Scoutkåren Korsholms Spejare r.f. Historik 1966-1996

Scoutkåren Korsholms Spejare r.f. Historik 1966-1996

Förord Det är ett intressant arbete att skriva historik över Korsholms Spejare. Med hjälp av arkiv och intervjuer pusslar man ihop en bild av det förflutna, som sedan skall hjälpa andra att skapa sig en bild av dåtiden och kanske minnas tillbaka. Den här historiken är en överblick över åren 1966-1996, den innehåller fakta om medlemmar, läger och tävlingar. Vad jag kom att sakna mest när jag gick igenom all fakta jag lyckats samla, var själva människorna. Det mest fascinerande med scoutverksamheten är kanske ändå människorna som är med om att förverkliga alla läger, patrullmöten och andra upptåg. Men undan för undan började jag inse att det är mycket svårt, kanske omöjligt att skriva en historik som berättar om alla människorna i vår kår. För att kunna skriva om människorna måste man själv varit med. Man hittar ingenting om personerna i arkiven. Och dessutom är vi ju så många, och många fler blir det om vi räknar alla som någon gång varit med. Ett verk som berättar om scouterna bakom scoutingen kan med lätthet uppfylla många tusen sidor. Jag behöver bara tänka på mina nuvarande scoutkamrater och allt vi upplevt tillsammans för att helt ge upp tanken. Scoutkåren Korsholms Spejare r.f. 1966-1996 Så i stället för att skriva om alla, så vill jag nu skriva till alla. Hoppas att Du får någonting ut av denna historik, må då vara att den väcker minnen eller att den berättar varför saker och ting blev på detta vis. Scouthälsningar från Kjell Holmberg Denna historik är sammanställd och författad av Kjell Holmberg, i hans anletes svett och hans ögons tårar. Ombrytningen är gjord med PageMaker 6.0 mellan kl. 03.50 och 06.55 på självaste självständighetsdagen, 6. december 1996. Källor: Scouthandboken, Runar Baumert 1954 Välkommen till scouting, Finlands Scouter/Finlands Svenska Scouter 1977 FS arkiv Kårens arkiv Riktiga författare dedikerar alltid sina verk. Därför vill jag dedikera denna skapelse till mina scoutkamrater, som jag räknar som mina allra bästa vänner.

Bakgrunden - en kort överblick över scoutingens historia Scoutingens innehållsrika historia sträcker sig tillbaka till seklets början. I augusti 1907 samlades tjugo pojkar till ett läger på Brownsea Island, en ö i Poole Harbourbukten, England. Dessa gossar var de första scouterna, Boy-Scouts, i världen, och deras ledare Robert Baden-Powell blev sedemera känd som scoutingens grundare. BP blev senare adlad med titeln Lord Baden-Powell of Gilwell. Tack vare BP:s bok Scouting for Boys spreds scoutingen som en löpeld över världen. De första scoutavdelningarna i Finland bildades år 1910 på Åland, i Åbo och Lovisa. Samma år grundades också kårer i bl.a. Vasa och Helsingfors. Men för denna gång var glädjen kort. Den 20. september 1911 utfärdade de ryska myndigheterna ett förbud mot scoutrörelsen. Man uppfattade scoutorganisationerna som ett hot säkerheten. Många scoutkårer upplöste sig, medan andra igen ombildades och fortsatt att fungera med t.ex. idrott som täckmantel. Återigen andra gick under jorden, och flera av dem kom att associeras med skyddskårerna. Efter den ryska marsrevolutionen 1917 tog återigen scoutverksamheten fart. Många nya scoutkårer bildades, och nu började man också organisera sig nationellt. Redan i slutet av maj 1917 bildades Finlands Scoutförbund, som bestod av svenska, finska och fria (tvåspråkiga) scoutbrigaderna. De svenska kårerna i Österbotten bildade år 1919 Österbottens Scoutförbund (ÖSD), som ännu idag existerar i all välmåga. Flickorna hade hela tiden varit med, det förekom tom. blandkårer redan i början på 20-talet. Flickscouterna hade en egen sektion inom svenska scoutbrigaden. Men år 1928 delades brigaden upp i Finlands Svenska Flickscoutförbund (FSFSF) och Finlands Svenska Scoutförbund (FSSF, pojkscoutförbundet). I övrigt hände mycket litet på förbundsnivå, kårerna skötte sig själva, och hade lite samarbete med grannarna. Krigsåren tog ledarkrafterna från i synnerhet pojkkårerna, och verksamheten låg nere. År 1945 grundades i Korsholm Korsholms Scoutklubb. Föreningen upptogs i ÖSD, men år 1949 uteslöts den med motiveringen att verksamheten inte hade någonting med scouting att göra. På femtio- och sextiotalet började förbundet återigen bli aktivt. Det bidrog till att kårer växte upp som svampar ur jorden, överallt i svenskfinland. Inom dåvarande