Glbala energitrender Knsekvenser för glbal säkerhetsplitik ch klimat 1 Flk ch Försvar 19 nvember 2014
Kansliet för strategisk analys (UD SA) 2 En RK-gemensam funktin - intern tankesmedia. SA hanterar inte dagsaktuella frågr. Långsiktiga trender; säkerhetsplitiska ch eknmiska trender sm påverkar Sverige, direkt eller indirekt. Glbala energitrender, påverkan på Sverige/EU vad gäller arbetstillfällen, knkurrenskraft, klimat/utsläpp. Demgrafi, migratinsflöden, urbanisering ch ny teknik etc. SA finns på www.regeringen.se Alexander.atardi@gv.se
Glbal energimix 2000-2013 3 Energimix 2000 Energimix 2013 6,8% 6,4% 38,7% 6,7% 4,4% Förnybar 2,2% 32,9% 23,7% 23,7% Kl 24,4% Kl 30,1% Fssila bränslen; frtsatt dminans men betydelsen minskar på sikt. Förnybar energi ökar kraftigt, men från en relativt låg nivå. Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014
EU:s energimix 2000-2013 4 Energimix 2000 Energimix 2013 5,5% Förnybar 6,6% 4,9% 13,4% 43,3% 11,8% 36,1% Kl 14,6% Kl 17,0% 23,2% Fssila bränslen frtsatt viktiga ner från 2000 men frtfarande 77 % av energimixen. 23,5% Ledande aktör inm förnybar energi. Glbal marknadsandel på slenergi 66%, ch vindkraft 38%. Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014
EU frtsatt berende av ljeimprt trts minskad knsumtin ch energieffektiviseringar 5 - miljner fat dagligen 1980 1990 2000 2005 2010 2013 2025(e) Prduktin 2,3 2,7 3,5 2,7 2,0 1,4 0,7 Knsumtin 14,5 13,7 14,6 15,1 13,8 12,8 11,1 Imprt 12,2 11,0 11,1 12,4 11,8 11,4 10,4 Andel av EU:s imprt av lja 2013 Övriga 9% Nrge 12% Ryssland 35% Både prduktin ch knsumtin minskar. Trenden med minskande prduktin ch knsumtin frtsätter fram till 2025. MENA 15% Även på sikt kmmer Ryssland att kvarstå sm en viktig leverantör. Afrika 29% Surce: Eurpean Cmmissin Nte: Africa = Nigeria, Algeria and Angla
6 EU gasberendet ökar - miljarder m 3 1980 1990 2000 2005 2010 2013 2025(e) Prduktin 197 196 201 230 193 167 150 Knsumtin 271 326 443 490 502 438 475 Imprt 74 130 242 260 309 271 325 Andel av EU:s imprt av gas 2012 Övriga 15% Ryssland 32% Prduktinen av gas minskar någt, men knsumtinen ökar, högre nettimprten. Qatar 8% Algeriet 14% 2025: Trenden med minskande prduktin ch ökande knsumtin frtsätter sannlikt. Även på sikt kmmer Ryssland att kvarstå sm en str leverantör Nrge 31% Surce: Eurpean Cmmissin
USA:s energimix 2000 ch 2013 7 Energimix 2000 Energimix 2013 7,9% 2,7% 39,2% 8,3% 2,7% Förnybar 2,6% 36,7% Kl 24,7% Kl 20,1% 25,5% 29,6% Stra skiften inm fssila bränslen; lja ch kl minskar, naturgas ökar. Förnybar energi växer kraftigt, både slenergi (7,5% av världen) ch vindkraft (27% av världen). Skifferrevlutinen - effekterna på energimix, eknmin ch säkerhetsplitiken? Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014
8 Skiffergasrevlutinen i USA förändrar landets energimix 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Prduktin av skiffergas 9 18 19 37 60 88 151 226 280 290 Miljarder m 3 Ttal gasprduktin 572 536 549 572 598 613 634 681 717 725 Miljarder m 3 Andel skiffer av ttal gasprduktin 1,6% 3,0% 3,0% 6,4% 10,0% 14,4% 23,8% 33,2% 39,0% 40,0% Reserver av skiffergas Miljarder m 3 1 China 32 000 2 Argentina 23 000 3 Algeria 20 000 4 USA 19 000 5 Canada 16 000 6 Mexic 15 000 7 Australia 12 000 8 Suth Africa 11 000 9 Russia 8 000 10 Brazil 7 000 Eurpe (incl. Rus) 25 000 Skiffergasens andel av den ttala gasprduktinen ökar snabbt mellan 2006 2013 Kina har världens största (idag kända) skiffergasreserver. Teknlgi, brist på vatten, svår terräng ch avsaknaden av infrastruktur några av hindren för utvinning. I Eurpa har Ryssland de största reserverna, men begränsad prduktin. Miljöknsekvenser? Dricksvatten, utsläpp av metangaser etc. Surce: EIA 2014 and BP 2014
