Årsrapport Patientnämnden i Östergötland 2012 Patientnämnden arbetar på uppdrag av Landstinget i Östergötland och följande kommuner: Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög. www.lio.se
Innehåll 1. INLEDNING 1 1.1 Patientnämndens uppdrag och ansvarsområde 1 1.2 Ärendehantering 1 2. ÄRENDEN 2012 2 2.1 Ärendeutveckling 3 2.2 Kön/ålderfördelning 3. KONTAKTORSAKER 4 3.1 Vård och behandlingsfrågor 4 3.2 Bemötande och kommunikation 5 3.3 Organisation, regler och resurser 6 4. FÖRDELNING AV ÄRENDEN PER VERKSAMHETSOMRÅDE 7 4.1 Specialiserad vård 7 4.1.1 Akutvård 8 4.1.2 Psykiatrisk vård 8 4.2 Primärvård 9 4.3 Tandvård 9 4.4 Kommunal vård 10 4.5 Ambulanssjukvård och SOS-alarm 10 5. STÖDPERSONSVERKSAMHETEN 11 5.1 Patienters rätt till stödperson 11 5.2 Stödpersonernas bakgrund och uppgifter 11 5.3 Antal uppdrag och stödpersoner 11 5.4 Aktiviteter 11 5.5 Rutiner 12 6. PATIENTNÄMNDEN OCH DESS KANSLI 12 6.1 Sammanträden 12 6.2 Information och återföring 12 6.3 Kompetensutveckling och aktiviteter 13 7. BEDÖMNING AV UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE 13 7.1 Enskilda patientärenden 13 7.2 Stödpersonsverksamheten 14 7.3Kvalitetsarbete och rapportering 14 7.4 Information 14
1. INLEDNING 1. 1 Patientnämndens uppdrag och ansvarsområde Patientnämnden bedriver verksamhet för Östergötlands läns landsting och Östergötlands läns samtliga tretton kommuner som alla har avtal med landstinget. Nämnden har till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom den hälso- och sjukvård som bedrivs av landstinget och kommunerna. Det innebär att privat verksamhet som är kopplad till landstinget eller kommunerna genom vårdavtal eller motsvarande ingår i nämndens ansvarsområde. Uppdraget gäller också den tandvård som landstinget bedriver och som finansieras helt eller delvis enligt tandvårdslagen. Uppdraget regleras i Lagen om patientnämndverksamhet m.m. (1998:1 656) samt i ett reglemente fastställt av landstingsfullmäktige. Patientnämndens kansli ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter, rapportera iakttagelser och avvikelser till vårdgivare och vårdenheter och därigenom bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Kansliet har också uppgiften att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till de patienter som önskar och som vårdas enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1 128) eller Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1 129). Stödperson ska också utses till patient som tvångsvårdas enligt smittskyddslagen (2004:168). Nämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet (lag 2010:670, 2 ) samt uppmärksamma Socialstyrelsen på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn och varje år lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheten. Erfarenheter från nämndens arbete ska också återföras till landstingsstyrelsen och till hälsooch sjukvårdsnämnden. Patientnämnden är en från vården fristående nämnd som utses av landstingsfullmäktige. Nämnden har inga disciplinära befogenheter. Kansliet ska fungera som en objektiv instans för kontakt med både patienter och personal. Kansliet har inte befogenhet att göra medicinska bedömningar. 1.2 Ärendehantering Ett ärende anmäls av patienten själv (64 %) eller närstående (35 %). Även vårdpersonal kan initiera ett ärende hos patientnämnden vilket förekommer i några fall. Ärenden kan inkomma till patientnämndens kansli per telefon, i form av brev, eller e-post. Under 2012 har 78 procent av alla registrerade ärenden inletts med telefonsamtal. Många samtal gällde endast rådgivning och kort information/ hänvisning. Patienter eller närstående har fått information om vilka rättigheter de har och vart de kan vända sig för att själva reda ut sina problem. Cirka 10 procent av telefonsamtalen registrerades inte som ärenden. 1