Korsholms Kommun, nämligen Västervik, uppstod på femtiotalet en liten men aktiv kår, Vestervik Scouter. På sextiotalet dog den dock ut. Men nu har vi kommit fram till den tidpunkt då Korsholms Spejares historia tar sin början. Det var så det började Under scoutrörelsens fyra första decennier i vårt land var scoutingen rätt långt något som endast stadsbor sysslade med. Först på femtio- och fram för allt på sextiotalen började kårer uppstå utanför städerna. Inom Korsholms församling väcktes också frågan om att starta en scoutkår. Dåvarande kaplan Lars Sigfrids tillfrågades om han kunde starta en scoutkår. År 1965 startades han tillsammans med dåvarande ungdomsledare i Korsholms församling Börje Holmstrand en patrull. Patrullen bestod av handplockade pojkar från Gamla Vasa. I juni, sommaren 1966 deltog patrullen i stiftets juniorläger på Pörkenäs. De elva pojkarna satte till viss del prägel på hela lägret, för de vann för det mesta alla tävlingar de deltog i och utmärkte sig i allt program som hölls under lägret. Med ett år av patrullverksamhet och ett läger i bakfickan, ansågs tiden mogen för att officiellt bilda en scoutkår. Den 27. december 1966 hölls stiftande möte i Kaplansgården i Gamla Vasa. Vid mötet beslöts att kåren skall kallas Korsholms Spejare och skall vara medlem i Finlands Svenska Scoutförbund. Till kårchef (kc) valdes Lars Sigfrids, till vicekårchef (vkc) och sekreterare (sekr) Börje Holmstrand och till ekonom (ekon) Håkan Klockars. Mötet beslutade vidare att en till patrull skulle startas, och valde de första patrulledarna (pl). Till pl för patrull Ugglorna valdes Anders Kjellberg, till vicepatrulledare (vpl) Johnny Nyström. För patrull Hökarna valdes Mårten Sigfrids till pl och Mikael Nygård till vpl. Scoutkåren Korsholms Spejares ryggrad Medlemmarna och ledarna i Korsholms Spejare har under årens lopp växlat mycket. Sällan har någon person varit med en längre tid, och i synnerhet inte som ledare. Det finns egentligen bara två undantag, nämligen de två som var med och grundade kåren. Dessa två har gett kåren kontinuitet, så att den lyckats överleva ända fram till idag. Prästen Lars Sigfrids (1912-1994), bland scouter kallad Sigge, hade sin scoutbakgrund KFUM:s scouter i Åbo. Redan som barn var han med i scouterna, och under studietiden var han kårchef. Som präst kom Sigge först till Korpo, där han startade en scoutkår. Senare kom han till Ingå, där han startade Ingå Scouter. Kåren i Korpo har för en tid sedan lagt ner sin verksamhet, medan Ingå Scouter idag har ca. 60 medlemmar. När Sigge kom som präst till Korsholms församling var han också med och grundade Korsholms Spejare. Därefter fungerade han som kårchef i många år. Under slutet av sextiotalet var han ibland enda ledaren i kåren, som arrangerade allt från avdelningsmöten till sommarläger. År 1978, när efter att han gått i pension som präst i Korsholms församling, lämnade han också kårchefposten, men inte scoutingen. Ännu

året före sin bortgång syntes han ibland på kårens dubbningar och andra tillställningar. Ungdomsledare Börje Holmstrand hade också scoutbakgrund, innan han var med om att grunda Korsholms Spejare. Under flera års tid var han kårchef och drivande kraft bakom scoutkåren Bergö Tempelväktare. Det var i egenskap av ungdomsledare i Korsholms församling som han tillsammans med Sigge kom att sätta igång en scoutkår i Gamla Vasa. Efter ett tag flyttade han till en ny tjänst i Solf församling, men han förblev aktiv inom kåren. I Solf gick det trögt med scoutingen till att börja med, men 1979 lyckades han starta upp en avdelning. Inom Solf avdelningen fortsatte han ända fram till år 1993, då han gick i pension. Börje har innehaft alla förtroendeuppdrag man kan ha i kåren, allt från vu-ledare till kårchef och ekonom. Åren som gått Under åren 1966-1974 höll kåren till i Gamla Vasa. Ett av de största problemen var till en början att hitta en samlingslokal. Överallt verkade scouterna vara i vägen för andras verksamhet. Till sist upplät församlingen ett rum i kyrkans norra flygel. Scouterna inredde själva sin lya, och när detta var klart inbjöds föräldrarna till invigningsfest. Då ordnades också basar där man sålde prylar som patrullerna själva tillverkat. På grund av sin något märkliga identitet, grundad av Korsholms församling men geografiskt inom Vasa stads gränser, hade Korsholms Spejare det inte lätt att få understöd. Till en början gav Vasa svenska församling ett visst årligt bidrag, men efter en tid försvann även detta stöd. Medlemsavgiften till förbundet var vid denna tid 3 mk. 1967 Den 6. januari hölls kårens första scoutdubbning i Korsholms Kyrka. Med scouter och föräldrar var det sammanlagt över 60 personer på plats. Kåren deltar återigen i pojkläger i Pörkenäs. Efter ytterligare ett år övning i scoutfärdigheter lyckades Korsholms Spejare denna gång vinna alla tävlingar. På självständighetsdagen arrangerades Scouternas femkamp. Deltagarantalet var 17. 