Skatter i EU m.fl. stater 2002. Kerstin Nyquist, Gunnar Rabe, Peter Sundgren December, 2002

Skatter i EU m.fl. stater 2002 Kerstin Nyquist, Gunnar Rabe, Peter Sundgren December, 2002

2 Innehåll Förord...4 Inledning...5 Företagsbeskattning...6 Mervärdesskatt...8 Nytt momssystem...9 Punktskatter...10 Länderöversikt - inledning...11 EU-länder BELGIEN Beskattning av fysiska personer...12 Aktiebolagsbeskattning...13 DANMARK Beskattning av fysiska personer...14 Aktiebolagsbeskattning...15 FINLAND Beskattning av fysiska personer...16 Aktiebolagsbeskattning...17 FRANKRIKE Beskattning av fysiska personer...18 Aktiebolagsbeskattning...20 GREKLAND Beskattning av fysiska personer...22 Aktiebolagsbeskattning...23 IRLAND Beskattning av fysiska personer...24 Aktiebolagsbeskattning...25 ITALIEN Beskattning av fysiska personer...26 Aktiebolagsbeskattning...27 LUXEMBURG Beskattning av fysiska personer...28 Aktiebolagsbeskattning...29 NEDERLÄNDERNA Beskattning av fysiska personer...31 Aktiebolagsbeskattning...32 PORTUGAL Beskattning av fysiska personer...34 Aktiebolagsbeskattning...35 SPANIEN Beskattning av fysiska personer...36 Aktiebolagsbeskattning...37 STORBRITANNIEN Beskattning av fysiska personer...38 Aktiebolagsbeskattning...39 SVERIGE Beskattning av fysiska personer...40 Aktiebolagsbeskattning...41

3 TYSKLAND Beskattning av fysiska personer...42 Aktiebolagsbeskattning...43 ÖSTERRIKE Beskattning av fysiska personer...44 Aktiebolagsbeskattning...45 Andra länder NORGE Beskattning av fysiska personer... 46 Aktiebolagsbeskattning...47 ESTLAND Beskattning av fysiska personer 48 Aktiebolagsbeskattning...49 LETTLAND LITAUEN POLEN Beskattning av fysiska personer.50 Aktiebolagsbeskattning..51 Beskattning av fysiska personer.52 Aktiebolagsbeskattning..53 Beskattning av fysiska personer...54 Aktiebolagsbeskattning... 55 CANADA Beskattning av fysiska personer...56 Aktiebolagsbeskattning...58 USA Beskattning av fysiska personer....60 Aktiebolagsbeskattning.....63

4 Förord I denna skrift beskrivs skattesystemen i EUs medlemsländer samt Norge, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Canada och USA. Beskrivningen, som enbart är översiktlig, är uppdelad på beskattning av fysiska personer och aktiebolagsbeskattning. I skriften behandlas också de ur svensk synpunkt viktigaste skattedirektiven, både beslutade och föreslagna sådana. För boken ansvarar Kerstin Nyquist och Gunnar Rabe, Svenskt Näringsliv och Peter Sundgren, Institutet för Utländsk rätt. Stockholm i december 2002

5 Inledning Inom EU fattas gemensamma beslut på skatteområdet med enhällighet. Det betyder i praktiken att det är svårt att fatta beslut, särskilt på området för direkt skatt. I de fall medlemsländerna i EU, normalt vid ett ministerrådsmöte, beslutar anta ett direktiv, förbinder de sig att uppnå vissa mål. Varje stat utformar därefter själv sin skattelagstiftning med beaktande av direktiven. Som framgår av länderöversikterna längre fram i skriften ser skattesystemen mycket olika ut. Vissa medlemsländer, exempelvis Frankrike, har valt att ta in skatterna i hög grad genom indirekta skatter och sociala avgifter. Andra, framför allt Danmark, har valt att ha höga direkta skatter i stället för sociala avgifter. Skattesatserna för fysiska personer och företag varierar således i hög grad mellan medlemsländerna. Någon harmonisering av skattesatserna för annat än vissa indirekta skatter inom EU förväntas inte på kort eller medellång sikt. Det beror på att medlemsländerna inte gärna släpper ifrån sig den handlingsfrihet det innebär att själva bestämma de flesta skattesatser. Däremot varierar mervärdesskattesatserna inom EU mindre. Det beror på att EU sedan lång tid tillbaka satsat på en harmonisering av den indirekta beskattningen för att underlätta handeln mellan medlemsländerna. Särskilt gäller detta sedan den inre marknaden trädde i kraft 1993. Det är också så att basen för mervärdesbeskattningen, dvs de varor och tjänster som mervärdesskatten tas ut på, utgör grunden för uttagande av större delen av avgiften till EU. Ungefär 1 procent av mervärdesskattebasen skall betalas in till EU:s budget, vilket i sin tur motsvarar ungefär hälften av EU-budgeten. Av övriga länder kan noteras att USA har kvar försäljningsskatter, i motsats till majoriteten av världens länder som gått över till mervärdesskatt. Även om basen för uttagande av mervärdesskatt är harmoniserad mellan medlemsländerna i långa stycken så varierar de generella momssatserna, alltifrån 15 procent i Luxemburg till 25 procent i Danmark och Sverige. För mervärdesskatten gäller just att 15 procent är lägsta tillåtna generella nivå. Någon maximigräns finns inte. Utöver denna generella nivå får varje medlemsland ha en eller högst två lägre skattesatser, dock endast på särskilt angivna varor och tjänster. Övergångsvis kan flera skattesatser förekomma. Eftersom de direkta skatterna inte har samma betydelse för handeln mellan medlemsländerna, ligger harmoniseringssträvandena på det området långt efter den

6 indirekta beskattningens. Det finns inga regler om lägsta eller högsta tillåtna bolagsskattesatser och inte heller några regler för vilka inkomstskatter som får tas ut. Det finns dock två direktiv som behandlar beskattningen när framför allt företag har gränsöverskridande transaktioner. Företagsbeskattning Redan 1975 föreslog kommissionen ett direktiv rörande bolagsskattesystem. Detta förslag, liksom senare förslag, har dock inte genomförts, numera med hänvisning till närhetsprincipen (subsidiaritetsprincipen). Det finns dock några EU-direktiv som behandlar skatter. På området direkt skatt finns bara två antagna direktiv. Det ena avser gemensamma regler för vissa transaktioner mellan moder- och dotterbolag, 90/435/EEG. Det andra behandlar skattekonsekvenser av gränsöverskridande fusioner, uppdelningar och andelsbyten, 90/434/EEG. Båda direktiven trädde i kraft 1992. Samtidigt med dessa direktiv fattades beslut om en konvention om metoder för undanröjande av dubbelbeskattning i samband med justering av internprissättning mellan företag med intressegemenskap, den s k skiljedomskonventionen, 90/436/EEG. Kommissionen beslöt 2001, KOM (2001) 582, att söka förbättra företagsbeskattningen genom ett antal åtgärder. Försök skall göras att skapa en gemensam företagsskattebas, antingen för alla företag eller för de som önskar. Vidare inrättades 2002 ett transferprisforum för att se över transferprisreglerna inom EU. Dessutom pågår arbete med att söka utvidga området för moder/dotterbolagsdirektivet och för fusionsdirektivet (se nedan). Moderdotterbolagsdirektivet (90/435/EEG) Moder/dotterbolagsdirektivets syfte är att utdelning från dotterbolag i annan medlemsstat skall behandlas på samma sätt som utdelning mellan bolag i en och samma medlemsstat. Man vill således undvika beskattning av utdelning från dotterbolag till ett bolag i en annan medlemsstat. Alternativt skall, i det fall utdelningen beskattas i moderbolaget, moderbolagets skatt minskas med den skatt dotterbolaget betalat på den underliggande vinsten. Fusionsdirektivet (90/434/EEG) Fusionsdirektivets syfte är att undanröja skattemässiga hinder vid gränsöverskridande omstruktureringar av företag inom EU. Det betyder att fusioner och andra omstruktureringsåtgärder skall kunna ske utan att utlösa omedelbar beskattning. Bl a innebär det att den obeskattade reserv som kan finnas i tillgångar som är föremål för fusion, delning m m inte skall beskattas vid omstruktureringstillfället. Man tillämpar i praktiken en kontinuitetsprincip. Kontinuiteten avser emellertid oftast inte själva skattesubjektet, då ägarbyte ofta sker, utan bara den obeskattade reserven i tillgången.

