Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund

Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund Vård- och underhållsplan, 2015 Åsa Jakobsson och Anna Rabow

Rapport 2015:9 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2014 www.regionmuseet.se Dnr: L12.30-130-12 Tet: Åsa Jacobsson och Anna Rabow Foto: Åsa Jacobsson och Anna Rabow Kartproduktion: Anna Rabow Formgivning: Anna Rabow Granskning: Tony Svensson, Regionmuseet Kristiandstad/Landsantikvarien i Skåne Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, Gävle. Dnr 507-99-502

Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 Mål och syfte... 5 Metod... 6 Andra verktyg och dokument... 6 Lagskydd för kultur- och naturmiljö... 7 Kulturmiljö och fornlämningar... 9 Kulturhistorisk bakgrund... 10 Källor... 11 Den medeltida kyrkan och kyrkogården... 12 1800-talets förändringar... 14 En ny kyrka och en ny skola byggs... 14 1900-talets förändringar... 15 Beskrivning av kyrkogården... 17 Omgivningar... 18 Kyrkogårdens begränsning... 19 Grindar och ingångar... 20 Gångar och strukturer... 20 Belysning... 20 Servicestationer och bod... 21 Lövfällande och städsegrön vätlighet... 21 Rabatter med rosor och perenner... 22 Gravplatser... 23 Gravvårdar... 24 Bänkar... 26 Kyrkogårdens natur... 26 Övergripande beskrivning - karakterisering... 27 Kyrkogårdens kulturhistoriska värden... 29 Värdebeskrivning... 30 Kyrkogårdens betydelse i staden... 30 Kyrkogårdshistoriska värden... 30 Samhällshistoriska värden... 30 Personhistoriska värden... 31 Pedagogiska värden... 31 Konsthistoriska och arkitektoniska värden... 31 Biologiska värden... 31 Vård av kulturhistoriska värden... 32 Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde... 32 Träd och vätlighet... 34 Åtgärdsbehov... 35 Begränsningar... 36 Tillgänglighet... 36 Gravplatser... 37 Gravvårdar... 37 Planteringar... 38 Förslag på väter... 38 Trädvård... 39 Djurliv... 40 Målsättning och utveckling... 41 Källmaterial... 42 Litteratur... 42 Otryckta källor... 42 Muntliga uppgifter... 43 Internet... 43 Bilaga 1 Kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar... 44

Inledning Vård- och underhållsplanen för Norra Nöbbelövs kyrkogård är utförd av Regionmuseet Kristianstad /Landsantikvarien i Skåne på uppdrag av Kyrkogårdsavdelningen i Lunds pastorat. Fältarbetet utfördes under hösten 2014 med påföljande rapportskrivning vintern 2015. Inventering har utförts av antikvarie Carin Strümpel-Alftrén och rapportskrivning har utförts av antikvarie Anna Rabow samt biolog Åsa Jakobsson. Arbetet har utförts i dialog med kyrkogårdsavdelningen och representanter från församlingen. Den kulturhistoriska värderingen är en ständigt pågående process där kyrkogårdsavdelningen tar hjälp från församlingen för att få information om t.e. personhistorik. Kyrkogården skyddas enligt Kulturmiljölagens 4 kap som kyrkogård invigd före 1940. Vård- och underhållplanen har utformats i enlighet med Kulturmiljölagen och de föreskrifter som finns för 4 kapitlet samt gällande direktiv från Länsstyrelsen i Skåne. För att vara berättigad till kyrkoantikvarisk ersättning måste en vård- och underhållsplan innehålla kulturhistorisk dokumentation, värdebeskrivning och utvecklingsplan. Fastighetsuppgifter Objekt Norra Nöbbelövs kyrkogård, Lund Fastighetsbeteckning Nöbbelöv 22:1 Socken Lunds stad Kommun Lunds kommun Fastighetsförvaltare Lunds pastorat Areal 8170 m² Kyrkogården har sammanlagt 108 gravplatser varav 59 har olika former av skötselavtal och 26 är återtagna/återlämnade/ej upplåtna gravplatser. Svenska kyrkan i Lund är huvudman för begravningsverksamheten i de sju församlingar som bildar Lunds pastorat. Domprosten leder all verksamhet i pastoratet och kyrkogårdschefen leder verksamheten inom Kyrkogårdsavdelningen som är den enhet som ansvarar för begravningsverksamheten. Bakgrund År 2012 utkom föreskrifter till Kulturmiljölagens 4 kapitel. Genom de nya föreskrifterna finns ett lagstadgat krav på en vård- och underhållsplan. Riktlinjerna anger vissa krav på hur vård- och underhållsplanerna ska utformas: Ägare till kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser ansvarar för att en vård- och underhållsplan finns. Planen ska redovisa hur objekten ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Såväl sedvanligt underhåll som tillståndspliktiga åtgärder ska framgå av planen. Planen revideras med 10 års intervall. Länsstyrelsen ska ges möjlighet att yttra sig över planen. Mål och syfte Med stöd av kulturmiljölagen samt föreskrifterna till kulturmiljölagen är syftet med vård- och underhållsplanen att lyfta fram och tydliggöra kyrkogårdens kulturhistoriska värden. Planen ska sedan ligga till grund för kyrkogårdsavdelningens planering och skötsel. Målsättningen med arbetet är att kyrkogårdens värden ska bevaras. Genom vård- och underhållsplanen ska: Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 5

Kyrkogården vårdas på bästa möjliga sätt så att de kulturhistoriska värdena säkerställs och utvecklas. Tillståndshanteringen för såväl kyrkogårdsavdelningen som länsstyrelsen underlättas. Kyrkogårdsavdelningen få en vägledning i det konkreta vårdarbetet med riktlinjer och prioriteringar. De kulturhistoriska värdena för kyrkogårdsbesökare och allmänheten tydliggöras. Metod Vård- och underhållsplanen består av en kunskapsdel där kyrkogårdens historia och dess nuvarande uppbyggnad beskrivs. Historiken grundar sig på arkiv- och litteraturstudier, framförallt kyrkogårdsarkivets handlingar samt annan tillgänglig litteratur, kartor och ritningsmaterial. Nulägesbeskrivningen av kyrkogården omfattar fastigheten Nöbbelöv 22:1 med kyrkogårdmur och yttre häckar. I detta område har byggnader, gångsystem, gravkvarter, gravplatser och gravvårdar samt vät- och djurliv inventerats och beskrivits. Särskild vikt har lagts vid att beskriva kyrkogårdens karaktär. Beskrivningen av kyrkogårdens historik och de fysiska anläggningarna utgör underlag till kyrkogårdens kulturhistoriska värden. Utifrån kunskapsdelen med historik, nulägesbeskrivning samt värdebeskrivningen har vårdkrav till följd av kyrkogårdens kulturhistoriska värden formulerats. Vård- och underhållsplanen redogör också för aktuella åtgärdsbehov. Andra verktyg och dokument Denna vård- och underhållsplan går inte in på den sedvanliga skötseln som finns på kyrkogården. För detta har Lunds pastorat tagit fram en skötselplan för kyrkogårdarna upprättad 2003-2006. Planen ska revideras vart 5:e år. I skötselplanen ingår: Översiktlig beskrivning av kyrkogårdarna och gravplatserna Beskrivning av områdets utformning och karaktär, gravvårdar och vätlighet Mängdförteckningar en sammanställning av resultat från fältinventering i tabellform Skötselanvisningar för kyrkogårdarnas allmänna ytor och gravplatser Skötsel och åtgärder beskriver kortfattat åtgärdsbehov och planering tidplanering Vård- och underhållplanen innehåller övergripande synpunkter gällande trädbeståndets natur- och kulturvärden. För övrigt hänvisas till trädvårdsplan för kyrkogårdarna i Lunds Pastorat, vilken är en delfördjupning av Vård- och underhållsplanen. Denna har tagits fram genom ett samarbete mellan VIÖS AB, WSP Karlskrona, Sveriges Trädvårdscentrum och Landskapsingenjör J. Östberg AB och består av två delar; Trädvårds- och åtgärdsplan för: Allahelgona, Norra, Sankt Peters kloster och Östra kyrkogården samt Trädvårds- och åtgärdsplan för: Fredentorp, Håstad, Igelösa, Odarslöv, Stora Råby, Stångby, Vallkärra, Norra Nöbbelöv och Västra Hoby kyrkogård. Trädvårdsplanen beräknas vara klar under 2015. En inventering av kyrkogårdens gravplatser utfördes av Gunilla Folkesson 1982 på uppdrag av den dåvarande samfälligheten. Samtliga kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar och anläggningar på kyrkogården inventerades och förslag till åtgärder gavs. Inventeringen gäller fortfarande och kompletteras av vård- och underhållplanens karaktärsbeskrivning. 6 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Lagskydd för kultur- och naturmiljö KULTURMILJÖLAGEN (1988:950) Kyrkogården skyddas enligt Kulturmiljölagens 4 kap (11-14 ) såsom kyrkligt kulturminne. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser tillkomna före 1940 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd från länsstyrelsen. Det gäller även vissa yngre kyrkobyggnader och begravningsplatser utvalda av Riksantikvarieämbetet. För att få genomföra väsentliga förändringar som kan påverka det kulturhistoriska värdet behövs tillstånd från länsstyrelsen. Tillstånd krävs t.e. för utvidgning, uppförande eller ändring av byggnader, murar, portaler eller andra fasta anordningar samt större förändring av plantering, trädbestånd och beläggning av gångar. Länsstyrelsen ger besked om vad som behöver tillståndsprövas. Enskilda gravanordningar såsom gravvårdar, staket eller stenramar har ett skydd såsom en del av kyrkogårdens helhet och karaktär. PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader skyddas även i PBL. En byggnad som är särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt får inte förvanskas och ska underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Ändring och flyttning av en kulturhistoriskt värdefull byggnad ska utföras varsamt med hänsyn till dessa värden och byggnadens karaktärsdrag. Rivningslov får inte ges till byggnad eller byggnadsdel som bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens kulturhistoriska värde. Planläggning och bygglov handläggs av kommunen och ska ske med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden. De kulturhistoriska värdena ska säkerställas genom skydd i detaljplan eller områdesbestämmelse. I detaljplan eller områdesbestämmelse kan byggnader skyddas mot rivning samt mot förvanskning så att dess karaktärsdrag bevaras. Byggnader men även träd och andra landskapselement kan vara skyddade i plan. MILJÖBALKEN (1998:808) Norra Nöbbelövs kyrkogård ligger utanför Riksintresse för kulturmiljö Lund [M87]. Riksintressen regleras genom Miljöbalken. Riksintresse finns för att skydda och värna om att Sveriges mark, vatten och fysiska miljö används på ett långsiktligt och hållbart sätt. Områden som är utsedda som riksintresse för kulturmiljövården ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, kan vara nödvändig för att klargöra hur planerade åtgärder påverkar kulturmiljön. Alléer på kyrkogårdar, det vill säga enkla eller dubbla trädrader om minst fem lövträd omfattas i de flesta fall av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalkens 7 kap (11 ). Bestämmelserna gäller alléer utmed vägar, tidigare vägar och även alléer som finns i ett övrigt öppet landskap. I Beskrivning och vägledning om biotopen allé i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken sägs det att även en gångväg i vissa fall kan betraktas som väg. I de fall där det finns fridlysta arter på kyrkogården gäller Artskyddsförordningen (2007: 845) Förordningen omfattar dels de arter som skyddas enligt EU:s fågeldirektiv och habitatdirektiv, dels vissa andra vilt levande arter som är hotade i Sverige. Fladdermöss är en djurgrupp som är vanlig på kyrkogårdar. Alla arter av fladdermöss är fridlysta i Sverige. KULTURMILJÖPROGRAM Enligt miljömålen ska alla kommuner ha kulturmiljöprogram. Delar av Lunds stad finns med i något av de fem bevaringsprogram som publicerats. Det mesta av norra Lund, och därmed Norra Nöbbelövs kyrkogård, är dock inte med i något program. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 7

