Artimplant ÅRSREDOVISNING 1998

Artimplant ÅRSREDOVISNING 1998

INNEHÅLL ARTIMPLANT I KORTHET INNEHÅLL Affärsidé och marknadsstrategi 1 VD har ordet 2 Artimplants teknologiska plattform 4 Verksamhetsbeskrivning 7 Aktier, aktiekapital och ägarförhållanden 17 Nyckeltal och fem år i sammandrag 18 Förvaltningsberättelse 20 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Finansieringsanalys 25 Bokslutskommentarer och noter 26 Revisionsberättelse 31 Styrelse, nyckelpersoner och revisorer 32 Kallelse till ordinarie bolagsstämma 36 Ordlista 37 Artimplant är ett forskningsbaserat biomaterialföretag fokuserat på problemlösningar inom ortopedisk kirurgi. Visionen är att bli världsledande inom biologiskt nedbrytbara implantat som stimulerar självläkning och återskapar ett aktivt liv. Bolagets forskare, vilka representerar en bred tvärvetenskaplig kompetens, har syntetiserat mer än fyrahundra nedbrytbara polymerer i syfte att anpassa egenskaperna till olika medicinska behov. Artimplants affärsidé är att bedriva forskning och att utveckla, tillverka och marknadsföra nedbrytbara implantat i syfte att ge skadad kroppsvävnad temporär avlastning och understödja naturliga läkningsprocesser. Bolagets forskningsverksamhet har breddats till att omfatta ett dussintal utvecklingsprojekt och flera av dessa har nått klinisk prövingsfas. Målsättningen är att komma ut med en första produkt på marknaden år 2000. Som ett led i Artimplants marknadsföringsstrategi har Gothenburg Medical Center (GMC) förvärvats i syfte att bland annat etablera ett svenskt centrum för Artimplant Academy ett forum för avancerad klinisk forskning, tillämpning och utbildning inom ortopedisk kirurgi. GMC är en av Sveriges ledande kliniker inom ortopedisk kirurgi, med ett internationellt väletablerat namn. Broskcellstransplantation en ny metod för behandling av broskskador har utvecklats av forskare anställda vid eller knutna till Artimplant. Den kliniska dokumentationen från patienter som behandlats med broskcellstransplantation vid GMC, har legat till grund för amerikanska FDA:s godkännande av metoden. Artimplant är noterat på Stockholms Fondbörs O-lista. EKONOMISK INFORMATION Bolagsstämma...4 maj 1999 Tremånadersrapport...4 maj 1999 Sexmånadersrapport...20 augusti 1999 Niomånadersrapport...5 november 1999 (Org nr 556404-8394)

