Kriminologiska institutionen Narkotikakarriärer En kvalitativ intervjustudie med fokus på narkotikamissbrukets faser genom livsförloppet Examensarbete 1 15 hp Kriminologi Examensarbete 1, Avancerad nivå (15 hp) Vårterminen 2011 Sara Sjögren
1
Sammanfattning Syftet med uppsatsen har varit att genom en kvalitativ intervjustudie av livshistorieintervjuer belysa narkotikakarriären genom ett livsförloppsperspektiv. Uppsatsen belyser även frågor rörande skillnader och likheter mellan män och kvinnors narkotikamissbruk samt frågor gällande koppling mellan narkotikakarriär och kriminalitet. Det empiriska materialet är hämtat från ett pågående forskningsprojekt, The Stockholm Boys: Life-Courses and Crime In the Swedish Welfare State Through Half a Century vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet. Informanterna bestod av fyra kvinnor och fyra män födda mellan 1969-74 som under tonåren p.g.a. brottslighet, missbruk eller andra sociala problem blev placerade på särskilda ungdomshem i Stockholm län. Narkotikakarriärens faser beskrivs genom debut, varaktighet, avslut och vändpunkter. I huvudsak knyter undersökningsresultatet an till den tidigare forskning som har undersökt narkotikakarriären. De flesta informanter, kvinnor och män, skolkade i tidiga tonåren. Samtliga informanter debuterade till ett narkotikamissbruk i tidiga tonåren. Resultatet av uppsatsen visar att den främsta skillnaden i män och kvinnors narkotikakarriär var att kopplingen till kriminalitet var betydligt starkare för männen och att utsattheten för brott var högre för kvinnorna. För samtliga informanter var den viktigaste faktorn för en avslutande narkotikakarriär det sociala kapitalet. I denna uppsats utgjorde det sociala kapitalet främst av relationer till en partner, syskon eller barn. Det sociala kapitalet har visat sig även vara avgörande vid debuten av en narkotikakarriär för de flesta i undersökningsgruppen. Slutsatsen är att det sociala kapitalet är en betydande faktor för att förstå processen i narkotikakarriären under ett livsförlopp. Nyckelord: Narkotikakarriär, narkotikamissbruk, livsförlopp, debut, varaktighet, avslut, vändpunkt, kriminalitet och kön. 2
3
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förord... 6 1 Introduktion... 8 2 Bakgrund till uppsatsen... 9 3 Syfte och frågeställningar... 10 3.1 Kriminologisk relevans... 10 3.2 Definitioner av centrala begrepp... 11 4 Teoretisk ram... 13 4.1 Livsförloppsperspektiv... 13 4.2 Könsperspektiv... 15 5 Tidigare forskning... 15 5.1 Inledande fasen till narkotikakarriären debut... 16 5.2 Faktorer och vändpunkter som påverkar att narkotikakarriären fortsätter respektive avslutas 17 5.3 Koppling mellan narkotikakarriär och kriminalitet?... 18 5.4 Skillnader och likheter mellan män och kvinnors narkotikakarriärer... 20 6 Metod och material... 22 6.1 Val av informanter... 24 6.2 Uppsatsens begränsningar... 24 6.3 Etiska överväganden... 25 7 Resultat och kommentarer... 26 7.1 Inledande fasen till narkotikakarriären debut... 27 7.2 Vilka faktorer i de undersöktas liv påverkar att karriären fortsätter respektive avslutas?... 28 7.3 Finns det en koppling mellan narkotikakarriärer och kriminalitet?... 30 7.4 Skillnader och likheter i narkotikakarriärer mellan män och kvinnor?... 31 8 Avslutande diskussion och slutsatser... 33 8.1 Framtida studier... 35 9 Referensförteckning... 37 9.1 Övriga referenser... 39 4
Bilaga 1... 40 5
Förord Jag vill tacka följande personer för att de på olika sätt hjälpt mig i arbetet med den här uppsatsen: Samtliga medarbetare inom forskningsprojektet The Stockholm Boys på Kriminologiska institutionen för att jag fått möjligheten att studera en del av ert unika material. Min handledare, Jerzy Sarnecki för vägledning. Christoffer Carlsson och Jenny Viström för råd och hjälp. Lotta Pettersson och Johannes Berglund för värdefulla synpunkter. Tack till Elina Martinez som har korrekturläst arbetet med stort tålamod och noggrannhet. Mitt allra största tack riktar jag till min Björn, för kloka kommentarer och ett stort stöd. Stockholm i maj 2011 Sara Sjögren 6
7
1 Introduktion Under mitten av 1900 talet upprättades kontroll- och sanktionsstrategier mot narkotikabruk. En omfattande vårdreform för narkotikamissbrukare och en legaliseringsstrategi infördes i och med att narkotikastrafflagen trädde i kraft år 1968. Även en koppling mellan narkotika och den dåtida ungdomsbrottsligheten uppmärksammades vilket resulterade i att narkotikamissbruk etablerades som ett allvarligt och omdiskuterat samhällsproblem i Sverige (Lindgren 1993:187, Lander 2003:53 och Lalander 2001:17). Majoriteten av det svenska folket anser att narkotikamissbruk är ett av de allvarligaste samhällsproblemen vi har idag (Hübner 2000 och Socialstyrelsens rapport 2003). Narkotikamissbruket i Sverige är idag omfattande och involverar personer i alla samhällsklasser och är många gånger förödande och orsakar lidande i dessa människors liv. Dessutom påverkas personer i en narkotikamissbrukares omgivning och involverar flera samhällsinstanser så som sjukvården, rättsväsendet och välfärdsystemet (Hser m.fl. 2007:515 och CAN-rapport 98:99). Socialstyrelsens beräkning att alkohol och narkotikamissbrukets direkta kostnader för samhället uppgår till nästan 30 miljarder år 2003. De 30 miljarderna utgörs av insatser som vård och omsorg, insatser i skolan, räddningstjänsten och rättsväsendet. Endast 3 % av de direkta kostnaderna (10 miljarder) bestod av förebyggande insatser för att minska antalet debutanter till ett alkohol eller narkotikamissbruk (Socialstyrelsens rapport 2003). Den svenska narkotikapolitikens övergripande mål är ett narkotikafritt samhälle. För att uppnå detta mål har delmål tagits fram som går ut på att minska tillgången på narkotika, minska nyrekryteringen av individer som debuterar in i ett narkotikamissbruk samt att få individer som är inne i ett narkotikamissbruk till ett avslut (Regeringens proposition 2005/06:30). I Regeringens skrivelse om den svenska narkotikapolitiken 1997 läggs tyngd på att det finns ett behov av ökad kunskap för att kunna uppnå delmålen och huvudmålet om ett narkotikafritt samhälle, Särskilt eftersatt är forskningen inom narkotikapolitikens område. Det gäller såväl utvärderingsforskning som forskning som rör frågor om narkotikakarriärer och den enskilde missbrukarens levnadsvillkor och drogvanor (Regeringens skrivelse 1997/98:172:13). Föreliggande uppsats fokuserar på att utifrån ett livsförloppsperspektiv identifiera mönster och variationer i en narkotikakarriär för att försöka ge en djupare förståelse för dess olika faser. En djupare förståelse kan i sin tur ge kunskap om hur man kan utarbeta långsiktiga och välfungerade åtgärder. Följs av dels hjälpa individer som redan befinner sig i ett narkotikamissbruk men även för att skapa effektiva narkotikapreventiva åtgärder för att på så sätt bekämpa ett av Sverige största och allvarligaste samhällsproblem. 8