17 procent av de registrerade ärendena inkom med e-post och 5 procent med vanlig post. Ytterligare ca 115 e-postbrev har mottagits och besvarats, men inte registrerats som ärende då personen som mejlat inte uppgivit tillräcklig information eller personuppgifter och aldrig återkommit efter begäran om ytterligare information eller kontakt. Några få personer har träffat en handläggare vid personligt besök t.ex. då det funnits behov av tolk. Handläggaren förmedlar kontakt med vården när så önskas. Många ärenden kan redas ut snabbt och klaras av med ett antal telefonkontakter. I de fall då anmälaren inte själv kan eller vill ta direktkontakt har handläggare förmedlat patientens synpunkter till verksamhetsansvarig. I de fall som ärenden inkommer skriftligt till kansliet skickas de tillsammans med en begäran om yttrande till berörd verksamhetschef eller motsvarande. I 64 procent av de registrerade klagomålen/synpunkterna har kontakt tagits med vården och muntlig eller skriftlig kommentar/ yttrande har begärts in från verksamhetsansvarig. De flesta vårdenheter svarar snabbt och beklagar det inträffade, förklarar och försöker ställa till rätta. Ibland erbjuds tid för läkarbesök eller samtal. Det förekommer även att företrädare för vården är helt oförstående och tillbakavisar anmälarens klagomål. Under året har det varit flera vårdenheter som konsekvent trots flera påminnelser inte inkommit med svar till patientnämndens kansli. Personer som vänder sig till patientnämnden har ofta förlorat sitt förtroende för vården. Genom att begära yttrande från den enhet patienten har klagomål på finns det möjlighet för verksamheten att återupprätta förtroendet. Att inte svara på patientens frågor och synpunkter upplevs som respektlöst av personen som gjort anmälan. Ett ärende avser en patient och ärendets karaktär och anmälarens önskemål har styrt handläggningen. Samtliga ärenden diarieförs och registreras i landstingets avvikelsesystem Synergi i en särskild modul för patientnämndens kansli. 2. ÄRENDEN 2012 2.1 Ärendeutveckling Patientnämndens kansli har under året handlagt 1084 ärenden. En ökning med 6 procent jämfört med föregående år då antal ärenden var 1021. Majoriteten av ärendena avsåg hälso- och sjukvård, 35 ärenden tandvård, 32 ärenden kommunal vård och 24 övriga 2
Ärendeutveckling 2008-2012 Ärendeutveckling 1200 1000 840 940 1021 1084 800 660 600 Ärendeutveckling 400 200 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Antalet ärenden och kontakter med patientnämnden har under 2012 varit få i förhållande till alla de besök och kontakter som sker dagligen i vården. I relation till länets befolkning uppgick ärendena till 2,5 per 1000 innevånare. Sett ur den enskildes perspektiv som i en utsatt situation råkar ut för en felbehandling eller ett felaktigt bemötande är det dock alltid angeläget att uppmärksamma händelsen. 2.2. Kön/åldersfördelning ärenden Det är betydligt fler kvinnor än män som vänder sig till patientnämndens kansli. Fördelningen är 64 procent kvinnor och 36 procent män. Andelen kvinnorna som kontaktat nämndens kansli har ökat ytterligare något under 2012. ( 3 %) Fördelning av ärenden på ålder och kön 120 100 80 60 40 Kvinna Man 20 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100-109 3
3. KONTAKTORSAKER De som har kontaktat patientnämnden har ofta angett som skäl att andra inte ska behöva råka ut för samma sak. De flesta ärenden har handlat om vård och behandling. Många patienter hr önskat att få ett förtydligande och en ursäkt i de fall de har känt sig kränkta och felaktigt bemötta. Kontakterna kan också gälla brister i organisationen och rutiner. I flera fall har man uppmanats av vårdpersonal att ta kontakt. Klassificeringen av ärenden görs under tre huvudrubriker (kontaktorsaker/problemområden) som är nationellt framtagna av patientnämnderna i landet. 1. Vård och behandlingsfrågor 2. Bemötande och kommunikation 3. Organisation och resurser Under varje rubrik finns ett antal mer detaljerade underrubriker. Ett ärende kan innehålla flera kontaktorsaker/underrubriker. 3.1 Vård och behandlingsfrågor Dessa ärenden utgjorde som tidigare år den största kontaktorsaken och ökade till 52 procent (46 % 2011). Det handlade främst om utebliven eller felaktig behandling, komplikationer i samband med behandling eller att man fått en försenad eller felaktig diagnos. Många patienter har haft synpunkter på bristande initiativ till vård eller behandlingsalternativ. I många av dessa ärenden har handläggare bl.a. hjälpt patienten att få en kommunikation med berörd klinik. Man har fått utförligare information samt även möjlighet att själv ge upplysningar och ställa frågor. Hjälpen har i flera fall lett till utökade undersökningar och möjlighet till en ny bedömning. Synpunkter på medicinering har ökat sedan föregående år med 3 procent och är nu 13 