REGUMMERING AV DÄCK KVALITET, LÖNSAMHET OCH MILJÖVÄNLIGHET

REGUMMERING AV DÄCK KVALITET, LÖNSAMHET OCH MILJÖVÄNLIGHET 1

Kvalitet, lönsamhet och miljövänlighet Innehåll: Förtroende... 3 Tekniska framsteg... 4 Finländskt kunnande... 6 Tillförlitlig kvalitet... 8 Ekonomiskt förnuftigt... 10 Miljövänligt... 12 Framtidsutsikter... 14 Bilagor: Förkortningar och tilläggsuppgifter.. 16 ECE-förordningar för regummering. 17 Varmvulk av person- och paketbilsdäck 18 Förvulk av lastbils- och bussdäck... 19 22

FÖRTROENDE Visste du att man också i flygplanstrafiken använder regummerade däck? I själva verket regummeras hela 95 procent av flygplansdäcken och de regummeras under sin livstid i genomsnitt fem gånger. Förhållandena i vilka flygplansdäcken används är mycket krävande, vilket medför att däcken under regummeringsprocessen bör fylla stränga kvalitetskriterier. Användningen av regummerade däck i vägtrafiken torde vara mera bekant. I föreliggande regummeringspublikation är tyngdpunkten förlagd på person- och paketbildsdäck samt lastbils- och bussdäck, om vilka vi använder benämningarna pe/pa- respektive la/bu-däck. Utöver dessa regummeras även däck till jordschaktnings-, entreprenad- och industribruk. Föregångare I Finland har regummeringen av däck långa traditioner. I den hårda konkurrensen har produkterna och tjänsterna utvecklats efter kundernas behov. Koefficienten för regummering av lastbilsdäck är nämligen hos oss bland de högsta i världen. I återvinningen av däck är vi föregångare även i vidare bemärkelse. Nästan 100 procent av däcken som kasserats samlas in och återanvänds. Däck som inte längre kan regummeras utnyttjas i regel som jordschaktningsmaterial. Det är ekonomiskt ändamålsenligt att regummera kvalitetstommar flera gånger, varvid man med samma stommar kan köra en miljon kilometer utan att behöva pruta på säkerheten. Ur användarens synpunkt är det viktigt att kunna lita på däckens prestanda även under extrema körförhållanden. ECE-förordningarna Inom EU krävs det typgodkännande av pe/pa- och la/bu-däck som regummeras, vilket gäller såväl själva regummeringsprocessen som slutproduktens kvalitet. Regummerade däck testas enligt samma krav som nya däck. Vi vill med denna publikation öka det allmänna förtroendet för regummerade däck. Syftet är att i lättsmält form erbjuda det väsentliga om regummering och ge branschens aktörer argumentationshjälp i frågor som kunderna ställer. Regummeringskvalitet, ekonomiska fördelar och miljö frågor behandlas skilt som egna kapitel. Bildäcksförbundet rf Regummeringssektionen 3