2 Bakgrund till uppsatsen Det empiriska materialet till denna uppsats har hämtats från ett pågående forskningsprojekt, The Stockholm Boys: Life-Courses and Crime In the Swedish Welfare State Through Half a Century vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet med Jerzy Sarnecki som projektledare. Det aktuella longitudinella forskningsprojektet har pågått sedan våren 2010 och är indelat i två undersökningsblock, en kvalitativ och en kvantitativ inriktning, vilket i sin tur baserats på uppföljningar av tre populationer. Det övergripande syftet i forskningsprojektet The Stockholm Boys är att undersöka livsförloppen hos individer med och utan brottslig bakgrund (Sarnecki 2010). Den centrala frågan berör vilka processer, faktorer och händelser som haft och har betydelse för dessa individers debut, varaktighet och avbrott från en kriminell karriär (Sarnecki 2010). En ambition med projektet är att identifiera vilka av dessa faktorer som haft störst påverkan som vändpunkter för kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv (Sarnecki 2010). Avsikten med projektet The Stockholm Boys är således att studera olika vändpunkter som exempelvis arbetsliv, utbildning, hälsa, familjen, andra sociala relationer, utsatthet för brott, sociala insatser, t.ex. med anledning av missbruk av alkohol och/eller narkotika och vad dessa faktorer har haft för betydelse på livsförloppet. En av de tre undersökta populationerna i projektet The Stockholm Boys heter SIS-ungdom och består av 420 män och kvinnor födda 1969-1974. Av dessa 420 individer placerades 267 under tonåren på särskilda ungdomshem i Stockholms Län på grund av narkotikamissbruk, kriminalitet eller andra sociala problem. Dessa individer har följts upp genom livshistorieintervjuer som gjorts med 24 kvinnor och män vid tidpunkten för att urvalet till denna uppsatsdokumentation gjordes. Ett urval på åtta av dessa intervjuer kommer att utgöra det empiriska materialet i den föreliggande uppsatsen. Inspirationskällan för The Stockholm Boys projektet kommer från en liknande studie, Shared Beginnings, Divergent Lives - Delinquent boys to age 70 som gjorts i USA av Laub och Sampson (2003). Studiens undersökningspopulation bestod av 500 pojkar från Boston, USA med en brottsbelastning som följts fram till närmare 70 års ålder. Uppföljningen bestod av att Laub och Sampson undersökte pojkarnas registrerade brottlighet och dödlighet över tid. Som en del i uppföljningen genomfördes 52 livshistorieintervjuer. Laub och Sampson fann att trots att de undersökta pojkarna haft en likartad start i livet med brottslighet och sociala problem utvecklades deras livsförlopp mycket olika. Några av de identifierade vändpunkterna som Laub och Sampson menar spelade större roll än andra för en fortsatt eller ett avbrott av en kriminell karriär är äktenskap, arbete och militärtjänst. Äktenskap skapar social kontroll genom förpliktelser och arbete samt militärtjänst påverkar individens rutinaktiviteter. Detta gynnar ett avslut från en kriminell karriär (Laub & Sampson 2003). 9
Ett samarbete har etablerats mellan dessa två studier, The Stockholm Boys och Shared Beginnings, Divergent Lives för att möjliggöra ett komparativt perspektiv genom att studera strukturella skillnader och effekten av två olika välfärdssystem (Sarnecki 2010). 3 Syfte och frågeställningar Syftet är att utifrån ett livsförloppsperspektiv, beskriva och analysera narkotikakarriärer hos individer som under tonåren varit intagna på särskilda ungdomshem. Fokus riktas på debut, varaktighet, avslut och vändpunkter av narkotikakarriärer. Skillnader och likheter mellan kvinnor och mäns narkotikakarriärer kommer undersökas. Vidare kommer en möjlig koppling mellan narkotikakarriären och kriminalitet att belysas. Frågeställningar som belyser syftet är: Hur beskrivs den inledande fasen av narkotikakarriären och vilka faktorer uppges bakom att individen påbörjar en narkotikakarriär? Hur beskrivs sambandet mellan narkotikamissbruk och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv? Vilka skillnader och likheter finns mellan kvinnors och mäns narkotikakarriärer? Vilka faktorer i de undersöktas liv påverkar att karriären fortsätter respektive avslutas? 3.1 Kriminologisk relevans Uppsatsen berör frågeställningar om narkotikakarriären och hur den utvecklas över ett livsförlopp på individnivå (Sarnecki 2010). Det empiriska materialet är hämtat från ett pågående forskningsprojekt och är ett av de största forskningsprojekten inom den svenska kriminologiska forskningen idag (april 2011). Bakgrunden till denna uppsats är hämtad från studien Shared Beginnings, Divergent Lives - Delinquent boys to age 70 av Laub och Sampson som i år (2011) blivit tilldelade Stockholmspriset i Kriminologi och är ledande inom den kriminologiska forskningen. Inom kriminalpolitiken görs kopplingar mellan kriminalitet och narkotikamissbruk vilket ger det studerade ämnet i denna uppsats kriminologisk relevans. Även narkotikapolitisk relevans erhålls, eftersom det uttrycks i en av Regeringens skrivelser, att det finns ett behov av ökad kunskap gällande narkotikakarriärer för att kunna uppnå delmålen och huvudmålet om ett narkotikafritt samhälle (Regeringens skrivelse 1997/98:172, s.13). 10
