The Swedish rescue expedition in Germany in 1945. A literature review of one of the most talked about events in Swedish history the white buses

The Swedish rescue expedition in Germany in 1945 A literature review of one of the most talked about events in Swedish history the white buses DELKURS: C-uppsats KURS: Historia 61-90 hp FÖRFATTARE: Elin Gunnarsson EXAMINATOR: Brita Planck TERMIN: HT -2015

JÖNKÖPING UNIVERSITY School of Education and Communication C-uppsats 15 hp Historia 61-90 hp Ämneslärarprogrammet HT -2015 SAMMANFATTNING Elin Gunnarsson Den svenska räddningsexpeditionen i Tyskland 1945 En litteraturstudie om en av de mest omtalade händelserna i svensk historia - de vita bussarna Antal sidor: 44 Sökord: de vita bussarna, Sveriges historia, 1945, andra världskriget, Röda Korset,

Innehållsförteckning Inledning 1 Problemdiskussion 1 Syfte och frågeställningar 2 Material 2 Avgränsningar 3 Metod 4 Forskningsläge 5 Teorianknytning 7 Bakgrund 9 Svenska Röda Korset (SRK) 9 Folke Bernadotte 11 Resultat 12 Författarna om räddningsexpeditionens möjliggörande och bakomliggande orsaker 12 Författarna om rödakorsexpeditionens hinder och svårigheter 19 Författarna om huruvida rödakorsexpeditionen följde Röda Korsets grundprinciper eller inte 29 Slutdiskussion 34 Avslutning 38 Käll- och litteraturförteckning 40 Källor 40 Litteratur 40 Elektronisk litteratur 41 Radioklipp 41 Webbsidor/Internetkällor 41 Bilaga 1 42 Materialbeskrivning 42 Bilaga 2 44 Svenska Röda Korsets sju grundprinciper 44

Inledning I år är det sjuttio år sedan de vita bussarna lämnade Sverige i Röda Korsets namn för att rädda skandinaver i det sönderbombade Tyskland. Ingen visste då hur Förintelsen och andra världskriget skulle sätta spår på omvärlden. Ingen visste heller vilken debatt räddningsexpeditionen skulle komma att väcka. De frivilliga rödakorsarbetarna visste endast att de skulle genomföra expeditionen och rädda så många skandinaver som möjligt. Uppdragets beskrivning var enkel, utan några konstigheter. Det var i alla fall vad rödakorspersonalen som skulle komma att genomföra expeditionen trodde. Att de skulle stöta på olika problem och hot, ingick inte i planen. Beredskapen för att möta dessa hot och svårigheter var få. Utan utbildning gav sig svenskarna iväg på deras livs största och farligaste äventyr. Något de sent skulle komma att glömma. Det handlade om att rädda människor och det gavs bara en enda chans. Den här uppsatsen handlar om Folke Bernadotte och de vita bussarna som lämnade Sverige i mars 1945. Samma år skrev Folke Bernadotte följande anteckning i sin kalender: Konfucius: Bättre tända ett ljus, om än aldrig så litet, än att förbanna mörkret. 1 Detta förklarar hela räddningsexpeditionen. Viljan, lusten och öppenheten att hjälpa till, oavsett vilket pris som skulle få betalas. Det är precis det här modet och civilkuraget som gjorde expeditionen möjlig och det är också enligt denna grundprincip Röda Korset verkar. Problemdiskussion Anledningen till att ämnet är intressant att undersöka ur en samhällsproblematisk synpunkt är för att de vita bussarna fått en stor historisk betydelse. Historien kring Folke Bernadotte och de vita bussarna har med tiden kommit att skildras på många olika sätt. Historiker har fritt fått möjligheten att tolka räddningsexpeditionen och skapa egna perspektiv. Detta har i sin tur skapat kritik och motstridiga uppgifter. Problemet med de vita bussarna är just att det skapats så många tolkningar. Svenskarna hade en uppgift. Att rädda liv. Att ge lägerfångarna en möjlighet till en ny chans i livet. En hjälteinsats har det kommit att kallas. Än idag är historikerna inte ense om räddningsexpeditionens utgång. Detta är ett problem som är högst intressant att undersöka. Vem bär Sveriges moraliska skuld eller förtjänsten av de goda insatserna? Den nuvarande situationen i världen är minst lika spänd och komplicerad som den var under andra världskriget. Det fullständiga kaos som uppstod har aldrig riktigt lagt sig. Med hjälp av humanitär verksamhet kan situationer som uppstår på grund av krig och andra stridigheter underlättas. Verksamheter som bygger på hjälpsamhet och kärlek har stor chans att övervinna det hat som råder i skuggan av oenigheternas krig. 1 Sune Persson, Vi åker till Sverige : De vita bussarna 1945, Rimbo: Bokförlaget Fischer & Co, 2003, s.129. 1

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att visa hur några olika författare har tolkat räddningsexpeditionen som Röda Korset fick i uppdrag att genomföra i mars 1945. Samt hur dessa olika perspektiv spelar roll för händelsen i den nutida historien, utifrån valda frågeställningar. Undersökningen skall dessutom redogöra för hur och varför en och samma händelse kan tolkas utifrån olika perspektiv. De frågeställningar undersökningen bygger på är: Hur tolkas och beskrivs möjliggörandet av räddningsexpeditionen enligt författarna? Vilka är de främsta orsakerna till genomförandet? Stötte expeditionen på några hinder och svårigheter? I så fall vilka och hur förklaras de av författarna? Hur förhöll sig expeditionen enlig författarna till Röda Korsets grundprinciper? Följdes dem eller förekom det brott mot dem? I så fall vilka? Material De källor som utgör grunden till undersökningen består av tio stycken böcker skrivna av olika författare under olika årtionden. Detta ger ett brett historiskt perspektiv och tydliggör hur en och samma händelse skildras utifrån sin tidsanda. En bok som skrevs under mitten av 1900-talet redogör troligtvis inte för liknande skeenden som en bok från 2000-talet gör. Beroende på under vilket årtionde boken skrevs, läggs olika vikt vid den samhälleliga påverkan. För att hitta materialet till undersökningen gjordes en sökprocess via LIBRIS på litteratur som hade koppling till de vita bussarna. Det gick snabbt att skönja vilken litteratur och vilka författare som återkom ofta och som därmed hade en stor betydelse för händelsen. Efter att ha fått en tydligare bild av både författarna och verken, beställdes litteraturen för att kunna studera böckerna närmare och få en bild av dess omfattning. Utifrån läsning i böckernas källförteckning gavs det en ännu tydligare bild av verkens betydelse, då många av böckerna återgav varandra. I bilaga 1 återfinns de källor som har använts som grund till undersökningen. De källor som utgör den största och viktigaste delen i uppsatsen är följande: Boken Blind fläck: Minne och glömska kring Svenska Röda Korsets hjälpinsats i Nazityskland 1945 (2005) har skrivits av Ingrid Lomfors och handlar om baksidan av den historiska händelsen våren 1945. Boken tillägnas de fångar som dog för skandinavernas skull och beskriver en 2

