Protokoll fördt vid diskussionsföreningen Tysts möte hos Hemming P. Erson i Kälen, Söndagen den 1 feb 1891 1 Förättades upprop hvarvid följande medlemmar vara frånvarande: Jonas Petter Nilsson, Jöns Nilsson, Olof Nilsson, Simon Nilsson, Nils Jonasson, Govän Sundström, Per Olsson, Anders Persson, E. Stål, allesammans från Vesterkälen; Simon Oreli, Lars Danielsson, Hemming Persson, Nils Persson, Olof Jonsson, Per Olsson d.ä., Jonas Olsson, Erick Olsson Per Olsson d.y. Anders Lögdberg, Carl Granlund, alla från Österkälen; A Johansson Hissmon; J.P.Gven, Per Larsson, Magnus Larsson, Lars Larsson, Nils Larsson, Anders Eriksson, alla från Backen; samt Jonas Persson Böle; Erick Nilsson, Kvarnlösa och Anders Andersson Moons, af hvilka 2 á 3 under mötets lopp anländer. 2 Upplästes och justerades det vid förra mötet förda protokollet. 3 I egenskap af underhållare uppträdde Olof Olsson Wästerkälen, föredragande en uppsats afhandlande kriget, med dess styggelse samt dess många följder. Sitt föredrag afslutade han med ett poém tillegnat nationerna.
4 Diskuterades följande fråga: Hvarför få skomakare så gärna lungsot? Frågan inleddes af dess uppställare, Lars Larsson i Kälen. Han trodde att orsaken hvarför skomakare så gärna få lungsot vore skomakarnes kroppsställning då han arbetade: Han sitter i varm osund luft lutad öfver disken så att bröstet tryckes inåt. Detta ansåg talaren vara gynnsamma förhållanden för sjukdommens härjningar, då man varit utsatt för smitta. Olof Olsson Vesterkälen. Förr i verlden voro skomakarna välfödda och mådde gott, oaktadt de äfven då sutto lutade öfver disken. Det vore den nyare tidens påhitt att sjukdommen hade sin orsak i kroppsställningen. Orsaken vore nog helt annan. Anders Larsson Kilen. Instämde med Lars Larsson. Angående att skomakare fordom voro välfödda och mådde godt, anförde talaren att då hade mer kroppsrörelse, de hade nämligen ett styft arbete med att smörja lädret, som nu för tiden kommer färdigt från garfvarna. Trodde att de blefvo mindre motståndskraftiga genom stillasittandet. Per Hemmingsson instämde med Anders Larsson, de ha nu maskin vid hvilken de få sitta stilla, förr tillvärkades becksömskor, vid hvilkas syende kroppskrafterna, förnämligast armstyrkan, tagas i anspråk. Olof Olsson, Vesterkälen. Det finns många andra slags arbetare, som äfven föra stillasittande lif T. ex. skräddare, boktryckeriarbetare; hvaraf kommer det att dessa ej lika lätt få lungsot som skomakare? Erik Andersson. En skräddare har mer
rörelse, han går ofta rak, annat är det med skomakare. Olof Granlund. Alla skomakare få inte lungsot, men till följe af sitt stillasittande få dock dessa sorten heldre än andra. Lungsoten är ärftlig, barnen få den, som ett arf af lungsiktiga föräldrar. Att skomakare här i trakten för det mesta ha lungsot beror mycket därpå att de undan för undan smittas af sina mästare. Läkare säga dock att lungsotspatienter ej känna några smärtor förr än lungorna äro nästan upptärda. Nils Larsson Kälen. Stillasittande personer ha mindre stark fysik, och äro följaktligen mera mottagliga för smitta. Olof Olsson; Vesterkälen. Kokspislar äro inte bra, de göra luften ohelsosam att inandas, skomakare bo dock sällan i rum där dylika finnas. Olof Granlund. Wille tillägga att det ej är någon regel att skomakare få lungsot, men där anslag därtill finnas få de den nog. Anders Andersson i Backen; Trodde inte att kokspislar göra boningsrum ohälsosamma. Olof Granlund. Frågan är nog diskuterad, något botemedel emot lungsot torde ingen mötesdeltagare kunna hitta på. Diskussionen, som nu afslutades, skulle få utgöra svar på frågan. 5 Diskuterades frågan: Hvarför snusar man och hvad nytta medför snusningen?