3.2 Definitioner av centrala begrepp Jag ämnar studera narkotikakarriären, hur denna process fungerar med hjälp av teoretiska verktyg det vill säga begrepp som debut, varaktighet, avslut och vändpunkter för att skapa mening och sammanhang (Andersson 1991:36, Carlsson 2011). I detta kapitel kommer jag beskriva definitionen av narkotikakarriär, dess koppling till en kriminell karriär samt de teoretiska verktygen i en förhoppning om att underlätta vidare läsning. Ursprungligen har begreppet narkotika använts som en beteckning på medel med smärtstillande effekter och ämnen som ger narkos, som opium och morfin (Skrinjar 2005:1 13). Som narkotika klassas idag centralstimulerande medel, hallucinogener, smärtstillande medel, lugnande medel samt sömnmedel (Skrinjar 2005:1-13). En karriär är en aktivitet eller en sekvens av aktiviteter med en naturlig historia som förändras över tid (Hailstone 2006). Den senare narkotikaforskningen, från 1960-talet och framåt har dominerats av det interaktionistiska perspektivet som beskriver narkotikamissbruket som ett socialt konstruerat fenomen, därav beskrivs narkotikamissbruk likt karriärmodeller (Lander 2003:65). Begreppet karriär används vanligen i Sverige för att beskriva en individs utveckling inom ett yrke. Den engelska definitionen av career är vidare och beskriver en persons bana eller utveckling genom hela livsförloppet. Denna vidare betydelse av karriär används inom den kriminologiska forskningen för att beskriva brottslighet och missbruk som en process genom livsförloppet. En problematik som berör definitionen karriär är hur ett eventuellt återfall efter ett avslut ska behandlas, har individen påbörjat en ny karriär eller återupptas den tidigare? I denna uppsats valdes det senare alternativet. Narkotikastrafflagen (1968:64) reglerar narkotikahanteringen och narkotikaklassificeringen i Sverige som bland annat förbjuder all överlåtelse av narkotika, framställning av narkotika och att inneha samt bruka narkotika. I paragraf åtta, i narkotikastrafflagen:1968:64, beskrivs vad som definieras som narkotika, Med narkotika förstås i denna lag läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter (Narkotikastrafflagen 1968:64). Statens folkhälsoinstitut har ansvaret att utreda vilka preparat som går under läkemedel och vilka preparat som ska narkotikaklassificeras och ansvarar också för det internationella samarbetet med Europeiska centret för narkotika och narkotikakontroll (Statens folkhälsoinstitut 2011). Läkemedelsverket är tillstånds och tillsynsmyndighet som ansvarar för den legala hanteringen av narkotikaklassade läkemedel (Läkemedelsverket 2011). 11
Då begreppet missbruk används syftar jag till att olagliga narkotikapreparat används. Var gränsen går mellan bruk och missbruk gällande narkotika är ett omdiskuterat ämne och jag är medveten att det kan medföra frågor, som illustreras med en av informanternas uttalande När går gränsen för när man missbrukar eller brukar?! Det blir så fruktansvärt suddigt. Därför vill jag tydliggöra att jag i föreliggande uppsats utgår från narkotikastrafflagens (1968:64) definition som säger att all användning av olagliga narkotikapreparat är missbruk. Begreppet narkotikakarriär valde jag framför begreppet narkotikamissbruk eftersom bakgrunden till uppsatsen är hämtad från forskning om den kriminella karriären. Inom den kriminologiska forskningen har ett flertal kopplingar mellan konceptet av kriminell karriär och narkotikakarriär dragits. De båda beteendena beskrivs som dynamiska mönster av ett långtgående beteende i en kombination av statiska och tidsmässiga händelser (Hser m.fl. 2007:519). Exempelvis kan tillfället då en person brukar narkotika första gången eller begår sitt första brott vara en statisk händelse och först när dessa beteenden upprepas benämns de som tidsmässiga händelser som övergår till ett långgående beteende. Med hjälp av begreppet narkotikakarriär kan den teoretiska kopplingen och förståelsen underlättas. Begreppet missbruk tar inte hänsyn till processen genom ett livsförlopp. Ett beteende i process innebär att det är i rörelse vilket innefattar en förändring i en specifik riktning (Nakken 1999:27). Begreppet karriär definieras som en process där narkotikamissbruket eskalerar till en svårare nivå med upprepade cykler av avbrott och återfall som inträffar under en längre period. Processtiden varierar men för majoriteten av individer som har ett tyngre narkotikamissbruk löper processen genom större delar av livsförloppet där individen i interaktion med sin omgivning stegvis utvecklar en identitet som narkotikamissbrukare (Hser m.fl. 2007:516 och Svensson 2007:285). I inledningen i detta kapitel beskrev jag att flera teoretiska verktyg kommer användas för att öka förståelsen av narkotikakarriärens process utifrån ett livsförloppsperspektiv (Carlsson 2011). Med tanke på att uppsatsens ämne har inspirerats av studien The Stockholm Boys och studien Shared Beginnings, Divergent Lives som båda studerat den kriminella karriären och dess processer uppdelat i olika faser kommer jag använda begrepp som debut, varaktighet, avslut och vändpunkter (Farrington 1992:521). Att begreppet narkotikakarriär bryts ner och beskrivs i olika faser är viktigt för att möjliggöra en bättre förståelse för hur hela processen i en narkotikakarriär fungerar utifrån ett livsförloppsperspektiv (Simpson 2003:307). När begreppet debut används i uppsatsen beskriver det tillfället när individen för första gången testar narkotika och inleder sin narkotikakarriär. Varaktighet syftar till att beskriva processen som sker mellan debut och avslut av en narkotikakarriär, hur karriären ser ut i form av vilka narkotikapreparat som används, hur allvarligt missbruket är och hur individens liv påverkas av att vara narkotikamissbrukare. Begreppet avslut menas inte beskriva en 12
specifik händelse utan processen som sker då en narkotikakarriär avslutas. Begreppet vändpunkt kommer att användas som ett teoretiskt verktyg för att lättare kunna beskriva och förklara orsaken till avslut från en narkotikakarriär (Carlsson 2011). 4 Teoretisk ram En teoretisk ram ska fungera som ett redskap för att vidga och fördjupa förståelsen av det studerade ämnet (Andersson 1991:43). Uppsatsens ämne, narkotikakarriären kommer därför att analyseras med ett livsförloppsperspektiv som teoretisk ram i en målsättning att förklara processen som sker vid debut, varaktighet, avslut och vändpunkter av en narkotikakarriär. Med tanke på att det empiriska materialet utgörs av livshistorieintervjuer med både kvinnor och män kommer det finnas ett könsperspektiv i intervjustudien. Detta för att kunna besvara en av frågeställningarna som berör skillnader och likheter mellan kvinnor och mäns narkotikakarriärer. Narkotikakarriären kan ses som en del av en kriminell karriär och förstås utifrån liknade koncept. I detta kapitel sammanfattas livsförloppsperspektivets centrala koncept som är relevanta för en teoretisk koppling till narkotikakarriärer. 