hjältebild som Lomfors inte anser höra hemma i historieskrivningen. 2 Anledningen till att det är en viktig källa för uppsatsen är för att den problematiserar rödakorsexpeditionen ur ett perspektiv som inte återfunnits i många svenska källor. Lomfors lyfter en problematik som skildrar den svenska hjälpinsatsen ur ett annorlunda perspektiv och förklarar händelsen som en blind fläck i historieskrivningen. 3 Att minnas det goda och hedersamma anser Lomfors ligga närmare det svenska hjärtat, än att påminnas om den förödande humanitära insatsen svenskarna genomförde i mars 1945. Lomfors skriver om att det finns en blind fläck i historien som ingen talar om. Denna blinda fläck handlar om de vita bussarna. 4 Författaren Sune Persson har skrivit boken Vi åker till Sverige : de vita bussarna 1945 (2003). Boken förklarar hela räddningsexpeditionens början till slut. Den förklarar det historiska skede som satte Sverige och Röda Korset på kartan. Persson redogör i boken för rödakorspersonalens livsfarliga arbete, expeditionens möjliggörande och de svårigheter Röda Korset stötte på. 5 Vi åker till Sverige är en viktig källa för uppsatsen eftersom den innehåller en noggrann redogörelse för hur expeditionen kunde möjliggöras, samt alla delar och människor som kan tänkas vara en del av räddningsexpeditionen. 6 Den tredje boken Under kriget: svenska spioner och hjältar i skuggan av andra världskriget (1997) är skriven av Lennart Lundberg. Boken handlar om hela räddningsexpeditionens förlopp och viktiga personers insatser som varit av betydelse för expeditionen. Lundberg skildrar de människor som riskerade sina liv för andras liv. 7 Anledningen till att detta är en viktig källa för uppsatsen är för att Lundberg beskriver ett antal svenskar som glömts bort i skuggan av annan historia. Lundberg lyfter den problematik i Sveriges historia som inte uppmärksammar svenska hjältar. En av de hjältar som Lundberg skriver om är Folke Bernadotte. Den insats Bernadotte gjorde för Röda Korset och de skandinaver som räddades ur lägren, är enligt Lundberg enastående. 8 Avgränsningar De avgränsningar som gjorts till undersökning är mestadels med materialet. För att göra uppsatsen snävare och mer fokuserad har det gjorts ett specifikt urval av källor. Fördelen med att ha få böcker är att resultatet blir snävare och analysen blir djupare. Om fler böcker hade använts hade varje bok fått mindre utrymme och det hade gjort analysen platt och ytlig. Vid urvalet av källor under sökprocessen togs hänsyn till ett antal inklusions- och exlutionskriterier. Dessa innebar att källorna som skulle användas var tvunget att vara på svenska 2 Ingrid Lomfors, Blind fläck: Minne och glömska kring Svenska Röda Korsets hjälpinsats i Nazityskland 1945, Stockholm: Atlantis, 2005. 3 Lomfors. 4 Ibid. 5 Persson. 6 Ibid. 7 Lennart Lundberg, Under kriget: svenska spioner och hjältar i skuggan av andra världskriget, Göteborg: Tre Böcker Förlag AB, 1997. 8 Lundberg. 3

för att underlätta inläsningen och analysen av materialet. Dessutom skulle materialet bestå av både primär- och sekundärkällor för att kunna lyfta olika perspektiv. De olika källorna bekräftar således varandra eftersom svaren belyser samma händelse på olika sätt. Publiceringsdatum var därför inte ett avgörande kriterium. Detta gör i sin tur att resultatet inte blir beroende av hur händelsen exempelvis skildrats under 1900-talet. Det handlar snarare om hur historien skildrat händelsen överlag och vilken koppling den har till den nutida historien. Ytterligare ett kriterium var att källorna skulle skilja sig åt och inte ha samma typ av inriktning. Dock skulle huvudfokus vara på de vita bussarna och räddningsexpeditionen. Vidare skulle materialet i någon mån kunna svara på uppsatsens frågeställningar och syfte, med fokus på att kunna skapa en ny helhet. Metod För att kunna besvara frågorna till undersökningen har en integrativ litteraturstudie använts som metodologiskt tillvägagångssätt. Det är en vetenskaplig metod som ger forskaren möjlighet att få en större förståelse för det valda ämnet. Enligt forskarna Andrew Boot, Diana Papaioannou och Anthea Sutton är en litteraturstudie konsekvent, tydlig och systematisk. 9 Vid studerandet av texter menar historieprofessorn Maria Ågren, att det är viktigt att ta hänsyn till vad som blir synligt vid inläsningen av texter och varför. Enligt Ågren speglar resultatet av en undersökning den information som blivit synlig vid inläsningen. Materialet vid en litteraturstudie väljs ut efter vad forskaren själv finner intressant och som stödjer det egna ställningstagandet. Studien blir således beroende av den enskilde forskarens åsikter och slutsatser. Eftersom slutsatserna grundas på forskarens utvalda material finns det en risk att undersökningen inte blir övergripande över ett helt område, utan endast förhåller sig till det utvalda materialet. 10 Detta kan i sin tur leda till att olika forskare som är verksamma inom ett och samma område, inte kommer fram till en och samma slutsats. Det beror på att olika personer hämtar upp olika information vid inläsning av ett material. 11 Med anledning av detta kan det vara problematiskt att genomföra en litteraturstudie eftersom felaktiga slutsatser kan dras. Resultatet av en forskares egen studie, stödjer endast den egna studien. 12 Litteraturstudier kan variera i arbetssätt och inriktning beroende på vilket sätt forskaren väljer att gå till väga. 13 Denna undersökning tillämpas av en integrativ litteraturstudie. Den integrativa litteraturstudiens syfte är att syntetisera ett utvalt material för att kunna gå ett steg vidare och 9 Andrew Boot, Diana Papaioannou & Anthea Sutton, Systematic Approaches to a Successful Literature Review, SAGE Publications Lt, 2012, s.1ff. 10 Maria Ågren, Historisk tidskrift, Synlighet, vikt och trovärdighet och självkritik: Några synpunkter på källkritikens roll i dagens historieforskning, utgiven: 2005:2, hämtad: 2015-11-18. 11 Ågren. 12 Christina Forsberg & Yvonne Wengström, Att göra systematiska litteraturstudier, Stockholm: Natur & Kultur, 2013, s.26. 13 Forsberg & Wengström, s.26. 4

