Klimat- och energistrategi för Skåne hur minskar vi utsläppen av växthusgaser? www.m.lst.se Skåne i utveckling 2008:04
Titel: Utgiven av: Projektledare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Klimat- och energistrategi för Skåne hur minskar vi utsläppen av växthusgaser? Länsstyrelsen i Skåne län Johannes Elamzon Länsstyrelsen i Skåne län Strategi 205 15 MALMÖ Tfn: 040 25 20 00 E-post: lansstyrelsen@m.lst.se Länsstyrelsen i Skåne län 700 exemplar Rapportserien Skåne i utveckling: Rapport 2008:04 ISSN: 1402 3393 Länsstyrelserapport 43/2008 Layout: t&t information ab, Kristianstad Tryckt: Länsstyrelsen 2008 Omslagsbilder: Peter Fagerström Marie Grönvold Jon Larsen Adtranz
Förord Skåne har ett attraktivt geografiskt läge. Vi har goda kommunikationer med Öresundsbron och dessutom tre av Sveriges största hamnar. Skåne är ett transitlän omgärdat av hav på tre sidor. Det innebär fördelar men ställer också stora krav. För en långsiktig hållbar utveckling måste vi vara klimatsmarta. Sverige är ledande på hållbara energisystem, vatten- och luftrening. Vår potential när det gäller biogas är mycket god; jordbruks- och livsmedelssektorn är stor och avstånden korta. Nu gäller det att utnyttja denna potential. Skåne ligger även i framkant vad gäller vindkraft, både vad gäller know how och installation av verk. Hälften av den vindkraftsel som produceras i Sverige kommer från Skåne. Efterfrågan på klimatsmarta varor och tjänster växer snabbt. Nu gäller det att kunna leverera. Malmö i oktober 2008 Göran Tunhammar Landshövding i Skåne län
Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund och syfte... 6 Uppdraget... 6 Avgränsningar... 7 Rapportens upplägg med läshänvisning... 7 Framtagning av strategin... 7 Vision och mål för Skåne... 8 Vision... 8 Mål... 8 En långsiktig process med många aktörer... 9 Skånska särdrag... 10 Klimat- och energisituationen i Skåne... 11 Utsläpp av klimatgaser... 11 Ingen entydig trend i Skåne... 11 Energianvändning... 12 Energitillförsel... 13 Effektivare energianvändning... 16 1. Energieffektivisering i bostäder, tjänsteföretag och offentliga lokaler... 16 2. Energieffektivisering inom industrin... 17 3. Effektivare transporter... 18 4. Främjande av fjärr- och kraftvärme... 20 Byte till förnybara energislag... 22 5. Övergång till vind-, sol- och bioenergi för el- och värmeproduktion... 22 6. Övergång till förnybara energikällor för drivmedel... 24 Minskade utsläpp av metan och lustgas... 26 7. Minskad klimatpåverkan från jordbruket... 26 8. Minskad klimatpåverkan från avfall och avlopp... 28 Övergripande planering, utveckling och beteendeförändring... 30 9. Stärkt energiperspektiv i planeringen med förbättrad kunskap... 30 10. Offentlig upphandling och verksamhet som förebild... 32 11. Forskning och näringslivsutveckling... 33 12. Klimatanpassning av beteende och konsumtion... 35 Aktörernas pågående klimat- och energiarbete i Skåne... 37
Sammanfattning Länsstyrelsen i Skåne län har på regeringens uppdrag tagit fram en regional Klimat- och energistrategi för Skåne. Arbetet med att ta fram strategin har skett i samverkan med Energikontoret i Skåne och i dialog med Region Skåne. Olika aktörer i Skåne, företag, kommuner, organisationer och näringsliv, har haft möjlighet att lämna synpunkter bland annat genom remissbehandling av förslag till energistrategi för Skåne. Syftet med denna strategi är att identifiera och ta vara på Skånes unika förutsättningar för att bidra till en omställning av energisystemet och minska klimatutsläppen. Strategin är tänkt att fungera som vägledning och katalysator i ett framgångsrikt arbete för att nå de miljömål som finns idag men även ge förutsättningar för mer ambitiösa mål. Ett förverkligande av strategin bidrar även till att uppfylla andra regionala ambitioner såsom stärkt konkurrenskraft för skånska företag och ett minskat beroende av globala priser på energi och fossila energikällor. Utifrån de skånska särdragen pekar strategin ut en rad åtgärder som skulle bidra till att energi används mer effektivt och till att våra förnybara energikällor utnyttjas bättre. Även viktiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från exempelvis jordbruket och avfallssektorn presenteras. I Klimat- och energistrategi för Skåne understryks framförallt att alla skånska aktörer, från myndigheter till företag och hushåll, kan bidra utifrån sina egna förutsättningar. Beteende och konsumtion kan klimatanpassas i alla led. Det finns styrmedel och verktyg på lokal och regional nivå som kan vara effektiva både för att minska energianvändningen och för att öka andelen förnybar energi. Regionala aktörer, myndigheter, Region Skåne, Energikontoret, Kommunförbundet, organisationer med flera, kan samverka kring gemensamma initiativ och projekt för att få en större genomslagskraft och nå fler aktörer. Regionala aktörer kan också serva kommuner, företag, jordbrukare med till exempel planeringsunderlag, statistik och fakta samt också agera som föregångare i den egna verksamheten. Kommunerna kan stärka energiaspekten i sin planering och främja transportsnål infrastruktur och etableringar i kollektivtrafiknära lägen. De kan gynna etablering av förnybar energi och främja energieffektivisering i de lokala företagen och den egna verksamheten. Genom sin upphandling och sitt inflytande i kommunala bolag kan de se till att produkter och tjänster som minskar klimatutsläppen efterfrågas. Företagen kan genomföra energikartläggningar och arbeta systematiskt med energieffektiviseringar och med att fasa ut fossila energikällor för att minska sina klimatutsläpp och tjäna pengar. Vidare kan företagen tillämpa avfallshierarkin och använda sig av bästa möjliga miljö- och energiteknik. Jordbrukarna kan minska utsläppen av klimatgaser genom att använda bästa lagringsoch spridningsteknik för stallgödsel. Vidare kan de använda kompetensutveckling och investeringsstöd för att etablera biogasproduktion från gödsel och andra restprodukter. Energibolagen kan bygga ut och förtäta existerande fjärrvärmenät samt bygga nya i orter som saknar fjärr-/närvärme. Bolagen kan erbjuda individuell mätning och gynna förnybara bränslen i system för överföring av värme, el och gas. Spillvärme kan tillvaratas och el kan produceras i kombination med värme. K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e