4.1 Livsförloppsperspektiv Genom att studera mänskligt beteende ur ett livsförloppsperspektiv fokuserar man på att finna betydelse av tid, tajming och processer genom en individs livstid (Hser m.fl. 2007:518, Piquero & Mazerolle 2001). Nyckelfaktorer som studeras genom livsförloppsperspektivet är livets banor, övergångar och vändpunkter. Banor syftar till långsiktiga handlingsmönster genom livet. Övergångar markerar händelser som sker under en kortare period i livet men som påverkar banan långsiktigt, exempelvis skolstart, första arbetet eller första brottet (Hser m.fl. 2007:518, Piquero & Mazerolle 2001). Kopplingen mellan övergångar och banan kan skapa vändpunkter i livet som påverkar individen antigen positivt eller negativt. Koncept som använts för att studera en kriminell karriär såväl som narkotikakarriär är frekvensen av användandet under livsförloppet, variationen, allvarligheten, brottväxling över tid och avslut (Hser m.fl. 2007:519). Ett livsförloppsperspektiv fokuserar på långsiktiga mönster av stabilitet och förändring i relation till övergångar genom livsförloppet (Hser m.fl. 2007:523). Livsförloppsperspektivet förklarar brottsligt beteende som narkotikamissbruk genom att en kombination av riskfaktorer har uppkommit. Dessa riskfaktorer kan variera från genetiska och neuropsykologiska faktorer till sociala och strukturella faktorer, men fokus ligger på hur dessa riskfaktorer påverkar individen genom livet (Kubrin m.fl. 2009:255 256). 13
Som att vissa individer har en kort kriminell karriär medan andras kriminalitet är stadig genom hela livet (Laub & Sampson 2003:36 37). Många experimenterar med bruket av narkotikapreparat i ung ålder för att sedan helt avstå medan vissa fortsätter att använda drogerna frekvent och fastnar i ett narkotikamissbruk (Hser m.fl. 2007:515). Narkotikamissbrukare tenderar att fortsätta bruka narkotika i perioder under hela deras livsförlopp (Hser m.fl. 2007:515). En narkotikakarriär och en kriminell karriär är båda dynamiska koncept som varierar i ett livsförlopp och framförallt när de analyseras ur en längre tidsperiod (Laub & Sampson 2003:36 37). Att den kriminella karriären fortsätter och så småningom avslutas kan förklaras utifrån faktorerna bristande social kontroll, få strukturerade rutinaktiviteter eller ett personligt val. Laub och Sampson menar att betydelsen av det personliga valet är viktigt för att förstå en kriminell karriär och narkotikamissbruk utifrån ett livsförloppsperspektiv. Vissa män väljer helt enkelt att leva ett kriminellt liv, inte på grund av impulsivitet eller okunskap för framtidens konsekvenser utan för brottets belöning (Laub & Sampson 2005:14). Nyckelkoncepten för att studera kriminella karriärer och narkotikakarriären är debut, acceleration, regelbunden användning, avslut, återfall samt variation (Hser m.fl. 2007:524). I Crime in the Making kommer Laub och Sampson (2003:39) fram till att äktenskap, arbete och militärtjänst är betydelsefulla faktorer för att man ska förstå varför personer väljer att avsluta en kriminell karriär. Investeringar i relationer eller ett arbete ger ett socialt kapital. I den mån som dessa investeringar överstiger inblandning i en fortsatt kriminell karriär bidrar det sociala kapitalet till ett avslut (Schroeder m.fl. 2007:192). En vändpunkt beskriver en kritisk händelse som utvecklas över tid och ansvarar för förändringar i livsförloppets riktning och bana, som till exempelvis äktenskap, föräldraskap och arbete (Laub & Sampson 2003, Hser m.fl. 2007:521). Det sociala kapitalet kan fungera stödjande och ge trygghet som resulterar i att individen inte vill riskera denna trygghet. För att bibehålla tryggheten, utsätter sig individen inte längre för riskfyllda situationer som en kriminell karriär eller narkotikakarriär många gånger innebär (Savolainen 2009:288). Socialt kapital är ett värde på tillgångar och resurser i form av band och relationer till andra människor (Lander 2003:25 och Mattsson 2005:32). Dessa band och relationer utgörs vanligen av sociala kontakter, släktskap och att man bildar en egen familj vilket innebär att de är föränderliga över tid och genom livsförloppet (Lander 2003:27). I denna uppsats kommer begreppet socialt kapital fungera som ett analytiskt verktyg (Lander 2003:26). Socialt kapital kan också kopplas till social kontroll. Social kontroll sker genom ett ökat socialt kapital, vilket minskar viljan att äventyra detta med ett narkotikamissbruk (Laub & Sampson 1993). Narkotikamissbrukande personer kännetecknas ofta av att ha svaga sociala kontaktnät och ett begränsat socialt kapital (Laub & Sampson 1993). 14
4.2 Könsperspektiv Narkotikakarriären kommer också att analyseras utifrån ett könsperspektiv eftersom en av frågeställningarna berör skillnader och likheter mellan kvinnor och mäns narkotikamissbruk. Jag har valt att benämna detta perspektiv för könsperspektiv framför begreppet genusperspektiv. Begreppet kön syftar till att beskriva det biologiska könet, medan begreppet genus syftar till att beskriva det socialt och kulturellt skapade könet och vad som ska tolkas som manligt respektive kvinnligt (Mattsson 2005:27, Lander 2003:12). Med hjälp av begreppet genus kan man belysa relationer mellan könen som skapats av sociala och kulturella omständigheter (Mattsson 2005:34, Lander 2003:12). Vad som anses vara kvinnligt respektive manligt är föränderligt över tid och styrs av sammanhang (Lander 2003:12). Begreppet kön kan ses som något som är konstant och inskrivet i kroppen och är därmed inte föränderligt över tid och beroende av sammanhang (Mattsson 2005:34). Var gränsen går mellan kön och genus är problematisk och omdiskuterat inom forskningen men tyvärr ges inte det vidare utrymme i uppsatsen på grund av en begränsad tidsram. Tanken med ett könsperspektiv på narkotikakarriären är att uppmärksamma den tidigare forskning som studerat skillnader och likheter mellan kvinnors respektive mäns narkotikamissbruk. Ett könsperspektiv gör det också möjligt att undersöka skillnader i kvinnors och mäns narkotikakarriärer i analysen av de åtta livshistorieintervjuerna. 5 Tidigare forskning I detta kapitel kommer en sammanfattning av den tidigare internationella forskning som är central och underlättar förståelsen för narkotikakarriärens olika faser. Även tidigare forskning som berör kopplingen mellan narkotikakarriär och kriminalitet samt skillnader och likheter mellan kvinnor och mäns narkotikamissbruk kommer här presenteras. Samtliga åtta informanter i denna uppsats debuterade och var som mest aktiva i deras narkotikakarriärer under 1990 talet. För att underlätta förståelsen av den individuella processen kommer även narkotikans utveckling under 1990 talet kortfattat beskrivas nedan. Under 1990 talet växte omfattningen av narkotikamissbruket. Framförallt ökade nyrekryteringen i Sverige av unga narkotikamissbrukande debutanter (Lander m.fl. 2002:39). Cannabis (hasch och marijuana) är den överlägset vanligaste drogen bland narkotikabrukare överlag i Sverige, och under 1990 talet sker en ökning av användandet av cannabis. Under samma period reduceras priset på cannabis vilket sannolikt kan vara en av förklaringarna till ökningen (CAN-rapport 98:104). 15