7 Skiljedomskonventionen (90/436/EEG) Denna konvention, som trädde i kraft 1995 för en femårsperiod vilken automatiskt förlängs med ytterligare femårsperioder, behandlar internprissättning, dvs fall där varor eller tjänster säljs mellan närstående företag i olika medlemsländer. Om ett företag, som har köpt varor från ett närstående företag i ett annat land, anses ha köpt för billigt får företaget sitt resultat nedjusterat. För att likhet skall uppkomma måste då resultatet för det säljande företaget i det andra medlemslandet uppjusteras. Annars uppkommer en dubbelbeskattning för koncernen. Skiljedomskonventionen syftar till att, i de fall då inblandade länders skattemyndigheter inte kan komma överens, finna en lösning. En skiljemannakommission utses då för att avgöra hur dubbelbeskattningen skall kunna undanröjas. Förlustutjämningsdirektivet (förslag) KOM (90) 595 Avsikten med detta direktivförslag är att ett företag vid sin inkomstberäkning skall få ta hänsyn till förluster som har uppkommit hos företagets fasta driftställen eller dotterbolag i andra medlemsstater. Enligt förslaget finns två helt olika metoder för att ta hänsyn till förlusterna, dels en avräkningsmetod, dels en avdrags- och återföringsmetod. Kommissionen har aviserat att den avser dra tillbaka detta förslag och ersätta det med något annat. Sparandedirektivet (förslag, KOM(2000) 400 Kommissionens direktivförslag avser säkerställa en effektiv beskattning av ränteinkomster från sparande i Gemenskapen. Förslaget bygger på utbyte av information mellan medlemsländerna och avses leda till beskattning i den stat där den skattskyldige har sin hemvist. Avsikten är att Belgien, Luxemburg och Österrike skall ha rätt att under en sjuårsperiod ta ut en låg källskatt i stället för att lämna information. Förslaget är inte färdigförhandlat mellan medlemsländerna. Se vidare under uppförandekoden nedan. Ränte- och royaltydirektivet (förslag, KOM(98) 67) Ränte- och royaltydirektivet rör betalningar mellan närstående bolag i olika medlemsstater. Förslagets syfte är att undanröja källskatter på ränte- och royaltybetalningar mellan sådana bolag. Se vidare under uppförandekoden nedan. Uppförandekoden 1997 antog ministerrådet ett paket av åtgärder. Paketet innehöll tre delar. En uppförandekod för att motverka skadlig skattekonkurrens, åtgärder på området för beskattning av sparande (se ovan) samt slutligen åtgärder inom ramen för källskatter mellan företag på ränte- och royaltyområdet (se ovan). Avsikten är att slutliga beslut om först uppförandekoden och sedan hela skattepaketet skall tas under 2002. Det är osäkert om så kommer att ske.

8 Mervärdesskatt Om EU på det direkta skatteområdet inte har hunnit särskilt långt måste motsatsen sägas om det indirekta området. En långtgående harmonisering har skett av mervärdesskatten och skatten på olja, alkohol och tobak. Denna harmonisering på momsområdet innebär dels att skattesatserna närmats till varandra, dels att regelsystemet i övrigt har samordnats. Huvudreglerna finns i det sjätte mervärdesskattedirektivet från 1977 (77/388/EEG). Det ändrades genomgripande 1993 i samband med införandet av den inre marknaden, och har i övrigt ändrats ett tjugotal gånger. Det var den inre marknadens krav på fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital som ledde till harmoniseringen på momsområdet fr o m 1993. Förändringarna innebar i korthet att man fick ett helt nytt beskattningssystem för gränsöverskridande handel inom EU och att tullprocedurerna försvann. Detta innebar väsentliga förenklingar både för företagen och för myndigheterna. Förändringarna 1993 innebar att en s k övergångsordning inrättades, dvs avsikten var att systemet endast skulle verka under ett fåtal år. Tanken var att ett nytt system skulle börja gälla från 1997. Det nya systemet avses om möjligt bygga på den s k ursprungsprincipen, varvid försäljning till ett annat EU-land inte medför rätt till mervärdesskattefrihet som vid annan exportförsäljning. I stället får köparföretaget dra av säljarens moms. Fr o m 1997 skulle exempelvis en tysk som säljer till en fransman påföra fakturan tysk moms, och det franska företaget få dra av den tyska momsen. Systemet förutsätter dock omfattande regler för clearing av momsbetalningar mellan inblandade stater och infördes därför inte redan 1993. Dessutom förutsätter systemet, åtminstone i sin ursprungliga form, att mervärdesskattesatserna är harmoniserade. I annat fall uppkommer konkurrenssnedvridningar. Båda dessa fakta gör att det är mindre troligt att någon sådan förändring genomförs inom kort. Det från 1993 gällande övergångssystemet bygger på principen att momsen tas ut i destinationslandet. Om det tyska företaget i exemplet ovan säljer till ett franskt företag så skall i princip det tyska företaget påföra det franska företaget fransk moms. I praktiken har man dock valt en tekniskt sett något annorlunda lösning som innebär att det tyska företaget säljer momsfritt. Därefter tar det franska företaget upp som utgående moms fransk moms och drar sedan, om det är berättigat därtill, av motsvarande belopp som ingående moms. För att en vara skall få säljas utan skatt då den säljs från ett EU-land till ett annat krävs att två villkor är uppfyllda. Dels måste varorna av säljaren eller av köparen, eller för deras räkning, transporteras ut ur landet till ett annat EU-land, dels måste köparen vara registrerad till mervärdesskatt i sitt land. Den här konstruktionen innebär således att importören, det franska företaget, inte behöver betala någon moms vid gränsen. I stället kvittar företaget utgående moms mot ingående moms i mervärdesskattedeklarationen på vanligt sätt. Detta är en stor administrativ fördel för den EU-interna handeln.