Inledning Bakgrund och syfte En omställning av energisystemet innebär att energianvändningen effektiviseras och att andelen energi från förnybara energikällor ökar kraftigt. En omställning är nödvändig för att många av de regionala och nationella miljömålen ska kunna uppnås. Utgångspunkten bör vara att det först sparas och effektiviseras i energianvändningen och att de fossila energikällorna sedan ersätts med förnybara. Energianvändningen måste även bli smartare så att olika energiformer, exempelvis el och värme, används där de ger optimal nytta. Syftet med att ställa om energisystemet och att komma ifrån beroendet av fossila bränslen är främst att: Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och andra energirelaterade föroreningar. Minska de negativa effekterna på ekonomin av framtida kraftiga oljeprishöjningar till följd av brist på olja eller politisk oro i producentländerna. Öka konkurrenskraften och exportmöjligheterna för skånska företag. Minska klimateffekterna på samhället och ekosystemet och därmed kostnaderna för klimatanpassningsåtgärder. Åtgärder krävs såväl på internationell och nationell nivå som på regional och lokal nivå. Det är på nationell nivå som de starkaste och mest effektiva styrmedlen finns. Samtidigt har länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan, kommuner, verksamhetsutövare och enskilda individer en avgörande roll för att de åtgärder som leder till energiomställning ska få fullt genomslag i praktiken. Syftet med föreliggande strategi är att identifiera och ta vara på Skånes unika förutsättningar för att bidra till en omställning av energisystemet och en minskning av klimatutsläppen. Strategin är även tänkt att fungera som vägledning och katalysator i ett framgångsrikt arbete för att nå de miljömål som finns idag. Samtidigt ska den skapa bästa möjliga förutsättningar för att uppfylla framtida mer ambitiösa regionala klimat- och energimål. Dessutom måste hänsyn tas till samhällets andra mål och till mål och strategier som identifieras i omvärlden i Sverige, inom EU och globalt. Strategin ger en övergripande inriktning och prioritering i det fortsatta klimatoch energiarbetet i Skåne. Förhoppningen är att den ska fungera som stöd inför beslut i myndigheter, kommuner, företag och organisationer i Skåne. Det kan gälla vid utformandet av mål- och styrdokument, planer, prioriteringar, investeringar, fördelning av bidrag och ersättningar, m.m. Detta gäller även för den verksamhet och för de medel som Länsstyrelsen förfogar över. Strategin är även ett viktigt underlag vid framtagandet av nya regionala och lokala miljömål samt av ett nytt skånskt miljöhandlingsprogram. Uppdraget Länsstyrelserna har sedan länge haft ett uppdrag att främja energiomställningen i länen. I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen Länsstyrelsen i Skåne i uppdrag att i samråd med Statens energimyndighet utarbeta en regional energistrategi i syfte att främja omställningen av energisystemet. Uppdraget gick även till länsstyrelserna i Norrbottens, Stockholms och Kalmar län. I regleringsbrevet för 2008 fick samtliga länsstyrelser i landet uppdraget att ta fram regionala klimat- och energistrategier. Strategierna ska leda till ett integrerat, sektorsövergripande, regionalt energiomställningsarbete. Att ta fram en regional Klimat- och energistrategi är även en åtgärd i Skånes miljöhandlingsprogram. k l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e
Avgränsningar Strategin beaktar inte de effekter som förväntas av ett förändrat klimat, dessa behandlas i andra sammanhang. Det bör också noteras att eftersom strategin i första hand syftar till en energiomställning med ökad andel förnybar energi behandlas inte det eventuella främjandet av icke förnybara energikällor. Rapportens upplägg med läshänvisning Klimat- och energistrategi för Skåne inleds med en vision och en målbild för Skåne år 2020. Vidare presenteras en övergripande redogörelse av de skånska särdragen samt Skånes klimatutsläpp och energibalans. Klimat- och energistrategi för Skåne presenteras sedan inom en rad delområden. De viktigaste åtgärderna som bedöms möjliga och önskvärda att genomföra för att uppnå visionen och målbilden till år 2020 listas för respektive delområde. Tidsperspektivet för strategin är 2008 till 2020. De flesta av åtgärderna bör genomföras i början av perioden för att de ska hinna få genomslag till 2020. Den huvudsakliga statistikkällan för klimatutsläpp är Svenska miljöemissionsdata:s (SMED) regionala statistik medan uppgifter angående energianvändning och energitillförsel är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB) regionala och kommunala energistatistik. För mer utförlig beskrivning, källhänvisning, begreppsordlista och definitioner hänvisas till Underlagsrapporten. Underlag och ytterligare information finns tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida: www.m.lst.se/m/amnen/energifragor/ Åtgärderna i strategin I dokumentet presenteras en rad delområden med förslag till åtgärder som kan genomföras på regional och lokal nivå. Strategin identifierar också ett antal förslag till åtgärder som skulle behöva genomdrivas på nationell nivå för att de fastställda regionala miljömålen inom klimat- och energiområdet ska kunna nås. Det som i rapporten benämns som: Lokal åtgärd är åtgärder som kan genomföras av bland annat kommuner, invånare och lokala företag. Regional åtgärd är åtgärder som kan genomföras av Länsstyrelsen i Skåne län, Kommunförbundet Skåne, Region Skåne/Skånetrafiken och andra regionala aktörer. Nationell åtgärd är åtgärder som bedöms som viktiga på nationell nivå för att fastställda regionala miljömål på klimat- och energiområdet ska kunna nås. Regionala och lokala aktörer kan förmedla behovet av att dessa genomförs. Framtagning av strategin Strategin har beslutats av landshövding Göran Tunhammar. Förslag till energistrategi för Skåne har remissbehandlats från november 2007 till april 2008 och i Klimat- och energistrategi för Skåne har de remissvar som inkommit beaktats. Under projekttiden 2007 2008 har arbetet genomförts av en arbetsgrupp med representanter från strategiavdelningen, miljöavdelningen, landsbygdsavdelningen och samhällsbyggnadsavdelningen med Johannes Elamzon som projektledare. Arbetet har bedrivits i dialog med Energikontoret Skåne (Kommunförbundet Skåne) och Region Skåne. Underlag har tagits fram av Länsstyrelsens arbetsgrupp samt Energikontoret Skåne och CIT Industriell Energianalys AB och Miljö & Energi, Chalmers Tekniska Högskola. Dialog och samråd har också skett med Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Boverket samt övriga länsstyrelser. K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e
