Valkatalog Årskurs7 Informationsmaterial till elever och föräldrar inför val till Fryxellska skolan lå 2016/2017 Fryxellska skolan 2016-03-15 1
Fryxellska skolan 2016-03-15 Sunne Till Dig som ska börjar på Fryxellska skolan ht 2016 Val att göra! Som du säkert känner till när man börjar åk 7 så ska man påverka innehållet i sitt schema. Du ska välja språkval (BSP) samt elevens val (EV). Du har också möjlighet att välja slöjdart, textilslöjd eller trä- och metallslöjd. Vi kallar detta för slöjdval. De val du ska göra inför åk 7 är därför följande: Moderna språk - språkval Elevens val Slöjdval Dags för språkval Inför åk 7 är det viktigt att tänka igenom ditt val av moderna språk tillsammans med dina föräldrar. Det är viktigt att veta att det val du gör nu gäller tills du slutar åk 9, om inte ett personligt omval görs, i samförstånd med rektor och vårdnadshavare. Tänk på att engelska och svenska inte räknas som ett modernt språk och är därför inte betygsgivande, dvs att vid slutet av åk 9 har du 16 betyg istället för 17, se nedan. Språkval engelska är i första hand är tänkt för de elever som behöver förstärkning i ämnet. Högre meritvärde med språkbetyg Vid slutet av åk 9 kommer du som läst franska, spanska eller tyska att ha 17 betyg. Dessa 17 betyg räknas ihop till ett sk meritvärde. Om du t ex har C i alla 17 ämnen får du ett meritvärde på 255 poäng jämförelsevis mot 240 poäng om du enbart har 16 betyg. Det faktum att du har 17 betyg istället för 16 gör att du har större chans att komma in på den gymnasieutbildning som du vill. Meritpoäng vid ansökan till universitet/högskola Maximal poäng när man avslutar gymnasiet med högsta betyg i alla kurser är 20. Man har dessutom möjligt att tillgodoräkna sig som högst 2,5 meritpoäng (man kan alltså få med sig 22,5 poäng till universitet/högskola). Om du läst franska, spanska eller tyska i grundskolan/åk7-9 och sedan fortsätter läsa samma språk på gymnasiet så får du extra meritpoäng beroende på hur länge du läser språket, minimum 1 år och max 3 år. Om man inte läst franska, spanska eller tyska på högstadiet så finns alltså inte den möjligheten. Det här kommer du att lära dig Under språkvalslektionerna kommer du att få öva dig på att lyssna, läsa, tala, samtala och skriva på det nya språket. Det kan vara att du pratar om dig själv, dina och andras intressen, olika personer, platser du besökt och olika händelser. Du kan till exempel vara med och diskutera vad du känner och tycker om vissa saker. När du slutar nian kommer du att kunna klara dig med språket i många situationer, till exempel i en affär eller när du träffar nya vänner som talar språket. Du kommer också att veta 2
en hel del om hur människor som talar språket lever och tänker och vad som är lika och olika jämfört med Sverige. På Fryxellska kan du välja följande moderna språk Franska De flesta som bor i Frankrike, men också många som bor i Schweiz, Luxemburg, Belgien och den kanadensiska delstaten Québec har franska som modersmål. I ett flertal länder där invånarna talar olika språk använder man franska som ett gemensamt språk, till exempel i Kamerun, Tunisien och Senegal. Sammanlagt har minst 220 miljoner människor franska som modersmål eller andraspråk. Spanska Spanska talas, förutom i Spanien, i stora delar av Syd-, Mellan- och Nordamerika. Exempel på spansktalande länder är Mexiko, Argentina, Chile och Kuba. I USA är spanskan det största språket efter engelskan och talas av ca 45 miljoner människor. Sammanlagt finns över 495 miljoner människor som har spanska som modersmål eller andraspråk, och omkring 18 miljoner studerar spanska som främmande språk. Tyska Tyska är modersmål för cirka 100 miljoner människor. De bor framförallt i Tyskland, Österrike, Schweiz, Liechtenstein, Luxemburg, Belgien och norra Italien. Många som bor i andra