TEKNISKA FRAMSTEG Däcket är en teknisk innovation i ständig utveckling. Tack vare den internationella konkurrensen får vi njuta av allt bättre däck för vart enskilt bruk. Regummeringen utvecklas i takt med däcktillverkningens utveckling. Grundtanken har hela tiden varit densamma: med ny slitbana kan däckstommens bruksålder förlängas. Kvalitetstomme som grund Ett fordonsdäck består i korthet av en stomme och slitbana. Däckstommen planeras att motsvara en viss belastning och prestationsförmåga samt tåla den påfrestning som det ställs inför. Däckets slitbana inverkar centralt på väggreppet och förmedlar mekanisk kraft mellan fordonet och vägytan. Att däckets slitbana slits ut gör inte hela däcket oanvändbart. Särskilt inom den tunga fordonsparken bibehåller de högklassigaste däckstommarna sina egenskaper länge och de kan regummeras under sin livslängd i flera omgångar. Personbilsdäck regummeras endast en gång. EXEMPEL PÅ STRUKTUREN AV ETT LAST- BILSDÄCK Vulkanisering I årtusenden har hjul rullat under olika slag av fordon. Charles Goodyear uppfann vulkaniseringsmetoden år 1839 vilket i betydande omfattning utvidgade användningen av naturgummi. Vulkanisering sker som en följd av samverkan mellan tryck, värme och tid. Sedermera har naturgummit fått olika former av syntetiska gummin vid sin sida. I slutet av 1800-talet ersattes cykelhjulens helgummidäck med luftgummidäck. Efter detta utvecklades däcken i snabb takt för att möta bilindustrins behov. Däckens hållbarhet förbättrades först med en diagonalvävnadsstruktur, senare gick man över i huvudsak till stålradialkonstruktioner. Vid sidan av strukturen har däckens vävnadsmaterial, gummiblandningarna och slitbanemönstren ändrats med tiden. Efter krigen började gummiverkstädernas arbete allt mer övergå från reparering av däck till regummering av dem. Radialdäcken blev allt allmännare och man började övergå från varmvulk av la/bu-däck till förvulk. I varmvulkaniseringen får stommen ett helt nytt lager ovulkat gummi varefter vulkaniseringen i vulkpress formar däckets slitbanemönster på samma sätt som vid tillverkningen av ett nytt däck. I förvulk fogas en förvulkaniserad slitbana till däckstommen med ett mellanlager av gummi, vilket vulkaniseras i en tryckkammare. 4

Bild: Kuva: Vainion Liikenne STRUKTUREN AV ETT PERSONBILSDÄCK 1 1. Slitbana 2. Däckstomme 3. Gördellager 4. Däcksida 5. Kanttråd 6. Innergummi 7. Skyddslager 8. Gummikil 3 6 2 4 7 5 8 5

FINLÄNDSKT KUNNANDE Vi har i vårt land ett gediget kunnande om tillverkning och regummering av däck. Användarna av däck är vana att lita på däckföretagens service och regummeringens kvalitet. I Finland regummeras lastbilsdäck i genomsnitt två gånger medan koefficienten i det övriga Europa oftast stannar under en. Regummering på hög nivå Enligt Bildäcksförbundets statistik regummerades år 2011 över 250 000 däck i Finland. Nyttofordonens andel av mängden var närmare 70 procent. Närmare 70 000 regummerade person/paketbilsdäck framställdes, de flesta som vinterdäck. I Finland säljs årligen uppskattningsvis 3,3 miljoner person- och paketbilsdäck, av vilka 2 3 procent är regummerade. Till lastbilar och bussar säljs nästan 300 000 däck, varav 70 procent är regummerade. De flesta regummeringarna på tunga sidan görs på kundens egna däckstommar även om användningen av utbytesstommar börjar bli allt vanligare. Helhetsservice Regummeringarnas höga nivå i Norden är inte en tillfällighet. Här är man förtrogen med kundernas behov och vintriga specialförhållanden, som regummerarna klarar av med hjälp av god servicenivå och konkurrenskraftiga produkter. Yrkesskicklighet och uppskattning förvärvas genom utbildning och erfarenhet. Samarbetet grundar sig på långvariga kundrelationer. Regummeringsprodukterna har alltid varit lätt tillgängliga, ofta som en del av däckaffärernas helhetsservice. Förutom försäljning av däck sköter däckverkstäderna om mångsidiga monterings-, service- och reparationstjänster. Många däckaffärer sköter också om säsongförvaring av kundernas däck. I problemsituationer kan kunden ringa till ett jourtjänst nummer, varifrån kunden kan få hjälp av företagare som hör till samarbetsnätverket vilken tid på dygnet som helst. REGUMMERINGARNAS ANDEL AV DÄCKMARKNADEN: Pe/pa-däck La/bu-däck Regummering Nytt däck 6

