När ledvärken begränsar vardagen

När ledvärken begränsar vardagen ett bakgrundsmaterial om artros Ett material för media framtaget av Recip AB. Faktagranskat av Anne Bergman, Medical Director, Recip Uppdaterad 2004-03-12

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Har du också ont i lederna ibland?...3 Självtest är du i riskzonen för artros?...4 Artros = ledsvikt = värk och stelhet i leden...4 Kvinnor mer drabbade än män...5 Det händer i kroppen vid artros...6 Att leva med artros...7 Några drabbade berättar...9 Visste du att...10 Olika behandlingsalternativ...11 Glukosamin ett kroppseget ämne...13 Glukosamin också ett läkemedel...13 Vetenskapligt visad effekt...14 Kort om Glucosine...16 Pressbilder...17 Studier...17 Mer information...17 Om Recip...17 2

Har du också ont i lederna ibland? Många människor uppfattar värkande och stela leder som en del av det normala åldrandet. Artros är den vanligaste ledsjukdomen och drabbar i synnerhet äldre människor. Typiska symtom är värkande och stela leder som begränsar rörligheten. Det gör att vardagen påverkas för många. Det här bakgrundsmaterialet handlar om artros, vilka som drabbas och hur sjukdomen kan begränsa vardagen. Behandling tas också upp. Genom citat och självtest som finns i detta material kan flera människor känna igen sig. 3

Vid artros är vissa kroppsställningar och aktiviteter besvärliga. Självtest är du i riskzonen för artros? Svarar du ja på flera av nedanstående frågor kan du löpa risk för att drabbas av artros. Svaren kan utgöra grund för en diskussion med din läkare. 1. Har du ont eller känner du dig stel i knälederna eller i andra leder? 2. När du vaknar, eller suttit stilla en stund gör det ont i lederna när du rör på dig? 3. Är du medelålders eller äldre och har din rörlighet minskat med åren? 4. Har du i ditt yrke eller via t ex idrott eller övervikt utsatt dina leder för hård belastning? ja nej ja nej ja nej ja nej 5. Har du haft en ledskada, t ex en meniskskada? ja nej 6. Har du äldre släktingar som har ledbesvär? ja nej Artros = ledsvikt = värk och stelhet i leden Artros kallas också för ledsvikt eller ledförslitning. Man kan säga att artros uppstår på grund av en obalans mellan kraven som ställs på leden och ledens förmåga att leva upp till dessa krav. Artros kan alltså uppstå i en normal led som utsatts för onormala påfrestningar eller genom normal användning av en försvagad led. Följden blir att leden tar skada. Artros utvecklas långsamt och försämring av lederna sker gradvis. Alla kroppens leder kan drabbas. Allra oftast drabbas de yttersta lederna på fingrarna, men det som ställer till störst problem är 4

artros i knän och höfter. Symtomen är smärta, stelhet och försämrad rörlighet i de drabbade lederna. Kvinnor mer drabbade än män Alla kan få artros, men vissa faktorer ökar risken att drabbas. Hög ålder och ärftlighet är några faktorer som förknippas med artros. Man vet också att kvinnor har en ökad risk att utveckla artros jämfört med män, men det är oklart varför. Några orsaker till att kvinnor drabbas oftare än män kan vara biologiska. Kvinnors kroppsbyggnad med mindre muskelmassa kan göra att kvinnor lättare utvecklar ledförslitningar. Unga kvinnor har exempelvis en högre knäskaderisk per idrottstimme än män. Hormonella faktorer kan också inverka och man har till exempel sett att kvinnor drabbas av artros i större utsträckning efter klimakteriet. Andra orsaker till att kvinnor är mer drabbade kan vara arbetsrelaterade. Många verktyg och arbetsställningar är utformade efter männens anatomi. Flera vanliga kvinnoyrken, till exempel inom vård och omsorg, är dessutom fysiskt tunga och krävande. Andra riskfaktorer för artros Förutom hög ålder, ärftlighet och kvinnligt kön ökar risken att drabbas av artros om man har haft en ledskada eller ledsjukdom. Hårt fysiskt arbete under lång tid liksom hård belastning av idrott och övervikt ökar också risken för artros. 5

