom ramen för projektet Digitala metoder och interaktivt lärande har olika lösningar för digitalt material och inlämningar utformats och testats i ämnet logik. Under åren 2016 och 2017 inför man i Finland helt digitala studentskrivningar. I och med den reformen införs även någon form av digitalt stöd för skrivandet i ämnena matematik och fysik. Den lösningen kan antas starkt påverka utvecklingen av digitalt stöd i landet och när den mjukvaran har införts i gymnasieskolan fortsätter arbetet i projektet med vidareutveckling av metoder för digitalt stöd inom undervisningen. 13
Maskinteknik DI Göran Henriksson, överlärare, doktorand vid Åbo Akademi Optimering av framdrift av fartyg med ställbar propeller Forskningsprojektets syfte är att öka förståelsen om fartygsdrift med ställbar propeller och att komma med en lösning för optimal framdrift av fartyg. Fartyg med ställbar propeller drivs antingen med konstant varvtal eller enligt en s.k. kombinatorkurva, vilket innebär att pådraget bestämmer kombinationen av varvtal på motorn och stigning på propellern. Olika faktorer kan göra att kombinationen varvtal och stigning inte är optimal vid verklig drift och att fartyget förbrukar mera bränsle än nödvändigt. Projektet fokuserar på optimering av fartygets framdrift som en helhet med propellerns verk ningsgrad samt motorns verkningsgrad under olika förhållanden som viktigaste områden. Under år 2015 har arbetet fokuserats på att skapa en matematisk modell för fartygets framdrift. Modellen skall beskriva energiflöden och komponenter av fartygets framdrivningsmotstånd. Arbetet bedrivs i samarbete med Rolls-Royce Ab, Napa Oy och Bore Ltd och kommer att presenteras i vetenskapliga artiklar och i en avhandling. Sjöfart Fil. lic. Philippe Chanfreau, överlärare Fortsatt att forska kring alternativa surrningsmetoder med hjälp av modellförsök (inlett hösten 2013) med understöd av stipendier från Sjöfartsstiftelsen i Finland och Signe och Olof Wallenius Stiftelse. Projektet är en naturlig fortsättning på deltagandet i förnyandet av timmerdäckskoden vid IMO 2007-2010. Projektet framskrider långsamt med experimentperioder med skalmodell varje år i maj-juni. Intressanta komparativa resultat har uppnåtts med tre surrningsmetoder och timmerpaket. Vård Med.mag. Erika Boman, lektor, doktorand vid Umeå universitet Pågående forskningsprojekt syftar till att studera faktorer som kan bidra till ett gott åldrande trots svårigheter som åldrandet kan medföra. I doktorandstudierna studeras specifikt inre styrka som en hälsoresurs bland äldre kvinnor. Arbetet med avhandlingen har under året varit intensivt och mycket av forskningstiden har nyttjats för att sammanställa den ramberättelse som ska sammanfatta de i avhandlingen inkluderade studierna. Avhandlingens sista manus Inner strength and its relationship to health threats in ageing a cross-sectional study among community-dwelling older women har också skrivits. Vidare genomfördes under hösten 2015 ett utskick av frågeformulär till samtliga äldre personer på Åland (65 år och äldre). Svaren har registreras och införandet av data i en datamatris har påbörjats. Resultaten förväntas bidra med värdefull kunskap som kan bidra till planering och genomförande av social- och hälsovård för den äldre befolkningen på Åland. Publicerade artiklar: Boman, E., Häggblom, A., Lundman, B., Nygren, B., & Santamäki-Fischer, R. (2015). Inner strength as identified in narratives of elderly women: A focus group interview study. Advances in Nursing Sciences Boman, E., Häggblom, A., Lundman, B., Nygren, B., & Santamäki-Fischer, R. (2015). Identifying variables in relation to health-related quality of life among community-dwelling older women: Knowledgebase for health-promoting activities. The Nordic Journal of Nursing Research, Published online 11. 8. 2015. doi: 10.1177/0107408315599691 14