I den internationella jämförelsen är regummeringarnas andel i däckförsäljningen hög speciellt för den tunga fordonsparkens del: I de övriga europeiska länderna är andelen regummerade däck i genomsnitt 40 procent, i hela världen 29 procent. ANDELEN REGUMMERADE DÄCK PÅ TUNGA SIDAN 7 Finland 70 % Sverige 60 % Norge 60 % Tyskland 50 % Europa 40 %

TILLFÖRLITLIG KVALITET Ett kvalitetsmässigt utomordentligt slutresultat uppkommer som en följd av en välavvägd process och flera på varandra följande arbetsmoment. Genom processtyrning övervakas att arbetsmomenten görs regelrätt och att däcket uppfyller kvalitetskraven i varje granskningspunkt. Till en början inspekteras däckstommen okulärt. Samtidigt fastställs i vilken mån däckstommen kan repareras och regummeras med tanke på däckets användningssyfte. I ickeförstörande inspektionsapparater används nyaste laser- och annan informationsteknik för att upptäcka osynliga fel och brister i stommen. Före den sista bearbetningen utförs ännu en omsorgsfull slutinspektion. Individuell uppföljning I regummeringen av däck används för brukssyftet lämpliga slitbanemönster. Kilometerprestanda för ett nytt och regummerat däck är av samma klass, och de sönderslitna lastbilsdäckrester som exempelvis syns på vägkanterna härstammar inte enbart från regummerade däck. Enligt undersökningar som gjorts är det oftast fråga om däckskador, som uppstår såväl på nya däck som på regummerade däck. Varje däck går individuellt igenom regummeringsprocessen, vilket gör att man noggrant kan följa dess användnings- och konditionsuppgifter under hela däckets livslängd. Möjligheten att spåra upp är till nytta i fall som gäller garantier eller skador som hör till produktansvaret. Regummeringsföretagen beviljar garanti för sitt regummeringsarbete. Regummeraren svarar också för däckets stomme, ifall kunden köper ett regummerat däck med stomme. Garanti för kvalitet De av Förenta nationernas EU-ekonomikommission (ECE) uppgjorda regummeringsförordningarna är obligatoriska i alla EU-länder. Av pe/pa-däck som ska regummeras fordras typgodkännande, som gäller såväl regummeringsprocessen som slutproduktens kvalitet. Regummerade däck testas enligt samma krav som gäller för nya däck, vilket påvisas med ett E-märke på däckets ena sida. ECE-förordningarna för regummering presenteras närmare i bilaga 2. Se även regummeringsprocessens beskrivning i bilagorna 3 och 4. EXEMPEL PÅ REGUMMERINGSMÄRKNING 8

TYPGODKÄNNANDET GÄLLER REGUMMERINGSPROCESSENS OCH SLUTPRODUKTENS KVALITET 9

EKONOMISKT FÖRNUFTIGT Regummering av däck är långt ett ekonomiskt val främst för transportföretag. Genom att anlita en sakkunnig däckaffär kan man göra betydliga inbesparingar utan att behöva pruta på säkerhet och pålitlighet. Däckkostnaderna räknas i allmänhet i cent per körd kilometer. TILLÄGGSKILOMETER MED SAMMA DÄCKSTOMME Priset Övriga kostnader 6,4 % Däck 3,1 % Försäkringar 4,3 % Reparation/service 6,3 % Kapitalkostnader 12,0 % LASTBILSTRAFIKENS KOSTNADER: Bränsle 20,6 % Löner 47,4 % Nytt däck 1. regummering 2. regummering km Exempelfiguren åskådliggör regummeringens ekonomiska fördelar. Däckkostnaderna minskar med ca 30 procent ifall däckstommen regummeras två gånger. Antagandet är att det regummerade däcket är till hälften billigare än ett nytt och att man med båda kör lika många kilometer. Däckens andel av transportföretagens totala kostnader har hållit sig vid 3 4 procent delvis till följd av regummering. Källa: Statistikcentralens kostnadsindex 1/2012.. 10 Efterfrågan och utbud Regummeringen av däck är en helt inhemsk industri. Regummerarna marknadsför sina produkter direkt till kunderna eller via återförsäljare. Däck som regummerats utomlands importeras enbart i mindre skala, men i Fjärrran Östern producerade billiga nya däck konkurrerar prismässigt med de finländska regummerade däcken. Tills vidare har de finska regummeringsföretagen kunnat erbjuda sina produkter och tjänster till ett konkurrenskraftigt pris. Regummeringen av nyttofordonens däck hör som en naturlig del till däckaffärernas totala service och kommer även i fortsättningen att hållas på en hög nivå.