Injektionsmissbruket består till stor del av centralstimulantia, främst amfetamin. Vid experimentellt bruk (enstaka tillfällen) är amfetamin det vanligaste förekommande preparatet efter cannabis (CANrapport 98:106). Användandet av kokain ökade under senare delen av 1990-talet då även syntetiska droger uppmärksammades, exempelvis, ecstasy. Detta skedde i samband med att narkotika blev vanligare i stort i Sverige (CAN-rapport 98:108-109). Heroin fungerar dämpande för det centrala nervsystemet och gör individen inåtvänd medan amfetamin fungerar stimulerande och individen blir utåtagerande. Hasch används både utåt och inåt. Heroin skapar fort ett fysiologiskt beroende vilket innebär att dosen måste öka stegvis för att individen ska uppnå likartad berusning (Svensson 2007:278). 5.1 Inledande fasen till narkotikakarriären debut Den internationella narkotikaforskningen visar att missbruksmönstren över livsförloppet är heterogena, det vill säga att narkotikabruk har flera olika användningsområden; däribland njutning, självmedicinering, grupptillhörighet, identitet och flykt (Svensson 2007:278). Många experimenterar med narkotika för att sedan sluta, medan andra fortsätter och utvecklar ett regelbundet narkotikamissbruk (Hser m.fl. 2007:515 och ECNN 2003:57-61). Det är de sistnämnda individerna som denna uppsats behandlar. De individer, både kvinnor och män som utvecklar ett regelbundet missbruk, har ofta en debut i tonåren (Kristiansen 2000:28). I tonåren sker vanligtvis ett sökande efter en egen identitet. Denna period är ofta mycket känslig och kan resultera i psykisk stress och andra kriser. Psykisk stress och andra kriser i en kombination med andra riskfaktorer exempelvis upprepad frånvaro från skolan, kan leda till en debut in i ett narkotikamissbruk (Kristiansen 2000:28). Frigörelse från föräldrarna är vanligt under denna period och banden till vänner blir ofta starkare. I en undersökning av ECNN (2003) som riktades till EU:s unga medborgare angående narkotikaanvändning visade att huvudskälet till varför man prövade narkotika första gången var av nyfikenhet (ECNN 2003:57-61). Andra skäl som i forskning uppgetts vara anledning till att man provar narkotika är njutningen, samvaron och spänningen samt sällskapet med vänner (Byqvist 1997:20, Kristiansen 2000:30 och Svensson 2007:187). Andersson skriver att narkotikamissbruket lockat främst ungdomar som av andra uppfattas som problematiska, framförallt under skolgången (Andersson 1991:94). Sexuella övergrepp under barndomen har visat sig vara en tydlig riskfaktor hos kvinnor för debut in i ett narkotikamissbruk (Socialstyrelsen rapport 2004:120). ECNN:s undersökningar gällande ungdomars narkotikamissbruk visar att de flesta ungdomar som inlett en narkotikakarriär även uppvisat andra riskfaktorer till missbruk exempelvis att de skolkat, begått brott och har syskon som missbrukar narkotika (ECNN 2003:61, se även Lander 2003:245 och Lalander 16
2009:91). Ett tidigt bruk av narkotika har visat sig vara den starkaste indikatorn för ett framtida missbruk och beroende (Hser m.fl. 2007:527). 5.2 Faktorer och vändpunkter som påverkar att narkotikakarriären fortsätter respektive avslutas Processen från debut till ett utvecklat narkotikamissbruk är genomsnitt cirka 1,3 år för kvinnor och 1,8 år för män (Byqvist 1997:69). Ett narkotikamissbruk kombineras ofta bland annat med ett alkoholmissbruk vilket kallas blandmissbruk (Byqvist 1997:70 och Lalander 2001:58-59). Ett blandmissbruk består vanligen av en kombination av olagliga droger och lagliga droger, exempelvis en kombination av cannabis och alkohol eller läkemedel (ECNN 2002: 43 och Lalander 2001). Narkotikaforskning visar på att en av anledningarna till utvecklandet av ett blandmissbruk är för att förhöja och förlänga lustupplevelsen (ECNN 2002:43). Blandmissbrukande kvinnor kombinerar vanligtvis illegala droger med psykofarmaka medan män i större utsträckning kombinerar med ett alkoholmissbruk (Byqvist 1997:74 76). I Byqvists studie Svenska narkotikamissbrukande kvinnor och män missbruksförlopp och kriminalitet (1997:298) visar resultaten på att varaktigheten (från debut till inskrivning på vårdenhet) för en narkotikakarriär i genomsnitt är 9,6 år för kvinnor och 12,0 år för män. När en kriminell karriär avslutas talar man ofta om vändpunkter. Beskrivningen av processen som sker när en narkotikakarriär avslutas kan också benämnas som vändpunkt. En vändpunkt beskriver en kritisk händelse som utvecklas över tid och ansvarar för förändringar i livsförloppets riktning och bana, exempelvis äktenskap, föräldraskap och arbete (Laub & Sampson 2003 och Hser m.fl. 2007:521). Vanligtvis avslutas narkotikakarriären när missbrukaren är mellan 30 40 år (Byqvist 1997). Fysiska konsekvenser kan vara en av orsakerna att en person väljer att avsluta sin narkotikakarriär. En av de viktigaste faktorerna till en avslutad narkotikakarriär för en missbrukande kvinna är det sociala kapitalet (Byqvist 1997 och Lander 2003). Investeringar i relationer ger ett socialt kapital. En partnerrelation samt föräldraskap är några av de viktigaste sociala kapitalen för en kvinna (Byqvist 1997:34 35, Kristiansen 2000:38, Lander 2003:77 och Socialstyrelsen rapport 2004:121). Kvinnan når i dessa relationer en mognad och däribland prioriteras relationen till barn eller partner före narkotikamissbruket (Andersson 1991:188). För män är föräldraskapet inte en lika avgörande faktor till ett avslut som för kvinnan. Däremot är stödet i en partnerrelation en lika viktig faktor för män som kvinnor (Socialstyrelsen rapport 2004:123). Den avslutade fasen kan nås efter att narkotikamissbrukaren befunnit sig i ett personligt bottenläge vilket ofta upplevs som mycket 17