8 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 Norra Nöbbelövs kyrkogård

Norra Nöbbelövs gamla bytomt överensstämmer med 1829 års karta. Utdrag ur Fornsök, Raä, kartblad 61D 7i NV. Norra Nöbbelövs kyrka och kyrkogård ligger i norra Lund. Kulturmiljö och fornlämningar Ända fram till 1970-talet då stadsdelen Nöbbelöv byggdes låg Norra Nöbbelöv ett par kilometer utanför Lund. Kyrkbyn ligger idag precis i utkanten av Lund med åkrar, mosse och bäck i norr. Väster om byn skär järnvägen mot Kävlinge genom landskapet och en bit österut går södra stambanan. Endast två av gårdarna ligger kvar i byn sedan laga skifte. En del av de utflyttade gårdarna ligger kvar utanför byn. Norra Nöbbelövs kyrka och kyrkogård ligger enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister inom den fasta fornlämningen Norra Nöbbelöv 24:1 i Norra Nöbbelövs socken. Fornlämningen skyddas enligt Kulturmiljölagens 2 kap och betecknas som bytomt från vikingatid eller tidig medeltid. Bytomten har inte undersökts i sin helhet men dess utbredning antas överensstämma med den rektifierade enskifteskarta från 1829. Inom bytomten har det gjorts ett tiotal undersökningar sedan 1970-talet och man har funnit vikingatida stolphål och andra huslämningar, tegelrester, medeltida keramik, mynt samt benrester efter människor och djur. Flera av utgrävningarna har gjorts på kyrkogården och 1995 gjordes en stor utgrävning då rester efter 90 individer från tidig medeltid och fram till 1800-talet påträffades. Flera av dessa låg i en massgrav som antagits vara döda från slaget vid Lund 1676. Trots omfattande eploateringar i området har det varken förr eller senare påträffats någon liknande grav från slaget som ska ha bragt 9000 människor om livet. Inom Norra Nöbbelövs gamla socken finns det flera andra fyndplatser, bland annat en stenåldersboplats norr om byn och enstaka fynd efter flintverktyg. Inom gränsen finns också bronsåldershögar och rester av högar; Tornahögen ligger norr om mossen, Rävshögen i mitten av bostadsområdet Gunnesbo, Ingeborgshögen i sydväst, Lamanshögen i söder, Kummelgrotta i nordost nära Vallkärra. Enligt skånska rekognoseringskartan ska det ha funnits ytterligare en hög, Stafskulle, som låg utmed den västra gränsen. Nära denna ska även en runsten med inristningen Tue rejste denna sten efter sin faelle Umon ha stått innan den slutligen flyttades till universitetsplatsen i Lund. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 9

10 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 Kulturhistorisk bakgrund

Källor Kyrkogårdens historia fram till 1900-talet bygger framför allt på äldre avbildningar och kartor. Böcker så som Gösta Lindebergs En bok om Norra Nöbbelöv, Norra Nöbbelövs kyrka 100 år. En historik och jubileumsprogram, Anders Hugo Anderssons Minnen från förr och K Arne Bloms, Andrum, kyrkor och kyrkogårdar i Lund, har varit till stor hjälp, även vad gäller byns historia. Ritningsmaterialet finns till stora delar i kyrkogårdsavdelningens arkiv men en del finns också på kyrkoförvaltningen. På det senare stället finns även protokoll och handlingar som rör förändringar på kyrkogården. 1982 utfördes en kulturhistorisk inventering av Gunilla Folkesson där kyrkogårdens kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar och gravplatser dokumenterades. Inventeringen finns i kyrkogårdsavdelningens arkiv. Händelser i sammandrag 1100-tal Norra Nöbbelövs gamla kyrka uppförs i gråsten. 1667 Slaget vid Lund pågår i närheten av Norra Nöbbelöv. Byn avbildas av Erik Dahlberg. 1901 Den nya kyrkan uppförs i nygotiskt stil efter ritningar av Lundvall och Boklund. 1901 Kyrkogården utvidgas åt väster och norr. 1901 En ny skola uppförs. Skolan blir senare församlingshem och kallas Nöbbelövsgården. 1944 Den södra sidan av kyrkogården görs om med ny skyddsplantering. 1957 En stenmur uppförs på den norra sidan av kyrkogården. 1982 En kulturhistorisk inventering utförs för hela kyrkogården. 1995 En massgrav med kroppar från slaget vid Lund 1676 påträffas i ett schakt väster om kyrkan. 1995 Ett anne till kyrkan uppförs efter ritningar av Forsberg och Wikerstål. 2002 Norra Nöbbelöv blir ett eget pastorat. Församlingen hade varit anneförsamling till Sankt Peters kloster sedan medeltiden. 2014 Norra Nöbbelövs pastorat går upp i Lunds pastorat. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 11

