Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan



Relevanta dokument
Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Mål och handlingsplaner för

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Foto: Mattias Johansson

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun


Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Folkhälsoprogram för åren

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Hälsosamma Skinnskatteberg

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

Kulturen i Örnsköldsvik

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

UPPDRAG TILL AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Barn- och ungdomsplan

Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag.

Folkhälsoprogram

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Etableringskurs för nyanlända

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

alkohol- och drogpolitiskt program

Folkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE

Folkhälsoplan Härjedalens kommun

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun

Detaljbudget 2016 Folkhögskolestyrelsen. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP

Biblioteksplan för Vänersborgs kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Kvalitetsredovisning 2010

Lokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?

Bedömningsunderlag förskola

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Idrottspolitiskt program kommunfullmäktige 11 november 2013

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr 2012/257

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handslag för ett framtidsparti

Vision och övergripande mål

Verksamhetsplan Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Verksamhetsinriktning

vår hälsa länets möjlighet

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Folkhälsostrategi

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Kungsbackanämnden Bokslut 2013

Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola läsåret 2015/2016. Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Transkript:

1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och folkhögskolorna i Västerbotten (såväl de landstingsägda som rörelsefolkhögskolorna) har tillsammans tagit fram en överenskommelse för åren 2010-2012 som har antagits av folkhögskolorna och landstingets Nämnd för regional utveckling. Överenskommelsen har sin grund i landstingsplanen, landstingets folkhälsopolitiska program, landstingets internationella och handikappolitiska program, nationella folkhälsomål och landstingets program för ökad hälsa i arbetslivet. Statens syften med statsbidraget till folkhögskolorna ligger också som grund för överenskommelsen. 2. Grundläggande utgångspunkter 2.1 Landstinget Landstingets uppdrag är att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård, tandvård och habilitering/rehabilitering liksom att bedriva ett aktivt folkhälsoarbete. I uppdraget ingår det också att ta ansvar för regional utveckling inom områdena kultur, folkbildning, folkhälsa och viss regional infrastruktur- och kommunikationsplanering. Mot bakgrund av uppdraget har landstinget i Västerbotten formulerat sin vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Regional utveckling omfattar ett antal områden; kultur, näringslivsutveckling (FoU), infrastruktur samt internationellt och europeiskt engagemang. Regional kulturverksamhet omfattar bl.a. den kulturpolitiska planeringen i länet i samverkan med kommunerna, länskulturinstitutionerna och organisationslivet. Anslagsfördelning till länets folkrörelseorganisationer och folkbildning ingår i landstingets kulturverksamhet. Landstingsfullmäktige har antagit ett folkhälsopolitiskt program som knyter an till de 11 nationella målområden för folkhälsan som riksdagen fastställt samt ett regionalt 12:e målområde; Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. Tyngdpunkten i programmet ligger på målområden som har särskild betydelse för

2 (6) landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, för att åstadkomma en mer jämlik och förbättrad hälsa, och för att minska hälsoklyftorna. Programmet identifierar de stora folkhälsoproblemen och de viktigaste faktorerna som kan påverkas för att förbättra hälsan. Landstinget ska även samarbeta med andra aktörer i länet. 2.2 Folkhögskolorna Folkhögskola är en fri och frivillig studieform för vuxna. Folkhögskolornas uppdrag är att genom folkbildning göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Varje folkhögskola har sina särskilda förutsättningar och verksamhetsinriktningar beroende på tradition, tillhörighet och geografisk belägenhet. Folkhögskolorna är därför en del av den lokala offentligheten. Varje folkhögskola utformar sina kurser utifrån statens syften och huvudmannens ideologi. Detta ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Man arbetar i mindre och mera sammanhållna grupper som ofta studerar ämnesövergripande och i projektform. Folkhögskolorna, ofta med internat, erbjuder människor social gemenskap och är en mötesplats för kursdeltagare som kommer från vårt län, andra delar av Sverige samt från EU och övriga delar av världen. Det är en självklarhet för folkhögskolorna att erbjuda möjligheter till eget praktiskt skapande. Folkhälsofrämjande insatser avseende bl.a. kost och motion för kursdeltagare och personal betonas. I Västerbottens län finns fem rörelseägda och två landstingsägda folkhögskolor. På Dalkarlså folkhögskola utvecklas den skapande förmågan. Med en pedagogisk grundsyn som vilar på kristen tradition och utgår från det nära mötet mellan deltagare och pedagog ges goda förutsättningar för lärprocessen. Herrgårdsmiljön andas levande kulturhistoria och erbjuder den studerande en unik studiemiljö. Förutom Allmän kurs och två olika musikutbildningar erbjuder skolan Textildesignutbildning och en ettårig Bibellinje. Huvudman är stiftelsen, Pingstförsamlingarnas skol- och kursverksamhet. Edelviks folkhögskola är en mötesplats i Burträsk för människor från hela landet, med olika bakgrund och i olika åldrar. Folkhögskolans profil har tonvikt på kultur och människans kreativitet undervisningen utgår från konst, litteratur, berättande och teater. Alla studerande uppmuntras till ett eget sökande efter inre styrka och identitet. Här erbjuds Allmän kurs med inriktning mot konst eller skrivande, Konstutbildning, Skådespelarutbildning, Seniorkurs, Kurs för afatiker, Drama för personer med funktionsnedsättningar och Gospelkör. Edelviks huvudman är Svenska kyrkan i Luleå stift. Medlefors folkhögskola vilar på arbetarrörelsens grund och Föreningen Norrlands Arbetares Folkhögskola är huvudman. Här finns Allmän kurs, Hälsovägledarutbildning, Skriv för Hälsa, Seniorkurs och Spira. Den sistnämnda är ett EU-projekt för personer som varit sjukskrivna eller arbetslösa under en längre tid. Folkhälsa och arbetsmiljö är två viktiga profilområden, som genomsyrar alla utbildningar. Medlefors genomför ca 300 samverkanskurser med olika ideella organisationer, främst inom arbetar-, handikapp- och idrottsrörelsen. Dessutom är Medlefors folkhögskola en av Skellefteås största konferensanläggningar och kan ta emot grupper upp till närmare 400 personer. Vår hotelldel har 170 bäddar, fördelade på 110 rum.