smärtsamt. Denna upplevelse och insikt kallas inom den internationella narkotikaforskningen för the rock bottom (Kristiansen 2000:38). Andra orsaker till varför en individ avslutar sitt narkotikamissbruk är att hon/han av ekonomiska skäl inte längre kan finansiera sitt missbruk eller på grund av en fängelsevitselse inte kan få tillgång till narkotika (Kristiansen 2000:34 och Andersson 1991:101). De individer som tidigt i tonåren debuterar in i en narkotikakarriär får det oftast svårare att avsluta sin karriär jämfört med dem som debuterar senare i livet (Byqvist 1997:38). Byqvist framhåller därför att man bör fånga upp narkotikamissbrukande personer i ett tidigt skede för att underlätta ett avslut från narkotikakarriären, något som gynnar både samhället och individen (Byqvist 1997:305). 5.3 Koppling mellan narkotikakarriär och kriminalitet? Att det skulle finnas en koppling mellan narkotikamissbruk och kriminalitet är inte en ny frågeställning, eftersom de båda är illegala aktiviteter (Lalander 2001:52). Men hur kopplingen ser ut och vad som orsakar vad, är inte lika studerat varken inom narkotikaforskningen eller inom kriminologin. Forskningen som har studerat dessa frågor har resulterat i olika teorier om hur kopplingen skulle vara riktad. En del studier visar att narkotikamissbrukare begår brott för att finansiera sitt missbruk medan annan forskning tyder på att kriminaliteten blir till en ingång till ett narkotikamissbruk (D Amico m.fl. 2008:86 och Svensson 2007:332). Många studier, däribland Mark Simpsons studie, The relationship between drug use and crime: a puzzle inside an enigma, visar på en stark koppling mellan narkotikamissbruk och kriminalitet för individer som befinner sig i tonårsperioden (Simpson 2003:318, se även D Amico m.fl. 2008:85). Man bör dock inte anta att kriminalitet orsakas av ett behov av att finansiera ett narkotikamissbruk. Simpson menar att en narkotikakarriär inte är en direkt orsak till kriminalitet (Simpson 2003:314 15). En tredje inriktning menar att relationen mellan narkotikakarriärer och kriminalitet under tonårsperioden är ömsesidigt. Detta innebär att en debut i en kriminell karriär inte kan förklaras av en narkotikakarriär eller vice versa (D Amico m.fl. 2008:85 92). Simpsons studie visar att narkotikabrott, exempelvis narkotikasmuggling, är mer kopplat till en narkotikakarriär än något annat brott (2003:315). De brott som förekom mest bland både narkotikamissbrukande män och narkotikamissbrukande kvinnor i Byqvists studie är egendomsbrott och brott relaterade till narkotika (Byqvist 1997:19). Det är dock en betydligt större andel av narkotikamissbrukande män som har en kriminell karriär än andelen narkotikamissbrukande kvinnor (Byqvist 1997:77). Studier visar på att kriminaliteten bland narkotikamissbrukande kvinnors ofta var ett resultat av att de behöver finansiera sitt missbruk (Byqvist 1997:35). 18
Forskning som studerat kopplingen mellan kriminalitet och narkotikamissbrukande kvinnor ger en bild och beskrivning av kvinnan som utsatt och beroende av mannen. De narkotikamissbrukande kvinnorna beskrivs vidare som passiva, psykologiska och socialt ostabila (Maher 1997:2). Den kriminalitet som narkotikamissbrukande kvinnor har ägnat sig åt har de blivit ledda eller intvingade i av män i deras närhet (Maher 1997:3). Studier om en möjlig koppling mellan narkotikamissbruk och kriminalitet har visat att män löper större risk att begå våldsbrott än kvinnor. Narkotikamissbrukande kvinnor ägnar sig i större utsträckning till egendomsbrott och narkotikarelaterade brott (Maher 1997:4). Även utsatthet för brott och framförallt våld har visats sig vara en del av vardagen för de flesta narkotikamissbrukare (Lander 2003:197). I Landers studie Den flygande maran har samtliga kvinnor som studerats någon gång blivit utsatt för våld, som ofta utdelats av män som de har en nära relation till. Dessa kvinnor beskriver i intervjuerna att våldet var en naturlig del av deras vardag och något som de räknade med kunde inträffa (Lander 2003:193). Inom narkotikaforskningen har fokus legat på att studera de narkotikamissbrukande kvinnornas utsatthet för brott framför den kriminalitet som dessa kvinnor begår (Maher 1997:6). En riskfaktor som uppmärksammats för att kvinnor ska inleda ett narkotikamissbruk är att de under barndomen blivit utsatta för sexuella övergrepp (Maher 1997:7). I framför allt den amerikanska forskningen på området har kvinnors narkotikamissbruk och kriminalitet underskattats under en längre period (Maher 1997:7). Maher (1997:7) uttrycker sitt missnöjde över att den möjliga kopplingen mellan narkotikamissbrukande kvinnors utsatthet för brott och drogrelaterade brott inte är tillräckligt studerat i dagsläget (Maher 1997:7). Maher menar vidare att det inom den feministiska kriminologiska forskningen är ett för stort fokus på den missbrukande kvinnans roll som utsatt och beroende. Bilden som ges är att enbart kvinnor löper risk för att utsättas för sexualbrott medan de narkotikamissbrukande männen är de som anses vara kapabla gärningsmän och utföra dessa brott (Maher 1997:8). Dock poängterar Maher att den senare forskningen studerar den narkotikamissbrukande kvinnan som självständig, rationell och frigjord (Maher 1997:17). Sammanfattningsvis visar forskningen på att relationen mellan narkotikamissbruk och kriminalitet är mycket komplex (Byqvist & Olsson 1997:31, Simpson 2003:307 och Maher 1997). 19