procent av alla ärenden. Som tidigare år är ett vanligt klagomål att läkemedel som man behandlats med i många år satts ut eller bytts ut oftast utan förklaring. Det gäller framförallt smärtstillande läkemedel och psykofarmaka. I många fall är det också en otydlighet i vem som har huvudansvaret för patientens medicinering. Några patienter har också haft synpunkter på att läkemedel de tidigare behandlats med för Age-related Macular Degeneration (AMD) ersatts med betydligt billigare läkemedel trots att Läkemedelsverket avrått från detta. Patienterna har känt stor oro för biverkningar och besvikelse över att, tvingas bli försökskaniner för att spara pengar kortsiktigt åt landstinget. Nio patienter med Ehlers-Danlos syndrom (EDS) och tio med myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndromes (ME/CFS) så kallade sällsynta diagnoser (färre än 100 patienter per miljon innevånare) har kontaktat patientnämndens kansli för att få hjälp då de upplever att primärvården som har ansvar för dessa patienter inte har tillräckliga kunskaper om sjukdomarna. Önskemål från dessa patienter är att det ska finnas team i landstinget, med kunskaper om deras respektive sjukdom, att vända sig till. Det finns i flera andra landsting. 4
Många patienter (62 ärenden) har även under 2012 haft klagomål på remisshanteringen. I de flesta fall handlar det om avvisade remisser. Många patienter har inte heller fått information om att remissen avvisats eller någon förklaring till varför den avvisades. Det är också i likhet med föregående år fortfarande många patienter som inte får remissbekräftelse från mottagande klinik och information om att kallelse kommer att skickas inom en viss tid. 3.2 Bemötande och kommunikation Ärenden som handlade om bemötande, kränkande behandling, bristande information och bristande samverkan med patient/ närstående har minskat totalt för andra året i rad och omfattar 19 procent av alla ärenden. Bemötandeärenden har ökat med åtta ärenden jämfört med 2011 medan brister i information och kommunikation minskat med 67 ärenden. Stora könsskillnader har uppmärksammats i bemötandeärenden. Det är dubbelt så många kvinnor som män som känner sig illa bemötta och att deras symptom inte tas på allvar. Några patienter har uppgivit att de känt sig illa bemötta då läkaren tycks ha haft sin uppfattning klar utan att lyssna till vad patienten själv sagt. Flera fall av allvarlig sjukdom har upptäckts för sent för att läkare eller annan personal inte lyssnat på patienten trots att man vid upprepade tillfällen uttryckt oro. Brister i information mellan enheterna har skapat problem både för patienter och anhöriga. Det förekommer bl.a. mellan akutmottagningar och primärvård. Många samtal och missförstånd hade enligt patienten/närstående kunnat undvikas om man haft bättre rutiner och hållit vad man lovat gentemot patienten. Många patienter saknade en fast läkarkontakt och upplevde bekymmer när olika läkare gav olika besked. Detta gäller fram för allt primärvården. Några patienter har haft klagomål om läkares bristande kunskaper i svenska och anger att det medfört komplikationer för patienten. Totalt utgör dessa ärenden mindre än en procent. Det är patientens redogörelse som avgör vilket område ärendet registreras på men handläggarna kan dock identifiera att många fler ärenden borde vara registrerade på Bemötande och kommunikation. I många ärenden framkommer bristande information till patienterna som kan leda till missförstånd och att patienten känner sig felbehandlad. 3.3 Organisation, regler och resurser Denna grupp är den näst största med 417 ärenden (27 %), en minskning med 3 procent sedan föregående år. Dessa ärenden handlade om att patienter upplevde svårigheter att komma i kontakt med vårdgivaren, väntetider, journalfrågor/intyg och valfrihet/garantier. Att hitta rätt i vårdens organisation upplevs problematiskt för många patienter och närstående. För den enskilde kan det vara svårt att förstå olika begrepp som primärvård, specialiserad vård, högspecialiserad vård och kommunal hälso- och sjukvård. Vad som är vårdval, valfrihetsvård och vårdgaranti är inte känt för alla eller vilka regler som gäller för så kallad second opinion eller förnyad medicinsk bedömning. Landstingets tolkning av reglerna 5