11

MILJÖVÄNLIGT Med regummering av däck minskar vi på andelen däckavfall och sparar på de oförnybara naturresurserna. Detta genom att man till regummering behöver väsentligt mindre olja och gummi än till tillverkning av nya däck. Även regummerade däck levereras i slutändan av sin livslängd till återvinning och därmed till ett annat nyttobruk. Regummering av ett lastbilsdäck kräver uppskattningsvis 70 liter mindre olja än tillverkningen av ett helt nytt däck. Till regummering av ett personbilsdäck behövs endast en tredjedel av den mängd olja som åtgår till tillverkningen av ett helt nytt däck. Vid regummering av ett lastbilsdäck inbesparas över 40 kilo gummimaterial och vid regummering av personbilsdäck 4 5 kilo. Ansvarsfull återvinning I Finland kasseras årligen cirka 50 000 ton uttjänta däck. Däckens tillverkare, importörer och regummerare är skyldiga att ombesörja däckåtervinningen enligt producentansvaret. I det av Finsk Däckåtervinning Ab skapade insamlingssystemet är däckens insamlings- och återanvändningsgrad närmare 100 procent. Finansieringen av återvinningen sker genom en återvinningsavgift som konsumenten betalar i samband med anskaffningen av däck. Konsumenten kan returnera sina gamla däck utan 12 avgift till vilken som helst däckförsäljare. Konsumenten har ingen återvinningsskyldighet. En ansvarsfull konsument sköter dock om sina däck med hänsyn taget till däcksäkerhets- och miljöaspekter. Nytt däckliv Däckstommarna återanvänds primärt till regummering eller som material. Däcken utgör ett utomordentligt material bl.a. i bullervallar, vid tjälisolering samt i avfallsplatsers strukturer. Däckgranulat passar utmärkt som fjädringsmaterial på ridmanegers och sportplaners ytskikt. Inom däckåtervinningen pågår en intensiv utveckling av nya återvinningsobjekt för att t.ex. antalet avfallsplatser som stängs blir allt färre. Man har bland annat hittat på en ny användning för sprängmattor så att de fungerar som tillfällig bottenstruktur för skogsvägar. Även användningen av däckbalar i järn- och landsvägars vibrationsskydd har varit synnerligen lovande MÄNGDEN DÄCK SOM INSAMLATS 1996 2011: Däckinsamling 576 410 ton Nyttobruk 529 269 ton Material 95 % /Regummering 3 % /Energi 2 %

DÄCKENS OMLOPPSSCHEMA Tillverkning av däck Försäljning och montering Regummering Användning och service Insamling och behandling Materialåtervinning 13