Vision och mål för Skåne Vision I Skåne är det både lätt och lönsamt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilfritt. Skåne tar täten i arbetet för ett långsiktigt hållbart energisystem med effektiv och låg energianvändning med minimal miljö- och klimatpåverkan. En bild av Skåne år 2020 Med en bild av hur framtiden skulle kunna se ut är det lättare att sätta upp mål och strategier. Framtidsbilden av Skåne år 2020 är en utgångspunkt för den strategi som sedan följer: År 2020 har energiplaneringen en central och framskjuten position i samhällsplaneringen på alla nivåer. År 2020 byggs villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg energianvändning, liknande dagens passivhus. Det befintliga bostadsbeståndet renoveras målmedvetet utifrån samma principer. År 2020 bedriver alla stora och medelstora industriföretag i Skåne ett systematiskt energieffektiviseringsarbete. År 2020 byggs och planeras det för ny spårbunden kollektivtrafik i starka pendelstråk. Nya och snabba lokal- och regionaltåg trafikerar spåren. År 2020 har Skåne ett utvecklat biogasnät. Det finns många små och stora biogasanläggningar över hela Skåne och det är nära till tankställen. Jordbrukoch avfallssektorns biogaspotential är väl utnyttjad. År 2020 finns det solceller i lätta material till konkurrenskraftiga priser som passar väl in i Skånes bebyggelsetradition. År 2020 finns det flera stora vindkraftsparker runt Skånes kust och det är hög produktion även på land. Skåne producerar hälften av den el som används i länet med hjälp av vind och sol. År 2020 drivs majoriteten av alla nya bilar med fossilfria drivmedel, liksom all kollektivtrafik. År 2020 har kommunerna en utbyggd fjärrvärme som främst utnyttjar förnybar energi. Industrin levererar spillvärme och kommunerna har byggt samman sina nät för mer effektivt utnyttjande. År 2020 sjuder det av aktivitet i skånska forsknings- och företagscenter. Ny miljöteknik och nya energitjänster tas fram som sedan exporteras till övriga Sverige och till hela världen. År 2020 samordnar och organiserar sig skånska aktörer genom många starka nätverk för ett fortsatt genomförande av Klimat- och energistrategin för Skåne på ett innovativt och hänsynsfullt sätt. Mål Skånes ambitioner inom klimat- och energiområdet bör om möjligt vara minst lika höga som de nationella målen. Det innebär att regionalt uppsatta mål bör vara minst lika ambitiösa som mål uppsatta på nationell nivå av regering och riksdag. Det kommer inom miljömålsarbetet att krävas en fördjupad insats för att precisera vad de framtida målen kan komma att innebära för Skånes del. Klimat- och energistrategin har siktet inställt mot de mål som finns inom klimat- och energiområdet men också målen om försörjningstrygghet, ekonomisk utveckling samt övriga miljömål. Strategin ska också skapa bästa möjliga förutsättningar för att uppfylla visionen i denna strategi och de mer ambitiösa ambitioner som kan förväntas framöver. En särställning har miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och ett antal delmål inom God bebyggd miljö som rör energianvändning och planering. Flertalet av de regionala miljömålen på klimat- och energiområdet bedöms vara svåra att nå utan omfattande åtgärder. De regionala miljökvalitetsmål som är beslutade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ligger fast. Skånes miljömål är anpassade till de nationella målen och när riksdagen beslutar om nya mål inom klimat- och energiområdet kommer också de skånska målen att revideras. Klimat- och energistrategin kommer att fungera som ett underlag i den regionala processen att ta fram regionala miljömål och ett miljöhandlingsprogram för Skåne. Aktuella regionala miljökvalitetsmål och miljöhandlingsprogrammet för Skåne återfinns på Länsstyrelsens hemsida: www.m.lst.se k l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e
En långsiktig process med många aktörer Klimat- och energiarbetet i Skåne måste drivas gemensamt av alla aktörer i Skåne. Det handlar om såväl myndigheter som enskilda företag och individer. Genom ett målinriktat arbete, tydliga ansvarsområden och uppföljning kan uppställda mål nås. Utformandet av en regional klimat- och energistrategi är en del av ett långsiktigt regionalt arbete. En viktig del i detta arbete är förankring, dialog och utbyte mellan de olika aktörerna i länet. Som ett led i detta har Förslag till energistrategi för Skåne remissbehandlats. Ansvaret för hur energi produceras, distribueras och förbrukas är fördelat på ett stort antal olika aktörer. Ansvaret för de klimatutsläpp som inte har sitt ursprung i energianvändningen är också delat mellan olika aktörer. Det innebär att det också är många som kan bidra till förändringar. Både små och stora insatser kan positivt bidra till minskad energianvändning och minskade klimatutsläpp. På den regionala nivån finns det inte någon enskild myndighet eller organisation som har det övergripande ansvaret. I många fall är det tvärtom flera olika institutioner och organisationer som delar ansvaret för att åtgärder ska genomföras. Effektiva former för ett samlat skånskt arbete för omställning av energisystemet behöver finnas. I ett första steg berör detta Länsstyrelsen, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne/Energikontoret Skåne. Förebilder för ett utökat samarbete kan exempelvis vara Miljösamverkan Skåne eller Hållbar Mobilitet Skåne. Behov finns av att ta fram fortsatta energikartläggningar, förarbete för gemensamma klimat- och energimål och uppföljning av Klimat- och energistrategins delområden och åtgärder. En stor del av detta arbete kommer att genomföras vid framtagningen av nya regional miljömål och ett nytt miljöhandlingsprogram. Mycket av klimat- och energiarbetet i Skåne bedrivs idag i organisationer, nätverk och i konkreta samarbetsprogram. En viktig mötesplats är Skånes energiting. Arbetet med Regionala utvecklingsprogrammet (RUP), Regional infrastrukturplanering (RTI) och Landsbygdsprogrammet är viktiga regionala verktyg för att fullfölja Klimat- och energistrategin. Foto: Marie Grönvold K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e