5.4 Skillnader och likheter mellan män och kvinnors narkotikakarriärer Forskningen gällande individer med en narkotikakarriär har länge fokuserats till män och därmed är forskningen kring kvinnliga narkotikamissbrukare begränsad och har dessutom lagt grunden för könsneutrala teorier om narkotikamissbruk (Lander m.fl. 2009:293, Blomstedt 2008 och Byqvist 1997:32). Män är överrepresenterade bland narkotikamissbrukare såväl nationellt som internationellt, vilket kan förklara varför forskningen enbart har inriktat sig på männens missbruk (Byqvist 1997:32). Först på 1980 talet uppmärksammades kvinnliga narkotikamissbrukare i forskningssammanhang vilket snabbt gav resultat som visade på att män och kvinnor skiljer sig åt i sitt missbruksmönster samt att den behandling som gjorts på manliga missbrukare inte fungerade för kvinnliga narkotikamissbrukare (Blomstedt 2008, Byqvist 1997:32). Detta visar att det finns ett behov av att belysa såväl likheter som skillnader mellan könen för att möjliggöra fungerande behandlingsplaner för både kvinnor och män. Män tenderar att debutera i en narkotikakarriär tidigare än kvinnor. Dessutom är perioden mellan narkotikadebuten och ett utvecklat narkotikamissbruk kortare för kvinnor än män (Socialstyrelsen rapport 2004:119, Kristiansen 2000:30 och Byqvist 1997:33). Studier visar på att män introducerar män så väl som kvinnor till narkotika för första gången. Detta är ännu ett exempel på en könsskillnad gällande narkotikamissbruk (Kristiansen 2000:30, Byqvist 1997:34 och Maher 1997). Beskrivningen och bilden av den narkotikamissbrukande kvinnan skiljer sig från beskrivningen av den narkotikamissbrukande mannen (Lander 2003:197, Blomstedt 2008 och Maher 1997). Mattsson är kritisk till hur narkotikamissbrukande kvinnor har beskrivits inom forskningen i sin studie; I viljan att göra det normala (2005). Bilden av den missbrukande kvinnan visar att missbruket är en konsekvens av de övergrepp som kvinnan tidigare har blivit utsatt för och att de män som funnits i dessa kvinnors liv har till större del spelat en negativ roll. Ofta ses de därför som anledningen till varför kvinnorna hamnar i ett narkotikamissbruk (Mattsson 2005:40). Dessa frågor kommer diskuteras vidare i resultatkapitlet och i den avslutande diskussionen. I samhället finns det en bild av den goda kvinnan, det vill säga hur en kvinna skall och bör vara, vilken är skapad utifrån kulturella normer och värderingar det vill säga genus (Lander 2003:297). Beskrivningen och föreställningen om den narkotikamissbrukande kvinnan skapas i sin tur utifrån denna bild av den goda kvinnan, där dessa missbrukande kvinnor inte anses kunna leva upp till denna bild. Därav beskrivs narkotikamissbrukande kvinnor som dåliga mödrar eftersom det inte anses finnas utrymme för ett gott moderskap i och med ett missbruk (Lander 2003:76). Lander skriver vidare, att förlora sitt/sina barn frivilligt eller med tvång innebär en förlust av legitimiteten som den goda kvinnan (2003:162). En narkotikamissbrukande kvinnan beskrivs även som offer, blivit utsatt 20
för brott och att hon inte har några goda sociala relationer (Blomstedt 2008). Kvinnor har betydligt mer omfattande skuld- och skamkänslor på grund av narkotikamissbruket och söker därför inte hjälp i lika stor utsträckningen som narkotikamissbrukande män. Detta kan därför resultera i att narkotikamissbrukande kvinnor inte uppmärksammas lika mycket i samhället som de narkotikamissbrukande männen (Byqvist 1997:35). Narkotikamissbrukande män beskrivs som knarklangare, bedragare och tjuvar men dock aldrig som de förövare som utsatt de missbrukande kvinnorna för brotten (Blomstedt 2008). Dessa skilda beskrivningar av den narkotikamissbrukande kvinnan och narkotikamissbrukande mannen, gör att den missbrukande kvinnan anses vara mer problematiska än missbrukande män. Detta eftersom narkotikamissbrukande kvinnor anses avvika mer än narkotikamissbrukande män gällande den föreställning som finns av de båda könen (Lander 2003, Lalander 2008:215 och Maher 1997). Orsaken till kvinnors narkotikamissbruk är ofta förknippat med relationer till narkotikamissbrukande män (Andersson 1991:93). I bland annat Landers avhandling Den flygande maran framkommer det att våld och utsatthet är en naturlig del av vardagen för narkotikamissbrukande kvinnor där våldsutövaren ofta är en person kvinnan har en nära relation till (Lander 2003:193). Maher tar upp i sin studie Sexed work att den tidigare litteraturen om narkotikamissbrukande kvinnor valt att fokusera på kvinnors utsatthet för brott framför vilka brott de själva begått (Maher 1997). Maher menar vidare att det har lett till att beskrivningen av den narkotikamissbrukande kvinnan är snedvriden som beroende, passiv och enbart utsatt av mannen (Maher 1997). Andelen missbrukande kvinnor är betydligt lägre än andelen missbrukande män. Erfarenheten av narkotika i Sverige är nära dubbelt så stor bland män jämfört med kvinnor (CAN rapport 98:127 och Socialstyrelsen rapport 2004:119). En nationell undersökning som genomfördes i Sverige 1998 visade att det då fanns cirka 26 000 individer som befann sig i ett narkotikamissbruk, av dessa utgjorde männen tre fjärdedelar och kvinnorna en fjärdedel (Socialstyrelsen rapport 2004:119). 21
6 Metod och material Målsättningen med min uppsats är att jag vill få och förmedla en ökad förståelse för hur narkotikakarriärens process genom livsförloppet fungerar med hjälp av teoretiska verktyg som debut, varaktighet, avslut, vändpunkt, kriminalitet och kön. Denna målsättning styr och påverkar valet av metod och material, vilket presenteras i detta kapitel. Valet att använda en kvalitativ intervjustudie styrdes av att jag utgick från de livshistorieintervjuer som hämtats från forskningsprojektet The Stockholm Boys. Syftet med att jag använder mig av en kvalitativ intervjustudie är att tolka livshistorieintervjuer och försöka finna mönster och variationer i narkotikakarriären. Vidare är min ambition att förklara dessa ur ett livsförloppsperspektiv. En tolkning av de iakttagelser och beskrivningar som gjorts av intervjupersonernas liv kommer att göras (Andersson 1991:41). Tolkningen filtreras genom den teoretiska ramen, ett livsförloppsperspektiv, de teoretiska antaganden som ligger till grund för intervjuerna och min förförståelse. Eftersom huvudsyftet med materialet i projektet är att studera den kriminella karriären genom livsförloppet blev det naturligt för mig att studera narkotikakarriären utifrån liknade kategorier och faser. Därav har jag valt att studera narkotikakarriären i olika faser; debut, varaktighet och avslut, vändpunkter som vanligtvis är de kategorier som används när man studerar kriminella karriärer (Hser m.fl. 2007). Kategorierna var utformade innan intervjustudien påbörjades för att underlätta identifieringen av uttalanden som berör narkotikakarriären. Kategorierna som har använts är; debut, varaktighet, avslut, kriminalitet och kön. Kategorierna har valts utifrån mitt intresse att studera narkotikakarriären likt en kriminell karriär, men även att studera om det funnits en koppling mellan de undersöktas narkotikamissbruk och kriminalitet samt skillnader och likheter mellan kvinnor och mäns narkotikakarriärer. Mitt bidrag har bestått i att jag har transkriberat fyra av de åtta analyserade livshistorieintervjuerna. Den kvalitativa intervjustudien i den föreliggande uppsatsen kommer bestå av kategorisering av intervjuuttalanden ur livshistorieintervjuerna. Kategorisering innebär att begreppsbildningar i textmassan systematiseras (Kvale & Brinkmann 2009:217). Kategorisering har gjorts genom att vissa textsegment har systematiserats till tidigare bestämda begrepp som exempelvis debut, varaktighet, avslut, vändpunkt, kriminalitet och kön. Livshistorieintervjuer ger en möjlighet att på djupet belysa de komplexa processer som sker i en narkotikakarriär. Begreppen reabilitet och validitet härstammar från kvantitativ metodik (Trost 2010:133). Att diskutera uppsatsens trovärdighet passar bättre vid kvalitativ intervjumetodik som i denna aktuella uppsats. För en ökad trovärdighet, är det viktigt att man är medveten om att bedömningar och beslut 22