FRAMTIDSUTSIKTER Regummeringen av däck har en viktig funktion även i framtiden där kvalitetsfrågor, ekonomi och miljö kommer att betonas allt mer. Utöver kilometerprestanda per däck, bör uppmärksamhet fästas även vid däckets rullmotstånd och bränsleförbrukning. Även i däckkostnaderna strävar man att spara förhoppningsvis dock inte på säkerhetens bekostnad. EU-däckmärkning Från och med 1 november, 2012 skall alla nya person-, paket- och lastbilsdäck vara försedda med EU-däckmärkning, vilken inkluderar drivmedelseffektivitet, våtgrepp och utvändig ljudnivå. Med däckmärkningen vill man ge konsumenterna bättre information om däcksäkerhet och däckets miljöpåverkan. Motsvarande EUdäckmärkning krävs av regummerade däck från och med 1 mars, 2016. Efter den tragiska olyckan i Konginkangas (2005) uppgjordes en lista över undersöknings- och utvecklingsbehov för att öka säkerheten i den tunga vägtrafiken. För däckens vidkommande lyfte man fram möjligheten att införa vinterdäckstvång eller större krav på mönsterdjup under vintermånaderna. Därtill föreslogs en studie av felaktiga däcktycks inverkan på köregenskaperna. Enligt Bildäcksförbundets årliga sommardäcksundersökning har andelen dåliga däck minskat, men i biltrafiken finns fortfarande uppskattningsvis 440 000 person- och paketbilar med dåliga däck. Däcktrycket borde kontrolleras regelbundet, ty med riktigt tryck i däcken kan man spara både på naturen och på plånboken. Hållbar utveckling Också bildäck frigör små partiklar i andningsluften, men i däckens gummiblandning har man redan i huvudsak avstått från användningen av PaH-oljor som konstaterats vara hälsovådliga. Det årligen återkommande problemet med gatudamm om vårarna utreds i två olika undersökningsprojekt. I Helsingfors undersöker man om luftkvaliteten kan förbättras genom att begränsa användningen av dubbdäck utan att försämra trafiksäkerheten. Den nya avfallslagen träder i kraft stegvis 2012 2013. Totalrevisionen av avfallslagstiftningen motsvarar tidens anda i avfalls- och miljöpolitiken samt tillgodoser EU-lagstiftningens krav. Målsättningen är att minska mängden avfall och olägenheter samt främja naturtillgångarnas hållbara bruk. Också i framtiden kommer man att återanvända däck i enlighet med avfallshierarkin. 14

15

BILAGA 1. Förkortningar och tilläggsuppgifter Förkortningar Pe = personbil Pa = paketbil La = lastbil Bu = buss Pe/pa-däck = person- och paketbilsdäck La/bu-däck = lastbils- och bussdäck Publikationer och undersökningar Regummering av fordonsdäck (Ismo Räty, 1993) Instruktioner för beviljande av typgodkännande (Bildäcksförbundet, 2003) Däcknormer (The Scandinavian Tire & Rim Organisation, 2012) Säkerhet och forskningsbehov inom den tunga vägtrafiken (Trafik- och kommunikationsministeriet, 2005) Sommardäcksundersökning 1997 2010 (Bildäcksförbundet, 2011) Utveckling av vinterdäckens skick 2001 2010 (Teknologiska forskningscentralen VTT) Vinterdäcksundersökning 2000 2001 (Vägförvaltningen, 2001) Vinterdäcksundersökning 2001 2010 (VTT, 2010) Däcktrycksundersökning (Vägförvaltningen, 2001) Lagar och förordningar Vägtrafiklag och fordonsförordning ECE-förordningar för regummering (ECE 108 ja 109) Bullerförordning ECE 117 Statsrådets beslut om återvinning och behandling av kasserade däck (1246/1995) Statsrådets förordning om ändring av nämnda beslut (583/2004) Lag om ändring av avfallslagen (452/2004) Ny avfallslag (611/2011) Bildäcksförbundets regummeringssektion Markku Haavisto, Rengasmesta Oy Kari Hyppönen, Suomen Euromaster Oy Roope Kemppainen, Scason Oy Jukka Lankolainen, Bridgestone Finland Oy Timo Suni, Lujakumi Oy Teppo Vekka, Pentep Oy Östen Brännäs, Bildäcksförbundet rf Användbara webbadresser www.trafi.fi www.autonrengasliitto.fi www.rengaskierratys.com www.greentyres.com www.bipaver.org 16