Erik Dahlbergs teckning över en del av bataljplanen som visar Nöbbelövs by vid slaget vid Lund 1676. Norra Nöbbelövs gamla kyrka, sett från söder, 1898. Den medeltida kyrkan och kyrkogården Den nuvarande kyrkan i Norra Nöbbelöv föregicks av en medeltida kyrka som var uppförd under 1100- talets slut. Den var en av stiftets minsta kyrkor och mätte 17 8 meter. Kyrkan bestod av ett långhus uppfört i gråsten och ett yngre kor med rakt avslut som var uppfört i tegel. Ett torn var uppfört på norra sidan och fungerade som vapenhus och klockstapel. Dörren till kyrkan ska ha varit så smal att kistor inte kunde bäras in i kyrkan. Alla jordfästningar fick ske på kyrkogården. I andra kyrkor utfördes en del begravningar inne i kyrkan ända fram till början av 1800-talet då det blev förbjudet. Den järnbeslagna dörren finns numera att beskåda på Lunds Universitets Historiska Museum. Namnet Nöbbelöv antas vara ett så kallat oäkta lövnamn. Det har skrivits på ett 20-tal olika sätt, Nyböle, Nibele, Nybble, Nöbele, etc. Den äldsta skrivningen är från 1200-talet och dess betydelse den nya boplatsen. På 1700-talet började namnet Nöbelöf att användas, vilket antas vara influerat av andra ortnamn med ändelsen -löv. 1886 lades benämningen Norra till för att särskilja byn från andra orter med samma namn så att det blev Norra Nöbbelöf. Ett tjugotal år senare byttes f mot v. Enligt de arkeologiska undersökningar som gjorts i Norra Nöbbelöv antas den gamla bytomten överensstämma med 1829 års karta. Fynden visar att det funnits bosättningar sedan vikingatid eller tidig medeltid. Bland annat har fynd av stolphål på kyrkogårdsmarken påträffats. Även lämningar efter gårdarna Nöbbelöv nr 9 och Nöbbelöv nr 1 har påträffats. De äldsta uppgifterna om kyrkogården är från 1600-talet. Enligt den äldsta räkenskapsboken daterad till 1664 var kyrkogårdsmuren lagd med stor gråsten och täckt med taksten, vilket troligtvis avser tegelpannor. Några år senare, 1676, då slaget om Lund utspelade sig, avbildades Nöbbelöv i två bataljplaner av Erik Dahlberg. På avbildningen låg gårdarna runt kyrkan och byvägen tycktes likt idag gå i en krök runt kyrkogården. Kyrkan hade enligt avbildningen varken torn, absid eller kor men ett litet vapenhus i söder. Senare dokumentationer visar att korsprånget var litet och att tillbyggnaden fanns på den motsatta sidan och var inte särskilt hög. Kyrkogården var vidare inhägnad och hade en kvadratisk form. Detaljerna i de båda avbildningarna stämmer inte överens vilket betyder att de inte är helt tillförlitliga. Byn klarade sig dock från krigshärjningar och bränder, vilket inte Vallkärra gjorde. Svenska hären med Karl XI i spetsen drabbade samman med Christian V och danskarna i den slutliga striden den 4:e december. Slagen utfördes i flera omgångar mellan Allhelgonabacken i Lund och Vallkärra och två av dem tros ha skett sydväst och sydost om Norra Nöbbelöv. Svenskarna vann striden varmed Skåne förblev svenskt men förlusterna räknat i människoliv var enorma då omkring 9000 människor fick sätta livet till. Var dessa begravdes har man fram till 1995 inte känt till. Enligt en samtida källa låg det högar av döda kroppar på kyrkogårdarna. På grund av tjälen kunde begravningar inte 12 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Karta från 1829 över skiftena Norra Nöbbelövs by visar kyrkogårdens utbredning. utföras förrän en månad senare. Vilka kyrkogårdar som avsågs förtäljer inte historien men det torde ha skett på begravningsplatserna i närheten. Men under en utgrävning sommaren 1995 då en vattenledning skulle dras till kyrkan påträffades delar av en massgrav. Schaktet löpte från församlingshemmet och in på västra kyrkogårdsgången. En av fyndplatserna låg omkring 20 meter från kyrkan, vid trappan som leder till Nöbbelövsgården. Det har antagits att graven följer den västra gränsen för den gamla kyrkogården, det vill säga att hela graven ligger inom den nuvarande kyrkogården. Att det var en massgrav framgick av att kropparna jordats huller om buller. En annan grav som påträffades alldeles intill den gamla kyrkans västmur tros ha varit en man som varit officer. Denne hade en separat placering intill kyrkan. Han inte var begraven i ett regelmässigt östvästligt läge vilket antas bero på att han begravts medan det fortfarande var tjäle och man velat ge Den gamla kyrkans läge, jämfört med den nuvarande, och de utgrävningar som gjordes 1994-95. Ur Kulturens rapport. denne en ärevördig begravning. Alla 23 påträffade skelett var från män i vapenför ålder och flera uppvisade typiska krigsskador. Fynd av uniformsdetaljer i massgraven gör att graven kan knytas till slaget vid Lund. År 1827 finns uppgifter på att kyrkogårdsmuren lagades. I första etappen gick det åt 308 lass hallasten och 4000 takpannor. Arbetena med muren ska ha varit klara först 1843 vilket tyder på att arbetena utförts etappvis och var omfattande eller kostsamma. Då kyrkans golv lades om år 1883 användes en del gamla gravstenar från kyrkogården. De var överväta av gräs och man menade att de på det här sättet skulle komma mer till nytta, samtidigt som de fick en bättre förvaring. Vilka dessa stenar är finns det inga uppgifter på men utanför kyrkan finns gravvårdar från 1600- och 1700-talet. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 13

Kartan visar kyrkogårdens utvidgningar och nya skoltomtens placering. Den gamla skolan låg norr om kyrkan. Häradskartan från omkring 1910-talet visar kyrkan, skolan i väster och fattighuset Hemmet i söder. Karta över Norra Nöbbelöv från 1968, innan stadsdelen byggs. Kvarten i norr och söder är utritade. 1800-talets förändringar Under 1800-talet skedde de största samhällsförändringarna som ledde till att kyrkogården förändrades. Befolkningen ökade dramatiskt och det kom nya idéer om kyrkors och kyrkogårdars gestaltning. Under 1800-talet byggdes många kyrkor om, så som i Vallkärra och i Stångby, och många andra revs för att ge plats åt nya kyrkor. Biskoparna och prästerna startade på 1870-talet en kampanj för att riva Norra Nöbbelövs kyrka. De ansåg att kyrkan var för mörk och dyster. I slutet av 1800-talet anmärkte kyrkoherde Samuel Gustav Cavallin på att kyrkan var liten, oprydlig och ruskig. Han var kyrkoherde i Sankt Peters klosters från år 1877. Han framhöll också, att den endast rymde 120 sittplatser, medan församlingen med sina 304 invånare hade 205 nattvardsgäster. Bara under 1800-talets senare del hade befolkningen i församlingen ökat med 50 personer. Hundra år tidigare, år 1749, ska antalet invånare i Norra Nöbbelöv ha varit 125. Församlingen värnade dock sin kyrka och var emot en rivning. Under tiden som gick blev församlingsborna varse att det behövdes både en ny kyrkogård och ett nytt skolhus. De ville dock vänta tills det fanns tillräckligt med finanser för alla byggen. Den dåvarande prästen Per Anders Berggren irriterades av röken från kaminen i kyrkan och drev igenom frågan om en ny kyrka tillsammans med biskopen. En ny kyrka och en ny skola byggs I augusti 1897 fattades beslutet om att kyrkan skulle rivas och ersättas samtidigt som byggnader för skola, lärare och fattiga skulle uppföras. En ny kyrka ritades av arkitektfirman Lindvall och Boklund som utgjordes av arkitekterna August Lindvall och Harald Boklund. Entreprenör för kyrkan var byggmästare P Persson i Sjöbo. Den gamla kyrkan visade sig vara mycket välbyggd och svår att riva. En del av gråstenen återanvändes till grunden av den nya kyrkan och den nya skolan. Grundläggningen av den nya kyrkan blev klar under våren 1900 och den invigdes på Allhelgonadagen 1901. Arkitekterna var inspirerade av Helgo Zettervall som ritat Allhelgonakyrkan, Lunds senast byggda stora kyrka. Den nya kyrkan uppfördes därför i en utpräglad nygotisk stil, med fasader av rött tegel, vertikalverkan genom ett högt torn med spetsig tornspira och strävpelare. Tornet blev dock inte så högt som det från början var tänkt då en storm fällde delar av tornet mitt i byggnadsskedet. Då var det nära att skolan som låg norr om kyrkan skadades. 14 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Skolbyggnaden uppfördes samtidigt som kyrkan och blev sedermera församlingshem, kallad Nöbbelövsgården. Kyrkan sett från söder med mur, häck, trädkrans och buskage. Plan från 1940-talet över kyrkogårdens östra del med plantering av måbärshäckar (grönt) och bubom (rött). För att kunna utvidga kyrkogården och uppföra en ny skola köptes år 1901 två bitar mark från kronohemmanet nr 6 på sammanlagt 5880 kvm. 620 kvm av marken var avsedd för kyrkogård och resterande 5260 kvm för skoltomten. 1899 hade planritningar uppgjorts och de hade till den 14 mars 1907 att tillträda platsen då arrendetiden gick ut. En köpeskilling på 1029 kr betalades när köpehandlingen upprättades. Den gamla skolan som var från 1848 revs och återuppfördes delvis igen söder om kyrkan. Den byggnaden användes som fattighus som kallades Hemmet. Den nya uppfördes samtidigt som kyrkan och även den uppfördes i rött tegel. Samme byggmästare som fick uppdraget att uppföra kyrkan ska även ha uppfört skolan. Den fick en stor tomt med tillhörande park och trädgård som låg mellan skolbyggnaden och kyrkan. 1900-talets förändringar Sedan den gamla skolan rivits kunde kyrkogården utvidgas, både åt väster och åt norr. Uppgifter på hur kyrkogården utformades under det tidiga 1900-talet finns inte. En ny kyrkogårdsmur torde ha uppförts då stora delar av kyrkogårdens gräns flyttats och trädkransens lindar som finns idag planterades troligtvis då. Enligt odaterade foton från Raä som ser ut att vara från nyuppförandet av kyrkan hade det planterats nya träd och kyrkan var omgiven av en mur. På nämnda foton kan även några gravvårdar i söder ses. Kvarteren torde också ha fått sin nuvarande indelning. Kvarteren var troligtvis redan då begränsade med liguster som var en vanligt förekommande häcksort. Även den omgivande hagtornshäcken kan vara från anläggningsperioden då hagtorn förekom på många skånska kyrkogårdar. 1944-45 utfördes förändringar vad gäller marknivåer, häckplanteringar, gravplatser, och gravplatsnumreringar. Årgärderna utfördes av Fjelie plantskola. Marknivån i den södra gången och skyddsplanteringen längs den södra sidan höjdes så att den fick en jämn lutning mot ytterhäcken. Gången fylldes upp med slagg eller grov aska och belades med rött skärvgrus av gnejs från Dalby stenbrott. En skyddsplantering planterades i öster med en rad med omkring 20 friväande måbär (Ribes alpinum) närmast muren och en rad med omkring 45 vitblommande bukettspirea (Spiraea vanhouttei) närmast gången. Vidare skulle 14 förädlade busksyrener och 7 alpgullregn Laburnum alpinum planteras. Vidare planterades omkring 108 meter häck av måbär som ersatte den gamla hagtornshäcken. De gamla ligusterhäckarna omkring gravplatserna ersattes med 600 meter bubom. Enligt arbetsbeskriv- Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 15