Skånska särdrag Blåsigt Det blåser mycket i Skåne, särskilt ute till havs och längs kusterna. Den teoretiska potentialen för vindkraft är mycket hög. På land uppstår intressekonflikter på grund av att bebyggelsen och att olika typer av områdesskydd täcker en stor del av landområdet. Till havs finns konflikter med försvaret, sjöfarten, fisket samt kustbefolkningen som oroar sig för förändrad landskapsbild. Det är samtidigt i dessa områden som den riktigt stora potentialen att producera vindkraft finns. Foto: sxc.hu Foto: sxc.hu Gott om förebilder Skåne har många goda exempel på forskningsinsatser inom energiområdet, bland annat avseende biogasframställning, energisystemstudier och passivhuskoncept. Skånska kommuner har gjort stora investeringar på energi- och transportområdet inom ramen för olika klimatinvesteringsprogram. Många kommuner har långtgående ambitioner att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och kan fungera som goda förebilder, till exempel Klimatkommunerna. Stor konkurrens om marken Konkurrensen om markanvändningen i Skåne kräver också eftertänksamhet vad gäller energiomställningens påverkan på det öppna landskapet, den biologiska mångfalden och övergödningen. Varmt och tätbefolkat Skåne har ett varmare klimat än övriga Sverige. Det påverkar bland annat behovet av uppvärmning i byggnader och möjligheterna till att cykla året om. Också solvärme och solceller har därför bra förutsättningar att ge energi över större delen av året. Stora delar av Skåne är också tätbefolkat vilket ger goda förutsättningar för effektiva transporter och ökat utnyttjande av fjärrvärme. Intensivt byggande Det byggs många nya bostads- och industriområden, i synnerhet i västra Skåne. I dessa områden finns det goda förutsättningar för att tillämpa såväl nya som väl beprövade energilösningar i större skala, liksom en modern energi- och transportplanering. Gott om lämpliga råvaror till energiproduktion Jordbruksmarken i Skåne är särskilt lämpad för produktion av livsmedel. Lantbruket, livsmedelsindustrin samt en stor befolkning skapar stora mängder biologiskt avfall och restprodukter som kan användas för energiproduktion inom företrädesvis biogas. Det finns även potential att i framtiden utnyttja Skånes närhet till havet med tillgång till tång och alger för biogasproduktion. Mycket vägtransporter inom och genom länet Skåne har en omfattande transittrafik och merparten av det gods som anländer till Skåne har en annan slutdestination än Skåne. Även inom länet ökar transportbehovet för arbetspendling men även för privata inköpsresor. 10 k l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e
Klimat- och energisituationen i Skåne Utsläpp av klimatgaser FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan (IPCC) konstaterade 2007 att det pågår en global klimatförändring och att den är orsakad av människan. Utsläppen av klimatpåverkande gaser fortsätter att öka och koldioxid från fossila bränslen utgör den absolut största källan till dessa. Globalt sett har även förändringar i markanvändningen stor betydelse för klimatet. På grund av skogsavverkning minskas markens upptag av koldioxid samtidigt som livsmedelsframställningen leder till metan- och lustgasutsläpp som får stor betydelse för klimatet. För att halten koldioxid i atmosfären ska kunna komma ner på förindustriell nivå vid nästa sekelskifte måste utsläppen av växthusgaser vara nära noll vid sekelskiftet. Även om vi kraftigt skulle minska klimatutsläppen idag kommer halterna i atmosfären att fortsätta att öka i flera årtionden på grund av den tröghet som finns inbyggd i klimatsystemet. Den så kallade Sternrapporten som utfördes av den före detta chefsekonomen på Världsbanken, Nicholas Stern, på uppdrag av tidigare premiärministern Tony Blair underströk just vikten av att sätta igång så snart som möjligt: Kostnaderna för att stabilisera klimatet är ansenliga men hanterbara; fördröjning av insatserna är farligt och skulle bli ännu mer kostsamt Det som enligt den internationella klimatkonventionen (Kyotoprotokollet) räknas till klimatgaserna och dess inbördes förmåga att absorbera och återstråla jordens värmestrålning visas i tabeller till höger (högt tal lika med stort bidrag till växthuseffekten). Ingen entydig trend i Skåne Trots god ekonomisk tillväxt och fortsatt befolkningsökning har de totala skånska utsläppen av växthusgaser minskat med cirka 26 procent mellan 1990 och 2006 enligt SMED. Den förnybara energiproduktionen växer och energianvändningen per person minskar i Skåne. Försvarsnedläggningar, minskad djurhållning inom jordbruket och minskad uppvärmning med fossila bränslen bidrar till minskade utsläpp. Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner ökar dock och svarar nu för över 40 procent av de totala skånska klimatutsläppen. Den positiva trend som redovisas nedan kommer dock delvis att brytas i och med en ökad användning av fossil naturgas. Då Öresundsverket tas i drift 2009 kommer klimatutsläppen troligtvis att öka med cirka 20 procent. Då huvuddelen av de lättillgängliga konverteringarna från fossila energikällor är utförda finns det mycket som talar för att utsläppsminskningarna inte kommer att fortsätta i samma takt som hittills. Diagrammet till höger visar hur utsläppstrenderna ser ut i Skåne 1990 2006 för en rad sektorer. Statistiken togs fram av SMED första gången 2008 och innehåller stora osäkerheter, vilket gör att den bör användas med försiktighet. Ett kontinuerligt förbättringsarbete är att förvänta på statistikområdet. Utsläpp av klimatgaser från energiförsörjningen Flera värmeverk har konverterats från fossila bränslen till biobränslen och i flera kommuner har det byggts nya biobränslepannor. Även i industrin har en viss konvertering skett men denna har inte varit lika omfattande bland annat på grund av att oljeanvändningen i industrin är skattebefriad. Stora utsläppsminskningar har skett för uppvärmning i privathushållen då flertalet av de oljepannor som fanns 1990 har ersatts med biobränsle eller värmepumpar. Gg CO 2 - ekvivalenter 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Växthusgas 0 År 1990 2000 2005 2006 Global Warming Potential (GWP) Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 25 Lustgas (N 2 O) 298 Fluorerade gaser -HFC ca 1 000 Fluorerade gaser -PFC ca 7 000 Svavelhexafluorid (SF 6 ) 22 800 Källa: IPCC AR4, 2007 Avfall/avlopp Jordbruk Lösningsmedel Industriprocesser Energiförsörjning Arbetsmaskiner Transporter Utsläpp av av växthusgaser (Gg CO(Gg 2 -ekvivalenter) CO En översiktlig presentation av olika emissionssektorer 2 -ekvivalenter). En i Skåne översiktlig presentation av olika emissionssektorer i Skåne. Källa: SMED Foto: sxc.hu K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e 11