Fil. dr. i folkhälsovetenskap, Anette Häggblom, överlärare Anette Häggbloms forskning bedrivs inom området våld mot kvinnor bl. a utifrån ett sjukskötarperspektiv. Ett pågående forskningssamarbete bedrivs med vårdforskare från NordNorge med fokus på det vårdpedagogiska forskningsområdet. Forskningsresultat publiceras i vetenskapliga tidskrifter, den första studien publiceras under titeln Inexperienced body to experienced body, om betydelsen av förmedlad erfarenhetsbaserad kunskap till intensivsjuksköterskestuderande i en klinisk vägledningskontext. Ett annat pedagogiskt forskningsprojekt bedrivs inom området för närståendeforskningen i samarbete med forskningsansvariga från Högskolan i Harstad och Universitetet i Tromsö Norges arktiska universitet. Forskningsprojektet syfte är att publicera en vetenskaplig antologi Å være pårørende et utydelig landskap. Antologin vill belysa närstående och patienter som erbjuds hälso- och omsorgstjänster, deras rättigheter och krav, upplevelser av roller, ansvar och handlingsberedskap. Anette Häggbloms kapitel är en beskrivning utgående från forskningsmaterial om de närståendes erfarenheter, upplevelser och behov av support då en för dem närstående kvinna utsätts för våld. Projektet beräknas vara klart under 2016. Anette Häggblom är bihandledare till doktorand Erika Boman, Högskolan på Åland. Doktorandstudierna har som fokus hälsorelaterad livskvalitet och inre styrka hos äldre kvinnor på Åland ur ett salutogent perspektiv. Dessutom ingick Anette Häggblom som medlem i teamet för forskningsprojektet Gapro Care Åland: Vårdpersonalens kompetens att identifiera och stödja personer med spelproblem eller spelberoende. Forskningsteamets arbete resulterade i en bok Gapro Care projektet spelprevention, spelproblematik och vårdpolicyprogram hösten 2010. Utifrån insamlat forskningsmaterial inom projektet Gapro Care Åland pågår resultatsammanställning för publikation. Publicerade artiklar: Boman, E., Häggblom, A., Lundman, B., Nygren, B., & Santamäki-Fischer, R. (2015) Inner strength as identified in narratives of elderly women: A focus group interview study. Advances in Nursing Sciences (Accepted for publication in 38:1, 2015) Boman, E., Häggblom, A., Lundman, B., Nygren, B., & Santamäki-Fischer, R. (2015) Identifying variables in relation to health-related quality of life among community-dwelling older women: Knowledgebase for health-promoting activities. The Nordic Journal of Nursing Research, Published online 11. 8. 2015. doi: 10.1177/0107408315599691 15
STÖDFUNKTIONER Högskolebiblioteket Högskolebiblioteket är en central resurs för studier, undervisning och forskning vid Högskolan på Åland. Biblioteket skall erbjuda högskolans studerande och personal biblioteks- och informationstjänster av god kvalitet samt en ändamålsenlig biblioteksmiljö. Personal På Högskolans bibliotek arbetar en bibliotekschef (100%) och en informatiker (100%). Under 2015 gjordes den tidigare tillfälliga tjänsten som informatiker om till en ordinarie tjänst vilken utannonserades under sommaren och tillsattes i juli. Bibliotekspersonalen erbjuder studerande (både programstuderande och studerande vid Öppna högskolan), lärare och övrig personal tillgång till både tryckt och elektroniskt material för studier och arbete. Bibliotekspersonalen erbjuder även undervisning och personlig handledning i informationssökning för studerande och personal. Under året har personalen deltagit i ett antal konferenser och fortbildningstillfällen. I linje med den ökande digitaliseringen har tyngdpunkten detta år legat på faktorer som resursdelning, informationsförsörjning och kommunikationsteknologi, bl.a. har personalen deltagit i evenemangen Sharing is caring och Du sköna nya digitala värld. Som förberedelse för den övergång till ett nytt klassifikationssystem som planeras för kursboksbiblioteket under 2016 har personalen även fortbildat sig i Dewey decimalklassifikation. Undervisning och utnyttjandegrad Under 2015 