upplevs ibland som otydliga och dessutom inte tillräckligt kända i verksamheten vilket skapar problem även för vårdpersonalen. Flera patienter har framfört synpunkter på att när de har önskemål om förnyad medicinsk bedömning så tas beslut om detta på den klinik som patienten har klagomål på. Kostnaden för en bedömning och eventuell åtgärd i annat landsting belastar remitterande klinik vilket patienten upplever som en orsak till att kliniken inte är villig att skriva en utomlänsremiss. Antalet ärenden som har handlade om tillgänglighet och väntetid är 130 vilket utgör 12 procent av alla ärenden. Det är framförallt vissa specialistkliniker som haft problem att ge patienten tid inom vårdgarantin. Många kvinnor har haft synpunkter på väntetiden för mammografi/punktion vid misstänkta knutor i brösten. Flera patienter med diagnos bröstcancer har också haft klagomål angående långdragen utredningsprocess. Patientnämnden har medverkat till att patienter har erbjudits mammografi och/eller punktion i andra landsting samt haft en dialog med ansvariga och chefläkare för att uppmärksamma problemet. Det är fortfarande problem att få kontakt med vårdenheter via telefon enligt många patienter. Främst äldre personer har klagomål på att man inte får prata med en levande människa utan möts av beskedet att telefonkön är full och hänvisas att återkomma nästkommande dag Flera patienter har klagat på att man inte får svar när man skickar e-post eller brev till klinikbrevlådorna eller direkt till verksamhetschefer eller enskilda läkare. Många patienter har ringt eller mejlat om problem med att få kopior på sin journal eller frågor kring spärr av journalen. Dessa kontakter har i allmänhet inte registrerats som ärende utan hänvisats till t.ex. personuppgiftsombudet. De patienter som kontaktat kansliet för att få information om hur man anmäler en händelse till Socialstyrelsens enskilda klagomål eller till Patientförsäkringen, LÖF har ofta fått hjälp av handläggarna att kontakta vården. En kontakt som ibland leder till att man får svar på sina frågor och eventuella missuppfattningar reds ut som gör att patienten avstår från anmälan. Vid händelser där patientsäkerheten inte varit tillfredsställande kontaktas ibland chefläkare för ställningstagande till anmälan enligt Lex Maria. Antal ärenden Lex Maria Patientförsäkringen - Socialstyrelsen i Östergötland 2011 och 2012 6
4 FÖRDELNING AV ÄRENDEN PER VERKSAMHETSOMRÅDE Fördelning av ärenden på centrumnivå 2011-2012 NSÖ NSC CKOC NSV SC HMC BKC NIF DC FTV KOM Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i centrala Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Närsjukvården i västra Östergötland Sinnescentrum Hjärt- och medicincentrum Barn- och kvinnocentrum Närsjukvården i Finspång Diagnostikcentrum Folktandvården Kommunal sjukvård I externa vårdenheter ingår Aleris ortopedi, kirurgi och gynekologi, Capio psykiatri, Psykiatripartners, Medicinskt centrum i Linköping, ambulanssjukvården och SOS-alarm. Externa vårdcentraler är totalt nio stycken; tre i Linköping, fem i Norrköping och en i Söderköping. 4.1 Specialiserad vård Specialistsjukvården hade flest ärenden men har minskat jämfört med 2011. Totalt inkom 670 ärenden avseende vård på länets sjukhus och specialistmottagningar. De utgjorde 61 procent av den totala ärendemängden. Diagnostik och behandlingsärenden var vanligast med 242 ärenden. Vissa ärenden har handlat om problem som enligt patienten borde ha kunnat undvikas om vården samarbetat bättre och tagit tillvara på varandras kompetenser och 7
samarbetat kring patienten. Specialisering innebär ibland bristande helhetssyn, vilket framförallt påpekats av anhöriga till äldre - äldre och multisjuka patienter. Flera patienter har framfört synpunkter på att specialistvården remitterar tillbaka till primärvården för att de i sin tur ska remittera patienten vidare till annan specialistklinik istället för att skicka remissen direkt. Kliniker som har minskat sina ärenden 2012: Ortopedklinkerna är de enskilda kliniker som hade störst andel ärenden, 78 ärenden, en minskning jämfört med 2011 då de hade 107 ärenden. Kirurgen som kommer på andra plats hade också färre ärenden, 57 ärende jämfört med 80 ärenden 2011. Psykiatriska klinikerna som hade 63 ärenden jämfört med 95 ärenden 2011. Hand och plastikkirurg klinken som hade 17 ärenden jämfört med 24 ärenden 2011. Öronklinkerna som hade 12 ärenden jämfört med 19 ärenden 2011 Kliniker som har ökat sina ärenden är: Akutklinikerna ökade till 70 ärenden från 60 ärenden 2011 Neurologiska kliniken ökade till 36 ärenden från 28 ärenden 2011. Ärenden på neurologiska kliniken handlar i stort sett bara om svårigheter att få kontakt med läkare på telefon eller få tid för återbesök. Övriga klinker har endast små förändringar. 