Äfven denna fråga inleddes af: Lars Larsson Kälen, dess uppställare. Han sade sig ej kunna förstå att snusningen medförde nytta. Man snusar endast för att det skall se bra ut, man är ingen karl med mindre man kan lägga munnen full med snus, att börja med blir man af detta bevis på manhaftighet sjuk, känner kräkningar o.s.v. Och till på köpet går det åt pängar till varan. Anders Larsson. Snusningen är en snuskig och ful ovana, som endast medför skada, den förderfvar lukten, samt medför många andra olägenheter. Olof Granlund. Jag vill ej rekommendera snusningen, den medför ingen nytta, men gamla käringar påstår sig se bettre då de snusa, och skulle det vara sant, att man genom snusningen skulle förbättra sin syn, då lärer det nog mödan att för detta endamål kosta på lifet. Per Jonsson Vesterkälen. Tror inte snusningen medför någon nytta, men om mina ögon rinna, och jag luktar på en nypa snus upphör genast rinnandet. Anders Larsson. Det finns bettre medel för gamla käringar, då de blir svagsynta, glasögon till exempel. Per Jonassons egen erfarenhet vill jag ej bestrida. Olof Granlund. Betviflar ej nyttan af snusning för svagsynta käringar, som man vet står näsan i direkt förbindelse med ögat, och litet snus är ej något dyrt medel. Härmed förklarades diskussionen afslutad,
Och på förslag af Anders Larsson Kilen antogs följande resolution: Mötet anser att snusningen är en ful ovana, som öfver hufvud taget ej medför någon nytta, utan tvärt om skador. 6 Upptogs till behandling en motion af Anskariuss, samt ett instämmande i denna motion af någon, som kallar sig Flera mötesmedlemmar. Anskariuss motion gick ut på att afskafa den s.k. plickten, och instämmandet innehåller i slutet ett förslag till kvartalsafgift, författaren föreslår nemligen 10 öre för hvar person. Sin mening förklarade mötet sålunda: Per Persson Kälen, ville helst ha kvar böterna, de som ej yttra sig böra utlägga hvar sin 10-öring. Erikk Olsson Kälen. Plickten är obefogad, 25 öre i kvartalsafgift vore ej mycket, men den der plickten uppväcker hos många missnöje. Olof Olsson Vesterkälen. Nog yttrar man sig endå mendå om plickten bliv borttagen, men jag vill dock ej ha någon viss årsafgift. Jonas Persson Backen. Plickten går ganska väl för sig att ta bort. Ifall af behof kan man ju deketera ut af föreningens medlemmar. Anders Larsson Kilen. Instämde med Per Persson, ingen beövde vara, missnöjd med plickten, hvar och en kan ju yttra sig, man kan nästan säga att plickten är frivillig. Olof Granlund. 10 öre bör föreningen ha om han
skall kunna existera. Erik Andersson., Jag känner många som ej gå hit för plickten. Lars Larsson Kälen. Jag vill ha bort plickten, vill föreslå en afgift af 15 öre i kvartalet. Magnus Larsson Kilen. Man bör ej endast betrakta plickten såsom varande för att fylla föreningens kassa, utan som en sporre att få föreningsmedlemmarna att yttra sig. Olof Granlund. Instämde med Magnus Larsson, de som sitta här och tiga ha ingen nytta af att vara med, ej heller har föreningen någon nytta af dem. Plickten är en behållning som föreningen ganska väl behöfver. Erick Andersson. Jag vill ej ha årsafgift. Tror att man äfven har nytta af att höra på, bettre att alla gå hit, kan inte förstå hvad föreningen skall göra af sin kassa. Olof Granlund. Man måste sjelf tala, om man skall ha någon nytta af föreningen. Anders Persson. Det torde ej vara någon som viste att föreningens stadgar skulle omarbetas, vill föreslå att fårgan bordlägges tills flera medlemmar bli närvarande. Härefter beslöt mötet att bordlägga frågan/motionen. 7 Öfvergick man till diskussion af frågan: Är krig folken emellan nödvändigt? (En fråga af anonym insändare som kallar sig Ragnar Lodlerok ) Ordet begärdes af:
Olof Olsson Vesterkälen. Alla krig äro orättvisa och barbariska, de magtegande eller regeringarna anställa krig för att kunna få ha magten i händerna, och som de nästan aldrig ha någon värklig orsak till krig, måste de anställa något konstlat för att få orsak därtill. Endast kungarna äro krigiska, folken däremot gå mot sin vilja till lagfältet på samma sätt som djur gå till slagtbänken. Anders Larsson. Kilen Det kan för närvarande se ut, som om krig skulle vara nödvändigt, men det är ej nödvändigt, men väl oundvikligt understundom. Jag tror att värdsfred stundar, ty så småningom erhåller folket sin rättmätiga magt, och som det ej är krigiskt kommer det att bli värdsfred. Olof Granlund. Min enskilda tanke är att folken ej äro krigiska, bara regenterna. Största delen af de krig som uppstått ha varit religions krig, man har sökt påtvinga motståndaren en religion som är semre än den han ägt förut. Det heter vist så vackert att man skall försvara sitt fädernesland, men det finns ju så många, som intet har att försvara, som rent af lida nöd, då kunna de lika väl lyda under hvilken nation som helst. Erick Andersson. Det heter att krig är utskickat af Gud till straff åt menniskorna, men det tror jag inte. Kriget är en orättvisa! Olof Olsson. I författningarna står det:
att kungen endast har rätt att börja försvarskrig, men när han så önskar börjar han äfven anfallskrig, vår riksdag uträttar i detta fall ingenting, ty om regeringen ej får sitt fram en gång, så kommer ärendet fram en annan gång samt vidare tills det slutligen bifalles! Om man läser Värdshistorien blir man med skäl förvånad, - krig och bara krig, intet annat än krig, och i många fall ha frillor därvid invärkat, de ha stiftat krig, de ha ofta spelat menistrar i värdsländerna. Jonas Persson Backen. Krig äro orättvisa, onödiga, de äro en styggelse. Anders Larsson. Krig äro i vissa fall nödvändiga. T. ex. för Förenta Staterna då vildarne gjorde uppror, det var för dem nödvändigt att försvara sig mot vildarne. Bort med siviliserade krig! Krig mellan vilda stammar är inte så orättvist, som siviliserade krig, ty inte bara höfdingarna utan äfven vildarna sjelfva äro krigiska och önska krig. Men vi få hoppas att äfven vildarna så småningom siviliseras. Olof Olsson Vesterkälen. Vi få nog värdsfred, det blir öfverspekulation äfven på detta område, allt kan sluta med en revolution, som å sin sida kan sluta med världsfred. Hittills har man gjort allt för att hos det uppväxande slägtet inplantera lust för kriget: I historien bli de mest krigiska konungarna berömda såsom de ädlaste, barnen få lära sig att öfverhet är af Gud, hvilket är en lögn.
Anders Larsson. Vildarna ha ofta behandlats grymt, deras byar ha blivit sköflade, vid somliga af sina uppror ha de varit i sin goda rätt. Men nu för tiden få de hvita ej behandla vildarna alldeles hur de behaga, andra tider ha kommit, Stanley har där ute i Afrika lefvat kurre, äfven han får man nu näpst, han blir allmänt kladrad. Wår litteratur förändras äfven till det bettre: för har den beprisat kriget, som det skönaste som finns, nu börjar den framställa det i dess retta dager, den börjar afslöja all dess gräslighet. Härmed förklarades diskussionen i denna fråga afslutad, och på förslag af Olof Olsson Vesterkälen antogs följande resolution: Mötet anser att krig mellan siviliserade nationer är orättvist och onödigt. 8 Beslöts att en så lydnade fråga af Håffman och Gejsberg vid nästa möte först skulle tagas till behandling: Undertecknade glada pojkar önskar veta, hvilket är bettre att supa jemt och måttligt eller att taga sig ett storrus? 9 Till ordförande för nästkommande möte valdes Jonas Persson Böle, samt till vice ordf. Per Olsson d. y. Kälen.
10 Till skattmästare för det började kvartalet valdes Per Persson i Kälen. Föreningens skattmästare under de 3 föregående kvartalen mästaren Jonas Persson i Backen, öfverlemnade föreningens räkenskaper och kassa, hvilken sednare befans innehålla 5 kr. 31 öre. 11 Till underhållare vid kommande möte valdes genom votering Lars Larsson Kälen. 12 Beslöts att följande möte skulle hållas Söndagen den 15de Februari i vanlig tid. Mötet förklarades härefter afslutat. Dag som ofvan Magnus Larsson Sekreterare
Följdfrågor till 7 om krig är nödvändiga: Året är 1891. Fundera över den författning Olof Olsson refererar till. Vem var kung, på den här tiden, hur fungerade riksdag och regering, och var låg makten? Förutom att texten är ålderdomlig, finns det också många stavfel. När lärde sig folk i allmänhet att skriva i Sverige? Sätt in personerna och deras kunskaper i sitt sammanhang. Vilken samhällsklass bör de ha tillhört för att vara med i en klubb som denna? Jämför synen på vildarna, indianerna, med vår syn idag. Jämför också med hur svenska statsmakten behandlade samerna De ociviliserade, vildarne, förutsätts bli civiliserade i framtiden. Hur tror du, att Tysts medlemmar menar att det kommer att gå till? Flera av debattörerna refererar till en förändring i samhället längre fram. Kanske sker den med revolution som Olof Olsson säger. Sätt in dessa tankar i ett större samhällsperspektiv. Vad händer ute i världen vid den här tiden. Syftet med diskussionsklubben, är att träna sig i den parlamentariska modellen. Allt detta sker alltså i en tid då demokratin håller på att växa fram. När blir det demokrati i Sverige, enligt betydelsen folkvälde, och när får vi allmän rösträtt? Vilka principer gäller 1891?