1968 Bertil Erickson väljs till vkc. Kåren deltar i Trekampen i friidrott. Grenarna var löpning, kulstötning och längd, tävlingen var uppdelad i fem klasser. Jan Taivassalo lyckades knipa en tredje plats bland 93 deltagare i klass I. Också sammanlagt placerade sig Korsholms Spejare trea av åtta deltagande kårer. Nämnas kan att vår nuvarande kårchef Sven-Erik Franzén vann klass V. På den tiden tävlade han dock för Vasa Korsfarare. 1969 I augusti arrangeras det första egna kårlägret i Köklot. 1974 Gustav Carlsson väljs till vkc 1975 Stefan Holm sekr, Per-Henrik Groop ekon Kåren har 88 medlemmar (18 flickor och 70 pojkar), uppdelade i två avdelningar i Gamla Vasa. 12 personer deltar i en I-hjälp kurs Efter att i ett decennium fungerat i Gamla Vasa var det år 1976 dags att utvidga verksamheten även till andra orter. Smedsby stod först i tur. Den 15. januari 1976 gjordes första försöket att samla ihop en grupp. När ingen kom till det mötet gjordes ett nytt försök därpå följande vecka, och denna gång dök det upp hela 22 personer. Till en början hölls mötena i lågstadiets gymnastiksal, alla grupper samtidigt, eftersom scouterna bara fick en timme per vecka. Undan för undan utökades verksamheten i Smedsby, medan verksamheten i Gamla Vasa mattades av. 1976 Börje väljs åter till vkc. Medlemsantal: 18 + 66 = 84 Kårläger i Tärnaby 17-21. augusti Den 13. oktober införs kåren i föreningsregistret och blir Scoutkåren Korsholms Spejare r.f. Inför registreringen hade stadgarna omarbetats, och dessa omarbetade stadgar är de som gäller ännu idag.

1977 Börje väljs till kårekon. Medlemsantal: 23 + 69 = 92 Verksamheten i Gamla Vasa upphör. Förslaget till kårfana hade godkänts av FS och Partioheraldikot (Scoutheraldikerna. Handarbetslärarinnan Anna Ahlbäck tillverkade fanan, liljan i mässing skänktes av Häggqvists gjuteri i Gamla Vasa och snickare Jarl Nystrand från Björköby färdigställde stången. 10-års jubileum firades genom scoutgudstjänst och invigning av den nya fanan i Gamla Vasa. Fanspikningen ägde rum i sockenstugan i. Kyrkoherde Börje Svenns slog in den första spiken. Mer än 120 personer hade samlats till jubiléet. I juli var det kårläger på Vårdö, Åland. 24 personer var med på det fem dygn långa lägret. Lägret hölls i en beteshage med kor som ständiga gäster om nätterna. En eftermiddag besökte lägerdeltagarna författarinnan Anni Blomqvist, och fick lyssna till hennes livsöden och berättelser om alla de mänskor som besökt henne från olika delar av världen. Det ordnades också en familjefest, med ungefär 75 deltagare. En kort tid hann smedsbyborna husera i en egen lya. Scouterna renoverade upp ett rum i den gamla Anva butiken i Smedsby. Just när renoveringen var klar, åkte scouterna ut på backen igen, och tvingades gå tillbaka till gymnastiksalen på skolan. 1978 Efter 12 år som kårchef och aktiv ledare går Sigge i pension. Börje väljs till ny kc, Ingmar Weckström till vkc och Henrik Hoffman till sekr. Medlemsantal: 29 + 70 = 99 Den 20. januari bildades en avdelning i Helsingby med Åsa Lång och Henrik Lillhannus som drivande krafter. Patrullen samlas i lågstadieskolan Börje, som nu var ungdomsledare i Solf, hade länge försökt få igång scoutverksamhet på orten, men ännu så länge utan resultat. Den 15. september var det dags, då kom sex pojkar till möte. Dessa blev den första patrullen i Solf. Sedan dess har församlingshemmet använts som mötesplats. Genom att Solf avdelningen grundades, var alltså flera församlingar inblandade. Det beslöts att det räcker med en scoutkår inom Korsholms samfällighet. Också i Replot startas en ny avdelning med Anne Ohls som ledare. Som möteslokal används Sockenstugan. Årets kårläger ordnades i Kronvik 28.7-1.8. Lägret hade 20 deltagare. I ÖSD:s styrelse sitter Börje åren 78-79. 