Östra delen av muren med grind och skyddsplantering av måbär, spirea, syren och gullregn innanför. Rampen i den sydvästra delen tillkom år 2012. Anneet som uppfördes 1995. På platsen hittade man en massgrav från slaget i Lund. ningen skulle det vara plantor av skånsk bubom, Buus sempervirens. Plantor från gamla häckar kunde användas vilket föranleder att det fanns bubom på kyrkogården. Öster om koret anlades en trappa och vid den norra ingången lades en kant av kalksten. Drygt hundra meter av muren byggdes om på den norra sidan år 1957. Skyddsmuren som den kallades blev enligt protokollet omsorgsfullt utförd, med en väl planlagd variation av stenarna och noggrann fogning. Den befintliga muren togs bort och den nya schaktades till ett djup av 80 cm och en bredd av 70 cm för gjutning av grundmuren som göts i betong. Ovanpå det lades stenen som murades i betong. De större stenarna skulle läggas om vartannat med de mindre. Fogarna utfördes med konve form. Muren gjordes omkring 40 cm bred, justerades i höjd efter nivåskillnaderna i mark och gjöts på insidan med betong. 1958 utformades en ritning över den Anderssonska gravplatsen (nr 17) av den f d kyrkogårdsföreståndaren Hilding Claesson. Med rygghäck av tuja, begränsningshäck av bubom, avskärmande häckar med obär (Cotoneaster horizontalis), krypen (Juniperus pfitzeriana) framför gravarna, vårginst (Cytisus praeco) mellan gravarna och röda Polyantharosor Alain, i en rabatt längst fram. Rosen Alain introducerades 1948 av rosodlaren Meilland. Idag är det endast tujahäcken som finns kvar på gravplatsen. Mellan 1940- och 1970-talet tillkom tre entréer. Huvudingången i norr och den östra ingången är troligtvis äldst då de har smidesgrindar och vetter mot gatan. Den västra ingången, närmast det sydvästra hörnet, hade enligt en ritning en grind på 1940-talet. Trappan i väster ersatte en stenlagd sittplats. Sedan parkeringen i söder tillkom togs två nya entréer upp. Då kyrkan är liten finns det inte så många möjligheter för förvaringsutrymmen. Framför kyrkan fanns det en stor tom grusplan som togs i anspråk för en tillbyggnad. Den ritades av Forsberg & Wikerstål och uppfördes 1995-96. Tillbyggnaden, eller anneet, uppfördes i väster med bland annat förrum och toalett på bottenplan och förråd i källaren. En liten tillbyggnad uppfördes i öster med tetilförvaring i bottenplan och förråd i källare. 2012 anlades en ramp på kyrkogårdens sydvästra del. På platsen fanns det tidigare gräsmatta och en gång. Rampen lades med flammad smågatsten och med rundad ledstång. Förslaget togs fram av Lunds dåvarande kyrkliga samfällighet. Församlingen var sedan tiden före reformationen och ända fram till 2002 anneförsamling i pastoratet Sankt Peters kloster och Nöbbelöv. Därefter utgjorde det ett eget pastorat fram till år 2014. Sedan det året har församlingen ingått i Lunds pastorat. 16 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Beskrivning av kyrkogården Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 17

Kyrkogården sett från väster där den gamla skolan, det som heter Nöbbelövsgården och som också varit församlingshem, ligger. Här finns en liten park som utgör en förlängning av kyrkogårdens gröna rum. Omgivningar Norra Nöbbelövs socken utgjordes av gårdarna som låg närmast kyrkan. När mer än hälften av gårdarna flyttade ut vid skiftet i början av 1800-talet blev det bara några gårdar kvar. Socken delades i två delar när södra stambanan anlades 1856. En banvaktarstuga låg nära byn förut. Skiftet möjliggjorde utvidgningar av kyrkogården och ytorna närmast kyrkan kunde användas till att bland annat uppföra en ny skola med tillhörande skolgård. Skolan i väster uppfördes i början av 1900-talet, efter att den nya kyrkan byggts, och ersatte en äldre som låg norr om kyrkan. Förut låg kyrkbyn omkring tre kilometer från Lunds centrum. Allteftersom staden har vät har avstånden minskat. När stadsdelen Nöbbelöv byggdes förbands byn med staden rent fysiskt. Staddelen stod klar 1978, den sista stadsdelen i Lund som byggdes under miljonprogrammet. Centrum med affärer är uppfört med en grupp höghus men den största delen av området består av låga flerbostadshus, radhus och villor. På 1980-talet påbörjades bygget av stadsdelen Gunnesbo i nordvästra Lund. En järnvägstation för pågatågtrafik uppfördes i Gunnesbo. Järnvägen utgör gränsen mellan stadsdelarna. Det är inte enbart det fysiska landskapet närmast kyrkbyn som har förändrats, även de administrativa gränserna har ändrats. Gunnesbo och Nöbbelöv ingår idag i Norra Nöbbelövs församling och församlingsgränsen går vid väg 108 i väster och Kävlingevägen i öster. Själva socknen Norra Nöbbelöv uppgick dock redan år 1971 i Lunds kommun. Församlingen var fram till år 2002 anne till Sankt Peters klosters pastorat. Därefter utgjorde det ända fram till år 2014 ett eget pastorat. Sedan dess har församlingen tillhört Lunds pastorat. Kyrkogården ingår i ett grönområde med goda möjligheter för rekreation. De två gårdarnas stora trädgårdar är tillsammans med Nöbbelövsgårdens park en lummig oas. Parkens trädkrans utgör en förlängning av kyrkogården och ger den slingrande bygatan en ensidig allé. Söderut finns det öppna grönytor och koloniområden som förbinds med grönområdet mitt i stadsdelen Nöbbelöv. Parkmiljön närmast kyrkan utgör en kontrast till det öppna landskapet i norr. Här ligger Nöbbelövs mosse som erbjuder ett stort antal iordninggjorda stigar längs dammar, bäckfåror och beteshagar. Stigarna förbinder Nöbbelöv med Vallkärra. Man kan också traska västerut till Gunnesbo via en järnvägsundergång. 18 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Kyrkogårdens begränsning Kyrkogården omgärdas av mur, häckar och trädkrans. Muren är en terrasseringsmur som tar upp nivåskillnaderna och är högre i norr, öster och söder. I det sydvästra hörnet finns ingen mur. I väster består muren av en rad av stora gråstenar som inte är murade medan den är murad längs de andra sidorna med slät tuktad gråsten med breda fogar. Muren har en platt ovansida utan avtäckning. En stor del av den västra låga muren är täckt med murgröna. Kyrkogårdens grönska är till stor del koncentrerad till häckar, buskar och träd längs kyrkogårdens ytterkanter. Grönytan är ovanligt väl tilltagen och utgör ett skydd för kyrkogården. Ovanpå eller innanför muren på den västra och södra sidan finns en klippt låg häck av hagtorn. De övriga sidorna har yttre häckar av måbär. Innanför måbärshäcken väer friväande buskar av spirea, syren och mindre träd av gullregn. Buskaget ramas in från kyrkogården sett, invid gravplatserna, av klippta häckar av måbär. Dessa måbärshäckar följer kvarterens oregelbundenhet som kommer av att kyrkogården följer bygatans böj. Det finns en kontrast mellan de klippta inre och yttre häckarna och de friväande buskagen med mellanskiktet av gullregnen. En bred bubomshäck finns på var sin sida av den västra trappan. Häcken kan ha utgjort inramning av den sittplats som fanns här förut. Taket i buskaget utgörs av trädkransen av friväande lindar. Trädkransen är komplett och träden är regelbundet placerade. I öster och norr där gullregnen står är trädkransen tätare än i väster och söder. Buskage och träd ramar även in parkeringen i söder. Söder om den finns en stor gräsmatta som också kantas av träd och buskar. Här ska det bland Ovan: Kyrkogårdens trädkrans med lindar är komplett och troligen planterad i början av 1900-talet. T.h: Buskage av syrener och gullregn fyller upp mellan den låga måbärshäcken och lindarnas trädkronor. annat finnas lind, ask och rönn. Planteringen utgör tillsammans med kyrkogården, parken till församlingshemmet i väster och gårdarnas trädgårdar en förlängning av stadsdelens grönområde. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 19