AFFÄRSIDÉ OCH MARKNADSSTRATEGI HISTORIK MILSTOLPAR Artimplants affärsidé är att bedriva forskning och att utveckla, tillverka och marknadsföra nedbrytbara implantat, vilka understödjer kroppens naturliga läkningsprocesser. Företagets vision är att uppfattas som världsledande inom biologiskt nedbrytbara implantat som stimulerar självläkning och återskapar ett aktivt liv. Användare av bolagets produkter som nått klinisk prövningsfas är kirurger, främst inom ortopedi, men även inom handkirurgi. Antalet ortopediska kirurger i västvärlden uppgår till cirka 50 000 och trenden är att allt fler subspecialiserar sig inom en specifik behandlingsnisch. Vad gäller exempelvis främre korsbandsrekonstruktion, bedömer Artimplant att två tredjedelar av alla ingrepp utförs av endast tio procent av kirurgerna. Många av de mer välrenommerade läkarna gör mer än 150 operationer per år och dessa utgör en av bolagets primära målgrupper. Med detta som utgångspunkt, intar Artimplant en restriktiv hållning till att licensiera ut marknadsföringsrättigheter till bolagets nyckelprodukter. Sett i relation till att Artimplant är ett forskningsbolag som ännu inte nått kommersiell fas, anser sig bolaget ha ett betydande kontaktnät inom både akademiska och kliniska kretsar. Detta möjliggör en kostnadseffektiv marknadskommunikation till de målgrupper som är potentiella användare av bolagets framtida produkter. I kombination med det internationellt väletablerade utbildningscentrum som Gothenburg Medical Center (GMC) utgör, har Artimplant möjlighet att utbilda och träna tidiga användare samt bistå med en bred klinisk kompetens inom ortopedisk kirurgi. GMC kommer som svenskt huvudcentrum för Artimplant Academy att ha en central roll i Artimplants marknadsstrategi. 1986 En tvärvetenskaplig grupp forskare i Göteborg initierar ett projekt i syfte att ta fram en fungerande protes för främre korsbandsskada. 1990 Artimplant bildas för att driva verksamheten vidare under kommersiella former. 1991 Teknologi för koppling av tillväxtfaktor till polymera material patenteras i Sverige. 1995 Första korsbandsoperation på djur. Nyemission, 4,1 miljoner kronor. 1996 Ett flertal nya djurstudier inleds. Nyemission, 5,5 miljoner kronor. 1997 Svenskt patent erhålls för hydrolyserbar blockpolymer för användning som temporärt implantat. Tidig analys av djurförsök visar goda resultat. Vetenskapligt råd (AISAB) bildas. Nyemission, 61 miljoner kronor och notering på Stockholms Fondbörs. Första korsbandsoperation på människa. 1998 Artimplant förvärvar Gothenburg Medical Center. Forskningsverksamheten breddas och ett flertal nya produktprojekt initieras. Djurstudie med benbrottsimplantat genomförs och utvärderas. Operationsserie omfattande 20 patienter med främre korsbandsskada avslutas. Beslut tas om multicenterstudie omfattande minst 200 patienter med främre korsbandsskada. Bolaget flyttar in i nya lokaler, med tillgång till större laboratorier och egen renrumsproduktion. AFFÄRSIDÉ OCH MARKNADSSTRATEGI 1 1999 ( jan mars) Pilotstudie med tumligament inleds. Första multicenterstudie för främre korsbandsskada inleds.

VD HAR ORDET VD HAR ORDET 2 Anders Cedronius Verkställande direktör För 12 år sedan började vi med ett definierat medicinskt behov av en metod som kunde förbättra behandlingen vid en av de vanligaste och mest kostsamma skadorna inom ortopedin - ett avslitet främre korsband i knät. Idag ser vi att tillämpningarna av Artimplants patenterade teknologi inom området för nedbrytbara polymerer är väsentligt fler och att marknadspotentialen är betydligt större. 1998 har framför allt karakteriserats av en ökad insikt om potentialen i Artimplants teknologi. Forskningsverksamheten har breddats till att omfatta ett dussintal separata produktprojekt. För flera av dessa räknar vi med en kortare tid till marknadslansering. Målsättningen är att få minst en produkt certifierad för lansering under år 2000. Under året har vi identifierat en rad nya applikationer inom kirurgin, där vi är övertygade om att nedbrytbara polymera material, som Artimplant utvecklat, har påtagliga fördelar i jämförelse med de alternativ som idag finns tillgängliga på marknaden. Dessa omfattar bland annat en del skador som är vanliga inom handkirurgin, men även inom den del av ortopedin som rör mer komplicerade skelettfrakturer. Våra studier visar på möjligheten att vår första produkt inom frakturområdet ska kunna lanseras redan år 2000. Under senvåren 1998 avslutades en operationsserie omfattande 20 patienter med främre korsbandsskada. Syftet med pilotstudien var att optimera den kirurgiska tekniken inför kommande multicenterstudier. De goda resultaten från pilotstudien ledde till att Artimplant beslutade att påbörja en större klinisk multicenterstudie omfattande minst 200 patienter med främre korsbandsskada. Artimplant har sökt patent för tre nya applikationsområden inriktade på behandling av kroniska sår, behandling av broskskador samt metoder för att förhindra oönskade sammanväxningar i samband med kirurgi. Även inom dessa områden finns spännande framtidsutsikter med en betydande marknadspotential. Som ett led i patentstrategin, har vi sökt patent kring vissa av de mer kritiska momenten i processen att tillverka ledbandsimplantat. Under 1998 förvärvade Artimplant Gothenburg Medical Center (GMC). Genom detta förvärv får vi tillgång till en förstklassig utbildningsenhet, och en organisation och verksamhet med betydande resurser för tidig klinisk tillämpning som på sikt ska leda till att vi snabbare kan få ut nya produkter på marknaden. GMC kommer att vara huvudcentret för Artimplant Academy - ett forum för klinisk forskning, tillämpning och utbildning och ett centralt begrepp i vår marknadsföringsstrategi. Sedan 1995 har cirka 300 ortopedspecialister från USA och Europa fått sin utbildning i broskcellstransplantation vid GMC. Docent Lars Peterson, grundare av och klinikchef vid GMC, har tillsammans med andra forskare knutna

