TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se Kommunstyrelsen Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Förslag till beslut 1. lämna yttrandet som sitt eget till Vattenmyndigheten Bottenhavet 2. Förklarar beslutet omedelbart justerat Margaretha Åslund Miljö- och samhällsbyggnadschef Thomas Jågas Kommunbiolog Sammanfattning/Bakgrund Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt har upprättat Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021 för Bottenhavets vattendistrikt. Förslagen är ute på remiss till 30/4. Efter avslutad remiss kommer Vattenmyndigheten att besluta om åtgärderna som ska gälla för perioden 2015-2021. Falu kommun har i sitt svar fokuserat kring åtgärdsprogrammet eftersom det innehåller åtgärder som direkt riktar sig till kommunen som tillsynsmyndighet i miljöfrågor, myndighet i planfrågor samt kommunen som verksamhetsutövare för vatten- och avlopp samt väghållare. Ärendet har beretts av handläggare från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen inom avdelningarna Hållbarhet och planering och Bygg och miljö samt Falu Energi och vatten AB. Förvaltningens bedömning/konsekvenser Övergripande synpunkter I inledningen av remissen på åtgärdprogrammet ställer vattenmyndigheter ett antal frågor som man önskar få besvarade. Frågorna är konkreta som t.ex. om det framgår vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärdsprogrammet ska leda fram till, framgår det hur, var och när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna m.m. Det som kan konstateras ur en 791 83 FALUN Myntgatan 45 023-830 00 212000-2221 218-0289 www.falun.se
2(5) kommuns perspektiv är att det är över lag tydligt vilka åtgärder som vänder sig till kommunen och vad man har att förhålla sig till. Dock är det fortfarande inte helt klart vad den föreslagna miljökvalitetsnormen kommer att innebära för konkreta åtgärder i vattenförekomsterna. Det bakgrundsmaterial som behövs för att specificera åtgärder finns i de flesta fall inte även om det under föregående cykel har blivit bättre. Det är först när allt underlag finns framtaget som en kommun genom t.ex. sin tillsyn kan agera och veta hur man ska prioritera sina insatser. Åtgärder finns i nuvarande bakgrundsdata förslagna men mer på en övergripande och generell nivå som inte är möjlig att använda som direkt underlag för kommunens tillsyn eller för kommunen som verksamhetsutövare. Det finns fortfarande behov av ytterligare analyser av fakta och förmodligen ytterligare utredningar för att de föreslagna åtgärderna ska vara möjliga att använda vid kommunens tillsyn eller när kommunen agerar som verksamhetsutövare. En brist som Falu kommun ser beträffande miljökvalitetsnormerna är att för alla förekomster gäller det att de ska uppnå god status till 2021. För många förekomster är detta en orimlighet eftersom de åtgärder som vidtas redan nu ger effekter på lång sikt och som överskrider den cykel som sträcker sig till 2021. En mer realistiskt anpassad tid för när miljökvalitetsnormen ska nås ger ett bättre underlag för att planera och prioritera insatser, inte minst för kommuner. Det ger även en mer rättvis bild för vad som är rimligt att uppnå och vad då olika intressenter kan förvänta sig av vattenkvalitén under överskådlig tid. Genom alla undersökningar som genomförs inom vattenförvaltningen kommer det fram ny kunskap som behöver hanteras på olika sätt. Ett exempel är ny kunskap om kemikalier i fisk som kan vara av betydelse för fritidsfisket och hur man ska se på fisken som föda för oss människor. Hur de här frågorna ska hanteras, vem som ansvarar för att tolka data och informera om risker eller ge kostrekommendationer är idag oklart. Falu kommun anser att detta är en fråga som Vattenmyndigheten måste reda ut för att klargöra ansvarsförhållanden. Synpunkter på enskilda åtgärder Kommunerna, åtgärd 1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Redan idag är miljökvalitetsnormerna en faktor som styr hur tillsynen bedrivs och Falu kommun har därför inga synpunkter på åtgärden. Åtgärden har kopplingar till en av Naturvårdsverkets åtgärder att ta fram föreskrifter för att ge kommunerna förutsättningar för en effektiv tillsyn. Falu kommun anser att det är viktigt att Naturvårdsverket arbetar med att ta fram föreskrifter för de prioriterade ämnena och utsläpp från avloppsreningsverk. Idag finns föreskrifter för utsläpp av framförallt näringsämnen men för andra ämnen saknas det vilket gör det svårt för myndigheter att ställa relevanta krav samt att det blir oklart för huvudmannen för