Huvudgrinden i norr med granitpollare och smidesjärn. Ingången från parkeringen i söder med granitsteg. Trappan mot söder med plansteg i smågatsten. Grindar och ingångar Norra Nöbbelövs lilla kyrkogård har se entréer. Huvudgrinden i norr har en stor pargrind med grindar som är upphängda i granitstolpar. Pollarna är i granit med fasade och spetsiga avslut och järngrindarna har ribbor med voluter och liljeformade avslut. Marken i gången sluttar ner mot entrén. Röda flata kalkstenar tar upp håller upp jorden i de angränsande rabatterna. Den lilla entrén i öster har en enkelgrind i samma utförande som den norra men med järnpollare. Innanför grinden finns en trappa med kalkstenar på sidorna och vid trappstegen som håller upp jorden. Sättstegen är fyllda med singel. I trappans mitt finns en ledstång av svart rundjärn. I söder mot parkeringen finns det två entréer, en bred asfalterad nära det sydvästra hörnet och en trappa. Den asfalterade släntar ner mot parkeringen och kantas av buskage. Trappan är av granit och de övre trappstegen, ovanför muren, är djupare och har singel som utfyllnad. Trappan kantas av två ledstänger i svart rundjärn. I väster finns två entréer som vetter mot parken till församlingshemmet, en nybyggd ramp och en trappa. Rampen är belagd med betongplattor på diagonalen och smågatsten längs sidorna. En ledstång med dubbla ledare är satt längs rampens ytterkant. Rabattkanter i cortenstål löper längs sidorna. Den sista trappan mot väster är en trappa som är satt med sättsteg av granit och plansteg av smågatsten. Trappan flankeras av tjocka bubomshäckar och enkla ledstänger av svart rundjärn. Gångar och strukturer Kyrkogården har en stor grusad yta runt kyrkan. Huvudgången till kyrkan är bredast och löper i nordsydlig riktning från den norra entrén. Den fortsätter mot den asfalterade infarten i söder. Den entrén har troligtvis breddats för tillgängligheten med fordon. De andra gångarna är något smalare. I de östra kvarteren som lades om på 1940-talet finns ännu smalare gångar som löper genom kvarteren. Nästan alla gångytor och ytor utmed kyrkan är belagda med singel. Det finns inte några planteringar eller gräsytor vid kyrkan. Platsen där anneet ligger var även innan det byggdes tom. Marken från den breda infarten i söder är belagd med asfalt ända fram till kyrkan och rampen i väster är stenlagd. Belysning Det finns elva lyktstolpar på kyrkogården och parkeringen. Tre står längs huvudgången, en står i norra kvarteret, en i det södra, en vid den östra trappan och en vid den södra trappan. Resterande fyra lyktstolpar står vid parkeringen. Lyktstolparna har troligtvis tillkommit på 1970-talet då ledningar för belysning drogs in på kyrkogården. Belysningen består av enkla stolpar med klara glober. Kyrkan har armaturer över entréerna och bygatan längs kyrkogården har också belysning. 20 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Tavla med kyrkogårdsinformation står vid den sydvästra infarten. Servicestationer och bod Förråd finns numera i kyrkans två tillbyggnader, i källarlokalerna. Ytterligare en byggbod står vid gräsmattan i söder. Intill denna finns en kompost. För besökare finns en servicestation med redskap, avfallsbehållare och vattenpost vid den västra rampen. En icke permanent skylt meddelar var kompost ska slängas. Vattenpost och vattenkannor finns även vid den lilla tillbyggnaden vid koret. Vid den södra infarten finns ett litet skyltskåp innehållande information om kyrkogården med gravkarta, ordningsföreskrifter och direktiv om besiktning av gravstenar. En tillfällig skylt om bubomssjuka och vad som gäller på kyrkogården står bredvid skyltskåpet. Ett grönt skyltskåp med information om kyrkans verksamhet står i sydöst vid infarten. Lövfällande och städsegrön vätlighet Det stora flertalet av gravplatserna är omgärdade med klippt bubom av den storbladiga sorten vilket Rundklippt idegran är den vanligaste städsegröna väten. På gravplats 18 i norr finns inte mindre än 11 stycken. ger kyrkogården en grön struktur. Bubomen är lågt klippt och förhållandevis jämn. De västra och de östra kvarteren har rygghäckar av lite högre klippt måbär. Häcken löper längs den västra och nordöstra yttre sidorna varför även den lilla delen i norr (gravplats 30-34) har rygghäckar av måbär. Det som karakteriserar det norra och det södra kvarteret är att de har vardera två höga rygghäckar av tuja. Tujahäckarna delar av de djupa kvarteren med stora gravplatser. Den höga vätligheten på Norra Nöbbelövs kyrkogård inskränker sig till trädkransen och buskagen som finns utmed ytterkanterna. Här finns också några eemplar av mellanhöga gullregnsträd. De enda större träd på själva kyrkogården är några stora eemplar av städsegrön vätlighet. I det norra kvarteret finns en stor pelaridegran, tre rundklippta idegranar som står på två gravplatser, och två ädelcypresser. I det västra kvarteret finns två par stora sockertoppsgranar som står nära rampen. I det södra I öster finns två flankerande bubom, i bakgrunden skymtar ädelcypresser och en pelaridegran. kvarterer finns ett par stora tujor och sockertoppsgranar. I öster är vätligheten relativt låg, endast ett par ädelcypresser sticker upp över rygghäckarna. Den vanligast förekommande städsegröna väten är just idegran, varav de flesta är formade som klot eller höga bollar. På gravplats 18 i norr finns inte mindre än 11 sådana klot som står mellan gravvårdarna i två rader. I öster finns ett ovanligt fint eempel på två flankerande bubomsklot. Låga klotformade väter förekommer annars främst som dvärgtujor och låga blåfärgade enar. En annan städsegrön vät som förekommer på omkring fem gravplatser är murgröna. Den är klippt som en kulle och ska symbolisera själva gravplatsen. Det finns oftast två eller fler murgrönekullar per gravplats. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 21

Gravplatser med hortensia som blommar utgör kontrast till de gröna häckarna. En ovanligt rikt planterad gravplats med bland annat obär, låga tujor och gräsmatta innanför begränsningshäcken. Plats 1. Rabatter med rosor och perenner Generellt sett har de flesta yngre gravplatser med aktiva gravrätter rabattplanteringar med buskar och perenner eller annueller. Det gäller särskilt i den östra delen. Dessa gravplatser har oftast en stenram som rabattkant, antingen längs hela gravplatsens bredd eller bara framför vården. Traditionella rabatter med bubomsinfattningar är inte lika vanliga. I dessa fall är det den vanliga småbladiga bubomen som använts. Rundade rabatthörn med bubom förekommer också. En äldre variant av stenram är stenkar, en rektangulär stenram som markerar den avlidnes gravplats och är placerad en bit framför gravvården. De kan också utgöra gravvård med namninskrifter. Gravkar i sten är av huggen granit av kraftiga dimensioner. Stenkar finns på ett tiotal gravplatser. Många stenkar är tomma och saknar plantering. Förutom de annueller och perenner som finns på de yngre gravplatserna förekommer kinesisk kärleksört och röda rabattrosor på en del gravar. Vad det är för slags rosor är inte känt. Andra blommande väter är pioner och hortensia som förekommer på några platser. Den senare har liksom rosor och kinesisk kärleksört en lång blomningssäsong och står med sina blomställningar kvar långt in på hösten. På vintern klipps rosorna ner och skyddas med granris. En hel del gravplatser har vårlökar och gravplatsen med kyrkogårdens äldsta gravvårdar i sydväst har bland annat narcisser. Gravplatsen intill, på andra sidan rampen, är översållad med scilla. 22 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Vid en jämförelse med utvidgningskartan ser man att södra, östra och halva norra kvarteret fanns sedan tidigare. Det norra kvarteret har flera stora gravplatser med många gravvårdar av varierande typ, här ses plats nr 23. Den breda kalkstensvården till höger är från 1828 och är rest över åboen Sven Larsson och hans hustru Kersti Larsdotter. Gravplatser Det finns 108 gravplatser fördelade på många små kvarter av varierande storlekar. Kvarteren i norr och söder är djupa och har stora gravplatser med upp till 12 platser per gravplats medan de i öster är små med en eller två gravplatser. Alla gravplatser har begränsningshäckar av storbladig mörkgrön bubom och en del har rygghäckar av måbär och tuja. I öster är vätligheten tätare medan i norr och söder är det mer högvät. Det är bara en gravplats som har stenram och den ligger inom en större gravplats med begränsningshäck av bubom. En del gravplatser har öppningar i häckarna för tillgänglighetens skull. De flesta gravplatser är täckta med grå singel, rött grus förekommer på en del tomma platser. Omkring 1/10 av gravplatserna är täckta med gräs, det gäller flera stora gravplatser i söder och norr men också längs utkanterna i norr och öster. Gravplatserna torde ha organiserats om nästan helt och kvarteren utökats i samband med att kyrkogården utvidgades omkring år 1900. Gravplatserna låg troligtvis närmre kyrkan och någon stor öppen plats mellan fanns troligtvis inte. Gravplats 51-52 som idag hyser gamla gravvårdar ligger i det sydvästra hörnet (vid litteringen a på gravkartan) låg helt utanför den gamla kyrkogården. De äldsta gravvårdarna som står på sina ursprungliga platser återfinns i det södra och i det norra kvarteret, på platserna 1-17 respektive 18-29. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 23

En kalkstensvård med strålande öga i tympanonfältet och urnor längst ner samt en sandstensvård. Plats 23. I det sydvästra hörnet, plats 51-52, finns se kalkstenshällar och två stående kalkstensvårdar, som tidigare legat på andra platser på kyrkogården, eller i kyrkan. Gravvårdar På Norra Nöbbelövs kyrkogård finns det drygt 170 gravvårdar. De allra flesta av gravvårdana, omkring 4/5 utgörs av stående gravvårdar och resten är liggande gravvårdar. Av de liggande gravvårdarna finns det se odaterade kalkstenshällar i det sydvästra hörnet av kyrkogården, plats 51-52. En del av dem har mönster i relief med evangelier och dödskallar. På flera av dem är inskriptionerna inte tydbara då de är nästan helt täckta med mossa. De är också spruckna eller skadade i hörn och genom spjälkning. Dessa vårdar kan under en period i slutet av 1800-talet ha legat inne i den gamla kyrkan. När kyrkan sedan revs och kyrkogården utvidgades kan de ha blivit flyttade hit. Samtliga 16 gravvårdar som ligger på denna plats har stått på andra platser på kyrkogården tidigare. Det finns ytterligare fem kalkstensvårdar. De är dock resta och av yngre datum, från 1800-talets första hälft. Två av dem står på ovan nämnda gravplats 51-52 och de andra tre norr om kyrkan, på plats 18, 23 och 24. De tre senare står troligen på sina ursprungliga platser då kyrkogårdsmuren före utvidgningen vid sekelskiftet 1900 sträckt sig precis utmed gravplatsernas gräns. Kalkstensvårdarna är förhållandevis tunna och fyra av dem har en vinklad ovansida, ett tympanonfält, med motiv av en strålande sol eller treenigheten. Reliefen är betydligt grundare på dessa stenar och inskriptionen är kursiv och innehållsrik med uppgifter om titel, födelse- och dödsdatum samt födelse- och dödsort. Omkring år 1840 kommer en vårdtyp i sandsten med mönster av antingen eklöv eller murgröna. Av dessa finns det se eemplar varav två har flyttats till plats 51-52 i sydväst. Tre står i norr, på plats 18 och 23 och en står i söder, på plats 10. Tre av dem har tydliga inskriptioner och kan dateras till omkring 24 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

