P R O M E M O R I A Datum 2016-02-25 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2015 Finansinspektionen (FI) offentliggör kvartalsvis kapitalkraven för de tio största bankerna och kreditinstituten. I detta dokument redovisas dessa företags kapitalkrav och kapitalbas per utgången av det fjärde kvartalet 2015 inklusive faktiska värden för pelare 2. För alla företag utom två (Landshypotek och Skandiabanken) har Finansinspektionen slutfört 2015 års översyn- och utvärderingsprocess (ÖuP) och därigenom fastställt FI:s kapitalkrav. 1 (11)
1 Totalt kapitalkrav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp) 35 30 Kapitalkonserveringsbuffert 25 20 2 20,2 23,9 0,6 3,0 24,8 0,7 3,0 Kontracykliskt kapitalbuffert Systemriskbuffert Systemrisk i pelare 2 15 0,4 0,5 3,0 3,0 0,4 3 norska bolån 25% riskviktsgolv svenska bolån 10 1,1 2,9 21,6 2,4 1,8 23,8 20,0 27,2 4,9 7,3 17,6 1,3 enligt pelare 2, exkl systemrisk och nuvarande riskviktsgolv Minimikrav på primäroch supplementärkapital Minimikrav på kärnprimärkapital 5 12,4 13,9 3,5 3,5 3,5 3,5 Serie13 enl. 4,5 4,5 4,5 4,5 0 enl. enl enl enl Nordea SEB SHB Swedbank 2 (11)
2 Totalt kapitalkrav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp) 35 * 32,7 30 56,9 25 49,3 16,1 20 19,3 19,2 Kapitalkonserveringsbuffert 15 10 22,3 16,0 26,1 19,0 0,8 28,2 6,5 7,9 1,4 17,0 0,7 5,9 24,5 34,7 5,1 13,5 21,4 Kontracykliskt kapitalbuffertvärde 25% riskviktsgolv svenska bolån enligt pelare 2, exkl nuvarande riskviktsgolv Minimikrav på primäroch supplementärkapital Minimikrav på kärnprimärkapital Serie8 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 5 8,4 enl 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 0 E / T E / T Bruttosoliditet omräknad med riskexponeringsbelopp (Basel 3) enl enl enl Bruttosoliditet (riskexponeringsbelopp) enl enl enl Landshypotek Länsförsäkringar Kommuninvest SEK SBAB Skandiabanken * För att täcka risken för alltför låg bruttosoliditet har FI bedömt att Kommuninvest bör följa en, av Kommuninvest, angiven handlingsplan för att förbättra bruttosoliditen. Diagrammet illustrerar att Kommuninvests kapitalbas (grön stapel) motsvarar ett bruttosoliditetsbaserat kapitalkrav (ljusgrå stapel). 3 (11)
3 krav, fyra storbanker (i procent av riskexponeringsbelopp) 30 25 20 18,6 19,4 Kapitalkonserveringsbuffert 15 15,5 15,7 0,6 3,0 0,7 3,0 Kontracykliskt kapitalbuffert Systemriskbuffert 10 5 0,4 0,5 3,0 3,0 16,5 0,9 1,9 2,2 1,3 18,8 21,2 3,8 5,8 1,9 0,9 24,1 Systemrisk i pelare 2 norska bolån 25% riskviktsgolv svenska bolån enligt pelare 2, exkl systemrisk och nuvarande riskviktsgolv Minimikrav på kärnprimärkapital 4,5 4,5 4,5 4,5 0 krav krav krav krav Nordea SEB SHB Swedbank 4 (11)
4 krav, sex övriga företag (i procent av riskexponeringsbelopp) 35 30 25 46,2 22,6 20 Kapitalkonserveringsbuffert 15 13,4 13,1 11,2 28,6 Kontracykliskt kapitalbuffertriktvärde 10 5 11,1 23,4 21,4 0,8 1,8 4,5 5,3 1,3 0,9 11,6 21,6 0,7 3,9 3,4 9,3 1,3 16,9 25% riskviktsgolv svenska bolån enligt pelare 2, exkl nuvarande riskviktsgolv Minimikrav på kärnprimärkapital 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 0 krav krav krav krav krav krav Landshypotek Länsförsäkringar Kommuninvest SEK SBAB Skandiabanken 5 (11)
5 inom pelare 2, fyra storbanker, exklusive systemrisk och kapitalkrav för svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp) 3,5 3,0 2,9 2,1 1,8 1,1 1,5 0,6 0,4 1,3 0,2 0,0 Övrigt pelare 2 baskrav Pensionsrisk 0,5 0,5 0,0 0,8 0,8 0,5 Nordea SEB SHB Swedbank Ränterisk i bankboken, stress 200 bp Kreditrelaterad koncentrationsrisk 6 (11)
6 inom pelare 2, fyra övriga företag, exklusive kapitalkrav för svenska och norska bolån (i procent av riskexponeringsbelopp) 10 9 8 7,9 7 6 5,9 5 5,1 4 7,3 2,7 1,9 Övrigt pelare 2 baskrav 3 2 0,4 1,7 Pensionsrisk 1 0 1,4 2,7 1,5 0,5 Länsförsäkringar Kommuninvest SEK SBAB Ränterisk i bankboken, stress 200 bp Kreditrelaterad koncentrationsrisk 7 (11)