skapa en ny helhet inom ett område. Forskaren Jill K. Jesson beskriver vetenskapliga studier som att fylla tomma hål i den befintliga vetenskapen som i sin tur skapar en ny helhet. 14 När en forskare använder sig av en integrativ litteraturstudie dras slutsatser som verifieras för att förstå sammanhang i det utvalda materialet. För att nå fram till ett slutgiltigt resultat analyseras och tolkas materialet som enligt Febe Friberg, oftast bygger på ett underliggande mönster. 15 Materialet är särskilt utvalt och lämpat till undersökningen syfte och frågeställningar och ligger till grund för den jämförande analysen och verifieringen som skall nå fram till en slutsats. 16 Anledningen till att den integrativa litteraturstudien är mest lämplig för denna undersökning beror på att den möjliggör för att hitta underliggande mönster i materialet i större utsträckning än annars. Dessutom blir materialet en grund för att bekräfta någon sorts sanning utifrån de tolkningar som görs. På så sätt skapas en ny helhet. För att systematisera det valda materialet har arbetssättet valts ut utifrån Jill K. Jessons bearbetningsmetod som gick ut på att: läsa in det valda materialet och göra en analyserande sammanfattning av källornas viktiga bärande delar. 17 Efter noggrann läsning syntetiserades och analyseras materialet för att få en överskådlig bild av författarnas olika perspektiv. Resultatet av analysen på böckerna är inte heltäckande då meningar och stycken valts ut för att passa studiens syfte, därför presenteras endast källornas huvuddrag. Som nämnts tidigare är presentationen aningen subjektiv eftersom informationen väljs ut av forskaren själv. Därför finns det en påtaglig risk att detaljer faller bort som annars hade varit viktiga för undersökningen. Nackdelen med detta tillvägagångssätt är just att det kan bli bortfall av vissa aspekter och detaljer. Den här studien avses lägga en grund för framtida forskning. Huvudfokus ligger på att systematisera, analysera, verifiera, samt hitta ett underliggande mönster i det valda materialet, för att komma fram till ett resultat. Studien skall dels reda ut olika perspektiv och tolkningar som anlagts på räddningsaktionen, samt varför expeditionen tolkas på så olika sätt, och reda ut vilken roll dessa perspektiv spelar för den nutida historien. Forskningsläge Historikern Ingrid Lomfors skrev 2005 boken Blind fläck: Minne och glömska kring Svenska Röda Korsets hjälpinsats i Nazityskland 1945. 18 Ingrid Lomfors skildrar den svenska humanitära insatsen i förhållande till de politiska fångar som offrades för att expeditionen skulle kunna genomföras. Lomfors skriver om den blinda fläck som fallit ur historieskrivningen för den 14 Jill K. Jesson, Doing your literature review traditional and systematic techniques. London: Sage, 2011. 15 Febe Friberg, Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, s.141. 16 Friberg, s.141 17 K. Jesson. 18 Lomfors. 5

svenska identitetens skull. Den svenska berömda hjälpinsatsen får genom Lomfors skildring en ny baksida, som lyfter fram den humanitära katastrof hjälpinsatsen slutade i. 19 Ingrid Lomfors studie har resulterat i en ny historia många svenskar helst vill förbise och glömma. Det är som att en del av den svenska historieskrivningen glömts bort, menar Lomfors. Det faktum att boken bidrar till en ny historieskrivning, skapar en del frågetecken kring hjälpexpeditionen. Det finns få historiker som har skildrat historien på detta sätt och lyft fram Sveriges skuld och skam framför hjälteidealet. Den svenska historien har enligt Lomfors förskönats för att dölja den verkliga sanningen. 20 Många av de böcker som har skrivits om hjälpexpeditionen 1945 handlar om Sveriges flyktingpolitik under andra världskriget och åren efter krigets slut. Det finns också en hel del böcker som skildrar Förintelsens och nazismens offer som svenskarna hjälpte vid räddningsexpeditionen. Många gånger skildras svenskarna likt hjältar för sina insatser. En av de författare som skrivit om olika människor som liknas vid hjältar för sina insatser är Lena Einhorn. År 1999 skrev Lena Einhorn boken Handelsresande i liv: Om vilja och vankelmod i krigets skugga, 21 som handlar om alla de offer som under Förintelsen räddats av enskilda hjältar, så som Folke Bernadotte och Raul Wallenberg. Lena Einhorn har utifrån sina studier kring Sveriges försök att skapa en värdig historia kommit fram till att historieskrivningen bör skrivas om. Einhorn menar att det finns en bakomliggande orsak som inte talas om kring varför fångarna kunde friges ur koncentrationslägren. Svaret är inte så enkelt som många tror. Dessutom lyfter Einhorn frågan varför de svenska enskilda hjältarna inte lyckades bättre än de gjorde. Lena Einhorn beskriver problematiken i boken Handelsresande i liv, med en viss kluvenhet och försummelse gentemot de svenska myndigheterna. 22 En sorts förtvivlan som kan liknas likt den Ingrid Lomfors beskriver om den svenska historiens blinda fläck. Ytterligare en författare som skildrat svenska hjältar under andra världskriget är Lennart Lundberg som 1997 skrev boken Under kriget: svenska spioner och hjältar i skuggan av andra världskriget. 23 Medan Lena Einhorn menar att Sverige lyfter fram hjältar som egentligen inte bör ta en så stor plats i historien, menar Lennart Lundberg snarare att andra världskrigets svenska hjältar glömts bort, däribland Folke Bernadotte. Lundberg har med sin studie kommit fram till att räddningsexpeditionen blev mer framgångsrik än svenskarna trott. Det blev en enastående räddningsbragd, menar Lundberg. 24 Folke Bernadottes insats för Röda Korset är hedervärd och imponerande enligt Lundberg. Utan Bernadotte hade expeditionen aldrig varit möjlig. Lundberg skriver också att svenskarna bör vara stolta över den insats Röda Korset gjorde i Tyskland för 19 Lomfors. 20 Ibid. 21 Lena Einhorn, Handelsresande i liv: Om vilja och vankelmod i krigets skugga, Stockholm: Prisma, 1999. 22 Einhorn. 23 Lundberg. 24 Ibid. 6

