Energigrödor/restprodukter från jordbruket



Relevanta dokument
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

En utlokaliserad energiproduktion

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Att odla SALIX. i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Energiodlare och användare tillsammans

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Förbränning av energigrödor

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogas och miljön fokus på transporter

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Lantbruksbaserad småskalig bioenergi och biomassaproduktion

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Energieffektivisering i växtodling

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

skogsbränsle för klimatet?

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Energihushållning i växtodling

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Bränsleprogrammet tillförsel

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),

Bioenergi och hållbarhet Örebro

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Jordbruk, bioenergi och miljö

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Basprogram Systemteknik

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Marknadsanalys av substrat till biogas

ENERGIGRÄS en kunskapssammanställning

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

Gårdsbaserad biogasproduktion

Allmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Remissyttrande Jo2007/1715. Remissyttrande över Bioenergi från jordbruket en växande resurs SOU 2007:36

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Landsbygdsprogrammet

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Mot horisonten vad finns där? Optimering i dag

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Energiutbyte från åkergrödor

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Småskalig biogasproduktion

Bioenergipotential i Södermanland

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Jämförelse med uppsatta mål

Klimatneutralt jordbruk 2050

Svensk författningssamling

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Slutrapport Rörflen som affärsidé Nya rörflenaffärer

Innehåll

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förutsättningar för nya biobränsleråvaror

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Omvärldsbevakning Sverige. Biogas Syd: politik och stödsystem Högskolan Halmstad: Biogasforskning i Sverige Biogas Väst: Het just nu

Program och hålltider

Transkript:

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter som avrens, halm mm Råvara till biogas (rörflen, halm) Frågeställningar kring växtförädling, odling, skötsel, skörd, logistik, förädling av energigrödor Produktion och användning av drivmedel ingår inte

Områdets plats i Sveriges Energisystem Energigrödor stod för <1 % av den använda bioenergin 2014 Energigrödor/restprodukter från jordbruket bidrar med bränsle till förbränning i stora och små pannor Bidrar med råvara till biogasproduktion Strategiskt viktigt område inför en snabb ökad efterfrågan på bioenergi Areal som inte nyttjas, som ligger i träda eller riskerar att växa igen. Odlas i korta omlopp, kan därför snabbt bytas ut och anpassas till ändrat marknadsbehov Vi kan utnyttja avsevärt mer av restprodukter som halm

Mål för Bränsleprogrammet Tillförsel Att utveckla Lönsamma system för biobränslen från åker utifrån användarens krav på råvaran. Systemen har omfattat etablering, odling, produktion, skörd och logistik. Att utveckla sort- och växtförädling för t.ex. salix och rörflen. Att utveckla teknik för tex skörd, spridning av gödsel liksom gödslingens relevans för produktion av de mest relevanta energigrödorna. 15 antal projekt i programmet Tillförsel. 9 salixprojekt 4 rörflensprojekt 2 projekt har fokuserat på förbehandling av råvara till biogas

Bränsleprogrammet fokuserar på Salix och Rörflen

Varför salix? Flerårig energieffektiv gröda som kan odlas i minst 20-30 år Ger med rätt skötsel och sorter hög avkastning och god ekonomi Kan användas i befintliga värmeverk i mix med skogsbränsle Kan användas i både stora och små värmeanläggningar Kan ge andra miljövinster som att rena mark från kadmium En hektar salix kan ge 45 000-50 000 kwh per år Odlas på ca 10 000 hektar i syd och mellansverge

Varför rörflen? Flerårig energieffektiv gröda som kan odlas i minst 10-15 år Har god vinterhärdighet och hygglig avkastning på de flesta marktyper Vanliga jordbruksmaskiner kan användas vid anläggning och skörd Vårbärgning ger torrt material till bränsle eller strö Grön sommarskörd kan användas som biogasråvara En hektar rörflenvall kan producera ca 15 000-30 000 kwh Odlas på ca 800 hektar i Sverige varav nästan 500 hektar i norra landsändan Skulle kunna odlas på många av landets nedlagda/outnyttjade arealer

Uppnådda resultat salix Växtförädling odling Skörd Bränslekvalitet Växtförädling Genom växtförädling har vi tillgång till toleranta och resistenta salixsorter med hög biomassaproduktion. Byggt upp kunskap som gör att det framtida förädlingsarbetet med att ta fram nya salix sorter går snabbare och görs mer kostnadseffektivt. Odling (etablering, tillväxt, ogräs) Mer kunskap om salixsorters förmåga att konkurrera med ogräs och alternativa metoder att bekämpa ogräs. Mer kunskap kring olika metoder att etablera salix.

Uppnådda resultat salix Växtförädling odling Skörd Bränslekvalitet Skörd Genom teknikutveckling har befintliga och nya skördemaskiner modifierats och utvecklats. Teknik som möjliggör att bränslet kan lagras och naturligt torka, vilket ger ökad leveranssäkerhet och fler kundkategorier. Bränslekvalitet Hur fukthalt och kemiska bränsleegenskaper varierar i ett växande salixbestånd. Hur fukthalt och kemiska egenskaper påverkas av lagring.

Odling Uppnådda resultat rörflen Mer kunskap kring olika metoder att etablera rörflen. Bättre bild vilka skadegörare som kan hota rörflensodlingar. Kunskap om metoder att restaurera åkermark för rörflensodling. Kunskap hur sortmaterial svarar på olika odlingsförhållanden och skötselåtgärder. Förutsättningar för rörflen som biogassubstrat i kombination med andra användningsområden.

Uppnådda resultat förbehandling av råvara till biogas Samlad bild av tillgängliga metoder för förbehandling av lignocellulosarika råvaror. Kunskap om lagringsmetoder av sockerbetor för biogasproduktion.

Omvärlden Forskningen är viktig för att bibehålla kunskap och föra utvecklingen för området framåt. Nuläge Salix som bränsle-svårt att få avsättning Finns lokala fungerande system Rörflen ej kostnadseffektivt som enbart bränsle Rörflen-kombisystem-FoU pågår Omvärlden förändras- Nya marknader för salix i Europa Nya användningsområden för biomassa Vilka händelser i omvärlden berör området? Politik, EU:s-syn på odling av energigrödor på åkermark

Utmaningar Att hitta avsättning för åkerbaserade bränslen Att genom biomassaproduktion hålla mark i bruk inför en framtida ökad efterfrågan på livsmedel Att bibehålla den kunskap vi har byggt upp kring växtförädling, produktion och användning av åkerbränslen EU:s syn på biomassa och dess användning

Prioriterade forskningsfrågorna/ behoven Kostnads- och resurseffektiva bränslekedjor Att utvecklingen styrs ifrån ett kund och samhällsperspektiv Bioenergilösningar för synergier med andra samhällsmål (t.ex. försörjningstrygghet, sysselsättning, miljö) Affärsutveckling för nya marknader för energigrödor och restprodukter

Slutsatser FOI aktiviteter Kostnadseffektiva och hållbara odlings-, skörde- och logistiksystem. Bioenergilösningar för att hålla jordbruksmark i produktion av miljö- och försörjningsskäl. Teknik och metoder som ger kombinerade nyttor. Ökad odlingssäkerhet och produktion. Växtmaterial för olika förhållanden och användningsområden. Metoder för lagring och förbehandling av bränslen. Bränslekvalitet för optimal användning.

Tack!