1860-talet och 1880. Inskriptionstavlorna är i marmor och två av dem har intakta krönkors i marmor. Invid en av gravvårdarna ligger korset avbrutet på marken. Den som står på plats 18 har ett särskilt fint kors utformat som två hopspikade grenar av kraftiga dimensioner med en krans av ekblad. Ytterligare några vårdar som tillhör samma tidsperiod och som har infällda marmortavlor eller biskvier förekommer på kyrkogården. Två av dessa finns på den ovan nämnda sydvästra gravplatsen. Av de övriga stående gravvårdarna från 1800- talets senare hälft finns en vanlig modell som förekommer långt in 1900-talet. Den smalnar av upptill med ett fasat krön och har en bredare bas som i sin tur vilar på en sockel. De är företrädevis polerade på alla sidor och förekommer främst i svart granit. Dessa vårdar är ovanligt sparsmakade med få motiv och eller andra detaljer. Ett undantag utgör den grå granitvården med infälld rosettkrans av biskviporslin. En variant av denna gravvårdstyp är obelisken som förekommer i ett eemplar. Den är dock dekorerad med kors, sädesa och stiliserad bladranka. En annan vanlig typ som förekommer under 1800-talets sista årtionden och början av 1900-talet är kolonnen och den korsformiga gravvården. Den förra, som finns i ett eemplar i Norra Nöbbelöv, symboliserar det avbrutna livet. Det latinska korset är en vanlig symbol på gravvårdarna och som ovan nämnts pryder det många gravvårdars krön. Det är även en vanlig gravvårdsform och i Norra Nöbbelöv finns fyra stycken vara tre står intill varandra på gravplatserna 24 och 25. Kring sekelskiftet kommer de kraftigare och mer grovhuggna vårdarna med raka krön. De kan vara i svart granit med polerad framsida eller i grå granit med försänkt eller förhöjd inskriptionstavla. Dessa vårdar kan vara riktigt stora, så kallade bautastenar, som den på gravplats 23. Vårdarna representerar en nationalromantisk era då stenens grovhuggna yta skulle ge ett naturligt intryck. Tre nästan likadana gravvårdar på gravplats 37 i väster är uppförda i grovhuggen granit och två har en huggen pelare som ger en dramatisk effekt. Den rektangulära formen med raka krön blir den vanligaste gravvårdstypen under 1900-talet. Den är dock oftast betydligt mindre än sina föregångare och med släta och bearbetade ytor. De kan dock vara dekorerade på olika sätt, med motiv eller med förhöjd och polerad inskription. Ett sädesa pryder en gravvård på plats 19 och ett porträtt i metall pryder konstnären Alfred Hedlunds gravvård på plats 47. Kring mitten av 1900-talet blir även de så kallade koffertvårdarna, rektangulära vårdar i liggande format, vanliga. Den östra delen av kyrkogården är enhetlig med små och låga gravvårdar i granit. De är dock varierade vad gäller färg, det finns grå, röda och svarta stenar. Här finns en stor variation av gravvårdar och visar på den variation i utformningen av gravvårdarna som kommit under de senaste decennierna. Många vårdar har en asymmetrisk form och har skarpa kontraster mellan högblanka och huggna ytor. De många olika typerna av inskriptioner och bemålningar bidrar också till mångfald. Ovan t.h: En grupp med tre gravvårdar med stora latinska kors ger ett imponerande intryck. Plats 24 och 25. Nedan t.h: Obelisken, t.v. utgör en variant av gravvårdar som smalnar av upptill och som har fasat krön, t.h. Längst t.h. skymtar en gravvård med krans av biskviporslin. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 25

Kyrkogårdens bänkar är enkla med träribbor. Bland kyrkogårdens vintergröna buskar i kvarteren finns gott om skyddade platser för småfåglarna. Kyrkogården skyddas av en djup barriär av lövfällande vätlighet. Bänkar På Norra Nöbbelövs kyrkogård och i parken väster om kyrkogården finns det under sommarhalvåret ett antal lösa bänkar utsatta. De är av enkel modell med smala träribbor och underrede i järn. Bänkarna är avfärgade i mörklaserande färg. En annan fast bänk, med en liknande utformning, står vid den ena av de nya urngravplatserna i kvarter 3. Andra bänkar är lösa och står utplacerade, till eempel längs kyrkans södra fasad. De är utformade med smala träribbor och var vid inventeringstillfället avfärgade i gult men har senare avfärgats i svart. Samma typ av parkbänk står utanför kyrkogården i den sydöstra parken (bilder s 27). Några gravplatser hyser egna bänkar och pallar. Låga granitpallar som är grovt huggna ger intryck av att vara naturstenar och passar in i miljön (bild s 29). Kyrkogårdens natur Kyrkogården i Norra Nöbbelöv är variationsrik när det gäller grönska. Det finns gott om olika slags häckar, buskar och många träd som intresserar vilda arter till besök. Trädkransen utgörs av stora friväande lindar vilka väer i en bred plantering av buskar och träd som omger hela kyrkogården och utgör en grön yttre gräns. Fågelsången skvallrar om ett rikt fågelliv med bland annat gransångare som sjunger från dold plats i grönskan. Koltrasten är inte lika blyg utan visar upp sig på gravstenarnas krön. Inga fladdermöss har påträffats under inventeringen, men det är mycket troligt att de finns i kyrkans närhet då dessa har gott om födomöjligheter vid kyrkogården. Det är vanligt att fladdermöss använder kyrktorn och kyrkloft för dagvila och övervintring. Det finns 19 arter i landet och alla är fridlysta. Tillgång till äldre ihåliga träd och ett rikt insektsliv är viktiga faktorer för dem. De insekter som lever här knyter an till vindskyddade ytor och den lagrade värmen i befintligt stenmaterial. Grusgångarna utgör en betydande andel av kyrkogården som ger god tillgång till värmeutstrålning som gynnar vät- och djurliv. Solitärbin, som bygger sina bohålor i grusgångarna, påträffades under inventeringen. De har god tillgång till föda på kyrkogården och i dess närmiljö. Väter som kärleksört, höstrudbeckia och lavendel är eempel på insektsdragare bland kyrkogårdens perenner. 26 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Övergripande beskrivning - karakterisering Norra Nöbbelövs kyrkogård har trots att den blivit inkorporerad med Lunds stad fortfarande kvar karaktären av att vara en liten landsortskyrkogård. Den ligger i utkanten av staden med åkerlandskapet som breder ut sig i norr. Bykänslan skapas av ett par gårdar och församlingshuset ligger kvar i byn och den svängda bygatan som löper förbi kyrkogårdsmuren. Kyrkogården karakteriseras också genom att den är ovanligt lummig och omges av flera grönområden. Trädkransen är högvät och kompletteras av häckar, buskage och låga träd. Bygatans allé, gårdarnas trädgårdar och församlingshemmets park utgör en förlängning av kyrkogården. Detta grönområde förbinds med grönytan söder om kyrkans parkering, en koloni och stadsdelens två stadsdelsparker, Nöbbelövsparken och Jaktparken. Parkerna har en gestaltning med tydliga rumsbildningar som avgränsas av träd- och buskridåer. Då kyrkogården är liten präglas hela dess miljö av den omgivande täta lövfällande vätligheten. Den högresta nygotiska kyrkans arkitektur samspelar med trädkransens höga träd. På den resterande kyrkogården är vätlighet betydligt lägre och en stor del av den är formklippt och vintergrön. Samtliga gravplatser har begränsningshäckar av bubom och i söder och norr finns rygghäckar av tuja. Gravplatsernas höga vätlighet består till största delen av klippta idegranar. Större delen av gravplatserna och även gångarna är täckta med singel. En del gravplatser utmed ytterkanterna är täckta med gräs. Kyrkogården präglas av stora öppna grusytor utmed kyrkan och små sammanhängande kvarter. Kvarteren har delats upp allt efterhand som nya entréer tillkommit. Till kyrkogården finns inte mindre än se entréer varav flera tillkommit på grund av kraven på tillgänglighet. Flera av entréerna är små, flankeras av häckar och vetter mot parken eller bygatan vilket ger en intim prägel. Huvudentrén i norr är markerade med en bred huvudgång och påkostad med pargindar i smide och granitpollare. Den används troligtvis inte så mycket idag men har fått bibehålla sin prägel som huvudentré. Kyrkogårdens gravkvarter präglas av i huvudsak stora gravplatser i väster, norr och söder. Särskilt det norra kvarteret karakteriseras av stora gravplatser med många gravvårdar. Gravvårdarna är i huvudsak resta och det finns inslag av stora bearbetade gravvårdar. De äldsta gravvårdarna är samlade i det sydvästra hörnet. Flera av dem är kalkstenshällar som kan ha legat inne kyrkan. Många av de för 1800- talets typiska gravvårdar så som kalkstensvårdar, sandstensvårdar med murgröna, kors, vårdar med fasade avslut och vårdar grovt bearbetade sidor finns representerade på kyrkogården. Flera av dem är relativt höga och dominerar gravplatserna. Planteringarna på dessa gravplatser är sparsam och består av vintergrön vätlighet. I öster finns det desto mer vätlighet då gravplatserna är små med avgränsande häckar. Nästan alla gravplatser har någon form av plantering. Gravvårdarna representerar den senare hälften av 1900-talet med låga gravvårdar med varierade och asymmetriska former. Indelning av Norra Nöbbelövs kyrkogård efter väderstreck. Det finns stora skillnader vad gäller gravarnas och vårdarnas ålder och utseende mellan de olika delarna. Stora gravplatser med många äldre gravvårdar finns främst i norr medan små gravplatser med yngre och låga gravplatser finns i öster. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 27

28 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 Flygfoto över hur Nöbbelöv ser ut idag med Norra Nöbbelövs kyrka i norr och Nöbbelövsparken som breder ut sig i söder och binder ihop hela stadsdelen. Gunnesbo ligger väster om järnvägen.