Det händer i kroppen vid artros Ledytorna i kroppen täcks av ett tunt lager ledbrosk som ska fördela belastningen i leden och göra så att benen i leden rör sig lätt mot varandra. Artros börjar med att ledbrosket blir ojämnt och med tiden också tunnare. Nötning via ben-mot-benkontakt ger ytterligare förändringar i leden. Själva benet i leden blir ofta tjockare vid artros och felställning i leden kan bli resultatet. Belastning på leden kan då upplevas som mycket smärtsam. Då den skadade leden belastas kan ledhinnan som täcker ledytan irriteras. Cirka en fjärdedel av alla patienter med artros har också svullnad och inflammation i den drabbade leden. I sent skede av artros påverkas och förändras ledens alla vävnader på något sätt. 6

Att leva med artros Hos majoriteten av de drabbade orsakar artros endast lindringa besvär, men hos många ger åkomman väsentliga problem i vardagslivet. Enkla sysslor kan vara svåra att klara av och kanske kan man inte sköta sitt arbete eller ägna sig åt de fritidsaktiviteter som man tidigare gjort. 7

För somliga blir symtomen med åren riktigt besvärliga och begränsande i vardagen, särskilt om sjukdomen debuterat tidigt och om flera leder är drabbade. Artros är en kronisk sjukdom, vilket innebär att man tvingas lära sig att leva med de symtom man har. Men även om man har en artros som syns på röntgen är det inte alls säkert att man har besvär. Och även en person med förhållandevis lite artros kan ha tydliga besvär. Varför det är så vet man inte. De symtom som kan förekomma vid knä- och höftledsartros är försämrad rörlighet, och extrema smärtor kan förekomma särskilt vid igångsättning, det vill säga vid rörelse direkt efter vila. Vid artros i fingerlederna gör det ont att bära eller gripa. Ibland kan smärtan vara ihållande dygnet runt. Det ger förstås sänkt livskvalitet. Ryggradsartros kan förorsaka värk som strålar ner i benen, men är betydligt ovanligare än knä- och höftledsartros. 8

Några drabbade berättar Smärtan är svårast efter en tids stillasittande. När man försiktigt rört sig en stund känns det bättre, men belastar man kroppen hårt och länge blir det värre igen. Harriet 70 år Att inte kunna stiga på en buss obehindrat eller att inte kunna ta en promenad i någorlunda rask takt på grund av artrosen känns jobbigt. Sture 58 år Tidigare gjorde det mest ont när jag rörde mig efter vila, men nu har jag vilovärk ibland. Då värker det när jag suttit eller legat still länge och ibland har jag svårt att sova. Marianne 62 år Till en början gjorde det ont i knäna när jag gick ner för trappan, senare även när jag gick upp för trappan. Arne 65 år (knäartros) Oftast är det konstant molvärk, men när det är som värst är det som om någon vrider om en kniv i ryggen på mig. Jag har haft besvären i minst 15 år, men de har tilltagit med åren. Diagnosen fick jag för fyra år sedan. Gunvor 73 år (rygg- och höftledsartros) För mig har det gått så långt att ett ben har blivit lite kortare än det andra. Läkaren säger att det beror på att jag inte har något brosk kvar. Inga 85 år (höftledsartros) 9

Visste du att För personer över 50 år är artros den vanligaste orsaken till ledsmärta. 8 av 10 personer över 50 år har artros i någon led. Artros är vanligen besvärligast när knä- och höftleder drabbas eftersom de bär mycket av kroppens tyngd Artros kallas också för ledsvikt eller ledförslitning. Ledbrosket saknar nerver. Därför är det märkligt att man känner smärta när brosket skadas som vid artros. Röntgenundersökning kan visa om man har artros men det finns inte alltid ett samband mellan hur ont man har och graden av ledsvikt. Artros beräknas vara mer än tio gånger vanligare än reumatoid artrit. Idag utförs ca 15 000 protesoperationer i Sverige där förslitna höft- eller knäleder byts ut. 10

Artrosrelaterade sjukdomar mycket kostsamma Artros räknas som en reumatisk sjukdom. I en rapport från Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Linköping (ref.) uppskattades den totala kostnaden för reumatiska sjukdomar till 36,4 miljarder kronor år 2001. Av dessa svarade de artrosrelaterade sjukdomarna för den näst största posten, ca 35%. Av de totala kostnaderna är merparten, 86%, indirekta kostnader i form av produktionsbortfall och även när det gäller dessa är de artrosrelaterade sjukdomarna den näst största posten. Direkta kostnaderna för slutenvård, öppenvård och läkemedel för de reumatiska sjukdomarna utgör en relativt sett liten andel. Den i särklass högsta kostnaden för slutenvården utgörs av patienter med artrosrelaterade sjukdomar. De höga indirekta kostnaderna för reumatisk sjukdom kan tolkas som att det finns utrymme för att förbättra eller effektivisera dagens behandlingmetoder. Ref. Schmidt A, Husberg M, Bernfort L, Samhällsekonomiska kostnader för reumatiska sjukdomar. CMT Rapport 2003:5. Olika behandlingsalternativ Med rätt kunskap finns det en del man kan göra för att lindra symtomen och bromsa sjukdomsutvecklingen vid artros. 11