till Artimplant utvecklat den internationellt uppmärksammade behandlingsmetoden för broskskador. I Sverige har cirka 700 patienter opererats med den nya tekniken, varav 90 procent är utförda vid GMC. Den kliniska dokumentationen från GMC har legat till grund för amerikanska FDA:s godkännande av metoden. Antalet anställda inom Artimplant-koncernen har ökat från 7 till 46 under 1998. Förvärvet av GMC tillförde en väl fungerande sjukvårdsorganisation omfattande 35 personer med lång klinisk erfarenhet. Vi är glada över den kompetens vi knutit till koncernen. VD HAR ORDET Den första multicenterstudien avseende främre korsband påbörjades under första kvartalet 1999. Parallellt med denna studie kommer under 1999 två kliniska pilotstudier inom handkirurgi att pågå. Vi räknar också med att påbörja kliniska studier som rör fixering av skelettfrakturer. Eftersom uppföljningstiden för kliniska studier med benbrottsimplantat är kortare räknar vi med att ansöka om certifiering för vår första produkt och marknadslansera denna redan nästa år. 3 I vårt introduktionsprospekt från hösten 1997 prognosticerade vi en likviditetsanvändning under 1998 på cirka 25 miljoner kronor. Moderbolaget har under 1998 haft utbetalningar i form av investeringar och kostnader motsvarande 16,7 miljoner kronor, exklusive förvärvet av GMC. Nettobetalningen i samband med förvärvet av GMC uppgick under 1998 till cirka 11 miljoner kronor exklusive delbetalning i form av teckningsoptioner, cirka 3 miljoner kronor. GMC hade vid förvärvstillfället en egen kassa på cirka 4 miljoner kronor. Våra prioriteringar under 1999, är kliniska studier, fortsatt produktutveckling och uppbyggnad av produktions- och marknadsorganisation. Under 1999 räknar vi med att förbruka drygt 30 miljoner kronor, vilket är något mer än vår uppskattning i introduktionsprospektet från 1997. Detta förklaras av att vi har breddat produktutvecklingen och ökat fokus på produkter med kortare tid till marknaden. Vidare återstår en resterande delbetalning för GMC-förvärvet på cirka 4 miljoner kronor. Bolagets utestående teckningsoptioner väntas under andra hälften av 1999 inbringa 28 miljoner kronor, och med den vinst som GMC beräknas generera, kommer våra likvida tillgångar i stort att vara oförändrade under året. Slutligen vill jag välkomna alla nya medarbetare och samtidigt framföra ett varmt tack till alla anställda och övriga personer knutna till Artimplant för ett mycket stort engagemang. Göteborg, den 25 mars 1999 Anders Cedronius Verkställande direktör