lägerfångarna. Lundberg skriver att det är en av de största humanitära handlingar svenskar någonsin gjort under 1900-talet. 25 Det är en avsevärd skillnad i historieskrivningen mellan Ingrid Lomfors, Lena Einhorn och Lennart Lundberg. Precis såhär fortsätter den efterforskning som gjorts kring hjälpexpeditionen 1945. Rösterna är många och olika. Det som är särskilt intressant med den tidigare forskningen inom ämnet är just denna åtskillnad. Det är intressant hur en och samma händelse kan skapa så många perspektiv, fastän historieskrivningen endast nämner ett perspektiv. Det har ännu inte fastställts vilken roll de olika perspektiven spelar för den nutida historien. Med anledning av det syftar denna undersökning till att redogöra för hur några olika författare har tolkat räddningsaktionen våren 1945, då de vita bussarna lämnade Sverige. Dessutom skall undersökningen redogöra för hur och varför en och samma händelse kan tolkas utifrån olika perspektiv. Uppsatsen strävar efter att skapa en ny helhet inom området utifrån det valda materialet och jämföra och analysera dessa emellan. Teorianknytning Precis som med all historieskrivning är den svenska hjälpinsatsen ett resultat av det människor minns eller glömt. Utifrån det människor väljer att berätta om görs ett urval, en selektion av förflutenheten. Det är i princip omöjligt att återberätta den exakta historiska verkligheten eftersom det inte går att minnas allt som hänt. Våra föreställningar om det förflutna förändras beroende på val av perspektiv, källmaterial och vilka frågor vi väljer att ställa till dåtiden. 26 Det förflutna påverkas därför av olika saker för olika människor, eftersom urvalet varierar. Den norske historikern Ottar Dahl, menar att historia är en process mellan historiemedvetenhet och synen på oss själva. Vi talar om en allmän historiemedvetenhet, knuten till ett individuellt och kollektivt minne, som formas i en kontinuerlig och spontan process allteftersom aktuella upplevelser blir historia. I denna process sker nödvändigtvis ett urval av beståndsdelar från hela verklighetsförloppet. En del försvinner i glömska, några tas tillvara och byggs in i våra föreställningar om världen och oss själva. 27 Utifrån detta menar Dahl att en nation, en individ eller ett kollektiv kan spegla sig själva utifrån dåtidens händelser. Historien blir således meningsbärande referenser för det kollektiva minnet i samhället och varje människas identitet. Dessa meningsbärande referenser menar Dahl kan leda till att människor skapar kulturella värderingar som sedan förmedlas vidare för att minnas eller 25 Lundberg. 26 Lomfors, s.42. 27 Ibid. 7

glömma det förflutna. 28 Historieskrivningen brukar tala om tre olika sätt att minnas eller glömma det förflutna; det historievetenskapliga minnet, det kulturella minnet och det sociala minnet. Dessa tre minnen finns i alla samhällen och präglar varandra. Det historievetenskapliga minnet redogör för den historiska verkligheten. Det handlar om att källkritiskt skildra förfluten tid. Oftast sker detta genom att jämföra olika urkunder emellan för att sedan komma fram till en slutsats. Historikern Ingrid Lomfors menar att det inte har ägnats så mycket tid åt vetenskaplig forskning gällande rödakorsexpeditionen 1945. 29 Lomfors skriver också att minnet av de vita bussarna levt vidare hos den svenska befolkningen, trots att det inte finns några vetenskapliga bevis för händelsen. 30 För att minnas det förflutna behöver människor således inte någon vetenskaplig sanning, enligt Lomfors. Minnet byggs upp av andra företeelser som präglar historien. En av dessa företeelser är det kulturella minnet som är beroende av historiens personliga berättelser och föreställningar. 31 Alla de människor som medverkade i expeditionen eller togs omhand om av Röda Korset bär på minnen som tillsammans beskriver en och samma händelse. Många av dessa minnen bekräftar den humanitära verksamhetens betydelse för människors överlevnad. 32 Den norske folklivsforskaren Anne Eriksen har studerat hur människors olika hågkomster formar en gemensam föreställning om en företeelse. Eriksen menar att olika minnen suddas ut och glöms bort för att domineras av det kollektiva hedersamma minnet. Eriksen betecknar denna minnesprocess som ett uttryck för en samkörd kulturell meningsproduktion. 33 Det kan alltså vara lättare för ett samhälle att minnas och hålla fast vid en och samma berättelse för att stärka nationens identitet. Eftersom det kulturella minnet är beroende av olika personers egna berättelser, blir dessa minnen inte ett uttryck för den verkliga sanningen. Det är snarare ett kulturuttryck som baseras på en allmän tolkning av det förflutna, oberoende av sanningshalten. 34 Människor kan alltså utifrån det kulturella minnet skapa sin egen historia, oavsett om den är sann eller inte. Det betyder i sin tur att historien kan präglas av vetskap som inte är sanningsenlig eftersom den byggs upp av olika människors hågkomster. Som nämnts tidigare finns det en problematik med denna typ av historieskrivning eftersom det är i princip omöjligt att minnas den exakta historien. Minnet utgörs av en selektion av det förflutna. Det innebär att människor väljer vad som skall lyftas fram i historien eller inte. Information som är känslig för nationen eller för inblandade människor kan därför refuseras, för att istället lyfta fram det goda och hedersamma. Det sociala minnet är till skillnad från det kulturella och historievetenskapliga, ett sätt för ett samhälle att minnas det förflutna. Historien om de vita bussarna har blivit oförändrad utan att 28 Lomfors, s.43. 29 Lomfors, s.43f. 30 Lomfors, s.44. 31 Ibid. 32 Lomfors, s.44. 33 Lomfors, s.45. 34 Ibid. 8

kritiskt granskas. 35 En av anledningarna till att historien blivit oförändrad är för att det förflutna behöver vissa egenskaper för att minnet skall leva vidare. En av dessa egenskaper är enligt socialantropologen Paul Connerton en fysisk gestalt som det sociala minnet kan påminnas om. Denna egenskap behövs både för den enskilde individen, men även för samhället i stort. 36 Den svenska räddningsexpeditionen skapade ganska snabbt en fysisk gestalt som det sociala minnet kunde vila på. Denne gestalt har kommit att ligga till grund för räddningsexpeditionens genomförande och varande. Huruvida det överensstämmer med sanningen eller inte är i det sociala minnet högst ointressant. När människor idag hör talas om de vita bussarna eller den svenska räddningsexpeditionen dyker genast ett namn upp i huvudet Folke Bernadotte. Bernadotte har ända sedan expeditionens slut varit den person människor minns och talar om. Anledningen till att människor väljer att lyfta fram Bernadotte på detta sätt beror på att samhället hellre vill ha en enskild individ som hjälte framför en grupp hjältar. Enskilda individer som utför hjältedåd har alltid funnits i historien och det dröjer inte länge tills samhället lyfter fram hjälten framför den verkliga händelsen. På det här sättet har historien om de vita bussarna tillkännagivits. Samhället talar om Folke Bernadotte och det vita bussarna, framför räddningsexpeditionens verkliga historia. Dessa tre minnen förklarar på olika sätt varför historien faller i glömska. Det förklarar det Ingrid Lomfors menar är historieskrivningens blinda fläck. Denna blinda fläck göms även i historien kring de vita bussarna. Bakgrund Svenska Röda Korset (SRK) Idén till Röda Korset skapades 1859 av den schweiziske bankiren Henry Dunant. På slagfältet i Solferino, under det andra italienska frihetskriget, låg människor sårande och dödade. Dunant som vid detta tillfälle var på resa genom Italien bevittnade det totala kaos som rådde efter slaget. Henry Dunant stod inte ut med denna syn. Han kavlade upp ärmarna och började tillsammans med frivilliga kvinnor från bygden att organisera hjälpen till alla de tusentals som sårats och lemlästats. 37 Dunant sa till kvinnorna att de allesammans var bröder och det skulle inte göras någon åtskillnad på vilken sida de sårade hade stridit på. Alla tillhör de samma skikt. Dunants upplevelser på slagfältet resulterade boken Europas glömda blodbad Minnen från Solferino. Boken innehåller två delar i form av ett manifest som beskriver stridigheterna och vad 35 Lomfors, s.45. 36 Lomfors, s.47. 37 Röda Korset. Idén till röda korset föddes på slagfältet: Röda korsets historia. Hämtad: 2015-11-06. 9