Motion ger bättre ledfunktion och lägre vikt En grundpelare i artrosbehandling är att hålla den drabbade leden igång. Lagom belastning och rörelse är bara bra. Musklerna som stabiliserar leden blir starkare, och ledens funktioner upprätthålls. Med rätt träning kan besvären till och med helt försvinna. Promenader, stavgång, cykling, simning och lagom styrketräning är exempel på lämpliga motionsformer. Man får pröva sig fram till en frekvens och intensitet som passar och öka på efter hand som leden blir starkare, och det är bra om man kan få hjälp av en sjukgymnast eller terapeut som kan anpassa träningsschemat. Vissa aktiviteter med häftiga rörelser som belastar lederna hårt, exempelvis bollsporter, bör man undvika. Är man överviktig är det bra med viktminskning. Hjälpmedel som kan vara bra är stödkäpp och skor med stötdämpande sula. Även skoinlägg kan vara bra som avlastning vid knäartros. Läkemedel Glukosamin som nyligen registrerats som läkemedel i Sverige kan ge symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Glukosamin, som är ett kroppseget ämne, behövs för att kroppen ska kunna bilda de större molekyler som finns i bland annat ledvätska och brosk. Flera års erfarenhet tyder på att glukosamin endast ger få och lätta biverkningar. Vid behandling av artros är det vanligt att läkaren rekommenderar smärtstillande preparat, t ex paracetamol. Vid mer besvärande smärta används också starkare smärtlindrande preparat och antiinflammatoriska medel. Läkemedlen botar inte sjukdomen men lindrar smärtan och stelheten. 12

Ledinjektioner Vid knäledsartros ordineras ibland injektioner av kortison eller hyaluron (en substans som temporärt normaliserar ledvätskans sammansättning) direkt in i leden. Det är ett alternativ för patienter som inte klarar att ta eller upplever bristande effekt av tabletter. Operation Vid operation sätts en konstgjord led in i knät eller höften. Detta görs först om artrosen är så långt gången att leden är helt förstörd och ger betydande värk och funktionsnedsättning. En konstgjord led kan fungera i 10 år, ibland upp till 20 år. Glukosamin ett kroppseget ämne Glukosamin är ett kroppseget ämne som bildas från glukos, en sockerart. Det behövs för bildning och underhåll av bland annat brosk och ledvätska, som har stötdämpande och smörjande egenskaper i leden. Glukosamin också ett läkemedel Glukosamin är ett läkemedel och får endast säljas på apotek. Läkemedelsverkets beslut att klassificera glukosamin som ett läkemedel grundar sig bland annat i att substansen visat sig lindra de symtom som är typiska vid artros, det vill säga smärta och stelhet. Att glukosamin är ett läkemedel innebär att Läkemedelsverket också granskat och tagit ställning till dess säkerhet och kvalitet. 13

Glukosamin i läkemedelsform förekommer i olika former. Vanligast är glukosaminsulfat och glukosaminhydroklorid. De läkemedelsprövningar som visar att glukosamin har symtomlindrande effekter vid artros är till övervägande del gjorda med glukosaminsulfat i doser om 1500 mg dagligen, vilket motsvarar 1200 mg rent glukosamin. Vetenskapligt visad effekt Det finns ett flertal studier där effekten av glukosamin har studerats på människa. Effekt och säkerhet har jämförts med placebo (en overksam substans) och med andra smärtstillande läkemedel. En oberoende expertgrupps granskning av 16 placebokontrollerade kliniska studier tyder sammantaget på att glukosamin är såväl effektivt som säkert vid artros. I 13 av dessa studier jämfördes glukosamin med placebo och var signifikant bättre i alla utom en. I fyra studier där glukosamin jämfördes med smärtstillande så kallade NSAID:s glukosamin bättre i två av studierna och likvärdig i två. I alla utom en av dessa studier användes glukosaminsulfat i en daglig dos av 1500 mg. Ett par längre studier har publicerats under senare år, även dessa med glukosaminsulfat som aktiv substans. I båda studierna gavs glukosamin eller placebo till patienter med knäledsartros. Efter tre års uppföljning fann man statistiskt signifikanta skillnader till glukosaminets fördel med avseende på de typiska artrossymtomen smärta och stelhet. Man såg också en mindre uttalad försämring av artrosförändringarna efter tre år hos de patienter som fått 14