4.1.1 Akutvård Antalet ärenden på akutmottagningarna har ökat. Ökningen är störst på Universitetssjukhuset jämfört med föregående år men Vrinnevisjukhuset har flest klagomål. Det är nästan dubbelt så många klagomål på bemötande och kommunikation på akutmottagningarna jämfört med landstinget som helhet. Flest ärenden gällde vård och behandling. 4.1.2 Psykiatrisk vård Klagomålen på psykiatriska vården har minskat kraftigt. Den största minskningen har skett inom NSÖ, från 39 ärenden 2011 till 23 ärenden i år. Det var flest klagomål på diagnostik och behandling följt av klagomål angående medicinering och bemötande. Antal ärende som gällde Capio psykiatri har däremot ökat från 11 ärenden 2011 till 17 ärenden 2012. Klagomål som gällde läkemedel är ofta kopplade till bemötande. Patienterna upplevde att de inte blev tagna på allvar, att de inte blev lyssnade på, de fråntogs läkemedel på felaktiga grunder och nedtrappning eller utsättande av mediciner har inte skett på ett, enligt patienten, bra sätt. Det har förekommit flera ärenden där patienter med neuropsykiatriska diagnoser känt sig kränkta och misstänkliggjorda främst när det gäller rutiner kring drogtester. 8
4.2 Primärvården Klagomålen på primärvården har ökat. Under 2012 var det 321 ärenden (29 %) som gällde primärvård, vilket är 5 procent mer än föregående år. Primärvården i östra länsdelen (NSÖ och privata vårdcentraler) har ökat mest och har flest ärenden totalt i förhållande till listade patienter. Det är ingen skillnad mellan landstingsdrivna eller privata vårdcentraler. Det är mest klagomål på vård och behandling. Många klagomål handlar om brist på läkarkontinuitet. I östra länsdelen är klagomålen på bemötande och kommunikation högre än de övriga länsdelarna. Kontaktorsaker fördelade på länsdelar Västra länsdelen Centrala länsdelen Östra länsdelen Flera patienter har klagat på att man blir ombedd att byta vårdcentral när man har synpunkter eller klagomål på vården. Klagomål på tillgänglighet finns till exempel när patienter önskar kontakt för förnyelse av recept eller för rådfrågning om läkemedelsbehandling. Patienterna får löfte av sjuksköterska att läkaren ska ringa upp men det sker inte. Fler patienter med kronisk sjukdom har haft klagomål på svårigheten att få återbesök till läkare. 4.3 Tandvård Folktandvården och specialisttandvården har haft 35 ärenden, en minskning med 4 ärenden jämfört med 2011. Av dessa ärenden har förtroendetandläkaren kontaktats i 20 ärenden. Klagomål angående tandvårdsavgifter utgör 50 procent av antalet inkomna ärenden. I övrigt handlar klagomålen om upplevda brister i information och synpunkter på nödvändigheten av vissa ingrepp, det sistnämnda är ofta kopplat till att patienten får betala för något man upplever som onödigt. 9
4.4 Kommunal vård Kommunal vård avser den hälso- och sjukvård som kommunerna ansvarar för enligt hälsooch sjukvårdslagen. Vården bedrivs vid vård och omsorgsboende. Nya avtal om patientnämndsverksamhet har tecknats från årsskiftet 2011-2012 med samtliga kommuner utom Norrköpings kommun där nytt avtal tecknats tidigare under 2011. Antal kommunärenden var få men har ökat från 18 ärenden 2011 till 32 ärenden under 2012. Majoritet av ärenden gäller Linköping, 15 ärenden och Norrköping, 10 ärenden. Övriga kommuner har enstaka eller inga ärenden alls. Även nationellt är det få ärenden från kommunerna till patientnämnderna. Orsaken till att det är få ärenden är troligen flera, dels att det är okänt att patientnämnden är till även för kommunerna, dels att de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna hanterar problemen på ett bra sätt. Dessutom är det ofta så att läkare är involverade när det gäller klagomål på läkemedelsbehandling och dessa ärenden registreras då på landstinget. I de flesta fall stod de boendes anhöriga för anmälningarna. Klagomål på omvårdnad och medicinering var vanligast. Behandlingsärenden avsåg i allmänhet bristande