Tabell 1 Komponenter i de tio företagens kapitalkrav i miljoner kronor Nordea SEB SHB Swedbank Landshypotek Länsförsäkringar Kommuninvest SEK SBAB Skandiabanken Summa Minimikrav pelare 1 (8 %) 105 344 45 667 37 851 31 128 1 514 4 138 525 5 917 3 060 1 599 236 742 Kapitalkonserveringsbuffert ( %) pelare 2, exkl. systemrisk och bolånerelaterat krav Riskviktsgolv bolån Sverige (25 %) Riskviktsgolv bolån Norge (25 %) Kontracykliskt kapitalbuffertvärde ( %) 32 920 14 271 11 828 9727 473 1293 164 1849 956 500 73 982 38 371 10 268 12 033 4876 378 * 712 518 4333 1946 400 * 73 057 15 064 13 714 22 965 28 573 479 3338 - - 6176-90 307 1741 11 1946 4 - - - - - - 3702 5073 2645 2897 2625 189 516 53 483 379 199 15 059 Systemrisk i pelare 2 (2 %) 26 336 11 417 9 463 7 782 - - - - - - 54 997 Systemriskbuffert (3 %) 39 504 17 125 14 194 11 673 - - - - - - 82 496 Överskjutande kapitalkrav enligt Basel I-golv - - - - 1 187 - - - 750-1 937 Totalt kapitalkrav 264 353 115 118 113 177 96 388 4 220 9 997 1 260 12 582 13 266 2 697 633 058 enl Basel I-golv 163 078 79 123 94 833 68 577 4 220 9 847-6 178 13 266-439 122 * För Landshypotek respektive Skandiabanken används schablonbelopp om 2 procent av riskexponeringsbeloppet för pelare 2, exkl. systemrisk och kapitalkrav för svenska och norska bolån då 2015 års samlade kapitalbedömning för dessa företag ännu inte har avslutats. 8 (11)
Beskrivning av beräkningarna Effekterna har uppskattats baserat på till FI inrapporterad data som avser fjärde kvartalet 2015 och beräkningarna rör gruppnivån. en i pelare 2 baseras på FI:s samlade kapitalbedömning år 2015 för alla företag utom Landshypotek och Skandiabanken. Eftersom årets samlade kapitalbedömning ännu inte avslutats för dessa två företag anges schablonvärden för pelare 2 för dessa. Beräkningarna i denna promemoria baseras på till FI inrapporterad data, från de tio företagen, för fjärde kvartalet 2015. Denna rapportering kan skilja sig mellan företagen, vilket exempelvis gäller vinst under innevarande år. Detta innebär att kapitalbasen för de olika företagen i denna promemoria kan vara såväl inklusive som exklusive den vinst som upparbetats under året. 1 Av de tio företagen omfattas åtta av Basel 1-golvet: de fyra storbankerna, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB och SEK. Kommuninvest och Skandiabanken använder inte interna modeller och omfattas därmed inte av golvet. et enligt Basel 1-golvet beskrivs närmare nedan och dess effekter framgår i Finansinspektionens hantering av Basel 1-golvet. 2 Uppskattningen av storleken på de olika komponenterna i kapitalkravet har gjorts enligt följande. i pelare 2, exklusive systemrisk och kapitalkrav för bolån. I detta dokument avspeglar Pelare 2 FI:s samlade kapitalbedömning för varje enskilt företag. et i pelare 2, exklusive kapitalkrav för bolån och systemrisk, illustreras som ett aggregerat värdet i diagram 1 till 4 och uppdelat på fyra olika komponenter i de separata sammanställningarna i diagram 5 och 6. Dessa komponenter är de tre risktyperna kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken, pensionsrisk och övrigt pelare 2 baskrav. Den sista komponenten, övrigt pelare 2 baskrav, omfattar alla övriga kapitalkrav inom pelare 2 som inte redovisas separat. Dessa omfattas än så länge inte av standardiserade och fullt ut gemensamma bedömningsmetoder, vilket är anledningen till de inte specificeras ytterligare i denna promemoria. Här ingår bland annat vissa riskelement inom marknadsrisk och kreditrisk som inte hanteras inom ramen för Pelare 1 samt i vissa fall kapitalkrav för brister i styrning, riskhantering och kontroll. Den andel som ska täckas av kärnprimärkapital bestäms av den fördelning av kapitaltyp enligt pelare 1 (inklusive buffertkraven förutom den kontracykliska kapitalbufferten) som gäller för storbankerna respektive de övriga företagen. 1 Kommuninvest har valt att inte inkludera upparbetad vinst i sin inrapporterade kapitalbas. 2 Promemoria publicerad på fi.se den 18 mars 2014, FI Dnr 13 13990. 9 (11)