har förstaårsstuderande under bibliotekspersonalens ledning fått chansen att bekanta sig med bibliotekets utrymmen, resurser och rutiner. Vissa program har bjudit in biblioteket att informera om databaser och andra resurser inför skrivandet av examensarbeten. Bibliotekspersonalen har även varit delaktiga i sådan handledarutbildning som arrangerats vid Öppna högskolan. I jämförelse med fjolåret sjönk antalet studerande som har fått handledning i informationssökning något: 217 studerande har deltagit vid 27 olika informations- och handledningstillfällen. Av högskolans inskrivna studerande är 404 registrerade låntagare vid biblioteket och av dessa var nästan 60 % aktiva låntagare under 2015. De av högskolans personal och studerande som var aktiva låntagare under 2015 lånade i snitt 29,6 böcker per person. Studerande vid företagsekonomiprogrammet var detta år markant de mest flitiga låntagarna, följt av vårdstuderande och studerande vid programmet för Hospitality Management. Samma tre program har också fortsättningsvis den största andelen aktiva låntagare. En intressant iakttagelse är den relativt sett påfallande ökningen bland elektroteknikstuderande där utlåningen mer än fördubblats under 2015 och därmed bryter en mångårig trend. Verksamhet och utveckling Högskolebiblioteket samarbetar med Mariehamns stadsbibliotek där också all utlåningsverksamhet sker. Här erbjuds de studerande även tillgång till både studieplatser, studierum och utrymmen för grupparbeten. Stadsbiblioteket valde under 2015 att avgiftsbelägga studierum och grupprum, något som också avspeglades i utnyttjandegraden. Högskolebiblioteket har aktivt verkat för ett borttagande av dessa avgifter då det inte ansetts rimligt att studerande ska behöva betala för att använda sitt högskolebibliotek. Högskolebibliotekets personal deltog under året aktivt i stadsbibliotekets informationsarbete, medieurval och deweyprojekt. Det totala antalet utlån av högskolans fysiska material har i likhet med övergripande bibliotekstrender fortsatt att sjunka. Under 2015 har högskolan haft tillgång till flera e-bokssamlingar för 16
att kunna bredda detta utbud. Då detta emellertid inte haft någon gynnsam effekt på användningen har biblioteket valt att i fortsättningen begränsa sig till en leverantör. Samsökningstjänsten EBSCO Discovery Service som beställdes inför 2015 för att tillhandahålla bättre sökmöjligheter har fallit väl ut. Då systemet ännu är såpass nytt vid högskolebiblioteket är det dock svårt att ge en jämförande bild av utvecklingen. Internationell verksamhet Högskolans internationella arbete är inriktat på att alla våra studerande ska ges möjlighet att bättre kunna konkurrera på arbetsmarknaden genom internationella erfarenheter, interkulturell kompetens och språkkunskaper. Det internationella arbetet handlar om studerandeutbyte mellan partnerskolor och genom nätverk, och utbyte för lärare och personal. Högskolans studerande väljer till största del att göra praktik utomlands, även inkommande studerande kommer främst för praktik men även för studier. Högskolan har genom olika insatser stärkt möjligheten att ta emot internationella studerande bl.a. utökat utbudet av kurser men också gjort beslut att fr.o.m. 2016 permanent ordna kursen Swedish for Beginners två gånger i året och en kurs i interkulturell kommunikation. Högskolan ordnar även tutorutbildning, lånar ut cyklar och hyr ut bostäder till inkommande studerande. Information om möjligheterna till studier och praktik utomlands och hur man finansierar studierna ges redan under första studieåret och fortsätter sedan i de högre årskurserna. Högskolans egna mobilitetsstipendium för utbytesstudier delades ut för första gången 2015. Hospitality Management-programmet och vårdprogrammet har en målsättning att alla studerande genomför en studieperiod utomlands under studietiden något som 2015 förverkligats till övervägande del. Även