Det sker även en omfattande import av energibärare och bränsle till energiproduktion i Skåne som inte syns i statistiken. Den största importen av bränslen är oljeprodukter, biobränsle och naturgas medan den dominerande energibäraren är importen av el. År 2006 var Skånes elimport cirka 12 TWh vilket motsvarar 10 procent av Skånes utsläpp 2006 om man räknar med nordisk elmix för det året. Om man istället räknar med ett framtidsscenario med måttliga klimatambitioner i EU de kommande 30 åren, det vill säga fortsatt utbyggnad av fossil elkraft, skulle den skånska elanvändningen motsvara ett utsläpp som är lika stort som totalutsläppen var år 2006. Se vidare avsnittet om energitillförsel. Utsläpp av klimatgaser från industriprocesser och användningen av lösningsmedel Utsläppen från industriprocesser har minskat med över 30 procent mellan 1990 och 2006. Nedläggning av kemisk industri är den främsta orsaken till denna utsläppsminskning. Användningen av lösningsmedel har minskat med över 8 procent tack vare en övergång från färg baserad på lösningsmedel till vattenbaserad färg. Utsläpp av klimatgaser från transporter och arbetsmaskiner Utsläppen från transportsektorn har ökat med drygt två procent mellan 1990 och 2006. Medan utsläppen från personbilar inte har ökat mer än marginellt har lastbilstrafiken ökat kraftigt, med 64 och 27 procent för lätta respektive tunga lastbilar. Mellan 1990 och 2006 har det även skett en nedläggning av försvaret vilket bidragit till minskade utsläpp från transporter inom detsamma. Utsläppen från arbetsmaskiner har ökat med över 30 procent mellan 1990 och 2006. Detta beror främst på ett ökat byggande och en osedvanligt stor skogsavverkning efter stormen Gudrun. Utsläpp av klimatgaser från jordbruket I det skånska jordbruket minskade utsläppen av klimatgaser med cirka 14 procent från 1990 till 2006. Minskningen kan förklaras av att antalet djur och den brukade arealen under samma period har minskat. Klimatgasutsläppen från jordbruket består av lustgas (mer än hälften) och metan. Lustgas kommer framför allt från omvandling av kväve i jorden och metan kommer från djurhållning. Utsläpp av klimatgaser från avfall och avlopp Utsläppen från avfalls- och avloppssektorn har minskat med närmare 34 procent. Utvinning av deponigas, deponiförbud och deponiskatter är huvudorsakerna till denna minskning av utsläppen. Energi totalt Energi fossilt Andel fossilt Transporter 10,0 TWh 9,6 TWh 96 % Industrin 10,8 TWh 3,7 TWh 35 % Bostäder, service m.m. 19,0 TWh 3,4 TWh 18 % Total slutlig energianvändning i Skåne per sektor samt andel energi från fossila bränslen år 2006. Källa: SCB. Not: Det fossila inslaget i el- respektive fjärrvärmeanvändningen antas vara 0 respektive 22 procent. Energianvändning Den totala slutliga energianvändningen i Skåne var 2006 cirka 40 TWh (403 TWh för hela riket), varav drygt 13 TWh var elanvändning och drygt 7 TWh fjärrvärmeanvändning. I tabellen redovisas fördelningen mellan olika sektorer samt andelen fossil energi utifrån tillgänglig statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Av den totala energianvändningen i Skåne är cirka 42 procent fossil energi (knappt 17 TWh). Andelen fossila bränslen skiljer sig mellan olika sektorer i Skåne. Beroendet av fossila bränslen är särskilt stort i transportsektorn, hela 96 procent. 12 k l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e
Energitillförsel Mängden energi som produceras i Skåne motsvarar inte behovet i länet. Olja, fossil naturgas och en stor del av den el och det biobränsle som används kommer från andra delar av Sverige eller världen. Produktionen av energi från förnybara energikällor ökar kontinuerligt. Den vanligaste källan till förnybar elproduktion är biobränsle, vindkraft och vattenkraft, medan den vanligaste källan till värmeproduktion är biobränsle. Bioenergi Av länets 33 kommuner har 29 fjärrvärme. Endast en kommun använder sig inte alls av biobränsle. Tre kommuner har avfallsförbränning, två kommuner använder åkerbränsle och 22 kommuner använder trädbränsle. Under senare år har andelen biobränsle i fjärrvärmeproduktionen ökat kraftigt i hela landet och användningen av kol och olja har minskat. Av de drygt 7 TWh värme som producerades i Skånes fjärrvärmeverk 2006 kom en tredjedel från förbränning av trädbränsle och åkerbränsle. Merparten av trädbränslet importeras till regionen. Det sker även en småskalig produktion av etanol och rapsmetylester (RME), cirka 0,1 TWh år 2006, i Skåne för drivmedelsändamål. Det fluktuerande världsmarknadspriset för de råvaror som åtgår vid framställningen av dessa biodrivmedel gör att den framtida produktionen är oviss. År 2005 producerades 0,15 TWh biogas i Skåne. Denna produktion är inte så känsligt för råvarupriser då framställningen utgick från restprodukter. Vindkraft I Skåne finns 2008 drygt 250 vindkraftverk i drift och den årliga produktionen är cirka 0,73 TWh inklusive Lillgrunds vindkraftspark som ger 0,33 TWh. Detta innebär att Skåne står för närmare hälften av vindkraftselen i Sverige under 2008. Vattenkraft I Skåne finns totalt elva vattenkraftverk varav åtta i Helge å och tre i Rönne å. Den totala produktionen var 2006 cirka 0,12 TWh. Fjärr- och kraftvärme Det finns ett flertal stora fjärr- och kraftvärmeverk i Skåne. De största finns i Malmö, Helsingborg, Lund, Landskrona och Kristianstad. Totalt producerades 2006 drygt 7 TWh fjärrvärme och 1,45 TWh el. Industriellt mottryck Industriellt mottryck innebär samtidig produktion av el och värme på liknande sätt som vid kraftvärmeproduktion i fjärrvärmesystem. Det finns ett fåtal industrier i Skåne som producerar egen el på detta sätt. Det är ofta större industrier och bränslet varierar. År 2006 var mottrycksproduktionen cirka 0,38 TWh. K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e 13
14 k l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e