Riskviktsgolv för bolån i Sverige. Riskviktsgolvet innebär att den genomsnittliga riskvikten för bolån i Sverige är fastställd till minst 25 procent. Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Sverige. För storbankerna ska dessutom det fulla kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas. för bolån i Norge Finanstilsynet i Norge har infört åtgärder under pelare 1 för bolåneexponeringar, vilka bidrar till högre riskvikter för norska banker. Svenska institut med bolåneexponeringar i Norge ska, istället för att implementera metoderna, hålla kapital under pelare 2 som motsvarar vad pelare 1-kravet skulle ge. Hur stort det tillkommande kapitalkravet blir är individuellt och ska räknas fram av respektive institut i samband med deras interna kapitalutvärdering (IKU), för att läggas till övrigt pelare 2-kapital. Finanstilsynet i Norge har för sina inhemska banker beräknat att riskvikten för bolåneexponeringar kommer uppgå till mellan 20 och 25 procent. För de institut som berörs av åtgärderna som Finanstilsynet i Norge infört, men som inte beräknat sitt faktiska kapitalkrav, använder FI en indikativ riskvikt om 25 procent. Denna kan komma att justeras om instituten utifrån egna beräkningar kan påvisa att den verkliga riskvikten baserad på Finanstilsynets åtgärder är högre eller lägre. Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Norge. För storbankerna ska dessutom det fulla kapitalbehovet för systemrisk på totalt 5 procentenheter beaktas. Systemrisk i pelare 2. 2 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital. Systemriskbuffert. 3 procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp för storbankerna. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital. Kontracyklisk kapitalbuffert. Det svenska respektive norska kontracykliska buffertvärdet om 1 procent har använts i beräkningen. Det företagsspecifika buffertvärdet har uppskattats på basis av inrapporterad data enligt de EUgemensamma instruktionerna för rapportering (COREP). För att beräkna det företagsspecifika buffertvärdet multipliceras andelen berörda kreditexponeringar enligt ovan med det kontracykliska buffertvärdet. Den svenska och norska kontracykliska kapitalbufferten, om 1 procent, tillämpas från och med 13 september 2015 respektive 30 juni 2015. Från och med 27 juni 2016 kommer det kontracykliska kapitalbuffertvärdet för Sverige att uppgå till 1,5 procent medan en höjning, från 1 till 1,5 procent, av det norska kontracykliska kapitalbuffertvärdet kommer att ske 30 juni 2016. 10 (11)
De svenska bankernas kapitalkrav till följd av utländska kontracykliska buffertvärden kommer att inkluderas i analysen i takt med att dessa träder i kraft. I dagsläget finns inget aktivt kontracykliskt buffertvärde skilt från noll i något av EU:s medlemsländer. 3 Kapitalkonserveringsbuffert. procent av totalt riskvägt exponeringsbelopp. Täcks i sin helhet av kärnprimärkapital. Kapitalplaneringsbuffert. I denna promemoria beaktas inte kapitalplaneringsbufferten. Basel 1-golvet. Basel 1-golvet utgör ett krav på att kapitalbasen ska utgöra en viss minsta storlek i kronor räknat. et enligt Basel 1-regelverket är 8 procent av de riskvägda tillgångarna, beräknade enligt samma regelverk. Den lägsta nivån för kapitalbasens storlek enligt golvregeln är 80 procent av detta belopp. Definitionen av kapitalbasen har förändrats i CRR och CRD 4 jämfört med Basel 1-direktiven. en att jämföra med kapitalkravet enligt Basel 1-golvet ska justeras enligt artikel 500.4 i CRR. Justeringen syftar till att neutralisera den påverkan som det förväntade förlustbeloppet, framräknat med den interna modellen för kreditrisk, har på kapitalbasens storlek. I denna promemoria illustreras kapitalbasen utan justering enligt artikel 500.4 i CRR vilket får till följd att den inte, fullt ut, går att jämföra mot Basel 1-golvet. 3 För en översikt över de aktuella kontracykliska buffertvärdena, se Esrb:s hemsida: https://www.esrb.europa.eu/mppa/html/index.en.html 11 (11)