sjöfartsprogrammens studerande gör praktikperioder utanför Åland. Av de studerande som utexaminerades 2015 hade 60 % genomfört en studie- eller praktikperiod utomlands. Nordplus och Erasmus+ Mobilitetsprogrammen Erasmus+ och Nordplus utgör grunden till studerande- och lärarmobilitet samt projekt- och nätverkssamarbete på högskoleområdet. I Nordplus-nätverken där högskolan är delaktig ingår närmare femtio högskolor/universitet i Norden och Baltiska länderna. Aktiviteterna inom nätverken är mobilitet för studerande och lärare och intensivkurser. Under året genomfördes intensivkurser inom Nordman- Danosfi-och Ekoteknord-nätverken. Programmet Erasmus+ högre utbildning är Europeiska unionens utbytes- och samarbetsprogram för högskolorna. Det främjar internationalisering och kvalitet inom högre utbildning. Programmet ger högskolans studerande möjlighet att studera sitt eget ämne utomlands, utveckla sina språkkunskaper och utöka övriga internationella färdigheter. Det ger också lärare möjlighet till utbyte och fortbildning. Högskolan har ett tjugotal Erasmus-partnerskolor i 13 europeiska länder. Nya partnerskolor 2015 är Universitetet i Nordland, Norge och Ensta Bretagne i Frankrike. Kontakten till det europeiska nätverket av högre utbildningar upprätthålls genom EAIE-European Association for International Education och kontakten till de övriga yrkeshögskolorna i Finland upprätthålls genom Pinnet-nätverket. Högskolan är från år 2015 med i FINNIPS ett nätverk som samarbetar kring ansöknings- och antagningsprocesserna för internationella utbildningsprogram i Finland. Statistik på mobiliteten finns under Statistiska uppgifter. 17
Kommunikationsenheten Enheten ansvarar för kommunikation, information och marknadsföring. På enheten arbetade en kommunikationschef (100%), en webbansvarig (80%, 1.1-31.7)/webbkommunikatör (100% fr.o.m. 1.8) och en informationskoordinator (30%). Under året omgjordes den tillfälliga tjänsten som webbansvarig till en ordinarie tjänst som webbkommunikatör. Kommunikationschefen leder nämnden för information och kommunikation. Eftersom ordinarie kommunikationschefen var tjänstledig var 2015 ett mellanår där fokus låg på att implementera det nya varumärket och grafiska profilen. Nyhetsbrevet fortsatte skickas ut, internt varje vecka och externt var sjätte vecka. Nytt för i år var att information till sökande skickades ut via e-post (med samma verktyg som nyhetsbrevet). Öppna högskolans katalog skickades ut till samtliga åländska hushåll på våren och hösten. På grund av det kommande nya varumärket var vårens marknadsföringskampanj samma som 2014, med undantag av att bilderna byttes ut. Budgeten för marknadsföringen inför antagningen våren 2015 fördelades mellan tryckt annonsering (ca 60 %) och digital annonsering (ca 40 %). I januari, inför antagningen, genomfördes nya intervjuer med studerande som publicerades på webbplatsen och lyftes fram i den digitala marknadsföringen. Ny varumärkesplattform Visuellt skedde det stora förändringar på högskolan under året i samband med att högskolan lanserade nytt varumärke och fick en ny grafisk profil hösten 2015. Kommunikationsenheten stod för största arbetet med att implementera den nya grafiska profilen, där det bland annat ingick att ta fram nya skyltar, flaggor, rollups, mässkläder, affischer och väggdekaler. Den nya profilen implementerades i högskolans digitala kanaler med ny layout för webbplats, nyhetsbrev, sociala medier och ny e-postsignatur. Det togs fram nya dokumentmallar, blanketter, kontorsmaterial, trycksaker, annonser och giveaways. Till exempel kuvert i olika storlekar, broschyrer i nytt format, pennor, block, pärmar, nyckelringar, visitkort, kaffekoppar, betyg, intyg, diplom, reflexer och godisaskar. Inför övergången till nya grafiska profilen genomfördes även ett större fotoprojekt under både våren och hösten, då högskolan behövde nya fotografier till marknadsföringen. 18