9 Mot detta står de gamla reglerna vid import från annat land än EU-land kvar; momsen tas ut i samband med importen, oftast vid tullbehandlingen. Övergångsordningen är tekniskt komplicerad och kan leda till omfattande tolkningsproblem. Dock har två förenklingsdirektiv antagits. Det första (92/111/EEG) förbättrar regelsystemet vid s k kedjetransaktioner i tre led, i det fall en vara säljs från A till B och sedan säljs vidare från B till C, medan däremot transporten går direkt från A till C. Om samtliga inblandade är mervärdesskatteskyldiga och finns i olika EU-länder innebär lösningen att endast C behöver redovisa mervärdesskatt. Det andra förenklingsdirektivet (95/7/EG) gäller från 1 januari 1996 och förenklar reglerna för försäljning av varutransporter, arbeten på lös egendom etc. Registreringsregler m m EUs momsregler kan medföra att registrering till mervärdesskatt behöver ske i flera länder. I Sverige fungerar systemet på följande sätt: På varje faktura skall både säljarens och köparens mervärdesskatteregistreringsnummer anges. För att det skall gå att kontrollera att en tilltänkt köpare har uppgivit rätt momsnummer har ett omfattande datasystem byggts upp, VIES (VAT Information Exchange System). Systemet används också av skattemyndigheterna för kontroller. Kontrollmöjligheten bygger på att alla skattskyldiga kvartalsvis redovisar varuförsäljningen till andra EU-länder. Kvartalsredovisningen skall omfatta säljarens momsredovisningsnummer, varje köpares momsredovisningsnummer samt det totala värdet av de varor som under perioden (kvartalet) sålts till var och en av dessa köpare. Dessa kvartalsredovisningar arbetas sedan av Riksskatteverket in i VIES-systemet, varefter utländska skattemyndigheter kan göra önskade kontroller. Utöver dessa kvartalsrapporter skall också lämnas handelsstatistik. Skattesatser Mervärdesskatten måste vara minst 15 procent. Något tak finns inte. Dessutom får två lägre skattesatser finnas på vissa varor och tjänster, dock lägst 5 procent. Övergångsvis kan ytterligare skattesatser förekomma, även lägre än 5 procent. Särskilt gäller detta de tolv länder som var medlemmar när inre marknaden genomfördes 1993. Nytt momssystem? EU-kommissionen arbetar med att ta fram det nya system som eventuellt skall tillämpas längre fram. Under år 2000 har ett arbetsprogram lagts fram för en strategi för förbättring av mervärdesskattens funktion inom ramen för den inre marknaden, KOM (2000) 348. I denna strategi ligger den långsiktiga målsättningen om mervärdesbeskattning i ursprungsmedlemsstaten fast. På vägen dit avser dock kommissionen återkomma med förslag till mer kortsiktiga förbättringar, exempelvis i omsättningslandsreglerna.

10 Punktskatter Huvudregeln är att punktskattepliktiga varor skall kunna cirkulera fritt, dvs utan beskattningskonsekvenser vid gränspasseringar, mellan medlemsländerna ända tills varorna når den slutliga konsumenten. Beskattningen skall ske i konsumtionslandet. Regelsystemet bygger på vissa centrala begrepp, nämligen upplagshavare, skatteupplag, registrerad varumottagare och oregistrerad varumottagare. Reglerna följer av EUs s k cirkulationsdirektiv 92/12/EEG. EUs regler för cigarretter innebär att punktskatten måste uppgå till minst 57 procent av detaljhandelspriset. Beskattningen av alkohol i Sverige är sedan 1992 i sin helhet relaterad till alkoholhalten. Detta innebär ett väsentligt närmande till EUs system. Beträffande skatten på öl tillåter EU inte någon progressivitet. Skatten skall anges i ett visst belopp per liter och volymprocent alkohol, lika för alla ölsorter. Skattenivån för öl är i Sverige 1:47 kronor per liter och volymprocent alkohol. Enligt EU-reglerna tillåts en reducerad skattesats, eller nollskattesats, för öl med en alkoholstyrka under 2,8 volymprocent. För sprit är den svenska skatten 501 kronor per liter ren alkohol. För bensin och andra mineraloljor gäller enligt EU-reglerna krav på en viss lägsta skatt. Sverige ligger långt över dessa miniminivåer.

11 Länderöversikt - inledning Den länderöversikt över EUs 15 medlemsländer och Norge, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Canada och USA som här ges är endast en kortfattad beskrivning. Det är inte möjligt att utifrån denna dra slutsatser om exempelvis det totala skattetrycket i olika länder. Det är exempelvis stora skillnader vad gäller skattebaserna. När det gäller bolagsbeskattningen har Finland och Sverige de bredaste skattebaserna. Under rubriken Beskattning av fysiska personer behandlas beskattning av personer som har sitt hemvist i aktuellt land och som har inkomst av anställning, realisationsvinst på fast och lös egendom inklusive aktier och värdepapper samt inkomst av utdelning och räntor. Studien omfattar således ej inkomst av näringsverksamhet eller inkomst av fast egendom, ej heller sådana inkomster som berör särskilda inkomsttagare som pensionärer, idrottsmän m.fl. I många länder finns en rik flora av olika kostnader som får dras av dels i inkomstkällan dels såsom allmänna (personliga) avdrag och grundavdrag. I huvudsak har endast sådana avdrag medtagits som haft särskild betydelse för beräkningen av den beskattningsbara inkomsten. Samma sak gäller sådana skattereduktioner (credits) som medges vid debitering av den skatt som följer av taxeringen. Förutom inkomstskatt behandlas förmögenhetsskatt, arvsskatt samt sociala avgifter. Under rubriken Aktiebolagsbeskattning behandlas beskattning av bolag med hemvist i aktuellt land samt sociala avgifter och mervärdesskatt. Bolagets ägare presumeras också att ha sitt hemvist i samma land. Sammanställningarna bygger på uppgifter från i huvudsak European Tax Handbook 2002 (KPMG/IBFD). Alla uppgifter avser förhållanden den 1 januari 2002 om inte annat särskilt anges. För jämförbarhets skull har skattebelopp och annat siffermaterial beträffande stater som inte är medlemmar i den monetära unionen dvs. Sverige, Danmark, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Storbritannien, Canada och USA omarbetats till euro ( ) enligt angiven växelkurs 21 januari 2002.