972419AR.TIM 99-05-26 10.20 Sidan 4 A R T I M P L A N T S T E K N O L O G I S K A P L AT T F O R M A R T I M P L A N T S T E K N O L O G I S K A P L AT T F O R M För mer än tio år sedan formulerade Docent Lars Peterson en lista över de önskade egenskaper ett syntetiskt material borde ha för att användas för reparation av ledband. Bakgrunden var behovet av att finna något som kunde förbättra behandlingen vid en av de vanligaste och mest kostsamma skadorna inom ortopedin, avslitning av knäts främre korsband (ACL). Kraven var att materialet skulle: vara biokompatibelt ha elastiska egenskaper motsvarande det naturliga ledbandets ha en tillräckligt hög brottstyrka vara nedbrytbart men bibehålla tillräcklig styrka i minst 12 månader 4 kunna tillverkas som fiber, tråd och band för att ge ett opererat knä optimal stabilitet Kravet på biokompatibilitet begränsar i hög grad valet av material. Sedan mer än 25 år har det varit känt att polymerer av typen polyuretanurea väl fördras av kroppens vävnader. Då en av forskningsinriktningarna vid Institutionen för polymerteknologi vid Chalmers tekniska högskola under 1980-talet gällde denna polymertyp var det naturligt att välja den som förstahandsalternativ. En bidragande orsak var att möjligheterna att variera sammansättningen var nära nog oändliga, varför anpassning av egenskaperna enligt önskemål var möjlig om än experimentellt mödosam. Polymertypen polyuretanurea är vanligen uppbyggd som blockpolymer med alternerande mjuka och hårda block längs polymerkedjan. De mjuka blocken ger de elastiska egenskaperna medan de hårda svarar för styvhet och hållfasthet. Det finns stora möjligheter att styra respektive blocks egenskaper med hjälp av den kemiska sammansättningen. Genom att i polymerkedjorna bygga in hydrolyserbara grupper, det vill säga atomgrupperingar, som sönderdelas till mindre beståndsdelar under inverkan av vatten (nära 70 procent av kroppsvikten är vatten), ges möjlighet att erhålla så små restprodukter att de kan utsöndras eller metaboliseras. Genom att variera den kemiska sammansättningen hos de hydrolyserbara grupperna kan nedbrytningshastigheten varieras inom vida gränser, till exempel så att hållfastheten bibehålls i över ett år. Precis som för människokroppens övriga vävnader, tar de nya cellerna över funktionen från de gamla som successivt dör och försvinner. Ju mer kroppen utsätts för fysisk träning och andra påfrestningar, ju mer stimuleras cellerna att bilda en starkare vävnad. Artimplants inopererade ledband motsvarar Polymer: Jättemolekyl uppbyggd av ett stort från början ett friskt ledband med avseende på bland annat elasticitet och antal enheter, merer. brottstyrka och kan därför direkt utsättas för påfrestning. Mycket pekar på

att ju tidigare efter operation en kroppsdel som knät kan utsättas för normal belastning desto bättre förlöper rehabiliteringen av skadan. Kravet på fiberbildning och fortsatt textil bearbetning uppfylls av linjär polyuretanurea. Fibrer kan våt- eller torrspinnas ur en lösning av polymeren, varvid tråd bildas av en knippe filament. Varje tråd består av 120 filament, var och en mindre än 0,008 mm i diameter. Tråden vävs sedan till band, som används för framställning av ledbandsimplantat. Sedan 1991 har ett intensivt arbete för att ta fram polymerer som fyller kravspecifikationen pågått i våra laboratorier. Under den tiden har mer än 400 nedbrytbara polymerer framställts. Några har utvalts att ingå i djurförsök och sådana har pågått sedan 1995. En av polymererna valdes sedan att ingå i de kliniska försök som pågått sedan slutet av 1997. Den kunskap som byggts upp i arbetet med polyuretanurea har använts till att framställa nätverkspolymerer av polyuretantyp. Dessa framställs med en gjutningsprocess och avser användning som temporära benbrottsimplantat. De innehåller också hydolyserbara grupper för att medge nedbrytning till utsöndringsbara fragment. Tidigare forskning inom området för våra blockpolymerer är begränsad. Världens största vetenskapliga databas, Chemical Abstracts, innehåller sammanfattningar av cirka 15 miljoner artiklar, varav färre än 150 omfattar den typ av material som Artimplant utvecklat. Av vår granskning har vi kommit till slutsatsen att inga av dessa rör material som är nedbrytbara, vilket innebär att vi är i det närmaste ensamma om den teknologiska plattform som vår kommersiella framtid bygger på. Professor Per Flodin: "Vi är i det närmaste ensamma om den teknologiska plattform som vår kommersiella framtid bygger på". Styrelseledamot och ansvarig för Artimplants forskningsstrategi. Uppfinnare av det material som omfattas av Artimplants huvudpatent. Professor emeritus i polymerteknologi vid Chalmers tekniska högskola, och författare till mer än 100 forskningspublikationer. Per Flodin har innehaft ett flertal förtroendeposter i olika nationella och internationella vetenskapliga råd och har 19 års erfarenhet från näringslivet som forskare vid bland annat Pharmacia AB och som forskningschef vid Perstorp AB. Per Flodin innehar cirka 40 patent, av vilka drygt 10 kommersialiserats, samt är uppfinnare till, och medverkande i utvecklingen av, Sephadex och gelfiltrering (Pharmacia Biotech AB). ARTIMPLANTS TEKNOLOGISKA PLATTFORM 5