initiativ till behandling av upplevda krämpor. Patientnämndens kansli har mottagit ett flertal samtal angående biståndshandläggning gällande äldreomsorgen samt LSS. Dessa ärenden ligger inte inom patientnämndens ansvarsområde och har hänvisats till Socialtjänsten i respektive kommun utan att ha registrerats som ärende. Några ärenden som gällt skolhälsovården har också inkommit. Då den verksamheten lyder under skollagen har inte dessa ärenden registrerats. I 4 kapitlet 7 skollagen (2010:800) framgår att om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I några landsting hanterat patientnämnderna dessa ärenden då det enligt svar från Socialdepartementet, på en skrivelse från patientnämndernas nationella nätverk, inte finns något hinder från att ta sig an ärenden gällande skolhälsovård. Utifrån det kommunala självstyret, som ger landstingen, regionerna och kommunerna rätt att prioritera på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser så är det upp till huvudmännen att avgöra om denna del av den kommunala verksamheten faller inom ramen för patientnämndens verksamhet. 4.5 Ambulanssjukvård och SOS-alarm Antalet synpunkter och klagomål på ambulanssjukvården och SOS-alarm var få. I länet finns två leverantörer av ambulanssjukvård. Ärendena minskade från 6 ärenden 2011 till 3 ärenden 2012. 2 ärenden gällde patienter som skadats i samband med transporten. SOS-alarm har ökat sina ärenden från 2 till 4 ärenden. Samtliga ärenden gällde att det tog för lång tid innan ambulans kom till patienten på grund av nedprioritering av SOS även då beställning skett via sjukvårdsrådgivningen. 10
5 STÖDPERSONSVERKSAMHETEN 5.1 Patienters rätt till stödperson Chefsöverläkare inom psykiatrin ansvarar för att patient som tvångsvårdas enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) eller LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) får information om sin rätt till stödperson. Patientnämnden har lagreglerad skyldighet att förordna stödperson till patienter som tvångsvårdas enligt LPT eller LRV, eller isoleras enligt smittskyddslagen. Att ha stödperson är frivilligt för patienten och utses endast när patienten själv önskar det. Även de patienter som inte kan skrivas ut från tvångsvård, men överförs till öppenvård med särskilda villkor, har rätt till stödperson. 5.2 Stödpersoners bakgrund och uppgifter De patienter som önskar stödperson har olika bakgrund. Det är därför viktigt att stödpersonernas ålder och bakgrund speglar samhället i stort. För att bli stödperson krävs ingen speciell utbildning, erfarenheter från vård och social omsorg kan vara värdefull men det viktigaste är att stödpersonen har ett stort intresse och engagemang för andra människor. Stödpersonen har tystnadsplikt och ska vara ett medmänskligt stöd genom regelbundna besök. En stödperson ska inte ersätta vårdpersonal, ta ansvar för patientens ekonomi eller vara juridiskt ombud, men får om patienten önskar, närvara vid länsrättens förhandlingar. Med stödpersonen kan patienten tala om andra saker än det som rör den direkta vården. Förordnandet upphör normalt inom en månad efter att patienten blivit utskriven eller flyttad till annan vårdinrättning i annat landsting. 5.3 Antal uppdrag och stödpersoner De patienter som vårdas enligt LPT har generellt korta vårdtider som gör att stödpersoner ibland inte hinner utses innan tvångsvården upphör. Under 2012 har 5 personer som vårdats enligt LPT anmält önskan om stödperson varav 2 har hunnit skrivas ut innan stödperson utsetts. 23 stödpersoner har haft förordnanden under 2012, merparten av stödpersonerna har flera förordnanden, det vanligaste är att de har två eller tre patienter som de är stödperson för. Totalt har 55 patienter haft stödperson, 10 fler än under 2011. 22 nya anmälningar med begäran om stödperson har inkommit, dubbelt så många som under 2011. Beroende på patientens önskemål har det tagit olika lång tid att hitta en lämplig stödperson men under hösten har handläggningstiden för att utse stödperson kunnat kortas väsentligt. 14 förordnanden har upphört på grund av att tvångsvården upphört, patienten har flyttat så långt att kontakt inte kan upprätthållas, ny stödperson får utses av patientnämnd i det landsting dit patienten flyttat. Vissa förordnanden har upphört på patienternas egen begäran då de önskat byta stödperson eller inte längre ansett sig ha behov av en stödperson 5.4 Aktiviteter I mars genomfördes en regional utbildningsdag för stödpersoner i Kalmar, gemensam för LiÖ, Landstingen i Kalmar, Jönköping och Kronoberg.10 stödpersoner från Östergötland deltog. 11