som görs av den som bearbetar materialet kan komma att påverka resultatet (Kvale & Brinkmann 2009:194). För trovärdighetens skull är det viktigt att tolkarens roll redovisas genom förförståelsen. Min förförståelse utgörs av vem jag är och att mina tidigare kunskaper och erfarenheter påverkar intervjustudien. Min uppfattning om narkotikamissbruk märks tydligt i det inledande stycket av uppsatsen. Där lägger jag fokus på att narkotikamissbruk är ett allvarligt samhällsproblem som dessutom är skadligt för individerna själva. Under skrivandets gång har jag skaffat mig en ny förförståelse men min målsättning att belysa narkotikakarriärens komplexitet och olika faser kvarstår. Jag vill förtydliga att denna uppsats likt andra studier inte är objektiv, kunskap är alltid subjektiv. Livshistorieintervjuerna har genomförts av medarbetare i forskningsprojektet The Stockholm Boys. Jag som uppsatsförfattare har alltså inte deltagit under intervjufasen. Hur detta påverkar resultatet i denna undersökning diskuteras vidare i stycket uppsatsens begränsningar. Livshistorieintervjuerna har genomförts med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 1) som fokuserar på frågor angående individens boende, utbildning, erfarenheter från skolan, anställningar, hälsa, sociala relationer, droganvändning, brottsoffer och erfarenheter från straffrättsliga systemet. Intervjuguiden liknar Laub och Sampsons utformning av intervjumall från studien Shared Beginnings, Divergent Lives (Sarnecki 2010). Intervjuguiden är utformad för semistrukturerade intervjuer vilket innebär att samma frågor ställs till samtliga informanter. För att få så fria svar som möjligt om livshistorien ställs öppna frågor. Följdfrågor har dock ställts när intervjuaren funnit att något bör tydliggöras eller förklaras. Intervjuerna har varierat från 45 minuter till fyra timmar. Intervjuerna har genomförts på platser som informanten själv fått bestämma. Platserna har varierat från informanternas bostad, arbetsplats eller på Stockholms universitet, caféer och restauranger i Stockholmsområdet (Sarnecki 2010). Det är viktigt att vid kvalitativa metoder som intervjuer tänka på att samspelet mellan intervjuaren och den intervjuade påverkar resultatet. Kvalitén kan förändras om intervjupersonen väljer att utesluta viss information vid livshistorieberättelsen (Carlsson 2011). För att det ska vara möjligt att redovisa det empiriska materialet, som består av livshistorieintervjuer på ljudfiler, har dessa transkriberats och är början till en analysisk process av texten (Kvale, Brinkmann 2009:193 194). Att transkribera innebär att man översätter muntlig information till skrift. Översättningen eftersträvar att återspegla den levande samtalsintervjun. Vissa betydande faktorer som ökar förståelsen i den levande samtalsintervjun som ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonlägen försvinner i och med en transkribering (Kvale, Brinkmann 2009:194). 23
Resultatet kommer att redovisas genom utvalda citat som jag enligt intervjustudien anser ökar förståelsen för hur narkotikakarriärens faser fungerar (Kvale 2008:232). De redovisade citaten har valts ut med hjälp av sensitizing concepts, det vill säga vittfamnande begrepp (Andersson 1991:40). Sensitizing concepts innebär att man med bestämda kategorier försöker identifiera textmassa som förklarar eller beskriver de utvalda variablerna vilka är, debut, varaktighet, avslut, vändpunkt, kriminalitet och kön. I de fall då flera informanter beskriver samma kategori på liknade sätt kommer det citat som anses, utifrån min tolkning, vara mest talande och teoretiskt relevant för att öka en förståelse för narkotikakarriären att redovisas. 6.1 Val av informanter Vid valet av informanter gjordes ett strategiskt urval vilket innebär att först väljs vilka variabler som ska undersökas och som är teoretiskt relevant för uppsatsens syfte. Valet av variabler i denna uppsats är narkotikakarriär, debut, varaktighet, avslut, vändpunkter, kriminalitet och kön. Efter att variablerna bestämts eftersöks material som är relevant för studien och möjliggör en undersökning för de valda variablerna (Trost 2010:138). Undersökningspopulationen heter Ungdomar intagna på särskilda ungdomshem. Populationen består av kvinnor och män födda mellan 1969-74 som under tonåren blev placerade på särskilda ungdomshem i Stockholms Län på grund av brottslighet, missbruk och/eller andra sociala problem (Sarnecki 2010). Vid tidpunkten, den 3 februari 2011 då det strategiska urvalet genomfördes hade 24 intervjuer gjorts med individer ur den beskrivna populationen Ungdomar intagna på särskilda ungdomshem. Av dessa 24 intervjuer genomfördes ett strategiskt urval av medarbetare i The Stockholm Boys projektet på åtta intervjuer varav fyra män och fyra kvinnor som utgör uppsatsens empiriska material. Anledningen till att åtta stycken livshistorieintervjuer valdes är för att antalet åtta ansågs rimligt att hantera med hänsyn den angivna tidsramen. Anledningen till varför urvalet utgörs av både kvinnor och män är för att det finns ett intresse att studera likheter och skillnader mellan kvinnor och mäns narkotikakarriär såväl av uppsatsförfattaren och som behovet av kunskap på området. 6.2 Uppsatsens begränsningar Metodologiska begränsningar med den teoretiska ramen, livsförloppsperspektivet, är att processen av narkotikakarriären ofta först blir identifierad efter att den avslutats. Dessa begränsningar beror delvis på logistiska och finansiella svårigheter som uppstår med longitudinella studier som följer samma individer över tid (Hser m.fl. 2007:537). 24