3(5) reningsverken vad man ska förhålla sig till. Det ger även utrymme för olika bedömningar mellan kommuner och länsstyrelser. Kommunerna, åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås, Åtgärden ligger i linje med Falu kommuns tillsyn som riktar sig till hästhållning och jordbruk och deras näringspåverkan. Redan idag prioriteras områden där det finns näringsbelastade vattenförekomster. Beträffande vattenförekomster som inte klarar miljökvalitetsnormen p.g.a. växtskyddsmedel är kunskapsunderlaget idag bristfälligt. Det finns för få undersökningar av växtskyddsmedel i vatten för att kunna bedöma om det är ett problem inom Falu kommuns yta. Här behöver Vattenmyndigheten ta fram ett bättre underlag för att göra det möjligt att bedöma om den tillsyn som redan bedrivs inom jordbruk och de generella skyddsåtgärder som vidtas vid spridning av växtskyddsmedel är tillräcklig eller om tillsynen behöver intensifieras. Kommunerna, åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Falu kommun har redan infört hög skyddsnivå vid vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status p.g.a. näringsämnespåverkan. Åtgärden ligger därmed i linje med kommunens inriktning på tillsynen. Kommunerna, åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden ligger i linje med Falu kommuns inriktning på tillsynen och inriktningen för huvudmannen för de allmänna reningsverken och kommunen har därför inga synpunkter på åtgärden. Kommunerna, åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att
4(5) a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden är ny och det är svår att överblicka konsekvenserna av den. Att åtgärda vattenförekomster med alternativa metoder förutsätter omfattande utredningar, konsekvensbeskrivningar och även kostsamma åtgärder. Det är också i utkanten av vad man kan se som en kommuns ansvar. Övriga åtgärder är kopplade till kommunen som tillsynsmyndighet eller verksamhetsutövare medan denna är mer otydlig utifrån vilket ansvar som egentligen ligger på kommunen. Falu kommun anser att åtgärderna i programmet ska vara kopplade till ett tydligt ansvar vilket saknas i denna åtgärd. Falu kommun anser dock att intentionen med åtgärden är bra och att det inom vattenförvaltningen bör skapas förutsättningar för kommuner att arbeta med andra metoder genom ekonomisk stöttning från HaV eller Vattenmyndigheten men inte att det ska vara tvingande genom en åtgärd. Med bakgrund av ovanstående anser Falu kommun att åtgärd 5 bör strykas ur programmet. Kommunerna, åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Punkten a bör förtydligas då det inte är vattenskyddsområde som avses för enskilda vattentäkter utan föreskrifter genom de kommunala hälsoskyddsföreskrifterna enligt 40 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det är en mycket svår åtgärd att genomföra eftersom det kan kräva omfattande utredningar i varje enskilt fall för att klargöra behov av skyddsområde och vilka skyddsföreskrifter som är motiverade. I övriga delar har Falu kommun inga synpunkter på åtgärderna utan de ligger inom ramen för den tillsyn eller det ansvar som kommunen har som myndighet och verksamhetsutövare. Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt planoch bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna.
5(5) Falu och Borlänge har nyligen antagit en ny gemensam översiktsplan. I den betonas de krav som ställs via vattenförvaltningen som en viktig förutsättning för planläggning och prövningar inom plan- och bygglagen. Länsstyrelsen ingår alltid i samråd om detaljplaner och översiktsplaner. Därmed har Falu kommun inte någon synpunkt på åtgärden. Kommunerna, åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Falu kommun antog 2014 en ny VA-plan där miljökvalitetsnormerna är en av de faktorer som ligger till grund för bl.a. prioriteringen av områden som byggs ut med allmänt VA. Falu kommun har därmed inga synpunkter på åtgärden. Kommunerna, åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Åtgärden är helt ny och vilken konsekvens den får för kostnader m.m. för åtgärder kan inte överblickas eftersom det saknas underlag idag. Falu kommun anser att det i denna cykel är rimligt att kommunerna får ansvar för att genomföra inventeringar för att klara ut om och vilka vandringshinder som de kommunala vägarna utgör, men att krav på åtgärder får komma först i nästa cykel. Det ger kommunerna möjlighet att planera och skapa ekonomiskt utrymme för åtgärder. Myndigheten bör också bidra med riktlinjer för hur inventeringen ska gå till så att den utförs enhetligt och jämförbart över landet. Beslutet ska sändas till Vattenmyndigheten Bottenhavet vattenmyndigheten.vasternorrland @lansstyrelsen.se. (digitalt i textformat)