europeiska länder kan också tala tyska. Tyskland ligger nära Sverige och våra länder har många kontakter. Följande språkval erbjuds vid Fryxellska skolan: Franska Spanska Tyska Tyska, franska och spanska läses under tre år på Fryxellska skolan t o m Steg II. Slöjdval För slöjdämnet gäller att du ska välja antingen trä- och metallslöjd (sltm) eller textilslöjd (sltx). Elevens val t med elevens val är att du själv ska kunna välja ämnen och kurser som du är intresserad av och som erbjuder en breddning eller fördjupning inom några av våra ämnen. Målet är att starta en kurs om tillräckligt antal elever valt den. Beslut om vilka kurser som genomförs fattas av skolans ledning innan skolstart. Om det är för få som valt en kurs kommer andra- eller tredjehandsvalet att gälla. 3
Kursbeskrivningar 1. Bild/filmkunskap (20 platser) Elevens val bild har två inriktningar som man fördelar vid lektionstillfällena över termin eller kurs; bild och filmkunskap. Att utveckla det egna seendet och experimentera med bild, form och film. Du bekantar dig med olika tekniker, bl a akryl, pastell och akvarell. Du får prova att arbeta med skulpturer i bl a lera. Du får arbeta med egen filmproduktion från idé till färdig produkt. Du får analysera filmer, ibland för att se och lära så att egna filmer blir bättre. 2. Låtverkstan (20 platser) För att delta i musik krävs inga förkunskaper, men om du redan kan ett musikinstrument får du gärna använda det också. Här får du möjlighet att både skriva text, musik och sätta ihop det till en helhet. Du får lära dig om musikens olika byggstenar. Hur man anpassar text och musik till varandra så att det blir en helhet. Du får testa att spela själv men även att skapa musik med digitala verktyg 3. Digitala verktyg (20 platser) Att lära sig hantera olika program och digitala verktyg Att hantera digitala verktyg Lära sig hantera office (word, excel powerpoint) Källkritik 4. Idrott och bollspel samt idrottsledarskap (20 platser) : För att välja idrott som elevens val krävs inga förkunskaper, men ett stort idrottsintresse Idrott och bollspel (ex.handboll, fotboll, vollyboll, innebandy, lacross, frisbee, skolrugby, basket, badminton, bordtennis, minitennis och friidrott. Idrottens etik och moral Idrottsledarskap 5. Friskis & Matis (30 platser) Ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i träning och kost för en god hälsa Teori och praktik Olika träningspass t ex styrka, redskap, steppass, kondition, cirkelträning, avslappning, spänst- och smidighetsträning, vintersporter mm. Kost och träning följer de olika årstiderna Matlagning och kostlära för aktiva Träningsdagbok Kunskap om hur kroppen fungerar 4
6. Ishockey (20 platser) Att utveckla spelaren både individuellt och som lagspelare. Ämnet kräver att eleven har egen ishockey utrustning. Träna ishockey vid ett tillfälle i veckan Utveckla sitt intresse för ishockey ännu mer (man spelar fortfarande för sitt ordinarielag på fritiden) Konditionsträning, teknikträning, taktik, spelförståelse m.m Värdegrund Kostlära för aktiva 7. Hemkunskap (16 platser) Att eleverna ska förstå sambandet mellan kost och hälsa. Grundläggande matlagningsmetoder Enkel kostlära Jämförande undersökningar gällande pris och smak Teori och praktik varvas vid varje tillfälle 8. Young scientists (16 platser) Undersöka och experimentera med ett riktigt hjärta, choklad, stjärnor och planeter, DNA, bränsleceller och andra uppfinningar i utmanande scienceprojekt för att öka lust och intresse i biologi, kemi, fysik och matematik. - Hur orkar hjärtat slå 2,5 miljarder gånger under en livstid? Slår det aldrig fel? Hur fungerar hjärtat egentligen? Kan man ersätta hjärtat med en maskin? Vi utforskar hjärtat och du testar dina kirurgiska kompetenser genom att operera ett riktigt hjärta och prata med en läkare. - Har