Strategi för Skåne Tolv åtgärdsområden med stor potential. Foto: Magnus Stålnacke K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e 15
Effektivare energianvändning 1. Potentialen för energieffektivisering utnyttjas fullt ut genom en vitaliserad energirådgivning och en kraftfull satsning på energieffektivare byggande och renovering. Energieffektivisering i bostäder, tjänsteföretag och offentliga lokaler Situationen i Skåne Inom sektorn Bostäder, service m.m. var energianvändningen 19 TWh 2006. Tillgänglig statistik visar på en viss minskning av energianvändningen för bostäder medan tjänstesektorn ökar. Energianvändningen räknat per person i denna sektor är lägre i Skåne än i landet som helhet beroende på högre befolkningstäthet och varmare klimat. Potential Det finns stor potential för effektivisering i bostäder och lokaler. Nya, energieffektiva hus kan byggas så att de endast har en tredjedel av en normalvillas energibehov. Forskningen som finns i regionen, bland annat om passivhuskonceptet, har också betydande potential att tillämpas här. Förbättrad rådgivning och information till bland andra fastighetsägare och förvaltare kan ge avsevärda effektiviseringar av Skånes totala energianvändning. År 2020 kommer cirka 85 procent av bostadsbeståndet att bestå av byggnader som redan är byggda idag. Störst energieffektiviseringspotential finns därför i det redan befintliga bostadsbeståndet. Vid insatser för energieffektivisering i byggnader måste hänsyn tas till arkitektoniska värden och till inomhusklimat. Styrmedel De viktigaste styrmedlen är energi- och koldioxidskatter, bidrag, energideklaration för bostadshus och lokaler, byggregler som anger högsta tillåtna energianvändning samt energirådgivning och information. Stöd har getts för investeringar i energieffektivisering och konvertering i lokaler som används för offentlig verksamhet. Stödet har visat sig ge goda incitament till effektiviseringar. För den enskilda konsumenten har den kommunala energi- och klimatrådgivningen en viktig funktion idag. Den kommunala rådgivningen till företag är dock ännu begränsad. Foto: sxc.hu Möjliga åtgärder: Energi- och klimatrådgivningen bör integreras fullt ut i kommunernas energi- och klimatarbete. (lokal åtgärd) Initiativ bör tas till ett utökat samarbete mellan den kommunala energi- och klimatrådgivningen och högskolor och utbildningar. Dialogen med energibolag, energitjänsteföretag, installatörer m.fl. bör stärkas. (lokal och regional åtgärd) Fler konkreta pilotprojekt bör genomföras för att energieffektivisera det befintliga bostadsbeståndet. Åtgärder bör sättas in så att forskning och erfarenheter från pilotsatsningar får en bred tillämpning vid renovering av det befintliga bostadsbeståndet. (lokal, regional och nationell åtgärd) En utökad tillämpning av energideklarationen bör eftersträvas. Dess användning som konsumentinformation och underlag till investeringar och avgifter bör utredas. (lokal, regional och nationell åtgärd) Statligt stöd har visat sig vara effektivt och det bör därför även fortsättningsvis ges till energieffektivisering i offentliga lokaler och flerbostadshus. (nationell åtgärd) 16 k l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e E F F E K T I VA R E E N E R G I A N V Ä N D N I N G
Energieffektivisering inom industrin Situationen i Skåne I Skåne svarar industrisektorn för cirka 27 procent av den totala energianvändningen. Industrisektorn på nationell nivå svarar för 40 procent. Totalt uppgick industrins energianvändning i Skåne 2006 till cirka 10,8 TWh. I Skåne deltar 20 av de största anläggningarna (13 företag) i programmet för energieffektivisering (PFE). Om dessa företag genomför planerade åtgärder under femårsperioden skulle detta ge upphov till en elbesparing på 0,08 TWh. Många större företag arbetar aktivt med energieffektiviseringar medan många små och medelstora företag saknar kompetens och möjlighet att prioritera dessa åtgärder. Flera företag, stora som små, är inte fullt medvetna om sin potential för energieffektivisering. Ett fåtal industrier levererar idag överskottsvärme från produktionen, i form av spillvärme, till fjärrvärmenätet. 2. Ett systematiskt energieffektiviseringsarbete i skånska företag och industrier uppnås genom nya, riktade och kraftfulla energirådgivningsinsatser. Potential Det finns stor potential både för energieffektivisering och för minskade energikostnader i skånska företag. Det är ofta den energianvändning som sker vid sidan av huvudproduktionen som är lättast att effektivisera, till exempel ventilation, tryckluft och belysning. Erfarenheter från en kartläggning av ett stort antal företag i Sydsverige pekar på en företagsekonomisk potential för både el- och värmeeffektivisering på i genomsnitt 10 15 procent av företagens totala energianvändning. För enskilda företag kan dock potentialen vara antingen betydligt större eller mindre. Styrmedel De viktigaste styrmedlen är energi- och koldioxidskatter, handeln med utsläppsrätter och det nationella programmet för energieffektivisering (PFE). De företag som deltar i PFE befrias från den skatt på el i tillverkningen som infördes 2004. EU:s energitjänstedirektiv för minskad energianvändning gäller alla de verksamheter som inte omfattas av utsläppshandeln. Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler som alla ska följa. Utifrån denna lagtext ställer tillsynsmyndigheten krav på hushållning med energi inom industrin. Möjligheten att bedriva kommunal energi- och klimatrådgivning inom industrisektorn är idag begränsad och skulle kunna förbättras. Möjliga åtgärder: Industrin bör genomföra energikartläggningar och vidta åtgärder för att effektivisera sin energianvändning. (lokal åtgärd) Fokus bör öka på energi och transporter i myndigheternas rådgivning och tillsyn bland annat med stöd av den tillsynsvägledning som tagits fram av Miljösamverkan Skåne. (lokal och regional åtgärd) Man bör förbättra den lokala och mellankommunala planeringen samt öka samverkan med industrin för tillvaratagande av spillvärme. (lokal och regional åtgärd) Stimulering till energieffektiviseringsinsatser inom företag som inte ingår i PFE bör ske genom kostnadsfri konsulthjälp enligt en modell inspirerad av lantbrukets Greppa Näringen. (nationell åtgärd) Ett förtydligat lagkrav på energikartläggning i företag bör övervägas med syfte att synliggöra potentialen för effektiviseringar och stimulera till åtgärder. (nationell åtgärd) Foto: Marie Grönvold Foto: Marie Grönvold K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e E F F E K T I VA R E E N E R G I A N V Ä N D N I N G 17