12 BELGIEN Beskattning av fysiska personer Skatteskala för statlig inkomstskatt: Beskattningsbar inkomst, Skatt, % 0-6 730 25 6 730-8 920 30 8 920-12 270 40 12 270-29 260 45 29 260-43 870 50 43 870-55 Utöver den statliga inkomstskatten tillkommer dels en särskild krisskatt på 1 % på inkomster över 29 747 dels kommunala skatter på i genomsnitt 7-7,5% båda baserade på den statliga skatten. Makar särbeskattas för inkomst av tjänst. Annan inkomst läggs dock samman och beskattas hos den make som har den högsta inkomsten. Avdrag Ett schablonavdrag på 23% får göras från arbetsinkomsterna. Avdraget är dock maximerat till 2 950 och trappas av med 3% för inkomster över 14 630. Avdrag får göras för hemmavarande barn m fl under vissa förutsättningar. Avdraget är exempelvis för 1 barn 1 160 och för 4 barn 10 860. Gifta makar har vidare rätt till grundavdrag på 4 350 vardera från sin taxerade inkomst. För ensamstående är avdraget 5 480. Realisationsvinst Realisationsvinster på avyttring av lös egendom inklusive aktier (där innehavet av aktier understiger 25% av kapitalet) hos personer som inte är affärsverksamma är i princip skattefria. Betr. vissa typer av egendom, bl.a. aktier i fåmansbolag förekommer fasta reavinstskattesatser på upp till 33%. Reavinst på försäljning av fast egendom är skattpliktig såsom inkomst om innehavet understiger 5 år. Kapitalinkomster Belgien har dubbelbeskattning av aktieutdelningar. Aktieutdelningar beskattas emellertid inte enligt den progressiva inkomstskatteskalan utan med en proportionell skatt på 25% (på börsaktier utgivna efter 1993 är skatten 15%) och ränteinkomster normalt till 15%.

13 betalas såväl av den anställde som av företaget (se nedan). De sociala avgifter som den anställde har att betala uppgår till 13,07%. Avgifterna beräknas på löntagarnas bruttolön utan begränsning. För arbetare multipliceras bruttolönen med 1,08. De sociala avgifterna är avdragsgilla från taxerad inkomst. Förmögenhetsskatt Det finns ingen förmögenhetsskatt i Belgien. Arvsskatt Makar och släktingar i rätt upp- och nedstigande led får dra av ett skattefritt belopp på 12 500 var. För dessa varierar skatten mellan 3 och 30%. 30% utgår på skattepliktigt underlag över 500 000. Särskilda regler gäller för Flandern. Aktiebolagsbeskattning Belgien har ett s k klassiskt dubbelbeskattningssystem innebärande att bolaget beskattas för sin vinst och att aktieägaren beskattas för mottagen utdelning. Utdelning som bolag lyfter är skattefri till 95%, så länge aktieinnehavet uppgår till minst 5% av kapitalet eller anskaffningskostnaden för aktierna uppgår till minst 1 200 000. Skattesatser Fr. o m 2002 Inkomst Skatt - 25 000 28,84 (inkl. krisskatt 30 % ) 25 000-89 500 37,08 ( ) 89 500-323 750 42,23 ( ) 323 750-40,17 ( ) och löneskatter De sociala avgifter som arbetsgivare har att betala är för: Arbetare: 51,3-53% beroende på antalet anställda. Basen för avgiftsuttaget multipliceras med 1,08. Tjänstemän: 35,0-36,7% beroende på antalet anställda. Något tak för avgifterna finns inte. Avgifterna är avdragsgilla. Mervärdesskatt Den generella skattesatsen är 21%. Skatten är 6% för basvaror och vissa tjänster, 12% för en del andra varor och tjänster samt 1% för investeringsguld.

14 DANMARK Obs att alla siffror här är uttryckta i euro för att underlätta jämförelser. De officiella siffrorna utrycks dock i DKK. (1 = 7,25 DKK) Beskattning av fysiska personer Skatteskala statlig inkomstskatt Inkomst Skatt % 0-5 476 0 5 476-26 372 5,5 26 372-39 338 11,5 39 338-26,5 Utöver statlig inkomstskatt betalas även kommunal inkomstskatt på samma inkomstbas som den statliga. De kommunala skattesatserna är alltid proportionella och varierar från kommun till kommun. Den genomsnittliga kommunalskatten för 2002 är 32,6%. (Kommunalskatten i Köpenhamn 2002 var 32,3%). Den högsta marginalskatten i en kommun som har en kommunalskatt motsvarande genomsnittet är således 59,1% För år 2002 finns det en marginalskattespärr på 59%, trots att högsta marginalskatt ofta ligger däröver. Makar särbeskattas. (Grundavdrag och skattefria belopp kan dock i vissa fall överföras till den andra maken.) Avdrag Kostnader för intäkternas förvärvande är avdragsgilla till den del de överstiger 634. Kostnader för resor till och från arbetet, premier för arbetslöshetsförsäkring samt fackföreningsavgifter är dock fullt ut avdragsgilla. Grundavdrag är normalt 4 745 (vilket avspeglas i skatteskalan ovan). Inkomst av kapital inklusive realisationsvinst Inkomst av kapital beskattas tillsammans med övriga arbetsinkomster enligt ovan angiven tabell. Såsom inkomst av kapital räknas räntor (minus avdrag för alla slags räntekostnader), vinster på avyttring av vissa obligationer och andra fordringar samt vinst på avyttring av fast egendom. (Vinst vid avyttring på den ordinarie bostadsfastigheten är dock skattefri.) I inkomstbasen för den progressiva skatten ovan inräknas också vinster på avyttringar av aktier som innehafts mindre än 3 år samt reavinster och utdelningar på aktier i utländska lågbeskattade finansbolag.

15 Beträffande utdelningar på aktier uttas endast statlig skatt med 28% på belopp upp till 5 476. Därutöver är skatten 43%. På samma sätt beskattas vinster på avyttringar av icke noterade aktier som innehafts mer än 3 år. Beträffande noterade aktier som säljs efter 3 års innehav gäller följande: Om marknadsvärdet på alla sådana aktier icke överstigit 17 241 ( för gifta det dubbla 34 483) vid någon tidpunkt under de 3 år som föregått avyttringen är vinsterna på aktierna skattefria. Om värdet på aktierna överstigit nämnda belopp beskattas vinster enligt angivna skattesatser på 28% resp. 43%. En anställd betalar en avgift på 8% på bruttolönen. Avgiften är avdragsgill. Betr. arbetsgivares skyldighet att betala sociala avgifter och löneskatt, se nedan. Förmögenhetsskatt Det finns ingen förmögenhetsskatt i Danmark. Arvsskatt Nära anhöriga beskattas med 15 procent kvarlåtenskapsskatt på dödsbon med en sammanlagd förmögenhet över 29 917. För andra än nära anhöriga utgår dessutom en personlig dödsbodelägarskatt på 25%. Make betalar vare sig kvarlåtenskapsskatt eller arvsskatt. Den del som ärvs av make/maka dras också ifrån underlaget för beräkningen av kvarlåtenskapsskatten. Aktiebolagsbeskattning Danmark har ett klassiskt dubbelbeskattningssystem, dock beskattas utdelning efter en lägre skattesats. Utdelningar som ett bolag mottar på innehav om minst 25% i ett annat bolag undantas från skatt. Skattesats Bolagsskattesatsen är 30%. Fr.o.m. 1 januari 2000 är alla arbetsgivare befriade från att betala sociala avgifter. Löneskatt (lönesumsafgift) betalas dock av företag som är undantagna från mervärdesskatt. Detta gäller bl.a. företag inom den finansiella sektorn t.ex. banker och försäkringsbolag. Procentsatsen varierar mellan 3,08 9,13%. Lönesumsafgiften är vare sig avräkningsbar mot andra skatter eller avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Mervärdesskatt Skattesatsen är 25%.