som kan göras för att minska de skadliga effekterna av kriget. Det som skulle komma att bli startskottet för Röda Korset var den fråga som Dunant ställde sig själv: Skulle man inte under fredstid kunna bilda hjälporganisationer, med syfte att i krigstid skaffa de sårade vård av frivilliga personer som vore intresserade och kompetenta för sin uppgift? 38 Idag ställer sig upp emot 97 miljoner människor bakom Henry Dunants idé om att ingen ska behöva lämnas ensam vid en katastrof. 39 Efter att Henry Dunant 1863 bildat kommittén International Committee for Relief to the Wounded, lades grunden för Röda Korset. År 1876 bytte de namn till International Committee of the Red Cross (som hädanefter omnämns ICRC), som de heter än idag. Tillsammans kom kommittén överens om att organisera en internationell konferens år 1864. Vid konferensen fastslogs några olika förslag. Bland annat att organisationen skulle få verka fritt på slagfältet och ta hand om sårade soldater, samt att organisationen skulle skyddas genom att bära den symbol som de kom att bli kända för, ett rött kors på en vit botten. 40 Sverige var ett av de länder som sände delegater till den internationella konferensen år 1864. Året därpå, 1865 grundades Svenska Röda Korset (som hädanefter omnämns SRK). Röda Korset i Sverige arbetade med att förbereda humanitära insatser vid ett eventuellt krig. 41 Röda Korset står idag för sju stycken grundprinciper; humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet (se bilaga 2). Dessa sju grundprinciper utgör idag hela Röda Korsets arbete världen över. Röda Korset finns i över 189 länder. 42 Det är en vänorganisation som hjälper till vid behov när olika sorts katastrofer sker. Kärnan i Röda Korset är frivillighet och det är frivilliga som är på plats för att hjälpa. 43 SRK arbetar dels genom att direkt hjälpa människor i behov och dels genom att påverka beslutsfattare av olika slag. 44 Att Röda Korset är en organisation i syfte att hjälpa andra människor går inte att sätta sig emot. Redan under organisationens start har ändamålet varit att hjälpa människor i behov. Detta märktes tydligt under andra världskriget och hjälpaktionen med de vita bussarna. Efter andra världskrigets början väcktes protester och reaktioner i Sverige kring nazisternas koncentrationsläger. Regimen i Tyskland väckte stor debatt om sin inställning till oliktänkare. De bröt mot medborgarnas fri- och rättigheter. 45 Från Sveriges håll vädjade Röda Korset och dess ordförande prins Carl till Tyska Röda Korset om att närmare få undersöka nazismens grymheter gentemot människor. SRK erbjöd sig dessutom att själva besöka lägren som oberoende part. 46 Via 38 Röda Korset. Idén till röda korset föddes på slagfältet: Röda korsets historia. Hämtad: 2015-11-06.. 39 Ibid. 40 Ibid. 41 Ibid. 42 Röda Korset. Våra grundprinciper. Hämtad: 2015-11-09. 43 Röda Korset. Såhär arbetar vi. Hämtad: 2015-11-09. 44 Ibid. 45 Vita bussarna: Svenska Röda Korsets räddningsaktion till Tyskland under Andra Världskriget, Stockholm: Svenska röda korset, 2000, hämtad: 2015-11-09. 46 Ibid. 10

den kontakt SRK hade med tyskarna beslutades det om att kontakta ICRC. ICRC gav svenskarna ett godkännande på att besöka lägren ur humanitär synpunkt. 47 Folke Bernadotte En av anledningarna till att hjälpexpeditionen 1945 kunde genomföras var tack vare Folke Bernadotte. Greve Folke Bernadotte af Wisberg föddes år 1895. Folke Bernadotte var barnbarn till kung Oscar II som regerade i Sverige mellan 1872-1907. 48 Folke Bernadotte hade under hela skoltiden svårigheter med inlärning på grund av sin dyslexi, men lyckades tillslut ges en studentexamen. Bernadotte hade lätt för språk och lärde sig flytande engelska, tyska och franska, som skulle komma till stor användning senare i livet. Efter sin examen blev Bernadotte officier och en uttalad duktig ryttare och organisatör. Dock drabbades Bernadotte av ohälsa och tvingades 1930 lämna den svenska armén. Två år tidigare, 1928, gifte sig Bernadotte med Estelle Manville som var dotter till en rik amerikansk affärsman. Hustrun Estelle kom att betyda mycket för Bernadottes kommande karriär. Genom sin maka fick Folke Bernadotte tillträde till ledande industri- och bankkretsar i New York. 49 Bernadotte gjorde ett försök att bli en ledande affärsmän, men misslyckades ett antal gånger. Efter att Bernadotte suttit i ett flertal styrelser för svenska företag växte intresset för internationella frågor. 50 Vid andra världskrigets utbrytande utsågs Bernadotte av ledande svenskar att i USA organisera och finansiera en frivilligkår för att hjälpa Finland i kriget mot Sovjetunionen. 51 Projektet misslyckades dock när Finland i mars 1940 ingick vapenstillestånd. Istället inkallades Bernadotte med en majorstitel till den svenska armén efter den tyska ockupationen av Danmark och Norge. Bernadotte gavs även ansvaret för utväxlingen av krigsfångar, brittisk-amerikanska mot tyska, åren 1943 och 1944 i Göteborg. 52 Folke Bernadotte uttalade sig vid ett tillfälle om att vi inte är kallade till jorden för att själva vara lyckliga, utan för att göra andra lyckliga. Bernadotte insåg ganska snart efter sin tid i den svenska armén att humanitärt arbete låg närmast hjärtat och blev därefter vice ordförande för SRK 1943. 53 Ordförande för SRK var Bernadottes farbror prins Carl. Prins Carl var vid denna tidpunkt över 80 år gammal, så mycket av ansvaret lades på Folke som fick en viktig roll för Europas humanitära verksamhet i kriget. 54 47 Vita bussarna: Svenska Röda Korsets räddningsaktion till Tyskland under Andra Världskriget, Stockholm: Svenska röda korset, 2000, hämtad: 2015-11-09.. 48 Persson, s.130. 49 Ibid. 50 Persson, s.131. 51 Ibid. 52 Ibid. 53 Persson, s.132. 54 Ibid. 11