3 (6) Solviks folkhögskola erbjuder utbildning inom konst, musik och allmänna ämnen, samt en yrkesutbildning till elev-/ personlig assistent. En tydlig profilering är funktionsnedsättningar av olika slag. Skolans huvudman är ansluten till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS). Storumans folkhögskola har Västerbottens läns landsting som huvudman. Många av skolans specialkurser har anknytning till naturen och fjällen. Detta avspeglas även på den allmänna kursen där några inriktningar har klar uteprofil. Elever som bor långt borta eller av andra skäl inte kan komma till skolan varje dag, erbjuds att studera på distans. Fjälledarlinjen och Omsorgskursen är 2 särskilda långa kurser i Storuman. Alpin inriktning på Tärnaby skidhem är en allmän kurs och snowboard läses som en särskild kurs. Förutom detta bedrivs många korta kurser med främst kulturella inriktningar. På Strömbäcks folkhögskola har mötet och samtalet stor betydelse. Kommunikation är skolans profil och även nyckelordet för alla utbildningar. Här finns allmän linje, journalistutbildning, teckenspråkstolkutbildning, musikalakademi, seniorkurser och konferenser. Varje persons behov möts för att ge de bästa förutsättningarna för goda studieresultat. Skolan står på kristen grund med vilja till öppenhet och respekt för alla. Huvudman är Svenska kyrkan i Luleå stift och EFS i Västerbotten. Vindelns folkhögskola startade sin verksamhet 1905 och är därmed länets äldsta folkhögskola. Huvudman är Västerbottens läns landsting. Skolans profil är hälsa, friskvård och friluftsliv. Här finns allmän linje både i Vindeln och i Umeå, slöjd, byggnadsvård, skaparlust, hälsocoachlinje, kurser för äldre synskadade samt Växa en kurs för psykiskt sköra personer. 2.4 Nationella mål Regeringen har fattat beslut om ett övergripande mål för folkhälsoarbetet: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet griper in i många samhällsområden. Delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, minskat bruk av alkohol, tobak och ett dopning och narkotikafritt samhälle, ökad fysisk aktivitet är exempel på mål- och uppföljningsområden. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att lämna förslag på lämpliga indikatorer inom var och ett av de elva målområden för att kunna följa och utvärdera utvecklingen inom respektive målområde. 3. Syfte Genom utvecklad samverkan och ökad dialog mellan landstinget och folkhögskolorna förbättras förutsättningarna för utveckling av hela länet en bra hälsa och en god livsmiljö. 4. Strategier Landstingets ska - genom sin kunskap och sina nätverk medverka till att höja folkhögskolornas kompetens inom folkhälsoområdet samt vidga kontaktytorna till olika skapande verksamheter. - genom ekonomiskt stöd bidra till att folkhögskolorna genom sina verksamhetsinriktningar har förutsättningar att arbeta efter denna överenskommelse. Folkhögskolorna ska - stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,