16 FINLAND Beskattning av fysiska personer Skatteskala Beskattningsbar inkomst Skatt vid nedre Skatt på den del gränsen, av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, % 11 500 14 300 8 13 14 300 19 700 372 17 19 700 30 900 1 290 23 30 900 54 700 3 866 29 54 700-10 768 36 Utöver angivna statliga inkomstskatt utgår dels en proportionell kommunal skatt som varierar mellan 15 19,5% (Helsingfors 16,5 procent), dels kyrkoskatt på mellan 1 och 2,25%. Om summan av nationella och lokala inkomstskatter, förmögenhetsskatt och sociala avgifter, som betalas av den anställde, överstiger 70% av inkomsten, bortfaller överstigande skatt. Makar särbeskattas. Avdrag Faktiska kostnader för inkomsternas förvärvande får dras av till den del de överskrider 460. Vid den kommunala beskattningen medges även avdrag med maximalt 2 140. (Detta avdrag reduceras med 3,5% av inkomst överstigande 12 600.) Realisationsvinst Realisationsvinster på aktier och fastigheter beskattas till den proportionella kapitalskattesatsen 29%. Realisationsvinster på permanentbostäder är dock skattefria efter två års innehav. En skattepliktig realisationsvinst kan beräknas på tre sätt, antingen som skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris eller som 80% av försäljningspriset eller till 50% av försäljningspriset om egendomen innehafts mer än 10 år. Kapitalinkomster Kapitalinkomster beskattas med 29%, bl a gäller detta aktieutdelningar och ränteinkomster. Finland har enkelbeskattning av aktieutdelningar och tekniskt har man löst det så att aktieägaren medges avräkning från sin skatt med 29/71 av utdelningsbeloppet, vilket ger full avräkning.

17 betalas såväl av den anställde som av företaget (se nedan). Arbetstagare betalar en generell avgift på 1,5% på den till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten. Denna avgift är inte avdragsgill. Därutöver erläggs sociala avgifter med 4,8% av bruttolönen, en avgift som är avdragsgill. Något tak för basen för avgifterna finns ej. Förmögenhetsskatt Beskattningsbar Skatt vid nedre Skatt på förmögenhet som förmögenhet gränsen överskrider den nedre gränsen, % 185 000-80 0,9 Arvsskatt Efterlevande make och barn betalar arvsskatt varierande mellan 0 och 16% beroende på arvets storlek. Högsta arvsskatt, 16%, uttas på arv över 50 000. Make får dra av 6 800 och barn under 18 år 3 400. Aktiebolagsbeskattning Finland har ett rent enkelbeskattningssystem, innebärande att bolagsskatt tas ut med 29 procent. Aktieägaren ökar sin utdelningsinkomst med den skatt som belöper på utdelningen och medges därefter avräkning för denna. Detsamma gäller utdelningar mellan företag. I praktiken betyder detta i båda fallen att utdelningarna blir skattefria. Arbetsgivare betalar sociala avgifter med drygt 25% av lönesumman. Mervärdesskatt Den generella mervärdesskattesatsen är 22%. Reducerad moms på 17% utgår för mat och på 8% för bl a läkemedel, böcker, kultur, persontransporter och logi.

18 FRANKRIKE Beskattning av fysiska personer Det franska systemet för beskattning av fysiska personer är mycket speciellt. Det bygger i huvudsak på en beskattning av hela hushållets inkomster, kombinerat med en rik flora av avdrag. Beskattningen av hushållet inkluderar makar och barn under 18 år, samt i vissa fall även andra. Den sammanlagda hushållsinkomsten divideras med det antal andelar som svarar mot hushållets storlek (se nedan.) Skatten räknas sedan ut för varje andel enligt skatteskalan nedan, varefter skatten multipliceras med antalet andelar. Skatteskala (enligt 2002 års finansplan) Inkomst per andel, Skatt inom skiktet % upp till - 4 121 0 4 121-8 104 7,5 8 104-14 264 21 14 264-23 096 31 23 096-37 579 41 37 579-46 343 46,75 46 343-52,75 För ensamstående är andelen 1, för makar utan barn är andelen 2 och för makar med två barn är andelen 3. Utöver inkomstskatten utgår en extra skatt (CSG) på 7,5 procent på 95% av bruttoarbetsinkomsterna samt på de flesta kapitalinkomster och reavinster. Den är avdragsgill till 5,1% på arbetsinkomster. På kapitalinkomster och reavinster utgår även en social extraskatt på 2% (prélèvement special). Slutligen utgår en avdragsgill avgift (CRDS) på 0,5% på alla inkomster. De två sistnämnda skatterna är inte avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. Avdrag För anställningsinkomst, efter avdrag för sociala avgifter, medges antingen ett grundavdrag på 10% dock maximalt 12 229 eller faktiska kostnader för intäkternas förvärvande om dessa är högre. Den sålunda erhållna skattebasen reduceras därefter med ett supplementärt avdrag på 20% på en inkomstbas upp till max 111 900. Utöver dessa grundläggande avdrag finns en rik flora av särskilda avdrag, inklusive olika avdrag för olika yrkesgrupper.

19 Realisationsvinst Realisationsvinster på den skattskyldiges permanentbostad är alltid skattefria. Reavinster på avyttringar av andra fastigheter som innehafts mindre än 2 år beskattas som vanlig inkomst. Efter 22 års innehav är dessa reavinster skattefria. Vid en innehavstid på 2 22 år sker beskattning efter en glidande skala med vissa reduceringar av skattebasen. Reavinster på aktier är skattefria om försäljningsintäkterna understiger 7 650. I annat fall uttas skatt på aktievinster oavsett aktieslag och innehavstid med en proportionell skatt på 16%. Med tillkommande sociala extraskatter blir skatteuttaget 26%. Kapitalinkomster Utdelningsinkomster beskattas som vanlig inkomst enligt den progressiva inkomstskatteskalan men avräkning medges vid skattedebiteringen med 50% av utdelningsbeloppet som kompensation för den skatt bolaget har betalat, s k avoir fiscal. Vid beräkningen av aktieägarens skattepliktiga utdelningsinkomst läggs avoir fiscal-beloppet till den faktiska utdelningen. Ränteinkomster beskattas formellt efter den vanliga inkomstskattesatsen. Räntor kan emellertid, om inkomsttagaren så önskar, beskattas med en särskild proportionell skatt (prélèvement libératoire). Skattesatserna varierar beroende på lånets art m.m. Skatten är exempelvis 15% på obligationer och banktillgodohavanden m.m. Därtill kommer den ovan nämnda CSG, prélèvement social och CRDS. betalas såväl av den anställde som av företaget (se nedan). Avgifterna för den anställde uppgår till följande procentsatser på mottagen lön: Lön Avgift - 2 352 13.2 2 352-7 056 9.75 7 056-9 4 08 2.85 9 408-0.85 För företagsledningen utgår högre avgifter. Förmögenhetsskatt Förmögenhetsskatt utgår på all annan förmögenhet än företagsförmögenhet. Förmögenhet, Skatt inom skiktet % 0-720 000 0 720 000-1 160 000 0,55 1 160 000-2 300 000 0,75 2 300 000-3 600 000 1,0 3 600 000-6 900 000 1,3 6 900 000-15 000 000 1,65 15 000 000-1,8