BILAGA 2. ECE-förordningar för regummering ECE-förordningarna 108 och 109 är obligatoriska från och med 13.9.2006 inom hela EU. Detta innebär att regummeringar som inte tillverkats enligt förordningarna 108 och/eller 109 inte kan säljas i något EU-land. ECE 108 -förordningen gäller person- och paketbilsdäck medan förordningen 109 gäller lastbils- och bussdäck. Förordningarna förenhetligar kraven som gäller för regummering av däck samt främjar för sin del trafiksäkerheten och miljöskyddet. Typgodkännande enligt ECE-normerna kräver testning av regummerade däck och godkännande av produktionens skriftliga kontroll-/styrsystem som används, dvs. kvalitetssystemet samt därtill ett avtal om tillsynen av produktionens typgodkännande med övervakaren, som antingen är Trafiksäkerhetsverket Trafi eller av Trafi anmäld forskningsanstalt. Kvalitetssystemet grundar sig oftast på ISO 9000 seriens standarder, vilket underlättar beviljandet av godkännande. Av kvalitetssystemet krävs inte certifiering men systemet bör beskriva företagets verksamhet och processtyrning sådana som de är med kunden som utgångs- och slutpunkt. Typgodkännande enligt förordningarna 108 och/eller 109 kan sökas i Finland eller i något annat EU-land. I Finland är Trafiksäkerhetsverket Trafi den godkännande myndigheten. Beviljande av typgodkännande i Finland förutsätter testning av däck i forskningsanstalt som anmälts av Finland. Trafiksäkerhetsverket Trafi får godkänna endast testrapporter från forskningsanstalter som anmälts av Finland, då Trafi behandlar ansökningar om typgodkännande. Detta gäller både första testet och de årliga testerna. Typgodkännande skall ansökas skilt för regummering av personbilsdäck och skilt för lastbilsdäck. Detta innebär, att ifall ett företag regummerar både personbilsdäck och lastbilsdäck, skall en dylik regummerare ansöka om två typgodkännanden. Före beviljande av typgodkännande måste regummeraren testa 5 däck. Av den årliga produktionen måste därefter 0,01 % testas, dock minst 2 däck enligt ECE 109 och minst 5 däck enligt ECE 108. Alla däck måste klara testet. Testet är detsamma, som gäller för typgodkännande av nya däck. En förutsättning för att typgodkännandet hålls i kraft är att testrapporterna regelbundet levereras till Trafiksäkerhetsverket Trafi. Regummeraren förser däcket med ett E-märke, som betecknar att däcket fyller kraven. Därtill bör däcket förses med följande märkning: Retread, regummerarens E-godkännandenummer och produktmärke, tidpunkten för däckets regummering samt eventuella hastighetsklasser. 17

BILAGA 3. Varmvulk av person- och paketbilsdäck Slutinspektion och -behandling Stominspektion och torkning Kratsning Vulkanisering i vulkpress PROCESSTYRNING Påbyggnad Limning 18

BILAGA 4. Förvulk av lastbils- och bussdäck Stominspektion Slutinspektion och -behandling Kratsning Vulkanisering i tryckkammare PROCESSTYRNING Reparation av skador Preparation och påbyggnad av ny slitbana 19

Bildäcksförbundet rf Södra kajen 10, 00130 Helsingfors Telefon 020 595 5000, fax 020 595 5007 www.autonrengasliitto.fi Publikationens namn: Regummering av däck. Kvalitet, lönsamhet och miljövänlighet. Utgivare: Bildäcksförbundet rf Redigering: Jouko Lahti, JL Interaction Tmi Layout: Jari Koski och Painojussit Oy Bilder: Däckbranschens företag och STT-Lehtikuva (s. 1, 2 och 15) Tryck: Painojussit Oy, 6/2012 20