Resultat I denna del redogörs resultatet av undersökningen utifrån valda frågeställningar med en analyserande presentation. Källorna kommer att tillämpas och presenteras utifrån författarnas egna ståndpunkter eftersom undersökningen delvis bygger på hur och varför en och samma händelse kan tolkas på så olika sätt, samt vilken betydelse dessa har för dagens historia. Resultatdelen följs av en slutdiskussion där syfte och frågeställningar diskuteras närmare. Författarna om räddningsexpeditionens möjliggörande och bakomliggande orsaker Det finns flera olika händelser i svensk historia, framförallt under andra världskriget där Sverige kan framhållas som ett föredöme och dessutom räddare av ett stort antal människor, som annars skulle ha förlorat livet. 55 Författaren Lennart Lundberg skriver i sin bok Under kriget att den svenska hjälpexpeditionen till Tyskland blev en enastående räddningsbragd och långt mer framgångsrik än man från början hade räknat med. Den svenska rödakorspersonalens insats är värd stor beundran och har knappast fått det eftermäle den är värd. 56 Resultatet av räddningsexpeditionen kom att bli en av de största humanitära insatser som genomförts av svenskar under 1900-talet. 57 Räddningsexpeditionen ägde rum under andra världskriget då Sverige stod för en undfallenhetspolitik gentemot Tyskland. Detta ledde till starka reaktioner i de ockuperade grannländerna Norge och Danmark. När Tyskland den 9 april 1940 anföll Danmark och Norge, förklarade den svenska regeringen att Sverige skulle bedriva en strikt neutralitetspolitik. 58 Norge som tidigare stått i union med Sverige kände en besvikelse över det svenska beslutet. Norrmännen ansåg att svenskarna kunde agerat annorlunda och hjälpt sitt grannland vid anfallet. Beslutet som togs av svenska regeringen att tillåta tyska järnvägstransporter på svensk mark, gjorde att besvikelsen växte ytterligare. Norrmännen ansåg att det var en onödig svensk dolkstöt i ryggen på de dittills framgångsrika brittisk-fransk-norska militära operationerna i Nordnorge. 59 Redan här märks ett visst förkastande gentemot den svenska politiken och det svenska agerandet under andra världskriget. Sune Persson skriver vidare i boken Vi åker till Sverige De vita bussarna 1945, att Sverige i juni 1940 godkände det tyska kravet på att transportera krigsmateriel och tyska soldater på svenska järnvägar. Detta ledde till stora protester runt om i Europa, framförallt i norden. Anledningen var att Sverige ansågs bryta mot neutralitetspolitiken som de några månader 55 Lundberg, s.8. 56 Lundberg, s.105. 57 Lundberg, s.110. 58 Persson, s.395. 59 Ibid. 12

tidigare förespråkat. 60 Först 1943 kom den så kallade permittenttrafiken att sägas upp. Den svenska neutralitetspolitiken svängde snabbt från en protysk till en proallierad riktning, enligt Persson. Därför kom det från 1943 att bli allt viktigare för Sverige att bistå de nordiska grannländerna, utan att riskera dras med i kriget. Persson menar att det främst handlade om att få ett lyckosamt slut och bereda marken för ett vidare nordiskt samarbete efter andra världskrigets slut. 61 Men svenskarna var förutom detta angelägna om att visa sina nordiska grannar att den svenska neutraliteten kunde tjäna deras intressen i krigets slutfas. 62 På så sätt var svenska myndigheter väl medvetna om deras agerande under kriget och den svenska överträdelsen mot neutralitetspolitiken. Sveriges rykte under världskriget var inte det bästa, skriver Lundberg. Omvärlden saknade respekt för Sverige och såg på undfallenhetspolitiken med en viss skepsis. 63 Svenskarna var rädda för den situation som de skulle kunna utsättas för. Sverige hade haft svårt att kunna hjälpa sina grannländer i kriget. Dels eftersom Finland var i konflikt med Sovjetunionen och Tyskland, och dels för att Danmark och Norge var ockuperade av tyskarna. Steven Koblik skriver i Om vi teg skulle stenarna ropa, att det fanns en rädsla i Sverige för att de krigförande länderna skulle försöka sig på en landstigning och äventyra Sveriges neutralitet. På grund av den uppkomna situationen var svenskarna, enligt Lundberg, länge beredda på att få kritik gentemot den undfallenhetspolitik som regeringen sysslat med. Som motpol för denna kritik skulle Röda Korsets räddningsaktion för humanitet och mänskligt värde komma att användas. Lundberg menar att expeditionen aldrig skulle vara möjlig utan Folke Bernadotte, som senare skulle bli den store symbolen för hjälpaktionen. 64 Bernadottes insats beskrivs av Lundberg som imponerande och hedervärd 65 Bernadotte beskrivs ofta i den svenska historien som möjliggörare av hela expeditionen. Dock menar inte alla författare i undersökningen att insatserna är värd en hjältetitel, likt historieskrivningen anser. Folke Bernadottes memoar Slutet, återger de diplomatiska möten och förhandlingar som gjordes för att möjliggöra hjälpaktionen. Boken inleds med det möte som hölls i Paris i november 1944. Vid mötet diskuterade västmakterna hur återuppbyggnadsarbetet och efterkrigshjälpen skulle samverkas mellan länderna. 66 Bernadotte hade innan mötet i Paris träffat representanter för UNRRA 67 samt svenska myndigheter och SRK. Tillsammans hade de diskuterat möjligheterna för svensk hjälp i det krigsdrabbade Europa. Slutet återger även när Bernadotte träffade generalkonsuln Raul Nordling vid mötet i Paris. Nordling hade vid ett tillfälle lyckats befria franska kvinnor och barn från tyska koncentrationsläger. Bernadotte som fascinerades av 60 Persson, s.396. 61 Persson, s.397f. 62 Koblik, s.124. 63 Lundberg, s.110. 64 Lundberg, s.17. 65 Lundberg, s.106. 66 Bernadotte, s.7fff. 67 United Nations Relief and Rehabilitation Administration. De Allierades Administration för Hjälp och Återuppbyggnad efter krigets slut. En internationell hjälporganisation som grundades 1943. Organisationen blev 1945 en del av FN. 13