Kyrkogårdens kulturhistoriska värden Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 29

Värdebeskrivning Norra Nöbbelövs kyrkogård utgör en komple kulturhistorisk miljö. I den inbegrips faktorer som berör omgivning, landskap, väter, djurliv, personhistorik, konsthantverk samt kyrkogårdshistoria. Värdebeskrivningen tar fasta på alla dessa delar. Kyrkogårdens betydelse i staden Då Norra Nöbbelövs kyrkogård utgör en del av stadsdelens grönområde har den en stor betydelse för den här delen av staden. Kyrkogårdens trädkrans och buskage utgör en förlängning av parken kring församlingshemmet och Nöbbelövsparken. Kyrkan och kyrkogården utgör på så sätt en naturlig del i stadsdelen Nöbbelöv som, till skillnad från andra stadsdelar, inte har någon kyrka uppförd i samband med att stadsdelen bebyggdes. Kyrkogården och gårdarna intill binder ihop landsbygden med staden, både rumsligt sett och dåtid med nutid. Att en medeltida kyrkogård med kyrka ligger inom stadsgränsen är ovanligt. Den täta vätligheten med lövträd och städsegröna väter och variation av äldre gravmonument gör kyrkogården till en plats med många upplevelsevärden. Kyrkogårdshistoriska värden Norra Nöbbelövs kyrkogård är en liten och intim kyrkogård. Då Nöbbelövs socken inte var så stor har den endast blivit utvidgad en gång vilket gör att dess yttre gräns med mur och trädkrans har bevarats. Sedan socknen inkorporerades med Lunds stad väte församlingen, samtidigt som begravningsmöjligheterna utökades med stadens andra begravningsplatser. Detta har medfört att det inte skett så många stora förändringar på kyrkogården och att prägeln av en lantortskyrkogård är bevarad. Då kyrkogården utvidgades åt norr, söder och väster omkring år 1900 torde kyrkogården ha gjorts om en del och planlagts detta år. Den del som bevarades mest är den södra delen av det nuvarande norra kvarteret. Där finns några stora gravplatser kvar med äldre vårdar. Förr var gravplatserna indelade efter hemman och därmed ganska stora. De andra kvarteren är troligtvis mer förändrade. Den västra gränsen rätades ut varför det västra kvarteret kom till. Detsamma gäller i viss mån det södra kvarteret. Det östra delen har en oförändrad gräns utmed gatan men den förändrades på 1940-talet med små gravplatser och rygghäckar av måbär. Idealet från sekelskiftet kring 1900 med trädkrans, mur, rätlinjiga kvarter, bred huvudgång, pampig entré med smidesgrindar blev realiserat fullt ut. En strävan efter en vördnadsfull begravningsplats syns genom den städsegröna vätligheten, rosor och annan plantering på gravplatserna. Eakt när de avskärmande tujahäckarna tillkom är osäkert men är ett ideal från 1920-talets klassicerande kyrkogård med en strävan efter gravplatsernas underordnande. De rikliga buskagen i kyrkogårdens ytterkanter som, åtminstone i den östra delen, planterades på 1940-talet hade troligtvis en funktion av läplantering. Området runtomkring var inte bebyggt på den tiden. Det var också ett signum för den dåvarande kyrkogårdsföreståndaren Hilding Claesson som gjort liknande planer på andra kyrkogårdar i närheten. Buskagen är mer lättskötta än klippta häckar, samtidigt som blommande buskar ger färgrikedom och variation i det annars monokromt gröna. I den östra delen anordnades också små enkla gravplatser som är underordnade helheten vilket var en fulländning av 1920-talsklassicismen. Samhällshistoriska värden Norra Nöbbelövs historia är nära sammankopplat med byns historia som är avläsbar genom att det finns stora familje- och hemmansplatser kvar. Kyrkogårdens gravvårdar med titlar så som lantbrukare och åboar samt symboler som sädeskärvar avspeglar det gamla lantbrukarsamhället. De två gårdarna nära kyrkogården visar likaså på det. Hur man trots en liten församling haft råd att uppföra en ny kyrka minner om hur stor makt prästerna och ärkebiskoparna hade. Byns historia är också nära sammankopplat med Slaget vid Lund år 1667, vilket var av avgörande betydelse för Skånes historia. Efter danskarnas nederlag mot den svenska hären var kampen om Skåne definitivt avgjord. Slaget utkämpades utanför bland annat Nöbbelövs by. Tusentals soldater dog men var de begravdes har inte varit känt förrän 1995 då en massgrav påträffades på just Norra Nöbbelövs kyrkogård. På kyrkogården är det få gravar som sticker ut, de flesta har en väldigt enkel utformning, det finns inte några staket, inte några stenramar och inte heller några etravaganta anordningar eller planteringar. Det finns endast en riktigt stor sten, en så kallad bautasten, som till och med är högre än tujahäcken. För övrigt är gravvårdarna av typer som finns på de flesta andra gravplatser. Detta avspeglar den det lilla bondesamhället som Norra Nöbbelöv utgjort. Kvinnor har oftast inte några titlar. Det vittnar om kvinnans ställning, och presenteras oftast som någons hustru, eller om de var unga och ogifta, som jungfru, så som gravvården i sandsten på plats 18. 30 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Personhistoriska värden På Norra Nöbbelövs kyrkogård finns inte några välkända personligheter begravda De flesta kyrkoherdar i församlingen begravdes på kyrkogården till Sankt Peters kloster som Norra Nöbbelöv var anne till. Det finns dock några personer som haft betydelse i samhället, som konstnären Alfred Hedlund. Han föddes 1884 i Nöbbelöv, dog 1930 i Lund och begravdes intill sin far skräddaremästaren Lars Hedlund. Efter att ha arbetat som yrkesmålare studerade Alfred vid Konstakademien i Stockholm och sedan i Paris och Rom. Han målade framför allt landskap, motiv från Stockholmsområdet och hemtrakten är vanliga. Hans avbildning av Norra Nöbbelövs gamla kyrka hänger i den nuvarande kyrkan. Även gravvårdarna över lantbrukarna, speciellt de som har titel och är placerade på de stora hemmansgravarna, har ett stort värde då det visar på att det varit lantbruksbygd. Bredvid lantbrukaryrket var det vanligt att ha kommunala uppdrag så som Nöbbelövs ledande kommunalman Tage Rasmusson, begravd på gravplats 18. Även Anders Ericsson som arrenderade Nöbbelövs boställe. Han drev gården som ett mönsterjordbruk och hade hästavel, senare utvecklat till uppfödning av travhästar. Från att ha haft uppdrag i hemkommunen blev han landstingsman och statsminister Per Albin Hanssons förtrogne. Mer information om vilka personer som är begravda på Norra Nöbbelövs kyrkogård framkommer i Gösta Lindebergs En bok om Norra Nöbbelöv. Pedagogiska värden Det finns viktiga pedagogiska värden kopplat till kyrkogårdshistorik samt samhälls- och personhistorik. De fysiska monumenten berättar om världsuppfattning, klasskillnader och avspeglar samhällets uppbyggnad. Kyrkogårdens struktur och monument berättar en historia som kanske inte alltid är synlig i historieböcker. Gravstenarnas inskrifter utgör ett tvärsnitt av samhällets aktörer. Kvinnornas status var synlig även efter döden, de är nästan alltid underställda männen på gravstenen. Kyrkogården utgör en outtömlig källa för kunskap som kan levandegöras genom information och guidningar. Konsthistoriska och arkitektoniska värden Kyrkogårdens begravningsmonument uppvisar en variation av begravningstrender under nära tvåhundra år. Material, teknik, konstnärligt uttryck och kvalitet har dock skiftat genom åren. Gravvårdar från 1800-talet och 1900-talets början är eempel på högt tekniskt kunnande inom stenhuggeri. De flesta gravvårdar från 1800-talets slut och framåt, höggs efter särskilda typeempel. De tidiga vårdarna är inte standardiserade i samma utsträckning och därför mer unika i sina uttryck. Som helhet har de äldre vårdarna fram till cirka 1930-talet viktiga karaktärskapande och stilhistoriska värden och har stor betydelse för upplevelsen av kyrkogården. Några kan klassas som högkvalitativa vad gäller stenhuggarkonst. Alfred Hedlunds gravvård med bronsporträtt utgör en särskild typ av vårdar som är mindre vanlig och med ett högt konstnärligt värde. Gravplatser som är utformade med bubomskantade rabatter, gravkar eller gravplatser med formklippt vintergrön vätlighet har arkitektoniska värden. De utgör en del av helheten och kan vara utformade i enlighet med gravvårdarna. De två entréerna med järngrindar och stenpollare är eempel på smidets och gjutjärnets konsthantverk. Även det industriellt tillverkade gjutjärnet uppvisar god kvalitet under en period när det stod som högst. De är ovärderliga och blir allt mer sällsynta på grund av att de förstörs genom korrosion och mekanisk åverkan. Biologiska värden Norra Nöbbelövs läge i utkanten av Lund och nära järnväg och koloniområde ger många spridningsmöjligheter för väter och djur i området. Mot norr möter det intensivt brukade fullåkerslandskapet där det råder brist på gröna ytor. Tillsammans med byns trädgårdar, träd och gröna stråk längs vägar och gränser fungerar kyrkogården som en fristad för det vät- och djurliv som finns i området. Skugga kombinerat med ljusinsläpp alstrar en intressant kombination för det vilda på kyrkogården. Den variation av miljöer som skapas när grönska blandas med sten- och grusmaterial är mycket speciell och liknar till mångt och mycket de naturliga miljöer som finns eller har funnits tidigare på landskapsnivå. Förekomsten av solitärbin på kyrkogården ger signaler om att detta är en biologiskt värdefull miljö. Trädens betydelse för andra arter är stor. Lindarna som omger kyrkogården är intressanta, sett ur ett biologiskt perspektiv eftersom trädslaget är en stor insektsdragare i juli månad då individer som blommar erbjuder rikligt med nektar för att locka till sig pollinerare. Trädkransen räknas som en allé och utgör ett biotopskyddsområde enligt miljöbalken. I samband med Naturvårdsverkets upprättande av Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd har 19 av träden på kyrkogården registrerats som särskilt skyddsvärda av Länsstyrelsen. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 31