glukosaminsulfat (Reginster et al, Lancet 2001, Pavelkà et al Archives of Internal Medicine 2002). Bästa evidensgrad för glukosamin En expertgrupp inom EULAR, The European League against Rheumatism, bestående av drygt 20 reumatologer och ortopeder från olika länder i Europa har haft som uppgift att utarbeta rekommendationer för behandling av knäartros baserat på aktuell vetenskap och experternas egna bedömningar. I dessa rekommendationer i slutet av 2003, får glukosamin bästa evidensgrad, 1A. Det innebär att de medicinska bevisen för glukosamins symtomatiska effekt har ökat. Utifrån expertgruppens bedömning av de olika behandlingsalternativ som finns vid artros, är alltså glukosamin ett av de läkemedel som det finns starkt stöd för i publicerade medicinska artiklar, lika bra som NSAID. Även fysisk träning som behandlingsmetod vid artros bedöms ha samma starka evidensgrad som glukosamin och NSAID. Ref. EULAR Recommendations 2003: an evidence based approach to the management of knee osteoarthritis. Ann Rheum Dis 2003;62:1145-1155. 15

Kort om Glucosine Glucosine är ett nytt glukosaminpreparat som godkändes av Läkemedelsverket den 23 maj 2003. Glucosine innehåller glukosaminsulfat. Figur 3. Glucosine är receptfritt och säljs på apotek. Den rekommenderade doseringen av Glucosine är 1 tablett 3 gånger dagligen. Alternativt kan hela dosen tas vid ett enda tillfälle under dagen. Effekten är långsamt insättande men märks vanligen inom fyra veckor. Därefter bör lägsta möjliga underhållsdos eftersträvas. Glucosine säljs receptfritt på apoteket för egenvård i upp till en månad. Vid längre tids användning bör läkare kontaktas. De biverkningar som rapporterats vid glukosaminanvändning är få och milda, t ex magbesvär, trötthet och huvudvärk. Glucosine skall inte användas om man är överkänslig (allergisk) mot glukosamin eller något av övriga innehållsämnen, inte heller 16

om man är allergisk mot skaldjur, eftersom det verksamma ämnet, glukosamin, utvinns ur skaldjur. Glucosine skall inte användas av personer som är under 18 år. Om man har diabetes bör man rådgöra med läkare före användning av Glucosine och blodsockernivåerna kan behöva kontrolleras oftare i början av behandlingen. Dock har det nyligen publicerats en mindre klinisk studie på patienter med väl tablettbehandlad så kallad åldersdiabetes som tyder på att blodsockernivåerna inte påverkas av glukosamin hos denna typ av patienter. Ref. Scroggie D A, Albright A, Harris M D. The Effect of Glucosamine-Chondroitin Supplementation on Glycosylated Hemoglobin Levels in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus. Arch Intern Med 2003;163:1587-1590. Pressbilder Vill du använda någon av bilderna i detta material gå in på www.recip.se eller kontakta Sophie Ternheim på telefon 08-402 27 59 eller på email: sophie.ternheim@gci.se Studier Towheed et al, Glucosamine therapy for treating osteoarthritis. The Cochrane Library 2002. Reginster JY et al. Long-term effects of glucosamine sulphate on osteoarthritis progression: a randomised, placebo-controlled clinical trial. Lancet 2001;357:251-6. 17

Pavelkà et al. Glucosamine Sulphate use and delay of progression of knee osteoarthritis. Arch Intern Med 2002; 162:2113-2123 Mer information Om du vill ha tillgång till studier och broschyrer kontakta någon av följande personer på Recip: Maria Sparf, produktchef Tel: 08-602 53 24 maria.sparf@recip.se Anne Bergman, Medical Director Tel: 08-602 53 22 anne.bergman@recip.se Adress: Recip AB, Bränningevägen 12, 120 54 ÅRSTA Om Recip Recip är ett svenskt privatägt läkemedelsföretag med egen produktion och utveckling av receptbelagda läkemedel och receptfria egenvårdsprodukter. Recip har också en betydande kontraktsproduktion av läkemedel till andra företag. Recip är Sveriges enda läkemedelsföretag där alla enheter är miljöcertifierade. Företaget har 350 anställda med huvudkontor i Haninge och produktion i Årsta, Höganäs och Strängnäs. Recips produkter säljs i ett 10-tal länder med fokus i Sverige och Norge. För mer information se www.recip.se. 18