1979 Alexander Ale Höglund väljs till kårekon. Medlemsantal: 50 + 41 = 91. På sommaren ordnades läger för scouterna i Äkäslompolo. Programmet bestod av fjällvandringar, bl.a. en nattvandring. Lägret hade 37 deltagare. Det ordnades också ett vargungeläger på Kronvik, med 12 deltagare Kåren ordnade en tvådygns patrulledarutfärd med 15 deltagare. 1980 Henrik Lillhannus väljs till vkc. Medlemsantal: 26 + 49 = 75. När den nya församlingsgården i Smedsby är klar, får Smedsby avdelningen äntligen lämna gymnastiksalen. Scouterna har ett eget rum, samt ett litet förrådsrum på vinden. Den 14-16. mars ordnar kåren sitt första vinterläger på Bergö. Termometern visade varje natt -28 C, och på dagarna var lägret inbäddad i en råkall dimma. Ändå kom det hela 33 deltagare. Solf avdelningen ordnade sommarläger vid Polcirkeln 7-11. augusti, med 18 deltagare. Kåren ordnade en familjesamling med 72 scouter och föräldrar. 1981 Medlemsantal: 22 + 60 = 82. Vinterlägret i Kronvik samlar 30 deltagare. Solf avdelningen far på skidläger i Sverige. Kåren deltar i förbundslägret FiSSc-81med åtta personer. Detta var ett mycket tävlings-aktivt år. Kåren deltog i Sök-o-Finn (fyra lag), FiSSc:s mästerskap i orientering och mångkamp (2 pers) och i ÖSD:s elitpatrulltävling EP-cuppen (två lag). I början på 80-talet upplever Korsholms Spejare en aktivitetstopp. Det finns många aktiva ledare, och också medlemstalet i övrigt ökar kraftigt. Utmärkande för den här perioden är aktivitet på förbundsnivå, främst i och med scouttävlingar. Mest aktiva är syskonen Hoffman och Smedsby avdelningen. Tyvärr är detta också en tid av splittring mellan avdelningarna. Varje avdelning fungerade för sig, och hade knappast något samarbete överhuvudtaget. Denna tendens finns med ända till början av nittiotalet.

1982 Åsa Nybäck väljs till sekr. Medlemsantal: 52 + 59 = 111. Vinterlägret drar 14 deltagare. Solf avdelningen far på skidläger i Sverige. Kåren ordnar två olika sommarläger, med sammanlagt 48 deltagare. 20 scouter hjälper till på ansvarsveckans avslutningsfest Kåren arrangerar en julfest för utvecklingsstörda. Sök-o-Finn (2), Orientering och mångkamp (5), samt EP-cup (4) stod även detta år på programmet. 1983 Till kc väljs Linus Hoffman, medan Börje blir vkc. Medlemsantal: 59 + 74 = 133. Vinterlägret ordnas i Surrvik, Sverige, med 26 deltagare. Kåren ordnar två skidläger i Sverige, med sammanlagt 47 deltagare. Hela 38 personer från kåren deltar i distriktslägret ÖS-83. Dessutom arrangeras ÖS-83 vargungeläger, där vargungar från Korsholms Spejare deltar. För första gången arrangeras nattcykelorienteringen Snarkåpeden. Korsholms Spejare lyckades behålla pomppin genom Thomas Storgård och Leonard Norrgård. I tävlingen deltog ledarlag förutom från Korsholms Spejare också från samtliga fyra vasakårer. 15 scouter deltog i Gemensamt Ansvar basaren. Detta år hade kåren besök av en scout från Maryland, USA. Fem personer deltog i årets scoutparad. Förutom Snarkåpeden hann också kåren med att delta i andra tävlingar: FiSScmästerskapen i orientering och mångkamp (5) och Sök-o-Finn (6). Linus Hoffman väljs in i ÖSD:s styrelse. 1984 Ale Höglund blir kc och Ingeborg Kainlauri väljs till sekr. Medlemsantal: 49 + 56 = 105. Vinterlägret lockade 28 scouter. Solf avdelningen ordnar skidläger i Sverige med 38 deltagare. Snarkåpeden ordnades med 12 deltagare från kåren samt tre deltagare från andra kårer. På årets Gemensamt Ansvar basar hjälpte tre scouter till. Årets stora projekt var att ordna FiSScs mästerskapstävlingar i orientering och mångkamp. Tävlingen ägde rum i Vörå. Som tävlingschef fungerade Linus Hoffman Ingeborg Kainlauri ersätter Linus som medlem i ÖSD:s styrelse. 1985 Ny kc blir Anders Majors och vkc Kjell Wikström. Till sekr väljs Johan Hoffman. Medlemsantal: 38 + 51 = 89. Vinterlägret samlar 36 deltagare. Till finnjamboree MIILU- 85 åker 17 personer. Efter lägret hade kåren besök med home hospitality av två pojkar, en från Australien och en från Mexico. Scouter deltar i EP-tävlingar (såväl i ÖSD:s som i Sydvästra Finlands Scoutdistrikts EPtävlingar), FiSSc-mästerskapen i orientering och mångkamp och FS orienteringsmästerskap. 10 personer åker är med på scoutparad. Kåren ordnar Snarkåped och Venetiansk zykelhajk. Kåren deltar i som vanligt i Gemensamt ansvar basaren. 1986 Medlemsantal: 37 + 49 = 86. Replot avdelningen upphör med verksamheten. 34 scouter deltar i vinterlägret. Ledare deltar i Sök-o-Finn, i FiSScens pl-läger och i FISU-86. Patrull Uttern från Korsholms Spejare vinner årets EP-tävling.