4 (6) - bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang - att delta i samhällsutveckling, - bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och - bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. 5. Inriktning Folkhögskolorna gör undervisningen tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Folkhögskolorna arbetar för att långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa ska kunna återgå till arbete. Folkhögskolorna ska i hela verksamheten göra det möjligt för utveckling av social kompetens där internatboendet kan vara en viktigt socialpedagogisk del. Mångfald främjas aktivt i hela verksamheten. Kön, ålder, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund ska inte vara ett hinder för enskilda individer att delta i folkhögskolornas verksamhet. Folkhögskolorna ökar delaktigheten i kulturlivet genom att skapa arenor för människors kulturupplevelser såväl eget skapande. 6. Utvecklingsområden I denna överenskommelse vill landstinget och folkhögskolorna särskilt lyfta fram följande utvecklingsområden: Demokrati Folkhögskolorna ska utveckla metoder för att stärka, tillämpa och tillvarata demokratins arbetsformer. Folkhögskolorna ska skapa offentliga arenor där opinioner kan bildas, debatteras och ifrågasättas. Folkhälsa Folkhögskolorna ska bidra till att skapa förutsättningar för en god hälsa, psykiskt såväl som fysiskt. Detta kan ske inom framför allt målområdena; 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar, 4 Hälsa i arbetslivet, 5 Miljöer och produkter, 9 Fysisk aktivitet, 10 Matvanor och livsmedel, 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel samt 12 Främjandet av psykisk hälsa. Internationellt utbyte Folkhögskolorna ska utveckla internationella kontakter. Skolorna kan ha vänskolor i andra världsdelar eller på annat sätt sprida folkbildning till andra länder. Kultur/Mångkultur Folkhögskolorna ska vara en mötesplats både för mångkulturella kulturupplevelser och eget praktiskt skapande. Folkhögskolorna kan samarbeta med amatörer, professionell kultur, institutioner och andra aktörer inom kulturområdet. Samverkan Landstinget och folkhögskolorna ska bland annat utveckla samverkan inom habilitering/rehabilitering för personer med funktionsnedsättning.

5 (6) Folkhögskolorna ska samordna sina aktiviteter och utbud i de delar som är gemensamma för folkhögskolorna, där det är möjligt, för att utveckla och effektivisera verksamheterna genom kreativa lösningar. 7. Uppföljning/Rapportering Överenskommelsen ska följas upp genom årliga träffar mellan landstinget och folkhögskolorna. Landstinget företräds av arbetsutskottet för Nämnden för regional utveckling och folkhögskolorna företräds av utsedda representanter samt länsbildningsförbundet. I folkhögskolornas årliga verksamhetsberättelser redovisas de verksamheter som beskrivs i denna överenskommelse, såsom strategier och inriktning. Utvecklingsområdena redovisas också i särskild ordning. 7.1 Ledningsgrupp En gemensam ledningsgrupp bestående av representanter från länsbildningsförbundet och landstinget förbereder de årliga träffarna omfattande uppföljning och eventuell revidering av överenskommelsen. Ledningsgruppen samordnar fortlöpande kontakter vid behov. 7.2 Utvecklingsområden Folkhögskolorna lämnar årliga rapporter på de aktiviteter som genomförts enligt utvecklingsområdena med tillhörande anvisningar (bilaga) som är uppsatta i överenskommelsen. Länsbildningsförbundet är behjälplig med en gemensam sammanställning. 7.3 Regionalt tillväxtprogram Folkhögskolorna har, genom Västerbottens läns bildningsförbund, deltagit i framtagandet av det regionala utvecklings- och tillväxtprogrammen och ska också delta i genomförandet av desamma. 8. Ekonomi För att Västerbottens folkhögskolor ska ha förutsättningar att verka inom de utvecklingsområden som satts upp i denna överenskommelse lämnar Västerbottens läns landsting ett årligt anslag motsvarande lägst tidigare års anslag, under förutsättning att av landstingsfullmäktige fastställd budget för regional utveckling så medger. 9. Uppsägning Denna överenskommelse kan sägas upp av båda parter, var för sig eller tillsammans med en uppsägningstid på 1 år. 10. Underskrifter VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Nämnden för regional utveckling FOLKHÖGSKOLORNA Erik Bergkvist, ordförande Dalkarlså folkhögskola

6 (6) Anna Lassinantti, stabschef Edelvik folkhögskola Medlefors folkhögskola Solvik folkhögskola Storumans folkhögskola Strömbäcks folkhögskola Vindelns folkhögskola