3. Effektivare transporter Foto: sxc.hu Transporterna i Skåne effektiviseras genom mer optimerade godstransporter och en kraftig övergång till resande med kollektivtrafik. En attraktiv kollektivtrafik skapas genom investeringar i järnvägsnätet och en stadsplanering som gynnar buss-, gång- och cykeltrafik samt byten mellan transportslag. Trafikslag Persontransport (g CO 2 /pkm) Godstransport (g CO 2 /tkm) Bantrafik 1,7 2,2 Sjöfart Inga data 30,4 Vägtrafik Personbil Buss 170 70 160 Luftfart 198 1 705 Schablonmässiga emissionsfaktorer. Källa: SIKA Situationen i Skåne I Skåne, liksom i landet i övrigt, står transportsektorn för en stor andel av användningen av fossila bränslen. Detta gör att åtgärder riktade mot transportsektorn har hög prioritet ur klimat- och energisynpunkt. Skåne är en viktig transitregion. Mer än 70 procent av alla transporter som anländer till Skåne har sina slutdestinationer utanför Skåne. Sedan slutet på 1990-talet har det i kollektivtrafiken skett en fördubbling av persontransporterna i kilometer räknat. Kapacitetstaket har redan uppnåtts för vissa delsträckor i järnvägsnätet. Både sjö- och flygtransporterna har ökat i snabb takt de senaste åren. Utsläppsstatistiken är dock något bristfällig då dessa sektorer inte ingår i Kyotoprotokollet och den tillgängliga statistiken ofta utgår från så kallat bunkrat bränsle. Potential En transportsnål bebyggelsestruktur innebär att man på lokal och regional nivå främjar närhet mellan boende, service, arbete och kultur- och fritidsutbud. En transportsnål bebyggelse skulle ha potential att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn med cirka 10 procent fram till 2020 enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten (Kontrollstation 2008). Intelligenta transportsystem innebär sofistikerade system för logistik, kommunikation, navigering och automation för fartyg, tåg, flyg eller bilar. Sådana skulle kunna bidra till minskat transportbehov och till en förbättrad planering av infrastruktur. Av de fordonsförare som har utbildats i s.k. Ecodriving av Sveriges Trafikskolors Riksförbund var drivmedelsbesparingen i genomsnitt 13 procent. Det finns även andra enkla åtgärder vilka minskar bränsleanvändningen, som att optimera lufttrycket i däcken och att använda rätt däck. Inom flygtrafiken och sjöfarten har utvecklingen av effektivare motorer och bränslen stor potential att minska utsläppen. Andra administrativa/logistiska förändringar är att minska flygtiden och tillämpa gröna inflygningar som minskar utsläppen med 300 kg CO 2 per inflygning. Styrmedel De viktigaste styrmedlen är energi- och koldioxidskatter, krav på effektivare motorer och minskade utsläpp från fordon, investeringar i bränslesnål infrastruktur och information till medborgarna gällande deras val av och användning av fordon. Flygbränslet är idag skattebefriat men kommer 2012 att ingå i handeln med utsläppsrätter. Dagens styrmedel används inte fullt ut och nya behövs. Möjliga åtgärder: Det bör ställas krav på sparsam körning för samtliga yrkesförare och att företagen bör ha kontinuerlig uppföljning. (Heavy ecodriving). (lokal åtgärd) Parkeringsplatser som premierar samåkning och kollektivtrafiksåkande bör gynnas och avgiftsfria parkeringsplatser vid arbetsplatser bör begränsas. (lokal åtgärd) Stimulansåtgärder och krav bör införas på ökad energieffektivitet och minskade luftutsläpp från de rederier som har verksamheter i länet. (lokal och regional åtgärd) Det bör göras kraftfulla och snabba investeringar i järnvägsnätet för både gods- och persontrafik. Åtgärder som underlättar överflyttning av gods- och persontransporter till järnväg bör stimuleras. (lokal, regional och nationell åtgärd) Kollektivtrafiken bör göras attraktivare exempelvis genom ytterligare förbättringar av turtäthet, service och komfort. (regional och lokal åtgärd) Åtgärder för att effektivisera godstransporterna och minska de negativa effekterna av transittrafiken genom Skåne bör ges ökad uppmärksamhet, exempelvis kilometerskatt för tunga vägfordon. (lokal, regional och nationell åtgärd) 18 k l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e E F F E K T I VA R E E N E R G I A N V Ä N D N I N G
Foto: Staffan Andersson / sydpol.com / IBL K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e E F F E K T I VA R E E N E R G I A N V Ä N D N I N G 19
4. Främjande av fjärr- och kraftvärme Skånes befolkningstäthet utnyttjas för att på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt satsa på fjärrvärme och bättre utnyttjande av spillvärme från industrin. Det sker en stimulans till ökad samverkan mellan olika fjärrvärmedistributörer och ökat samarbete med industrin. Situationen i Skåne Fjärrvärmen i Skåne är relativt väl utbyggd och finns i 29 av totalt 33 kommuner. I 28 fall används biobränsle i någon utsträckning. Avfallsförbränning sker i tre kommuner, åkerbränsle utnyttjas i två och 22 kommuner använder trädbränsle. I dagsläget produceras cirka 6,5 TWh värme per år i Skåne varav mer än en tredjedel produceras med trädbränsle. Produktionen av el från kraftvärmeverk uppgår till cirka 1,45 TWh/år. Potential Det finns betydande potential för ytterligare utbyggnad, effektivisering och gemensam planering. Enligt uppskattningar från Svensk Fjärrvärme, grundat på de befintliga svenska fjärrvärmenäten, skulle kraftvärmeproduktionen kunna öka från dagens cirka 7 TWh till 20 TWh i Sverige. Motsvarande siffror för Skåne innebär en ökning från dagens omkring 1,45 TWh till 5 TWh. Av den möjliga ökningen är redan 3 TWh beslutade. Begränsningen för potentialen är avsättningen för den värme som produceras samt ett lågt elpris i förhållande till produktionskostnaden i värmeverken. På nationell nivå finns enligt Fjärrvärmeutredningen en potential på ytterligare 3,5 5 TWh spillvärme från industrin. För Skåne är en ökning med 1 TWh inte orimlig, men beror bland annat på viljan hos fjärrvärmenätens ägare att koppla på spillvärme från industrin. Styrmedel De viktigaste styrmedlen för den här sektorn är energi- och koldioxidbeskattningen, handeln med utsläppsrätter, elcertifikatsystemet, fastställda villkor