1987 Peter Sandvik blir vald till kc. Medlemsantal: 35 + 46 = 81. Vinterläger med 37 deltagare. Kåren deltar i EP-tävling, Sök-o-Finn och scouttävlingen Kuuden kärpän kierros. Kåren ordnar julgranshjälp och arrangerar Snarkåped samt Gourmethajk KOVA-87. 1988 Till kc väljs Ulla Storm. Medlemsantal: 36 + 44 = 80. Anders Forss och Tomas Järv flyttar över från Smedsby avdelningen och grundar en avdelning i Karperö. Som samlingsplats används lågstadiet i Karperö. I Karperö uppstår så småningom kårens mest använda fasta hajkplats Bergås in. I ÖS-88 på Euran utanför Jakobstad deltog 11 personer från kåren. En patrull från kåren deltar i stiftsjuniorläger på Iniö. Kårens seniorer hade vänbesök med home hospitality av 14 scouter från en italiensk scoutkår. I slutet på 80-talet befinner sig kåren i akut ledarkris. Solfavdelningen fungerar, tack vare ankaret Börje, som också håller styrelseverksamheten vid liv. Däremot är Smedsby avdelningen utan aktiva ledare och upphör i praktiken att fungera. Lösning på problemet blir att 13-åringarna Anders och Tomas startar igång en egen avdelning i Karperö. 1989 Ny vkc blir Anders Forss, till sekreterare väljs Börje. Medlemsantal: 41 + 26 = 67. Kåren arrangerar en första hjälp förläggning i Alskat. Sammanlagt 42 scouter och vargungar avlägger specialmärket I-hjälp. Två skidläger till Sverige ordnas. Sammanlagt 48 deltagare. 1990 Eero Jokela väljs till vkc. Medlemsantal: 33 + 63 = 96. En scoutgrupp som bildats I Petsmo upptas som avdelning I kåren. Som avdelningschef fungerar Ulf Axell. Petsmoborna samlas I det gamla bönehuset. Vinterlägret samlade 15 deltagare. 6 personer deltog I scoutingens 80-årsfest I Helsingfors. I finnjamboreen Tervas-90 deltag tre personer. Dessa tre personer sov ensamma I ett tjugopersoners tält, hade dessutom ett förrådstält, men lyckades ändå få det att bli trångt I tältet. I stiftsjuniorlägret Jonalägret på Pörkenäs deltog 10 scouter. Kåren ordnade en femdygns ödemarksvandring med 7 deltagare. En Mini-EP för patrullscouter ordnades I Karperö. En patrull deltog I ÖSD:s EP-cup I Vasa. Solf avdelningen inviger sitt hajkställe Gläntan. För att få ner priset börjar en scoutmamma sy scoutskjortor åt hela kåren. Gertrud Holmberg syr en hel del över hundra scoutskjortor till kårmedlemmarna. Dessutom syr och trycker hon kårens halsdukar under flera års tid. Det är ett jättejobb, när man betänker att kåren just under den här tiden håller på att expandera enormt. Som om inte scoutskjortor och halsdukar vore nog syr Gertrud också en hel hög vindskydd till kåren. Ungefär trettio blå vindskydd har hittills producerats. 1991 Sven-Erik Franzén blir ny kc, medan Kjell Holmberg tar över sekrposten. Medlemsantal: 48 + 84 = 132. Korsholms Spejare är största kåren I ÖSD. Under en tid hade en del Tölby- och Vikby-bor deltagit I Solf-avdelningen möten. Nu grundas en egen avdelning I Tölby-Vikby. Som ledare fungerar Börje och Jonas Holmstrand samt Fredrik Östman. Tölby-Vikby lågstadieskola fungerar som samlingsutrymme. Karperö avdelningen flyttar från lågstadieskolan till sin nuvarande lya Kappen. Vinterlägret ViLä-91 I Karperö samlar 59 deltagare. 35 personer far till Tammerfors på scoutparad. Årets stora lägersatsning är Harstad -91. Hela 45 scouter åker till Harstad I norra Norge. För att samla ihop pengar ordnar kåren bl.a. våffelförsäljning I Rewell center. Mini-EP 91 ordnas I Solf. Pl-arna deltar också I stora EPn. Under början av nittiotalet börjar avdelningarna allt mera samarbeta. Man ordnar läger, hajker, tävlingar och utfärder tillsammans. Också de nygrundade avdelningarna slipper genast med I gemenskapen. Under denna period är ledarna mycket unga, men