20 Arvsskatt Det finns många olika arvs- och gåvoskattesatser. För arv till make och barn rör sig skatten i intervallet 5-40%. Högsta skattesats uttas på arvslott över 1 700 000. Grundavdraget är 76 000 för makar och 46 000 för barn. Aktiebolagsbeskattning Skattesatser Den generella skattesatsen är 33,33%. Denna skatt höjs med 3% vilket resulterar i en effektiv skatt på 34,33% av bolagets vinst. För bolag med en omsättning understigande 7 630 000 är den effektiva bolagsskatten 15,45% (= 15% + 3% därpå) beräknat på bolagsvinst upp till 38 120. Därutöver utgår den normala skattesatsen på 34,33%. För bolag med en omsättning som överstiger 7 630 000 uttas vidare en social tilläggsskatt på 3,3% på den del av bolagets skatt som överstiger 763 000. Skatten på bolags realisationsvinster på långa innehav (i regel mer än två år) är 19% plus en tilläggsskatt på 3% som leder till en effektiv skatt på 19,57%. En minimiskatt utgår baserad på företagets omsättning. Den får avräknas mot bolagsskatten under det aktuella och de följande två åren. Minimiskatten är: Skatteskala (minimiskatt) Omsättning, Skatt 0-150 000 750 150 000-300 000 1 125 300 000-750 000 1 575 750 000-1 500 000 2 175 1 500 000-7 500 000 3 750 7 500 000-15 000 000 15 000 15 000 000-75 000 000 18 750 75 000 000-30 000 Frankrike enkelbeskattar utdelningsinkomster genom ett avräkningssystem, innebärande att en aktieägare som är skattskyldig för utdelningsinkomst får en skatteavräkning (avoir fiscal) uppgående till 50 procent av utdelningen och som skall motsvara en återbetalning av bolagsskatten. Bolag som delar ut inkomst som inte har beskattats av bolaget, exempelvis utdelning från dotterbolag, måste betala en utjämningsskatt (précompte) som uppgår till 50% av den lämnade utdelningen.

21 Andra skatter Förutom statsskatt betalar bolag också lokal skatt (taxe professionelle) baserad på hyresinkomster och löner. Skatten varierar starkt men skatten får aldrig överstiga 4% av omsättningen. Den lokala skatten är avdragsgill mot bolagsskatten. De sociala avgifterna varierar beroende på lönekostnaderna. Avgifterna uppgår till följande procentsatser på utbetald lön: Lön Avgift 0-2 352 3.9 2 352-7 056 35.3 7 056-9 408 25 9 408-18 816 20.2 På pensioner på VD-nivå eller motsvarande är avgifterna är högre. Löneskatt betalas av företag som är undantagna från mervärdesskatt. Den procentsatsen varierar mellan 4,25 och 13,6 (normalt 13,6). Mervärdesskatt Generell skattesats 19,6 procent. På livsmedel är skatten 5,5% och på dagstidningar, teater och läkemedel 2,1%.

22 GREKLAND Beskattning av fysiska personer Beskattningsbar inkomst Skatt % 0-7 400 0 7 400-8 400 5 8 400-13 400 15 13 400-23 400 30 23 400-40 (För inkomst av anställning gäller 0-skattesatsen för inkomst upp till 8 400). Det finns inga kommunala skatter i Grekland. Makar sambeskattas. Avdrag Det finns en rik flora av avdrag inkluderande avdrag för hyreskostnader, vanliga hushållskostnader, premier för liv- och olycksfallsförsäkringar, socialavgifter, sjukvårdskostnader, skolgång och utbildning, gåvor för välgörenhet, köp av dator och internetuppkoppling, solvärmeinstallationer m.m. Beloppen är begränsade till vissa procentsatser, vanligtvis 30-40% av olika takbelopp. Skattereduktion, dvs. avräkning från debiterad skatt, medges för skattskyldiga med inkomst av anställning för ett barn 90 för två barn 105 per barn för tre barn 205 per barn för fyra barn 240 per barn För familjer med ännu fler barn höjs avräkningen med 30 per barn (t.ex fembarn 270 per barn) Realisationsvinst Realisationsvinster från försäljning av fast och lös egendom är skattefria. När det gäller avyttring av aktier och andra bolagsandelar gäller följande: - aktier/andelar i privata aktiebolag (EPE) och handelsbolag 20% av vinsten - aktier i onoterade aktiebolag (AE) 5% av försäljningspriset - aktier i noterade aktiebolag 0%. Kapitalinkomster Aktieutdelningar är skattefria hos aktieägaren. Räntor på bl a banktillgodohavanden beskattas efter en proportionell skatt till 15% (definitiv källskatt). På statsobligationer är motsvarande skatt 10%. Övriga ränteinkomster beskattas i huvudsak som vanlig inkomst.

23 betalas såväl av den anställde som av företaget (se nedan). Den anställdes avgifter beräknas på dennes månadslön upp till 1 821. (Beloppet justeras med olika mellanrum.) För anställda som påbörjat sin första anställning efter 1 januari 1993 finns dock inget tak. Avgiften är 15,9% för tjänstemän och 19,35% för arbetare med tungt arbete. Förmögenhetsskatt Det finns ingen förmögenhetsskatt i Grekland. Arvsskatt Arvsskatt för makar, barn och föräldrar. Beskattningsbara arvslotter, Skatt % 0-20 000 0 20 000-53 000 5 53 000-212 000 15 212 000-25 För arv till barn på belopp understigande 35 000 reduceras skatten med 60%. På arvslotter mellan 35 000 och 138 000 reduceras skatten med 30%. Aktiebolagsbeskattning Grekland har enkelbeskattning av bolagsinkomster med skattefrihet för utdelning hos aktieägaren, se ovan. Även utdelning som ett grekiskt bolag lyfter är skattefri. Utdelning på utländska aktier är dock skattepliktig, men avräkning medges för den utländska skatten. Skattesatser Bolagsskattesatsen är 35%. Arbetsgivaren betalar sociala avgifter på samma inkomstbas som gäller för de anställda själva, se ovan. Avgiften för arbetsgivaren är 27,96%. Mervärdesskatt Den generella skattesatsen är 18%. För bl a livsmedel är skattesatsen 8% och för bl a böcker och tidningar 4%.