Den nya varumärkesplattformen introducerades för personalen under höstens interna kickoff den 11 september och för allmänheten på den offentliga lanseringen den 4 november. Lanseringen hölls på Högskolan Norra med tal, tårta och en minimässa där högskolans olika områden fick visa upp sig. Mässor & evenemang Förutom lanseringen av nya varumärket hölls den 25.11 ett jubileum för maskinteknik och elektroteknik. Utbildningsprogrammet för maskinteknik fyllde 80 år och utbildningsprogrammet för elektroteknik fyllde 30 år. Traditionsenligt ordnades även inskription, offentliga presentationer av examensarbeten och examensfest i slutet av vår- och höstterminen. Festtalare var Anders Ekström, VD på Ålands Näringsliv och Tony Asumaa, utbildningsministern. Under året deltog högskolan i flera mässor och rekryteringsevent, bland annat infotillfällen för Ålands yrkesgymnasium (januari), Nylands Brigad - Dragsvik militärförläggning (24.2), Sjöfartens Dag (21.5), KnowHow i Vasa (17-19.11), Studia i Helsingfors och Studentums mässturné i Stockholm och Göteborg. Högskolans projekt Åland Sailing Robots arrangerade 31.8-4.9 IRSC/WRSC 2015 - konferens och VM för robotsegelbåtar. Anmärkning: Även om Sjöfartsgymnasiet formellt blev en del av högskolan under hösten, hade Sjöfartsgymnasiet egen budget för sin marknadsföring och skötte all marknadsföring själv under hösten 2015. IT-administrationen Högskolans tidigare IT-avdelnings personal uppgick från och med 1.1.2015 i Åda Ab (Ålands digitala agenda). Högskolan skapade då en främst administrativ avdelning för utveckling, planering och administration av IT (informationsteknik och telefoni). IT-administrationen består av en IT-utvecklare, som har det övergripande ansvaret för högskolans IT-system, IT-utveckling och telefoni samt har en beställarroll gentemot Åda Ab. IT-utvecklaren representerar också högskolan i finländska högskolors och universitets IT-forum och -organisationer. Digitalisering och modernisering av olika verktyg för undervisning och administration har tagit en stor del av IT-utvecklarens tid 2015. Däribland GAFE (Google Apps for Education) som nämnts i inledningen. Annat värt att nämnas är: prioritering av slutanvändarna, gällande verktyg och stöd. digitalisering och standardisering av klassrum genom lärardator, projektor och anslutning för bärbar utrustning. digitalisering och standardisering av verktyg (datorer) för studerande, Chromebooks att låna i klass. digitalisering och standardisering av konferensutrymmen genom mötesdator, -TV och -projektor samt videokonferensutrustning. digitalisering och standardisering av auditorier genom föreläsardator, projektor, ljudanläggning och virtualiseringsmöjligheter bl.a. via videokonferensutrustning. förbättring och utbyggnad av WLan (trådlösa nätverket). uppgradering av Högskolans nät till Gigabit hastighet. pågående är en strategisk avveckling av äldre och kostsamma arbetssätt med bl.a. lokala servrar till förmån för utlokalisering av vissa tjänster och användande av molntjänster där det är möjligt. 19
HÖGSKOLAN ALLMÄNT Inkomster och utgifter Nedanstående diagram åskådliggör fördelningen av högskolans inkomster och utgifter under året, uppdelade i större helheter. Speciellt för år 2015 var att det togs ett nytt ekonomisystem i bruk med en helt ny kontoplan vilket gör att fördelningen mellan utgiftshelheterna delvis kan se annorlunda ut jämfört med tidigare år. Fr.o.m. augusti 2015 ingår också Sjöfartsgymnasiet i siffrorna. Under 2015 genomfördes flera större projekt vid högskolan såsom varumärkesprojektet med en helt ny grafisk profil, ny skyltning, nya broschyrer, nytt kontorsmaterial och nya giveaways. Ett annat större projekt vid högskolan var övergången till Google, vilket tillfälligt medförde högre kostnader år 2015, men som på sikt väntas leda till lägre IT-kostnader för högskolan i och med ibruktagande av prisvärda datorer och lägre licenskostnader. Det