I oktober genomfördes en träff i Linköping dit alla stödpersoner var inbjudna. Representanter för Förvaltningsrätten var inbjudna för att berätta om hur en förhandling går till och om stödpersonens roll vid förhandlingarna. Kontakter har tagits med vårdutbildningar och verksamheter inom LiÖ med önskemål att få informera om stödpersonsverksamheten och med syfte att kunna rekrytera fler stödpersoner. Detta har för närvarande bara resulterat i 1 ny stödperson. Fortfarande är det vanligast förekommande att nya stödpersoner rekryteras genom rekommendationer från andra stödpersoner. Till skillnad mot tidigare finns det i dag flera personer tillgängliga som inte har något förordnande. Ambitionen har varit att rekrytera personer som ska finnas tillgängliga att förordna när nya anmälningar inkommer och på så sätt minska handläggningstiden från det att anmälningen inkommit och tills patienten får en stödperson. 5.5 Rutiner Ny rutin för uppföljning av stödpersonernas uppdrag har införts under hösten, en kvartalsrapport där stödpersonerna redovisar hur många gånger de träffat sina patienter och vilka aktiviteter de haft. Nya rutiner har även införts gällande dokumentation och redovisning av delegationsbeslut och nyblankett för anmälan av delegationsbeslut har tagits fram. 6. PATIENTNÄMNDEN OCH DESS KANSLI Patientnämnden består av fem ordinarie ledamöter och tre ersättare. Till sitt förfogande har nämnden ett kansli med, sedan juni, två handläggare på heltid. Handläggarna ansvarar för kontakten med både patienter/närstående och hälso- och sjukvårdens personal. En handläggare har ansvar för stödpersonsverksamheten. Ledamöternas roll är att synliggöra kvalitets-, struktur- och resursfrågor med mera av betydelse för patientsäkerhetsarbetet. Nämnden har även en sakkunnig tandläkare till sin hjälp i tandvårdsärenden. 6:1 Sammanträden Patientnämnden har genomfört sex sammanträden under 2012. Vid sammanträden har representanter för olika verksamheter inom Landstinget i Östergötland medverkat såsom: Akutkliniken Vrinnevisjukhuset Neurologiska kliniken Etiska kommittén Chefläkare Avsikten med kontakterna var att få information om respektive verksamheten samt att informera om patientnämndens uppdrag. 6.2 Information och återföring Ledamöternas uppgift är att fånga upp återkommande problem från patienterfarenheter och uppmärksamma de enheter som har påfallande många klagomål för att återföra till vårdenheterna och den politiska ledningen. Återföringens syfte är att bidra till vårdenheternas kvalitetsutveckling. 12
Förtroendevaldas rapportering har skett vid möten med: Möten med HSN och LS Föredragning av årsrapport i Landstingsfullmäktige Information för Landstingets råd för funktionshindrade Information vid ordförandemöte för länets handikappföreningar Erfarenhetsutbyte med Landstingets utvecklingschef På tjänstemannanivå har handläggarna informerat om patientnämnden, och haft dialog med ansvariga för hälso- och sjukvården Möten med chefläkarna Möte med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i länet Information till landstingets råd för funktionshindrade Information till ordförandemöte för länets handikappföreningar Erfarenhetsutbyte med Landstingets utvecklingschef 6.3 Kompetensutveckling och aktiviteter Ledamöter har deltagit i föreläsningar, konferenser och studiebesök Studiebesök hos patientnämnden i Kalmar Dagens medicins patientsäkerhetskonferens Etiska rådets utbildningsdag Handläggare har deltagit i föreläsningar, konferenser och studiebesök. Nationell patientnämndskonferens Nationellt nätverk för patientnämnder Regional konferens för stödpersoner Studiebesök på patientnämnden i Nyköping 7 BEDÖMNING AV UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE 7.1 Enskilda patientärenden Utifrån patientnämndens uppdrag är bedömningen att nämnden utifrån givna förutsättningar utfört sitt uppdrag när det gäller att utifrån synpunkter och klagomål hjälpa och stötta enskilda patienter, främja patienters rättigheter, hjälpa patienterna att få information och att vända sig till rätt myndighet Tillgängligheten till patientnämndens kansli är bättre än tidigare då tjänstemannaresursen ökats med 50 procent. Telefontiderna är begränsade för at tid ska finnas för dokumentation och kontakter med vården. Klagomål framförs ibland att det är svårt att nå kansliet på telefon och vissa patienter väljer då ibland att kontakta andra tjänstemän på landstinget eller förtroendevalda för att framföra sina synpunkter. Synpunkter/klagomål som inkommer via e-post eller önskemål om att bli uppringd åtgärdas i stort sett samma dag. 13