ARTIMPLANTS TEKNOLOGISKA PLATTFORM 6 PATENT Artimplant eftersträvar att i möjligaste mån bygga upp ett heltäckande patentskydd kring kommersiellt intressanta produktkandidater. Detta omfattar alltifrån syntesen av material och tillverkningsprocesser till kliniska applikationer. Varje ansökan, vilken utformats i samråd med en patentbyrå med lång erfarenhet inom området, har i ett första steg behandlats av svenska Patentoch Registreringsverket, för att därefter följas av en internationell ansökan via ett så kallat PCT-förfarande. De flesta länder i västvärlden omfattas av PCT, men Artimplant har valt att även ansöka om kompletterande patentskydd i länder såsom Kina, Indien och Brasilien. Från det att ett PCT-förfarande har inletts har den sökande ett kommersiellt skydd för sin uppfinning även om själva processen tar upp till 18 månader. Nedan följer en sammanfattning av Artimplants patent och registrerade patentansökningar. ARTIMPLANTS PATENTPORTFÖLJ OMRÅDE BESKRIVNING STATUS SKYDD T.O.M. Fibrer med tillväxtfaktor Koppling av aktiv substans till polymera material Internationellt 2010 skydd Ledbandsimplantat (ACL, tumligament) Linjär blockpolymer för användning Internationellt 2015-20 Artimplants huvudpatent som temporärt implantat skydd Benbrottsimplantat Gjutna formkroppar för användning Godkänt i Sverige som temporärt implantat PCT-ansökan inlämnad Vävteknik ledband Vävning av nedbrytbara fibrer PRV-ansökan inlämnad Porösa filmer/membraner Tillverkning & användning av väv för behandling PRV-ansökan av bl a kroniska sår, separation av vävnad mm inlämnad

VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETSBESKRIVNING 7 FORSKNINGS- & UTVECKLINGSVERKSAMHETEN Artimplant är ett forskningsbaserat biomaterialföretag fokuserat på problemlösningar inom ortopedi och handkirurgi. Bolaget utvecklar nedbrytbara polymerer, för användning som implantat, för att vid skada eller förslitning ge kroppen temporär avlastning och möjlighet att självläka. Vid utgången av 1998 uppgick antalet egenutvecklade nedbrytbara linjära polymerer till över 300. Antalet egenutvecklade närverkspolymerer uppgick vid samma tidpunkt till mer än 100. Artimplant har 18 forskare knutna till bolaget inom områdena textilteknologi, biomaterial, polymerteknologi, kemi, cellbiologi, ortopedi, handkirurgi och immunologi. Antalet disputerade forskare uppgår till 12, varav 5 är professorer och 4 är docenter. Den kliniska forskningen handhas av 6 läkare med specialistkompetens inom bland annat ortopedisk kirurgi och handkirurgi. Bolaget har identifierat ett dussintal applikationsområden och produktidéer definierade som separata utvecklingsprojekt. I och med förvärvet av Gothenburg Medical Center (GMC), kan Artimplant i egen regi genomföra tidiga kliniska utvärderingar, vilket bedöms innebära en förkortad utvecklingstid för nya produkter. Inom ramen för GMC:s verksamhet har Artimplant möjlighet att utveckla och testa nya metoder, så kallad "best-practice" inom ortopedisk kirurgi. GMC skall vara huvudcentrum för Artimplant Academy - ett forum för klinisk forskning, tillämpning och utbildning inom ortopedisk kirurgi och ett centralt begrepp inom Artimplants marknadsföringsstrategi.