Nordlings räddningsinsatser ställde sig frågande till huruvida en liknande insats skulle kunna vara möjlig att genomföra i Sverige. Bernadotte skriver i sin bok att det såddes ett frö hos mig, och ur detta frö skulle Svenska Röda Korsets expedition till Tyskland våren 1945 utvecklas. 68 Här återges Bernadotte återigen som den store hjälten bakom hjälpaktionen. Denna gång är det Bernadotte själv som lyfter upp sin insats till höjderna. Vid hemkomsten till Sverige mötte Bernadotte den norska yrkesdiplomaten Niels Christian Ditleff, som vid denna tid var knuten till den svenska legationen. Ditleff kom att bli eldsjälen i det norska hjälparbetet för sin drivande kraft i frågan. Ditleff hade lagt fram ett förslag för Bernadotte att man i främsta rummet borde inrikta sig på att utveckla tillstånd för de norska civilfångarna i de tyska lägren att överföras till Sverige. 69 Samtidigt som Ditleff utformade planer för ett befriande av norska fångar, började också likande planer utvecklas i Danmark. Den danske amiralen Carl Hammerich var drivande i frågan att ta hem danska fångar från koncentrationslägren. Hammerich utarbetade en plan med kodnamn Jyllandskorps. 70 Under ett flertal tillfällen reste Hammerich till Stockholm för att utarbeta sina planer tillsammans med Ditleff. Planen utgick från att rädda skandinaviska fångar och om möjligt andra nationaliteter. 71 De dansk-norska diskussionerna avslutades med ett avtal, där förslaget om att hämta hem de internerade skandinaverna godkändes av den danska och norska regeringen. Dock skulle det dansk-norska projektet aldrig komma att genomföras av Danmark och Norge. 72 Bernadotte diskuterade de utarbetade dansk-norska planerna tillsammans med yrkesdiplomaten Ditleff. Sune Persson skriver att den planering som Ditleff och Hammerich gjort skulle komma att betyda mycket för den svenska hjälpexpeditionen som drog igång i mars 1945. 73 Bernadotte beslutade sig för att gå vidare med Ditleffs och Hammerichs förslag då det påminde om Raul Nordlings insats för Frankrike. Det betyder alltså enligt Persson, att Bernadotte planerade den svenska räddningsaktionen utifrån Hammerichs och Ditleffs redan utarbetade plan. I Bernadottes bok Slutet nämns aldrig något om denna redan utarbetade plan, utan Bernadotte utnämner hellre sig själv som den store hjälten. Bernadotte skriver att Ditleff kom fram till att om något positivt skulle kunna uppnås och upprättas, var det nödvändigt att söka kontakt med SS-chefen, riksminister Heinrich Himmler. 74 Himmler var den person som tog beslut i avgörandet av dessa frågor och svenskarna såg en rimlig chans till ett godkännande. 75 Sune Persson menar liksom Bernadotte, att det är bekant att Heinrich Himmler hade en viss svaghet för Sverige som skulle förenkla förhandlingarna avsevärt. 68 Bernadotte, s.15. 69 Bernadotte, s.18. 70 Persson, s.91. 71 Persson, s.92. 72 Persson, s.93. 73 Persson, s.94. 74 Bernadotte, s.19. 75 Ibid. 14

Anledningen till detta tros ha vart hans allmänna svärmeri för de gamla germanerna och för skandinaverna som de renaste arierna. 76 Folke Bernadottes nästa steg i förhandlingarna skulle komma att förändra Sveriges historia för gott. Med hjälp av de förslag Bernadotte och Ditleff utarbetat, enades svenska myndigheter med den svenske ministern i Berlin, Arvid Richert om att försöka komma åt Himmler för ett medgivande. 77 Dock skulle en plan behövas för att kunna kontakta Himmler. Till det skulle Arvid Richets hjälp behövas. Bernadotte skriver att det i februari 1945 skickades en provisorisk rödakorsexpedition från Sverige till Tyskland, på uppmaning av Richert. Planen var att personalen ur Röda Korset skulle ta reda på och hemtransportera de många svenskfödda kvinnor, som gift sig i Tyskland och som nu stodo utan hem och utan nära anförvanter. 78 I planen ingick Bernadotte som skulle inspektera rödakorspersonalen och undersöka huruvida det behövdes förstärkning eller inte. Dock var det inte den egentliga anledningen till Bernadottes medverkan i uppdraget, enligt Bernadotte själv. Bernadotte skulle försöka få kontakt med Himmler för att av honom utverka tillstånd till att överföra inte bara de norska utan även de danska fångarna till Sverige, där de enligt förslaget skulle interneras till kriget slut. 79 Planen gick alltså ut på att lura de tyska myndigheterna för att kunna förhandla sig till ett medgivande från de högre makterna. Åke Svensson skriver i sin bok De vita bussarna, att Himmler vid tidpunkten var negativ till ett medgivande av den högst oväntade begäran. Dock skulle Bernadotte så småningom få sin önskan igenom. Bernadotte skulle till en början få samla alla skandinaviska fångar i de tyska lägren till ett gemensamt läger. Till hjälp för att samla ihop fångarna skulle Bernadotte få ha SRK. 80 Efter samtalet återvände Bernadotte med ett lättat sinne till Sverige. Greve Folke Bernadotte hade lyckats genomdriva förslaget om en svensk räddningsexpedition till Tyskland, med Heinrich Himmlers samtycke. Ingen visste då vilken roll andra aktörer skulle komma att betyda för genomförandet av expeditionen. Utan föraningen godkände svenska regeringen de överenskommelser som gjorts mellan Bernadotte och Himmler. Det beslutades om att ett svenskt Röda Kors-detachement skulle skickas ut på statens bekostnad med bestånd av de militära myndigheterna, som skulle ställa utrusningen till förfogande. 81 Lennart Lundberg skriver om att Bernadotte genom de tidigare utväxlingarna av krigsfångar, visat sig vara en erkänd skicklig förhandlare som Himmler snabbt fick förtroende för. Samarbetet mellan Bernadotte och Himmler menar Lundberg utgjorde en viktig förutsättning för att kunna verkställa hjälpaktionens alla komplicerade faser. 82 Därmed styrker Lundberg Bernadottes stora betydelse för räddningsexpeditionens genomförande. Det är något som inte alla författare i 76 Persson, s.111. 77 Bernadotte, s.20. 78 Ibid. 79 Bernadotte, s.21. 80 Svensson, s.21. 81 Bernadotte, s.66. 82 Lundberg, s.106. 15