Efterfrågan på personliga möten har ökat och även önskemål att handläggarna ska delta i möten med vården. Detta har endast kunna tillgodoses i några enstaka fall bl. a. då tolk krävs. Avsaknad av ett för verksamheten lämpligt datasystem innebär ett stort merarbete och påverkar arbetsmiljön och effektiviteten för handläggarna på kansliet. En tidsåtgång som skulle kunna användas mer konstruktivt och till kärnverksamheten 7.2 Stödpersonsverksamheten Vissa förbättringar inom stödpersonsverksamheten har genomförts gällande rutiner för uppföljning och redovisning. Rekrytering av nya stödpersoner har inte utförts i tillräcklig omfattning. Det finns behov av en mer aktiv rekrytering av stödpersoner för att kunna tillmötesgå patienternas önskemål om t.ex. språkkunskaper, kön och ålder. Modul för dokumentation av stödpersonsverksamheten saknas helt i nuvarande dokumentationsstöd vilket försvårar en säker och korrekt hantering av uppdraget. 7.3 Kvalitetsarbete och rapportering Genom att ta del av avslutade patientärenden och statistik gör nämndledamöterna en analys och rapporterar ofta förekommande synpunkter och klagomål till landstingstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Genom denna rapportering bidrar patientnämnden till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården. Många av de enskilda patientärenden som hanterats av nämndens kansli har också lett till förbättringar hos vårdgivaren. Kansliet bedriver även ett internt kvalitetsarbete och strävar ständigt efter att förbättra kvaliteten i det egna arbetet. Sedan 2012 har detta arbete fått en tydligare struktur genom att handläggarna utarbetat rutiner för enklare hantering av ärenden där lagar och regelverk tydligt anger vad som gäller. Syftet är att dessa ärenden ska kunna handläggas utan att yttrande begärs från vården. Under året har ett nationellt tjänstemannanätverk bildads där representanter för samtliga patientnämnder ingår där bland annat rutiner för handläggning, dokumentation och enhetlig redovisning till Socialstyrelsen diskuteras. Då befintligt datasystem inte tillgodoser behovet av utdata på det sätt Socialstyrelsen önskar, är det svårt att uppfylla uppdraget att rapportera till Socialstyrelsen. Föregående år skickades endast årsrapport då enkäten inte var möjlig att fylla i. Önskvärt vore också att dokumentationssystemet kunde skapa rapporter som kan skickas direkt till vårdenheterna för information om vilka synpunkter och klagomål som förekommit på den enskilda vårdenheten. 7.4 Information Enligt lag om patientnämndverksamhet ska patientnämnden informera allmänheten, hälsooch sjukvårdspersonal och andra berörda om sin verksamhet. Även patientsäkerhetslagen ger patientnämnderna uppdrag att informera vårdgivare, vårdpersonal och allmänhet om verksamheten. Enligt samma lag ska vården informera patienter som drabbas av vårdskada om patientnämndens verksamhet. Ovanstående ställer ökade krav på kansliet att nå ut till vården med information om verksamheten. Då resurser saknas för detta och hantering av enskilda patientärenden prioriterats har endast enstaka sådana informationsinsatser genomförts. 14
Årsrapport 2012 Patientnämnden i Östergötland Ledamöter Ordf Sara Larsson (C) Linköping Vice Ordf. Britt Olauson (S) Ringarum David Ergül (S) Norrköping Birgitta Norrsäter (VL) Norrköping Carl Rydberg (M) Österbymo Ersättare Lillemor Gustafsson (KD) Linköping Britt-Marie Hamnevik Söderberg (FP) Lotorp t.o.m 14/2-2012 Solveig Jansson (FP) Motala fr.o.m. 15/2 Gunnel Jarmeus (S) Motala Medverkande i utarbetandet av rapporten: Kjerstin Drott, Veronica Fäldt och Pia Storswedh Rapporten kan beställas från Patientnämnden Landstinget i Östergötland 581 91 LINKÖPING Telefon: 010-103 71 62 E-post: patientnamnden@lio.se Hemsida: www.lio.se/patientnamnden