tredje större projektet vid högskolan år 2015 var renoveringsarbeten som genomfördes vid Högskolan Norra under ventilationsrenoveringen som pågick under hela året fram till oktober. Auditoriet, biblioteket och personalrummet genomgick förändringar och nytt golv lades in på nedre våningen. I auditoriet byttes de gamla stolarna och belysningen ut. I personalrummet sattes en ny mellanvägg in istället för den gamla, för att bättre kunna utnyttja den ena delen av rummet till mötesrum. Högskolans nettoutgift för 2015 var 8 270 898. INKOMSTER 2015 UTGIFTER 2015 Kursverksamhet 468 502 Externa projekt 160 417 Övriga inkomster 60 214 Totalt 689 133 Personalutgifter 4 758 333 Inköp av tjänster 1 779 678 Internhyra 1 568 417 Material 728 442 Hyror 104 125 PAF-netto 48 299 Överföringar 47 435 Övriga verks.utgifter 20 259 Finansiella utgifter 1 641 Totalt 8 960 031 20
Organisation Ålands landskapsregering (huvudman) Högskolans styrelse Ordförande Rektor Sjöfartsakademin Vicerektor Fakulteten Land Vicerektor Öppna högskolan Enhetschef Förvaltning Administrativ chef Forskningsnämnden Elektroteknik Företagsekonomi Kursverksamhet Kanslier Högskolebiblioteket Bibliotekschef Maskinteknik Sjökapten (sjöfart) Antagningsnämnden Hospitality Management Informationsteknik Lärarfortbild.råd Råd för fortb. inom den soc. sektorn Fastigheter Städpersonal Biblioteksnämnden Internationalisering Int. koordinator Int. nämnden Studiehandledare (= praktikansvariga) Programkoordinatorer Examensnämnden Sjukskötare (vård) Studiehandledare (= praktikansvariga) IT-utvecklare Kommunikationsenheten Kommunikationschef Sjöfartsgymnasiet Programkoordinatorer Nämnden för info & kommunikation Platschef Däcksavdelning Maskinavdelning Elavdelning 21
Styrelsen Styrelsen för Högskolan på Åland ansvarar för planering och genomförande av högskolans angelägenheter - pedagogiska, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Styrelsen utses av Ålands landskapsregering. Föredragande i styrelsen är högskolans rektor. Ordförande Emma Dahlén, 2015-2016 Vice ordförande Bo-Gustav Donning, 2015-2016 Ordinarie medlemmar (2015-2018) Anders Ekström Bernt Bergman Jeanette Heidenberg Carita Weiss Camilla Wikström-Grotell Göran Henriksson, personalens representant, 2015-2016 Jenni Koivunen, studerandes representant, 2015-2016 Ersättare (2015-2018) Daniel Dahlén Regina Wredling Lotta Berner-Sjölund Lena Nyman-Wiklund, personalens representant, 2015-2016 Jasmine Jensén, studerandes representant, 2015-2016 Branschråden För varje bransch har högskolans styrelse utsett ett branschråd med företrädare för branschen. Branschrådets uppgift är att lämna utbildningsplanen till styrelsen för godkännande samt att aktivt verka för en god samverkan mellan utbildningsprogrammet och branschen. Branschrådet för utbildningsprogrammet företagsekonomi För tiden 1.1.2015-31.12.2017 Sven Schauman, vicerektor, ordförande Christer Kullman, lärare Thor-Björn Wik, lärare Ben Henriksson, lärare Thomas Fagerstedt, försäljningschef logistik, Posten Åland Ab Lena Marcus, personalchef, Ålands Företagsbyrå Ab Jonny Mattsson, ombudsman, Företagarna på Åland Björn Hällefors, ekonomichef, Paf Jeanette Salminen, ekonomichef, Lemlands kommun Susanne Sirén, egen företagare, Fananamma Dan Andersson, medlems- och utbildningsansvarig, Ålands näringsliv Nathalie Williams, studeranderepresentant, Högskolan på Åland 22