ivriga. Som exempel kan nämnas ViLä med 16-åringar som äldsta lägerledare. Det är också hajkernas tidevarv. Under terminerna är någon I skogen nästan varje helg, det kan ordnas två till tre hajker per termin. 1992 Medlemsantal: 52 + 127 = 179. Korsholms Spejare är största kåren I FiSSc. Och har därefter fortsatt vara det. En ny avdelning startas också I Karkmo, med Anders Borg som ledare. Smedsby avdelningen får tillsammans med Ahjo-Partio hyra en stuga I Smedsby. Scoutkåkin blir Smedsbybornas nya lya. Kåren får äntligen en egen kårtidning: Spejarbladet. Som chefredaktör fungerar Kjell Holmberg. Vinterlägret Norrsken -92 ordnas på Gläntan I Solf. 51 personer deltog. I lägret ÖS-92 I Skrattnäs, Närpes deltar 44 spejare. Karperö-avdelningen ordnar föräldrahajk på Bergås in. Fyra patruller deltar I årets EP-cup. Kåren köper två enorma rysstält. Till ett pris av 4000 mk fick man två 4,7 m x 4,7 m tält, med ståhöjd även I kanterna. Sven-Erik Franzén väljs in I ÖSD:s styrelse. 1993 Anders Forss blir ekon. Medlemsantalet: 69 + 175 = 244. Replot avdelningen startas upp igen. Ledare är Anne Ohls och Mia Lindfors. Sockenstugan fungerar som möteslokal. Petsmo avdelningen utvidgas, nu håller man möten också I Hankmo, I lågstadieskolan. Vinterlägret Windfall -93 ordnas I Karperö. Nära 100 personer deltog. FiSScens pl-läger Brownsea 93 arrangeras I Närpes. 9 ledare och patrulledare från kåren deltog. Från Petsmo-avdelningen deltar 7 personer I EUROCAMP -93 i Danmark Kåren ordnar det egna sommarlägret W-LAX 93 ute på Wärlax. Som granne hade de cirka 100 deltagarna en örnfamilj. I årets EP-tävling i Kristinestad deltar återigen 4 lag. En person deltar i Explorer Belt i Tyskland. 1994 Till hösten blir Mats Holmberg tf. sekr. Medlemsantal: 249 Replot avdelningen utvidgas, så att patrullmöten också hålls i Södra Vallgrund och Björköby. På vinterlägret Wallin -94 kröp termometern ned mot -27 C. Ändå kom ett åttiotal scouter ut i skogen, bl.a. ett helt tält vargungar. Inte en enda förfrysning rapporteras. Däremot en brännskada. På ScoutExpo 94 i april, spänner kåren upp apgångslinor tvärs över över Rewell Center. I samband med detta jippo ordnas dubbning i Trefaldighetskyrkan tillsammans med vasakårerna. 56 personer från kåren deltar i Jeturkasti 94 i Pernå, Västnyland. Vargungarna deltar i Mini-ÖS i Molpe. 15 personer från kåren är med. Detta år ordnar Korsholms Spejare ÖSD:s EP-tävling. 19 av de 25 anmälda lagen deltog. 1995 Mats Holmberg väljs till ordinarie sekr. Till höstterminen efterträdes han av Ville Klemets som blir tf. sekr. Medlemsantal: 277 Vinterlägret Revlin -95 hålls på en holme utanför Replot-landet med 80 deltagare. På sommarlägret Warken -95 deltar 130 personer, varav ca 20 från Hörnefors i Sverige. Årets snarkoped vinns av patrull FN. Sammanlagt deltar 11 patruller. Årets EP arrangerades i Jakobstad. 4 lag deltog. Årets matabackshajk blev succe. Vargungarna i Replot är med om en filminspelning i juni. Finlands Svenska Television gör där barnfilmen Nina.