USA skifferljan med geplitiska knsekvenser 9 2000 2002 2004 2006 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Knventinell lja 5,6 5,5 5,2 4,8 4,3 4,7 4,6 4,3 4,2 4,2 Skifferlja 0,3 0,3 0,3 0,3 0,6 0,7 0,9 1,3 2,2 3,5 Ttal prduktin av rålja 5,8 5,7 5,4 5,1 4,9 5,4 5,5 5,7 6,5 7,7 Andel skifferlja av ttal ljeprduktin 4,5% 4,3% 4,8% 6,1% 12,3% 12,9% 15,9% 23,1% 34,7% 45,0% Reserver av skifferlja Miljarder fat 1 Russia 75 2 USA 58 3 China 32 4 Argentina 27 5 Libya 26 6 Australia 18 7 Venezuela 13 8 Mexic 13 9 Pakistan 9 10 Canada 9 Histrisk ökning av ljeprduktinen (skifferlja). Enligt EIA frtsätter prduktinen, åtminstne till 2020. Fallande ljepris? USA imprterar mindre lja, bäring på handelsbalans, arbetstillfällen ch BNP. USA:s imprt från Algeriet, Angla ch Nigeria har minskat, imprten från Kanada har ökat. Surce: EIA 2014
Kinas energimix 2000 ch 2013 10 Energimix 2000 Energimix 2013 6,8% 2,7% 0,5% 5,1% Förnybar 1,5% 0,9% 7,2% 28,6% 17,8% Kl 61,4% Kl 67,5% Fssila bränslen står för ca 90 % av energimixen. minskar i relativa termer medan kl ökar. Icke-fssil energi utgör idag knappt 10 % av energimixen. Enligt den 12e femårsplanen ska andelen öka till 11,4 % år 2015. Överenskmmelsen med USA: Kinesiska intentiner m att utsläppen inte ska öka efter 2030. Icke-fssil energi 20 % av energimixen 2030. Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014
Trender i glbala utsläpp av CO2 (Mt) 11 Glbala utsläpp av CO2 mellan 1990 ch 2013 (Mt CO2) Andel av glbala CO2-utsläpp 2013 9 000 8 000 7 000 Kina Övriga 21,4% Kina 27,3% 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 USA EU MENA Indien Ryssland Japan Brasilien 1,4% Japan 3,8% Ryssland 5,3% Indien 6,5% USA 16,4% 1 000 MENA 7,0% EU 10,8% 0 1990 1995 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2013 Surce: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) and BP Statistical Review f Wrld Energy 2014, EIA CO2 Emissins frm Fuel Cmbustin
Förnybar energi kraftig tillväxt inm slenergi 12 160 140 Världens ttala installerade slenergi (Gigawatts) 400 350 Världens ttala installerade vindkraft (Gigawatts) 120 300 100 250 80 200 60 150 40 100 20 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ingen linjär utveckling hur länge frtsätter den snabba utvecklingen? Bland annat subventiner, ett frtsatt högt ljepris, en revlutinerande teknisk utveckling. Omfattande satsningar inm branschen. Stra satsningar bäddar för större andel av glbal energimix 2025. Glbal tillväxt (slenergi) 2013 i jämförelse med 2012 = 33%, hög tillväxt i bl.a. USA (114%), Kina (91%), Indien ch Japan (76%), EU (17%). Glbal tillväxt (vindkraft) 2013 i jämförelse med 2012 = 21%, hög tillväxt i bl.a. Kina 38% ch EU 16%. Källa: ENERDATA (Glbal Energy Statistical Yearbk 2014) ch BP Statistical Review f Wrld Energy 2014
jun-2008 sep-2008 dec-2008 mar-2009 jun-2009 sep-2009 dec-2009 mar-2010 jun-2010 sep-2010 dec-2010 mar-2011 jun-2011 sep-2011 dec-2011 mar-2012 jun-2012 sep-2012 dec-2012 mar-2013 jun-2013 sep-2013 dec-2013 mar-2014 jun-2014 sep-2014 dec-2014 Trender i ljepriset 13 Juni 2008 idag Oktber 2013 - ktber 2014 140 130 120 WTI Brent 120 115 WTI Brent 110 110 100 105 90 80 100 70 95 60 50 90 40 85 30 80 kt 04, 2013 nv 04, 2013 dec 04, 2013 jan 04, 2014 feb 04, mar 04, apr 04, maj 04, jun 04, 2014 2014 2014 2014 2014 jul 04, 2014 aug 04, 2014 sep 04, 2014 kt 04, 2014 Surce: EIA 2014 and BP 2014
14 Faktrer sm kan kmma att påverka ljepriset Dämpar ljepriset Höjer ljepriset Långsammare eknmisk tillväxt i Kina ch Indien ger svagare efterfrågan. Prduktinen av skifferlja gör USA ännu mindre berende av imprterad lja, mer lja på marknaden Ökning av prduktin i andra länder. Energieffektiviseringarna går snabbare än väntat Tekniska framsteg inm förnybar energi leder till starkare tillväxt inm slenergi ch vindkraft. Kinas eknmiska tillväxt ökar kraftigt. Skifferljans tillväxt avtar, nedgång i prduktin i USA. Långsam utveckling för förnybar energi. En mfattande/långvarig knflikt i ch kring Persiska viken, långvariga störningar i flödena. Indien genmgår en industriell revlutin på sikt med ökat energibehv sm följd.