24 IRLAND Beskattning av fysiska personer Fr o m 2002 har Irland kalenderår som beskattningsår. Skatteskala Makar har möjlighet att välja mellan sär- eller sambeskattning enligt följande skattetabell: Skatt 20% Skatt 42% (standard rate) (higher rate) Ensamstående upp till 28 000 över 28 000 Sambeskattade med en inkomst upp till 37 000 över 37 000 Sambeskattade med två inkomster upp till 56 000 över 56 000 Avdrag och avräkning Avdrag för kostnader som är helt nödvändiga i utövandet av tjänsten medges, (dock ej för resor till och från arbetet). I övrigt medges lättnader vid beskattningen nästan uteslutande i form av reduceringar (credits) av skatten. Den generella avräkningen (basic allowance) medges med 1 520 för ensamstående och med det dubbla, 3 040 för sambeskattade makar. För änkor, åldringar och vissa handicappade personer höjs avräkningsbeloppet. Dessutom tillkommer ytterligare avdrag/skatteavräkning för andra utgifter. Realisationsvinst Realisationsvinster beskattas med 20%. Ett grundavdrag får göras för de första 1 270. Vinst vid försäljning av permanentbostäder undantas från realisationsvinstbeskattning. Kapitalinkomster Irland har ett klassiskt dubbelbeskattningssystem. För aktieägaren betyder detta att utdelningsinkomsten är inkomstskattepliktig enligt gällande inkomstskatteskalor. Ränteintäkter beskattas som regel vid källan genom innehållande av skatt av banker och kreditinstitut. Skatten är regelmässigt 20% (motsvarande standard rate i inkomstskatteskalan). för anställda betalas såväl av den anställde som av företaget (se nedan under aktiebolagsbeskattning). Den anställde betalar dels (PRSI) 4% på ett lönemaximum på 38 740, dels 2% för sjukförsäkring baserad på hela bruttoinkomsten. (Personer som tjänar mindre än 14 924 är befriade från PRSI.) De sociala avgifterna är inte avdragsgilla vid beräkning av taxerad inkomst.

25 Förmögenhetsskatt Det finns ingen förmögenhetsskatt på Irland. Arvsskatt Make/maka, barn och föräldrar som är arvtagare uppbär skattefritt 381 000. På arvslotter därutöver utgår arvsskatt med 20% Aktiebolagsbeskattning Skattesatser Bolagsskattesatsen är 16% för 2002 (och 12,5% fr o m 2003) på s k trading income (i andra länder kallas detta ofta ungefär för aktiv inkomst). Skatten på non-trading income är 25%. Arbetsgivaren betalar sociala avgifter med 8,5% av den del av den anställdes årslön som understiger 18 478 och med 10,75% på överstigande belopp. Mervärdesskatt Den generella skattesatsen är 21%. För bl a uppvärmning, el, restauranger är skatten 12,5%. För djur är skatten 4,3%. För bl a böcker, mat, drycker och barnkläder är mervärdesskatten 0%.

26 ITALIEN Beskattning av fysiska personer Skatteskala till statlig inkomstskatt Beskattningsbar inkomst, Skatt % 0-10 330 18 10 330-15 494 24 15 494-30 987 32 30 987-69 722 39 69 722-45 Tilläggsskatter på 0.9-1,4% av den statliga skatten erläggs till regionala och 0 0,5% till lokala jurisdiktioner. Makar särbeskattas. Vidare beskattas varje make för hälften av inkomsten från giftorättsgods och för hälften av minderåriga barns inkomst. Avdrag Avdrag från arbetsinkomst medges ej för intäkternas förvärvande. Däremot medges skattereduktion dvs. avräkning från skatten med belopp som varierar mellan 52-1 136. Skattereduktion medges vidare med 19% av vissa personliga kostnader såsom sjukvårds- och tandläkarkostnader, universitetsutbildning och räntor på bostadslån (med vissa begränsningar. Skattereduktion medges också med 422 546 för make/maka som är beroende av den skattskyldige för sin försörjning och med 516 för varje barn. Realisationsvinst Realisationsvinst på fastigheter som utgör ägarens bostad är skattefri. Aktievinster: Icke yrkesmässiga reavinster på aktier är föremål för en beskattning på 12,5%. Om man har ett väsentligt innehav (definierat på visst sätt) av aktier i ett bolag är reavinstskatten 27%. Kapitalinkomster Aktieutdelningar enkelbeskattas. Aktieägare betalar inkomstskatt på utdelningen enligt den progressiva skatteskalan. Till utdelningsinkomsten läggs 56,25% av utdelningen vid beräkning av skattepliktigt belopp och avräkning (skatteminskning) från skatten medges sedan med detta belopp.

27 Ränteinkomster beskattas med slutlig källskatt som varierar mellan 12,25% (exempelvis statsobligationer) och 27% (bl.a. banksparande). betalas såväl av den anställde som av företaget (se nedan). Anställda har att betala sociala avgifter med 9,19% av sin bruttolön utan någon begränsning. För lön över 36 093 tillkommer 1%. Förmögenhetsskatt Det finns ingen förmögenhetsskatt i Italien. Arvsskatt Arvsskatten är borttagen. Viss avgift utgår dock på arv till andra än make och barn. Aktiebolagsbeskattning Italien enkelbeskattar bolagsinkomster genom avräkning hos aktieägaren av bolagsskatten (se ovan). Bolagsskattesatsen är 36%. Förutom statlig bolagsskatt betalar bolagen även kommunal skatt och skatt på fast egendom. Kommunalskatten är 4,25% och beräknas på ett på visst sätt framräknat förädlingsvärde. Den är inte avdragsgill vid den statliga taxeringen. Fastighetsskatten är mellan 0,4 och 0,7%. och löneskatter, som betalas av arbetsgivaren, uppgår till mellan 35 och 43% av lönen. Den exakta avgiften bestäms av verksamhetens art och antalet anställda. Mervärdesskatt Den generella mervärdeskattesatsen är 20%. Reducerad skatt utgår i vissa fall med 10 respektive 4%.

28 LUXEMBURG Beskattning av fysiska personer Skatteskala Beskattningsbar inkomst Skatt % 0-9 750 0 9 750-11 400 8 11 400-13 050 10 13 050-14 700 12 14 700-16 350 14 16 350-18 000 16 18 000-19 650 18 19 650-21 300 20 21 300-22 950 22 22 950-24 600 24 24 600-26 250 26 26 250-27 900 28 27 900-29 550 30 29 550-31 200 32 31 200-32 850 34 32 850-34 500 36 34 500-38 Till detta skall även läggas en extraskatt på 2,5% baserad på den uträknade skatten. Med hänsyn härtill blir den högsta marginalskatten 38,95%. Makar sambeskattas för alla slags inkomster. För dessa beräknas skatten genom att deras totala inkomst delas med två, varefter skatten på den halva inkomstbasen multipliceras med två. Avdrag Ett minimiavdrag på 540 per make medges för utgifter som hänförs till anställning. Från arbetsinkomsten får vidare göras ett personligt avdrag med 600 per make. Ensamstående medges ett skattefritt grundavdrag med 9 750 (se första steget i skatteskalan ovan). För makar är avdraget det dubbla dvs. 19 500. För barn medges vidare skattereduktion dvs. avräkning från skatten med 900 per hemmavarande barn under 21 år. Realisationsvinst Avyttringar av aktier som innehafts minst sex månader är skattefria om innehavet understiger 25% av aktiekapitalet i resp bolag. Annan realisationsvinst på aktier som