Branschråd för utbildningsprogrammet för Hospitality Management För tiden 1.1.2015-31.12.2017 Sven Schauman, vicerektor, ordförande Karin Limnell, lärare Ulla Vuolteenaho-Janzon, lärare Therese Sjöblom, lärare Samu Mäkelä, lärare Thomas Strandvik, Managing Director, Pub Niska Tiina Thörnroos, företagare, Pellas gästhem Carina Söderlund, webbredaktör, strax.ax Roni Huttunen, VD, Ålandhotels Dan Backman, näringslivsutvecklare, Ålands landskapsregering Johanna Dahlgren, företagare, Pub Stallhagen Lotta Berner-Sjölund, VD, Visit Åland Mattias Eriksson, Park Operations Manager, Smart Park Linda Mannström, studeranderepresentant, Högskolan på Åland Branschråd för utbildningsprogrammet för informationsteknik För tiden 1.1.2013-31.12.2015 Sven Schauman, vicerektor, ordförande Agneta Eriksson-Granskog, lärare Joakim Isaksson, lärare Dennis Kurtén, lärare Dan Andersson, medlems- och utbildningsansvarig, Ålands näringsliv Janne Engblom, VD, Consilia Patrick Sjöberg, VD, Mobile Net Control MNC Marine Olof Hägerstrand, VD, Quedro Monika Sigmark, HR Manager, Crosskey Fraenk Andersson, Team Manager Channel Development, Crosskey, Johanna Backholm, VVD, Paf, Daniela Johansson, Chef utveckling, Paf Christian Jansson, Support chef, Rederi Ab Eckerö, Emelie Westerlund, studeranderepresentant, Högskolan på Åland Branschråd för sjukskötarprogrammet För tiden 1.1.2014-31.12.2016 Sven Schauman, vicerektor, ordförande Erika Boman, lärare Hanna Malmberg, studeranderepresentant vårterminen 2015, Högskolan på Åland Linda Sandqvist, studeranderepresentant höstterminen 2015, Högskolan på Åland Jennifer Hartman, vik. vårdchef, Ålands hälso- och sjukvård Birgitta Hermans, klinikchef/överskötare, Ålands hälso- och sjukvård Leea Söderström, överskötare, Ålands hälso- och sjukvård Marika Lindström, avdelningsskötare/vik. överskötare, Ålands hälso- och sjukvård Anna-Mia Tuominen, sjukskötare, Ålands hälso- och sjukvård Ulla-Liisa Latvala, hälsovårdsinspektör, Ålands landskapsregering Pia Hollsten-Friman, mottagningschef, Medimar, vårterminen 2015 Petra Alm, enhetsledare, Medimar, höstterminen 2015 23
Branschråd för utbildningsprogrammet för sjöfart För tiden 1.1.2015-31.12.2017 Bernt Bergman, ordförande, styrelsmedlem HÅ, Rederierna i Finland RIF Peter Jodin, Safety & Quality Manager / DPA, Wallenius Marine Ab Christer Johansson, VP Marine Management, Godby Shipping Johnny Husell, f.d Executive VP, Retting Groupe Ltd Bore Fredrik Holmberg, yrkesråd vid ÅG, inspektör Trafiksäkerhetsverket, Trafi Johan Ramsland, vice verksamhetsledare, Skeppsbefälsförbundet Ronny Eriksson, vice rektor Högskolan på Åland Bengt Malmberg, överlärare Högskolan på Åland Carola Maxenius-Mickelsson, programkoordinator Högskolan på Åland Studeranderepresentant blev vald 2016 Branschråd för utbildningsprogrammet för elektroteknik och maskinteknik För tiden 1.1.2015-31.12.2017 Bernt Bergman, ordförande, styrelsmedlem HÅ, Rederierna i Finland RIF Juha Gäddnäs, yrkesråd vid ÅG, VD Ecomar Jörgen Mansnerus, teknisk direktör, Bore Leif Wikström, verksamhetsledare, Finlands Maskinbefälsförbund Markus Lindfors, teknisk direktör, Lundqvistrederierna Joacim Westerlund, Fleet Manager,Viking Line Ronny Karlsson, elchef på SSDR COSLPromoter Ronny Eriksson, vice rektor Högskolan på Åland Kenneth Andersson, lektor Högskolan på Åland Carola Maxenius-Mickelsson, programkoordinator Högskolan på Åland Samuel Räike, studeranderepresentant MT Philip Jansson, studeranderepresentant ET Fortbildningsråd för undervisningssektorn (Öppna högskolan) Marcus Koskinen-Hagman, rektor Ålands lyceum Kjell Nilsson, bildningsdirektör Mariehamns stad Bo Nygård, överinspektör Ålands landskapsregering Bodil Regårdh, överinspektör Ålands landskapsregering Inger Rosenberg-Mattsson, rektor Ålands yrkesgymnasium Marlene Söderholm, styrelsemedlem Ålands lärarförening Mirjam Schauman, planerare Öppna högskolan Sven Schauman, vicerektor Högskolan på Åland Pia Sjöstrand, planerare Öppna högskolan, sekr. Brittmari Wikström, enhetschef Öppna högskolan, ordf. Fortbildningsråd för social- och hälsovårdssektorn (Öppna högskolan) Berndt Ekholm, byråchef Ålands landskapsregering Susanne Lehtinen, socialdirektör Mariehamns stad Ulla Rindler-Wrede, socialinspektör Ålands landskapsregering Mirjam Schauman, Öppna högskolan, sekr. Keijo Sjöblom, socialchef Lemlands kommun Pia Sjöstrand, planerare Öppna högskolan Brittmari Wikström, enhetschef Öppna högskolan, ordf. 24