Statistik För Dig som gillar siffror och annat skoj, här kommer en hög med tabeller, förteckningar och annat krafs. Korsholms Spejares kårchefer och funktionärer Personerna som handhaft diverse uppdrag inom kårens ledning har under åren varit många. Tyvärr saknas tillförlitliga uppgifter från somliga år, men de flesta finns med. årtal kårchef vicekårchef sekreterare ekonom 1967 Lars Sigfrids Börje Holmstrand Börje Holmstrand Håkan Klockars 1968 Lars Sigfrids Bertil Erickson 1969-1973 Saknas uppgifter om övriga poster. Lars Sigfrids fungerade hela tiden som kårchef. 1974 Lars Sigfrids Gustav Carlsson 1975 Lars Sigfrids Gustav Carlsson Stefan Holm Per-Henrik Groop 1976 Lars Sigfrids Börje Holmstrand Lars Sigfrids Per-Henrik Groop 1977 Lars Sigfrids Börje Holmstrand Lars Sigfrids Börje Holmstrand 1978 Börje Holmstrand Ingmar Weckström Henrik Hoffman Börje Holmstrand 1979 Börje Holmstrand Ingmar Weckström Henrik Hoffman Alexander Höglund 1980 Börje Holmstrand Henrik Lillhannus Henrik Hoffman Alexander Höglund 1981 Börje Holmstrand Henrik Hoffman Börje Holmstrand 1982 Börje Holmstrand Åsa Nybäck 1983 Linus Hoffman Börje Holmstrand Åsa Nybäck Börje Holmstrand 1984 Alexander Höglund Börje Holmstrand Ingeborg Kainlauri Börje Holmstrand 1985 Anders Majors Kjell Wikström Johan Hoffman Börje Holmstrand 1986 Anders Majors Johan Hoffman 1987 Peter Sandvik Johan Hoffman 1988 Ulla Storm Johan Hoffman 1989 Ulla Storm Anders Forss Börje Holmstrand Börje Holmstrand 1990 Ulla Storm Eero Jokela Börje Holmstrand Börje Holmstrand 1991 Sven-Erik Franzén Eero Jokela Kjell Holmberg Börje Holmstrand 1992 Sven-Erik Franzén Eero Jokela Kjell Holmberg Börje Holmstrand 1993 Sven-Erik Franzén Eero Jokela Kjell Holmberg Anders Forss 1994 Sven-Erik Franzén Eero Jokela Kjell Holmberg Anders Forss 1995 Sven-Erik Franzén Eero Jokela Mats Holmberg Anders Forss 1996 Sven-Erik Franzén Anne Ohls Kim Berts Anders Forss Utmärkelsetecken En sak som inte Korsholms Spejare hittills har varit speciellt bra på är att anhålla om utmärkelsetecken till sina medlemmar. Men tack vare extra duktiga scouter så har det ändå förekommit att något tecken på tacksamhet har utdelats. Läger 1978 Börje Holmstrand Finlands Scouters förtjänsttecken I järn 1984 Lars Sigfrids Finlands Scouters förjänsttecken I silver Börje Holmstrand Finlands Scouters förjänsttecken I brons 1988 Johan Hoffman Mannerheimsspännet av klass II 1994 Anders Forss Mannerheimsspännet av klass II Kjell Holmberg Mannerheimsspännet av klass II 1995 Anders Forss Tacksamhetstecknet av klass III Lägerverksamhet är en viktig del av scoutverksamheten. Korsholms Spejare har under många år gått in för att arrangera eller delta I minst ett vinterläger och ett sommarläger per år. Här kommer en förteckning över de flesta läger som kåren varit med om. 1966 Pojkläger Pörkenäs 20-24. juni 11 deltagare 1967 Pojkläger Pörkenäs ca. lika många 1969 Första egna kårlägret Köklot augusti 1976 Sommarläger Tärnaby, Sverige17-21. augusti 1977 Sommarläger Vårdö, Åland 15-20. juli 24 1978 Sommarläger Kronvik 28.7-1.8 20 1979 Sommarläger Äkäslompolo 37 Vu-läger Kronvik 12 1980 Vinterläger Bergö 14-16. mars 33 Sommarläger Polcirkeln, Sverige 7-11. 8 18 1981 Vinterläger Kronvik 30 Skidläger Sverige FiSSc -81 Skutviken, Ekenäs 22-27. juni 8 1982 Vinterläger 14 Sommarläger, 2st juli 48 1983 Vinterläger Surrvik, Sverige 26 Skidläger, 2st Sverige 47 ÖS-83 38 ÖS-83 vu-läger 5 1984 Vinterläger 28 Skidläger 38 1985 Miilu 85 17

1986 Vinterläger 34 1987 Vinterläger 37 1988 ÖS-88 Euran, Jakobstad 11 INIÖ -88 Iniö, Åboland juni en patrull 1989 Skidläger, 2 st Sverige 48 1990 Tervas 90 Kannonkoski juli 3 Jonalägret Pörkenäs 10 1991 ViLä Bergås in Karperö mars 59 Harstad -91 Harstad, Norge juli-augusti 45 1992 Norrsken Gläntan, Solf mars 51 ÖS-92 Skrattnäs, Närpes augusti 44 1993 Windfall Koskö nästan 100 Brownsea 93 Skrattnäs, Närpes juni 9 W-LAX 93 Värlax juli-augusti nästan 100 1994 Wallin Smedsby ca 80 Jeturkasti Pernå 45 1995 Revlin Replot ca 80 Warken Replot - Björköby juli ca 130 1996 Vinterläger Petsmo ca 90 Loisto Lappvik, Hangö juli 54 Wigwam vu-läger Molpe augusti över 40 Lite medlemsstatistik medlemmsantal 300 250 200 150 100 50 0 1975 1977 1979 Medlemsantal 1975-1995 1981 1983 1985 årtal Kurvan talar nog för sig 1987 1989 1991 1993 1995 Slutord: 1996 - vad har hänt I år? Hyperaktivitetet fortsätter. Året bjuder på många höjdpunkter, bl.a. vinterläger, FiSSc@Net, Loisto och Wigwam. Vinterlägret ägde rum I Petsmo, och deltagarantalet var ungefär så många som det går att klämma in I en stocklada. Under lägerbålet lyckades vi nämligen klämma ihop oss över 80 personer I den gamla ladan bredvid lägret. Sedan frös ingen så mycket heller. FiSSc@Net är, kan man säga, FM I scoutfärdighet. När det I år var FiSScens tur att arrangera detta, så fick Korsholms Spejare på sin lott att ta hand om en kontroll. 