29 överstiger 500 hänförs till inkomstbeskattning efter den vanliga inkomstskatteskalan. Fast egendom som säljs efter mer än två år efter förvärvet beskattas efter halva den genomsnittliga skattesats som gäller för den skattskyldiges totala inkomst. Realisationsvinst på den skattskyldiges egna hem är undantagen från inkomstskatt och eventuell förlust kan inte dras av. Kapitalinkomster Luxemburg har partiell dubbelbeskattning av aktieutdelningar. Utdelningar beskattas hos aktieägaren enligt den vanliga inkomstskatteskalan, dock får 50% av utdelningen undantas från beskattning. Ränteinkomster beskattas enligt den vanliga inkomstskatteskalan. Ett avdrag på 1 500 för ensamstående (det dubbla för gifta) får göras från det sammanlagda beloppet av ränteinkomster och aktieutdelningar. betalas såväl av den anställde som av företaget (se nedan). Anställda har att erlägga sociala avgifter på totalt 11,65% (tjänstemän) och 13,9% (arbetare). Avgifterna är avdragsgilla för den anställde. De beräknas på ett underlag om högst 77 412. Förmögenhetsskatt Förmögenhetsskatt utgår med 0,5% på belopp över 2 500 (för gifta 5 000 ). Vid beräkningen av den skattepliktiga förmögenheten får avdrag göras med 37 500 för belopp på sparkonto och aktieinnehav i vissa företag. För makar dubbleras beloppet. Dessutom medges avdrag med 2 500 per barn. Företagsförmögenhet beskattas inte. Arvsskatt Bröstarvingar är undantagna från arvsskatt om arvet inte överstiger laglotten. Makan/maken är undantagen från arvsskatt om det finns barn i familjen. I annat fall får makan/maken undanta 38 000 från beskattning. För bröstarvingar är högsta skatt 6,4% på den del som överstiger laglotten med 1 750 000. Aktiebolagsbeskattning Skattesatser Den ordinarie bolagsskattesatsen är 22%. Till detta kommer en (avdragsgill) avgift till en arbetslöshetsfond på 4%, beräknad på skatten. Dessutom utgår lokal skatt på mellan 5,4-9% som också är avdragsgill. (I staden Luxemburg är denna lokala skatt 7,5%, effektiv bolagsskatt i staden Luxemburg således 30,97%). Utdelningar som ett bolag mottar på ett aktieinnehav om 10% eller mer eller där anskaffningskostnaden för aktierna uppgår till 1 200 000 eller mer är skattefria. För bolag med vinster understigande 15 000 gäller andra skattesatser: Skattepliktig vinst Skatt % 0-10 000 20 10 000-15 000 26

30 Extraskatten på 4% uttas också på dessa reducerade skattesatser. Arbetsgivaren har att betala sociala avgifter på totalt 19,65% för tjänstemän och 21,9% för arbetare. Till dessa avgifter kommer en olycksfallförsäkringsavgift på mellan 0,67% och 6%. Avgifterna tas ut på ett underlag upp till 77 412. Mervärdesskatt Den generella mervärdesskattesatsen är 15%. Reducerad skatt utgår för vin, bränslen, tobak, vissa konsulttjänster etc. med 12%. För gas och el är skatten 6% och för mat, böcker, tidningar, barnkläder, persontransporter, logi, kultur, utbildning och sport 3%.

31 NEDERLÄNDERNA Beskattning av fysiska personer Fr.o.m. 2001 har Nederländerna infört ett s k sedulärt beskattningssystem för fysiska personer enligt vilket inkomstslagen delas in i tre olika boxar som beskattas separat. (Underskott i en box får därmed inte dras av mot överskott i någon annan box.) Arbetsinkomster m.m. beskattas i box 1. Inkomster från väsentliga innehav (substantial holdings) beskattas i box 2. Inkomster av kapital och andra investeringar beskattas slutligen separat i box 3. Skatteskala (box 1) Beskattningsbar inkomst, Skatt % upp till 15 331 32,35 15 331-27 847 37,85 27 847-47 745 42 47 745-52 Skattesatserna i de två lägsta inkomstskikten innefattar allmänna sociala avgifter med 29,4%. För personer över 65 år är dessa avgifter 11,5%. Se även nedan ang. sociala avgifter. Makar särbeskattas för sina arbetsinkomster. När det gäller övriga inkomster får makarna bestämma vem som skall ta upp dessa till beskattning. Avdrag och avräkning Avdrag medges för kostnader för arbetsinkomsternas förvärvande. (Kostnaderna för resor till och från arbetet får dras av med vissa fastställda belopp oavsett färdsätt beroende på avstånd mellan bostad och arbetsplats.) Avdrag får vidare göras för vissa sociala kostnader exempelvis pensionsförsäkringspremier, underhåll och vidareutbildning. Från skatten på arbetsinkomsterna får man vidare räkna av 949 (ett belopp som stiger gradvis för personer mellan 57 och 65 års ålder till 1460.) För ensamstående med barn är avräkningen 1301. Slutligen medges en generell avräkning från den sammanlagda skatten i samtliga boxar med 1647. ( 737 för personer som är 65 år och äldre). Realisationsvinst Realisationsvinster är i allmänhet skattefria. För vinster på avyttring av aktier i substantial holdings (mer än 5%) sker beskattning i box 2 med en proportionell skatt på 25% på vinsten.

32 Kapitalinkomster När det gäller utdelningar på aktier med väsentliga innehav (minst 5% av aktiekapitalet) sker beskattning med 25% i box 2. När det gäller utdelning på andra aktier än väsentliga innehav, räntor och royalties sker ingen faktisk inkomstbeskattning. I stället antas det genomsnittliga nettovärdet av den aktuella personens egendom den 1 januari och den 31 december ha givit en (schablon)avkastning på 4%. Skatt härpå uttas med 30% vilket resulterar i en skatt på 1,2% av nettoförmögenheten. Vissa tillgångar, framför allt värdet på den permanenta bostaden undantas från förmögenhetsvärderingen. Dessutom får varje make dra av 18 146 från nettoförmögenheten. (utöver de som tas ut i de två lägsta inkomstskikten i skatteskalan ovan) betalas av såväl av den anställde som av företaget (se nedan). Den anställde erlägger avgift för sjukförsäkring med 1,7% på (brutto)lönedelar upp till max. 28 188. (Arbetsgivarens kostnad för sjukförsäkringen 6,25% på samma belopp läggs till underlaget för beräkningen av den anställdes inkomstskatt och socialförsäkringsavgifter). Dessutom utgår för den anställde avgifter för arbetslöshetsförsäkring med 4,95% på lön upp till 13 833. Förmögenhetsskatt Någon separat förmögenhetsskatt finns ej sedan 2001. (Jfr. ovan ang. beskattning i box 3 av kapitalinkomster.) Arvsskatt Arvsskatten för maka/make och barn utgår enligt följande skala: Skattepliktigt arv, % upp till 19 994 5 19 994-39 984 8 39 984-79 681 12 79 681-159 916 15 159 916-319 826 19 319 826-799 554 23 799 554-27 Make/maka medges ett grundavdrag på 467 848. Barn medges ett grundavdrag på 3999 för varje levnadsår understigande 23 dock minst 7 996. Aktiebolagsbeskattning Nederländerna dubbelbeskattar bolagsinkomster. Detta innebär att vinsten beskattas först hos bolaget och att utdelning beskattas hos aktieägaren (se ovan beträffande kapitalinkomster för fysiska personer) utan någon kompensation för erlagd bolagsskatt. Bolagsskattesatsen är 29% på vinst upp till 22 689 och 34,5% på vinst däröver. Utdelningar som ett bolag mottar på innehav om minst 5 procent av kapitalet är i normalfallet skattefria.