rymden inga gränser? Varför är det så att om man börjar resa i en rak linje från ett ställe att man till slut kommer tillbaka på samma plats? Vad är det som vi ser när vi tittar ut i rymden? Kan vi bo på en annan planet? Finns det rymdvarelser? Vi utforskar vårt universum med bl.a. teleskop och skapar ett planetarium. - Vad är sambandet mellan en snäcka, konst, en solros, en trappa en trollslända, Leonardo da Vinci och ett embryo? Vi utforskar och experimenterar med de matematiska hemligheter som förklarar varför saker ser ut som de gör. - Varför är choklad så gott? Vi utforskar chokladens kemi och experimentar för att upptäcka chokladens kemiska hemligheter. Dessutom ska vi skapa världens bästa egna choklad. - Varför förklarar DNA vilka vi är, var vi kommer ifrån och hur vi ser ut om hundratusen år? Vad är DNA egentligen? Hur kan man lösa mord med hjälp av DNA? Hur kan man med DNA undvika och bota sjukdomar? Vi ska utforska vår relation till fiskar, dinosaurierna, syskon och barnbarn och experimentera med DNA. - Kan en dator fungera med hjälp av en citron? Hur kan vi alstra och lagra el? Hur kan vi göra det utan att det påverkar vår livsmiljö? Vi utforskar olika sätt att skapa el genom att skapa egna uppfinningar som kan driva en maskin. - På slutet av skolåret håller vi i en sciencefair. Du väljer ett eget experiment som visar din forskning inom ett ämne som du tycker är superintressant: det kan vara DNA, vulkaner, kroppen, dinosaurier, raketer eller något helt annat. 5
Byten av kurser och val Ibland väljer eleverna fel. Det kan handla om att en kurs inte riktigt motsvarade elevens förväntningar eller att kursen uppfattades som för svår. Under vissa omständigheter kan byten få ske. Däremot är det nödvändigt att det finns vissa ordningar för hur byten ska gå till. Dessa regler ska vara kända av alla och tillämpas på samma sätt för alla elever. Ett skäl att kursbyten måste ske i ordnade former beror på betygsättningen. Följande personer/befattningshavare måste vara informerade och ha accepterat bytet för att kedjan ska hålla: Eleven (det är han/hon som har ett uttalat intresse av bytet). Förälder/vårdnadshavare (ska godkänna bytet) Mentor (ska ha kännedom om sina elevers val under hela studietiden för att kunna inhämta uppgifter om elevens kunskapsutveckling inför utvecklingssamtal m.m.) Mottagande lärare (ska bedöma om plats finns i gruppen och bli medveten om att ansvaret för eleven övergår till honom/henne) Avlämnande lärare (ska ha kännedom om att eleven försvinner ur gruppen och att ansvaret övergår till annan lärare) Rektor (ska kontrollera att alla hittills inblandade givit sitt godkännande samt ta officiellt beslut om bytet) Administratör/betygshandläggare (ska ha meddelande om bytet för att justera data i betygssystemet.) Som framgår av denna lista är det många som ovillkorligen måste vara informerade för att bytet ska kunna ske utan problem. Därför har vi tagit fram en blankett som ska användas då byte blir aktuellt. Inga byten efter den 1:a september. Följande gäller generellt för alla byten av val och kurser: Alla byten sker under förutsättning att det finns plats i grupperna. Nytt för HT 2016 Val sker på www.fryxellskaskolan.se hemsida, eller skriver sunne.se/valkatalog i sökfältet. I den vänstra spalten under valkatalog åk 7, 8 och 9 klickar ni för att sedan i den högra spalten under blivande årskurs fyller man i sina val och skickar sedan in dem till skolan. Det är viktigt att elev och vårdnadshavare fyller i formuläret tillsammans. Längst ned i formuläret ska personnummer och e-post anges för den vårdnadshavare som fyllt i formuläret, uppgifterna gäller som underskrift. OBS! Ni skickar in valblanketten via www.fryxellskaskolan.se eller sunne.se/valkatalog lämnar till er nuvarande mentor senast måndag den 4 april. 6