undersökningen bekräftar. Sune Persson menar till skillnad från Lundberg att det inte råder några som helst tvivel om att Bernadottes insatser i hjälpexpeditionen är överdrivna. Förutom de förhandlingar Bernadotte gjorde var det många andra personer som planerade och drev fram genomförandet av expeditionen, menar Persson. Parallellt med Bernadotte skedde ett flertal förhandlingar med de tyska myndigheterna. 83 Perssons och Lundbergs argumentation går därmed isär gällande Bernadottes betydelse och insats för de vita bussarna. Däremot bekräftar Åke Svensson i De vita bussarna Lundbergs argument om att de förhandlingar som gjordes i denna fråga endast kunde möjliggöras tack vare Folke Bernadotte. 84 Å andra sidan tycker Persson även att den nedsvärtnings-kampanj som bedrivits mot Bernadotte är skamlig och orättfärdig. Därmed visar Persson två olika sidor av Bernadottes hjälpinsatser. Persson menar att det var Folke Bernadotte personligen som var den obestridde ledaren för hela expeditionen 85 Persson, Lundberg och Svensson beskriver i sina böcker Bernadotte som en hjälte. De insatser Bernadotte gjort för Sverige och de offer som satt i koncentrationslägren var hjältemodiga. Till skillnad från Persson, Lundberg och Svensson skriver Ingrid Lomfors i boken Blind fläck om hur män ofta blir större efter sin död. Detta menar Lomfors har hänt just med Folke Bernadotte. Efter hemkomsten till Sverige i maj 1945 stötte Bernadotte på en hel del kritik för sin täta kontakt med nazistiska ledare och tysk överklass. 86 Lomfors skriver också att svensk press höll sig kritiska till Bernadottes insatser. Detta gällde inte insatserna med de vita bussarna, utan samröret med nazistiska ledare. Ingrid Lomfors skriver att den svenska regeringen ständigt har stått till svars för den kritik som riktats mot Bernadottes hjälpinsatser. Lomfors menar även att det stod klart under perioden 1945-1948 att Folke Bernadotte inte ensam kunde tillmätas äran för Bernadotteexpeditionens framgång. 87 Därmed skiljer sig Lomfors åsikter jämfört med Persson, Lundberg och Svensson som menar att räddningsexpeditionen aldrig skulle kunna genomföras utan Bernadottes förhandlingar och ledarskap. Vid en intervju mellan Ingrid Lomfors och mekanikern Stig Hjalmarsson som medverkade i rödakorsexpeditionen ges en personlig förklaring kring Bernadottes medverkan. Stig Hjalmarsson menar att man har överskattat Folke Bernadottes och den svenska hjälpstyrkans betydelse genom att negligera händelser och företeelser som varit mindre hedervärda. 88 Hjalmarsson tror att historien hade skildrats annorlunda om andra aktörer fått skriva historien, exempelvis chaufförerna som fick göra grovjobbet. 89 Lomfors skriver även att den internationella judiska hjälporganisationen förstod att räddningsexpeditionen inte enbart var ett resultat av en enskild persons framgångar. De menar 83 Persson, s.522. 84 Svensson, s.19. 85 Persson, s.523. 86 Lomfors, s.29. 87 Lomfors, s.30. 88 Lomfors, s.52. 89 Ibid. 16

att räddningen av de judiska fångarna är ansträngningar av flera samverkande parter. Detta har dessutom kunnat styrkas av självbiografin En jude talar med Himmler (1945) skriven av Norbert Masur. Dock menar Lomfors att även detta glömdes bort med tiden. 90 I historieböckerna och i det offentliga minnet framställs berättelsen om Bernadotte och de vita bussarna som en svensk hjältesaga. Och det är utan tvivel fråga om en av andra världskrigets mest framgångsrika hjälpinsatser. 91 Den nationella symbolen för den hjältemodiga insatsen har kommit att prägla individer och samhället, menar Lomfors. Men hjälpinsatsen hade en baksida som sällan talas om. Svenskarna tvingades transportera krigsfångar som nazisterna på begäran skulle avrätta. 92 Dessa transporter förekom under tiden Folke Bernadotte och personalen från SRK befriade skandinaver som satt i fångläger. Lomfors menar att de beslut Bernadotte och hans medarbetare fattade fick förödande konsekvenser för andra människors lidande. 93 Det har funnits, och finns än idag, en angelägenhet om att hålla hjältebilden av Bernadotte vid liv, enligt Lomfors. Det ansågs bra för Sverige. 94 Lomfors tror att bevarandet av hjältebilden beror på att samhället väljer vad som skall minnas och inte. I detta fall har svenskarna valt att minnas det goda och hedersamma. 95 Efter andra världskrigets slut visade omvärlden trots detta en stor uppskattning gentemot Bernadotte insatser i Tyskland. Bernadotte mottog flera utmärkelser, medaljer och hederspromoveringar. Stolta svenskar kallade Bernadotte för Fredens Prins och fick äran för att ha avslutat kriget. Lundberg skriver att en del talade om att han ensam hade stått öga mot öga med odjuret Himmler och genom sin personlighet och sitt mod räddat judar såväl som kristna från en kvalfull död i koncentrationslägren. 96 Återigen talas det om Bernadotte som en hjälte, som ensam lyfts fram för sina hedersamma insatser i Tyskland. 97 Samtidigt hålls Felix Kerstens 98 roll för de svenska insatserna i skymundan. 99 Felix Kersten som var läkare i naturläkekonst och utövade fysioterapi kom att få en stor betydelse för Himmler som led av magkrampsanfall. Himmler fick kontakt med Kersten som md tiden kom att bli Himmlers personliga livläkare. 100 Att Felix Kersten sammanlänkats med Heinrich Himmler, en av världshistoriens grymmaste massmördare, har i historien varit aningen vilseledande. 101 Heinrich Himmler hade under andra världskriget total makt över SSorganisationen, Gestapo, säkerhetstjänsten, ordnings- och kriminalpolisen samt koncentrationslägren. Himmler fick med tiden en oinskränkt makt i Tyskland. 102 Utan Felix 90 Lomfors, s.31. 91 Lomfors, s.23. 92 Ibid. 93 Lomfors, s.24f. 94 Lomfors, s.32. 95 Lomfors, s.42. 96 Lundberg, s.17. 97 Ibid. 98 Felix Kersten föddes i Estland 1898. Kersten var en estländsk-tysk naturläkare och Himmlers personliga massör. Kersten dog 1960. 99 Lundberg, s.17. 100 Lundberg, s.21. 101 Lundberg, s.17. 102 Lundberg, s.37f. 17