22 spejare ordnade en fågelkontroll nere I Lappvik, på Hangö udd. På Loisto lyckades vi också få ett W-namn* ) på vår matrök. Wankdammen är namnet på den av de båda FiSSc-matrökarna som Anders Forss var matrökschef för. Lägret var väl annars som storläger är mest: tvåvåningstält, ankdamm med fontän, solceller på matsalstaket. Över 50 spejare deltog I Loisto. På vu-lägret Wigwam I Molpe var det indiantéma. Över 30 vargungar var med och paddlade kanot, sköt pilbåge, hade lägerbål och annat skoj. Och sov gjorde ingen! Först nu börjar det märkas att Korsholms Spejare är en riktigt stor kår. Någon är med mest överallt, och hela FiSSc vet vem vi är. Ledarnas gröna STAFF-jackor börjar bli välbekanta för de flesta. Det är väl kanske just ledarna som är förändringen. Till skillnad från för några år sedan har vi nu många ledare I kåren. Dessa ledare har också börjat verka I andra sammanhang än I kåren. Just nu är läget följande: Anders tog över efter Svenna i ÖSD:s styrelse i år. Andy sitter också i FiSSc:s valkommitté och är ordförande i norra UTE-gruppen. Fredrik Östman är sekreterare och Pontus Järv medlem i norra UTEgruppen Ann-Charlotte Helgas sitter i Finlands Scouters vu-grupp. Kjell Holmberg är medlem i FiSScens roverteam och i Pilbågens redaktion. Dessutom är han ansvarig för NordJOIN programmet inom FS. Förutom dessa finns också många fler aktiva, duktiga och fram för allt viktiga ledare och patrulledare i vår stora kår, som alla arbetar tillsammans för kårens bästa. Ett stort tack till dem.

Våra samlingsplatser och hajkplatser. Karkmoborna samlas I Karkmo lågstadieskola. Karperöborna träffas vid Kappen. Kappen är ett gammalt bönehus mitt I Karperö, som kåren hyr för en symbolisk penning. I Kappen finns förutom mötesrum också kårens centrallager. Kappen målades utvändigt vackert spejargul under 95-96. Som hajkplats används Bergås in. På Bergås in finns bl.a. beredningsbord, flaggstång, ett naturligt skithus, och en stocklada som förvaringsutrymme. Ladon flyttades med scoutkraft till stället under 1991. Därutöver finns det på Bergås in oftast massor av (våt) ved! Bergås in ägs av Ingmar Järv, men scouterna får ändå fritt husera där. Stort tack! Petsmo-Hankmo avdelningen håller dels till I gamla bönehuset I Petsmo, och dels I Hankmo lågstadieskola. Avdelningen har också en egen hajkplats på Kvevlax församlings mark. Replot avdelningen har flera samlingsutrymmen. I Replot samlas man I Sockenstugan och I församlingshemmet. Vallgrundborna och Börköbyborna håller sina möten I respektive lågstadieskola. Ända fram till våren 1996 använde Smedsbyscouterna Scoutkåkin som möteslokal och lagerutrymme. Till våren blev scouterna utkängade och håller numera till I gamla bussgaraget/musikcaféet I Korsholms Högstadium. Den nuvarande möteslokalen delar man med vår finskspråkiga grannkår Ahjo-Partio. När det bär ut på hajk är det till Fågelberget man far. Stället ligger på Korsholms församlings mark. Solf avdelningen har I alla tider haft församlingshemmet som bas. Man har på senare tid använt både hobbyrummet I församlingshemmet och Lovisas stuga. Alldeles nyligen har scouterna fått lov att disponera helt fritt över hobbyrummet, och har numera egen nyckel dit. Under vinterns lopp skall Källarin inredas, och kanske renoveras lite. Solf avdelningen har också ett förrådsutrymme I ett uthus. Gläntan är namnet på Solfbornas full-service hajkställe I Söderfjärdsskogen. På stället finns bl.a. utedass och en plåtbarack med den fantasirika benämningen Barackin. Gläntan ligger på Solf församlings mark. Tölby- och Vikbyborna samlas I Tölby-Vikbylågstadium. Men nu börjar man ha fått nog av skolan, så man letar febrilt efter en passlig stuga eller liknande att få flytta till.