i tillstånd, kommunal och regional tillsyn. Även bidrag som har getts inom till exempel Klimp har betytt mycket för utbyggnaden. Genom översiktsplaner, riktlinjer för bostadsförsörjning, energiplaner m.m. har kommunen också tillgång till ett kraftfullt styrmedel avseende tillkomst och utbyggnad av fjärrvärmenäten. Genom det ägande som kommunen ofta har i fjärrvärmebolagen kan styrning också ske via de direktiv som ges till bolagen. Fjärrvärmeutbyggnaden bör dock inte bidra till en minskad satsning på hus enligt passivhuskonceptet. Lokala avvägningar måste göras inför varje beslut. Möjliga åtgärder: Ett större antal orter bör få tillgång till fjärrvärme utan att motverka satsningen på byggande av energisnåla hus (passivhus och liknande), vilket bland annat kan göras genom förtätad bebyggelse. (lokal åtgärd) En kartläggning av potentialen för varje fjärrvärmenät respektive varje skånsk kommun bör ske samt en utredning av eventuella möjligheter till att bygga ihop olika nät med hänsyn till försörjningstryggheten. Regional strategi för samverkan bör tas fram. (lokal och regional åtgärd) Stöd bör ges för att gynna samverkan och kunskapsutbyte kring decentraliserade nät och småskaliga systemlösningar för närvärme och biogas. (lokal och regional åtgärd) En kartläggning av potentialen att nyttja befintlig spillvärme från avfallsförbränning och industrin bör göras och en beskrivning ges av hur den kan användas i befintliga och framtida fjärrvärmenät. (lokal och regional åtgärd) Ombyggnad av befintliga värmeverk bör stimuleras så att de även producerar el. (lokal, regional och nationell åtgärd) 20 k l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e E F F E K T I VA R E E N E R G I A N V Ä N D N I N G
Foto: Mats lagerström K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e E F F E K T I VA R E E N E R G I A N V Ä N D N I N G 21
Byte till förnybara energislag 5. Övergång till vind-, sol- och bioenergi för el- och värmeproduktion Användningen av fossila bränslen minskas snabbt genom ökade investeringar i förnybar energi. Ökningen ska ske genom en satsning på vindkraft, biobränsleeldade kraftvärmeverk och byggnadsintegrerade solenergilösningar. Situationen i Skåne I Skåne finns för närvarande drygt 250 vindkraftverk i drift och 2008 kommer drygt hälften av Sveriges vindkraftsel från Skåne. Malmö är en av de kommuner i Sverige som har satsat mest på solceller under senare år. Det sker även många satsningar på solvärme, bland annat integrerat med fjärrvärmenätet och vid utomhusbad. Produktionen av bioenergi i Skåne baseras idag huvudsakligen på flis från skogsråvara. Av den värme och el som produceras i länets fjärrvärmeanläggningar stod trädbränsle för 2 TWh och åkerbränsle för 0,045 TWh. Potential Vindkraft För Skånes del finns det en realistisk potential för vindkraft på land om minst 2 TWh. Till havs är det teoretiska utrymmet 12 TWh. De havsanläggningar som var under planering 2007 kommer tillsammans med Lillgrund att ge 6,4 TWh årligen varav cirka 3,6 TWh kan anses ligga inom Skånes gränser. Solenergi En begränsande faktor för hur mycket solenergi som kan utnyttjas är främst priset på solvärmeanläggningar och solceller samt placeringen av anläggningarna. Jämfört med en energigröda ger solceller 20 till 50 gånger så mycket energi per ytenhet, vilket innebär att när tekniken blir billigare kommer utnyttjandet att kunna öka mycket kraftigt. Foto: sxc.hu Bioenergi Potentialen för bioenergi från skogen i Skåne är bland annat kopplad till ökat uttag av grenar och toppar (GROT). Skogsstyrelsen i Skånes sydvästra distrikt gör bedömningen att man kan öka biobränsleuttaget från skånska skogsmarker med 10 procent under 10 år utan större konflikter med massa- och sågindustrin. Det krävs en rad åtgärder för att potentialen ska infrias och bli långsiktigt hållbar. En storskalig satsning på energigrödor kan ge negativa effekter på den biologiska mångfalden och landskapsbilden, ökat läckage av näringsämnen och ökad risk för konkurrens med livsmedelsproduktionen (gäller bioenergi på åkermark). En eventuell ökad odling av energigrödor måste därför göras med försiktighet. Styrmedel De viktigaste styrmedlen för användning av förnybar energi är idag koldioxidskatten för hushåll, lokaler och fjärrvärmeproduktion, införandet av elcertifikat för produktion av förnybar el samt skattebefrielsen av förnybara fordonsbränslen. Dessutom finns investeringsbidrag för bland annat solvärme och solceller. Det finns även möjlighet att söka stöd för förnybar energi i det skånska landsbygdsprogrammet. Elcertifikatsystemet berättigar producenter av förnybar el till en viss ekonomisk ersättning för den merkostnad som produktionen innebär. Systemet gör inte skillnad mellan olika energislag. En kilowattimme biobränsle är lika mycket värd som en kilowattimme solel. Produktionskostnaden för solel är idag mycket högre än för både vind- och bioenergi. 22 k l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e B y t e t i l l f ö r n y b a r a e n e r g i s l a g
Solparabol med stirlingmotor. Foto: Kockums AB Möjliga åtgärder: Kommunerna bör planera för utbyggd vindkraft i fördjupad översiktsplanering. (lokal åtgärd) Kommunerna bör i samverkan ta fram mellankommunalt planeringsunderlag för vindkraft i dialog med Länsstyrelsen. (lokal och regional åtgärd) Initiativ bör tas till ett samarbetsnätverk för solenergi i Skåne. Avsikten är att höja kompetensen och erfarenhetsutbytet både vad gäller investeringskalkyler och hur solenergi kan förenas med arkitektoniska värden. (lokal och regional åtgärd) Initiativ bör tas till myndighetsövergripande samverkan för att effektivisera tillståndsprocesser för förnybar energiproduktion. (lokal och regional åtgärd) Ett regionalt planeringsunderlag för att underlätta samhälleliga och miljörelaterade överväganden vid en utökning av bioenergiproduktionen bör tas fram. (regional åtgärd) Energieffektiva hus och hus med solfångare eller solceller ska premieras. Solceller bör få, på samma sätt som i exempelvis Tyskland, garanterad anslutning och fast pris. (nationell åtgärd) Ekonomiska styrmedel bör införas för att långsiktigt gynna ökad andel bioenergi i fjärrvärme- och kraftvärmeproduktion. (nationell åtgärd) Foto: sxc.hu K l i m at- o c h e n e r g i s t r at e g i f ö r s k å n e B y t e t i l l f ö r n y b a r a e n e r g i s l a g 23