Vård av kulturhistoriska värden Norra Nöbbelövs kyrkogård har ett högt kulturhistoriskt värde som helhet och därför är det viktigt att bevara dess karaktär. Kyrkogårdens miljö är i hög grad föränderlig vilket beror på förändringar i brukande och i skötsel. De kulturhistoriska värdena kan snabbt förändras genom eempelvis ovarsam skötsel. Värdena kan också gå förlorade genom många små förändringar sker under en längre tid. För att bevara kyrkogårdens värden måste de vårdas aktivt och medvetet och underhållas löpande. Följande vårdkrav är översiktliga och syftar till att bevara kyrkogårdens övergripande värden så att de inte förvanskas. De är formulerade med utgångspunkt av beskrivningen av kyrkogården och de kulturhistoriska värdena. Vårdkraven kan ses som ett komplement till eller revidering av de förslag som formulerades vid inventeringen från 1982. För Norra Nöbbelövs kyrkogård bör fäljande vårdkrav gälla: Trädkrans, kyrkogårdsmur, häck och grindar bör bevaras. Nuvarande gångsystem, karaktärsskapande anläggningar och vätlighet och andra strukturer bör vårdas och bevaras. Alléer och andra karaktärsskapande planteringar bör bevaras. Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde; gravplatser med värdefulla gravvårdar, häckomgärdningar, staket och planteringar, bör bevaras i sin helhet. Gravplatser med kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar, från i första hand tiden före 1930- talet, bör bevaras. Samtliga gravplatser bör bibehållas vad gäller numrering, storlek och planläggning. Gravvårdar som återlämnats bör få stå kvar på gravplatsen tills behov finns att återanvända gravplatsen. Gravvårdar kan återanvändas om de slipas om och markeras med omarbetningssymbol. Vid planläggning av nya gravplatser bör man utgå från befintliga utformningar och strukturer. Större åtgärder såsom eempelvis omläggning av gångar, kvarter eller ersättande av häckar är tillståndspliktigt. Vid osäkerhet om en åtgärd är tillståndspliktig bör man samråda med länsstyrelsen. Vård- och underhållsplanen kan ses som ett planeringsunderlag för tillståndsansökan. Kyrkogårdens struktur Med kyrkogårdens struktur avses gångar, omgärdningar, kvartersindelning och indelning i gravplatser. Kyrkogårdens markerade strukturer bör bevaras vad gäller bredd, material och utsträckning. Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde bör bevaras. En revidering av värdefulla gravplatserna som pekades ut vid 1982 års gravplatsinventering har gjorts. På gravplatser med högt kulturhistoriskt värde bör gravplatsernas gravvårdar, ytmaterial, omgärdningar och vätmaterial vårdas och underhållas regelbundet. Teter och inskriptioner bör rengöras och förtydligas vid behov för att inte vårdarnas pedagogiska värde ska förloras. Vid underhåll av gravplatserna hänvisas till bilagan Rekommendationer för vård- och underhåll. För mer avancerade åtgärder bör kvalificerade hantverkare anlitas. Återlämnade gravvårdar med kulturhistoriskt värde bör få stå kvar på ursprunglig plats och endast i undantagsfall flyttas. 32 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Kulturhistoriska värden på Norra Nöbbelövs kyrkogård: Strukturer som är viktiga att bevara. Gravplatser med högt kulturhistoriskt värde som bör bevaras i sin helhet. Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 33

Träd och vätlighet Äldre och unika vätsorter bör i första hand vårdas och få stå kvar på gravplatserna även sedan de har återlämnats. Vid behov kan de behöva flyttas och föryngras på annan plats på kyrkogården. Vätlighet på kulturhistoriskt värdefulla gravplatser och gångstråk bör förnyas vid behov med samma vätmaterial som det befintliga. För bevarandet av äldre väter bör man informera nya gravrättsinnehavare om dess värde. Skötselavtal kan skrivas för bevarande av vätlighet på gravplatsen. Kulturhistoriskt värdefull vätlighet bör identifieras och skyltas/märkas eller markeras i skötselplan för att underlätta vård- och underhållsåtgärder. Kyrkogårdens alléer bör bevaras i sin utsträckning och omfattning och återplanteras med samma trädslag vid behov. Lindarna omfattas av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Åtgärdsprogram för träd I Rapporten Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd Mål och åtgärder 2012-2016 finns det mål och åtgärder som särskilt gäller för Svenska kyrkans arbete med värdefulla träd på kyrkogårdar och begravningsplatser. De lyder: Antalet särskilt skyddsvärda träd inom kyrkogårdar, gårdsmiljöer och på kyrkans mark i tätorter minskar inte på grund av avverkning, där alternativ finns. Beskärning och stabilisering som metod för att bevara särskilt skyddsvärda träd är väl spridd och används normalt i arbetet med dessa träd från och med 2012. I majoriteten av all nyplantering används det eller de trädslag som är mest värdebärande och typiskt för traktens kulturlandskap. Strukturer som är viktiga att bevara. Trädvårdsplaner Gravplatser med nödvändiga med högt kulturhistoriskt åtgärder för att vidmakthålla värde särskilt som bör bevaras skyddsvärda i sin helhet. träd finns framtagna senast 2012 och tillämpas inom minst 70 % av kyrkogårdarna inom förvaltningen i Götaland och södra Svealand från och med samma år. Naturvårdsverket har upprättat ett Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. I samband med det genomförde Länsstyrelsen en inventering av landsbygden. Träd som registrerats som särskilt skyddsvärda finns inlagda i Trädportalen på internet. Norra Nöbbelövs kyrkogård har 19 särskilt skyddsvärda träd, som utgörs av lindarna i trädkransen. De har en stamomkrets på 120-314 cm och är registrerade som friska. 34 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015

Åtgärdsbehov Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 35

Muren är fogad med betong som har släppt eller spruckit. Muren är på många ställen nästan helt övertäckt av mossa. Begränsningar Kyrkogården begränsas av mur, häckar och trädkrans. Den har ett fullgott skydd genom att häckpartiet är brett och består av såväl klippta som friväande häckar. Trädkransen är komplett och dessa träd utgör en del i det omgivande allé- och parklandskapet. Muren fogades troligen om på 1950-talet med betong och uppvisar lös och skadad fog. Kyrkogården har se ingångar varav två har järngrindar. Stenmuren bör rengöras från mossa. Stenmuren bör fogas om inom en snar framtid. Det är viktigt att avsatsen görs tät och något lutande, så att vattnet rinner av. Till det kan man använda betong, till murens fogning kan man däremot välja ett mindre stark bruk av kalkscement som inte spränger sönder muren. Klippta häckar av måbär och hagtorn bör bevaras, de ramar in buskagen, liksom bubomen mot insidan. De friväande buskarna bör hållas enhetliga, med ett fåtal sorter. Självsådda väter bör gallras bort. Sorter som måbär och syren som redan finns är lätta och billiga att komplettera med. Gullregnen bör tas tillvara då de är tämligen unika i kyrkogårdssammanhang. De skyddar kyrkogården genom att de fyller ut tomrummet mellan lindarnas kronor och buskagen. Vårlökar som scilla är lämpligt att flytta till buskagen eller plantera in här. Målning av järngrindar och räcken bör utföras vart tionde år med svart färg. För trädkransen ska det upprättas en separat vårdplan. 36 Norra Nöbbelövs kyrkogård i Lund, vård- och underhållsplan, 2015 Två gullregn som står bland buskagen längs muren i öster. Tillgänglighet Kyrkogården är lätt tillgänglig genom att det finns flera ingångar och parkering finns bredvid. Kyrkogården har en bred asfalterad gång från parkeringen vilket ger god framkomlighet för fordon och rullstolsburna. In till anneet finns en ramp samt en trappa med ledstång vilket förenklar att beträda kyrkan. En ramp med svag lutning leder till församlingshemmet. Gångarna är belagda med grus som är ganska hårt packad vilket gör att det är förhållandevis lätt att ta sig fram på. Nästan alla gravplatser är omgivna av låga bubomshäckar med öppningar i främre delen så att besökare slipper kliva över häckarna.