VERKSAMHETSBESKRIVNING APPLIKATIONSOMRÅDEN & MARKNADSBESKRIVNING Artimplants utvecklingsprojekt befinner sig i olika faser, varav några har nått klinisk prövning i människa. Den kliniska utvärderingens längd är bland annat beroende av typ av skada, i och med att nedbrytningshastigheten för materialet måste anpassas efter vävnadstyp. Vissa skador, som exempelvis främre korsbandsskada, ställer stora krav på att nedbrytningen av implantatet inte sker alltför snabbt, vilket gör att uppföljningstiden efter operation är lång. Skador i andra vävnader, som exempelvis benvävnad, läker snabbare, vilket medför kortare uppföljningstid. NÅGRA AV ARTIMPLANTS PROJEKT 8 Typ av implantat Skada/område Utvecklingsfas Ledband ACL främre korsband i knät klinisk multicenterstudie Tumligament tummens ligament klinisk pilotstudie Spacer förslitning i små leder, t ex tumbasartros klinisk pilotstudie Suturankare fästa tex ligament till ben produktutveckling Benbrott Ten bl a fotled produktutveckling Andra benbrottsimplantat produktutveckling Filmer/membraner sår, vävnadsskydd av celler tidig produktutveckling Carriers läkemedelstillförsel metodutveckling LEDBAND Människans skelett består av 206 olika ben, som tillsammans utgör cirka 20 procent av kroppsvikten. Kroppens ledband och senor förbinder skelett med skelett respektive skelett med muskel. Ledband (ligament) är kraftiga bindvävsband som ger stabilitet åt lederna. Senor utgör länken mellan muskel och skelett där kraften vid en muskelkontraktion med hjälp av hävstångseffekt överförs till skelettet och skapar kroppsrörelse. Vid extrem belastning kan ledband och senfästen slitas loss från sina fästen eller brista (ruptur). En rupturerad bindvävsstruktur i form av ledband eller sena, som inte repareras kort efter skadan, tillbakabildas och försvinner. Operativa åtgärder vid vissa ledbands- och senskador måste därför ske utan fördröjning. Vid andra skador, som exempelvis främre korsbandsskada i knät, måste kirurgen använda någon form av ersättningsmaterial för att rekonstruera det skadade ledbandet. Artimplant hade vid utgången av 1998 utvecklat två typer av ledbandsprodukter som för närvarande befinner sig i klinisk prövningsfas. Det ena är ett främre korsbandsimplantat (ACL-implantat) för användning i knät, det andra ett ledbandsimplantat för användning vid handskador. Bolaget räknar med att kunna utveckla liknande implantat för rekonstruktion av andra ledbands- och ledkapselskador, exempelvis i fotleder och skuldror.

Främre korsband Ett skadat främre korsband ger instabilitet i knäleden och begränsar möjligheten till en fysiskt aktiv livsstil. Ett avslitet främre korsband kan på sikt leda till invalidiserande nötningsskador på andra strukturer i knät. En sammanställning av försäkringsbolaget Folksam 1994 visade att i Sverige utgör denna typ av skada 85 procent av alla invaliditetsgrundande knäskador inom de vanligaste lagidrotterna och skidåkning. Främre korsband VERKSAMHETSBESKRIVNING 1995 påbörjade Artimplant djurstudier med främre korsbandsimplantat. Bolaget räknar med att under 1999 redovisa en rapport från dessa studier. Bland annat med avseende på uppföljningstidens längd bedöms rapporten vara unik i sitt slag. I slutet av 1997 påbörjades en pilotstudie omfattande 20 patienter. Syftet med operationsserien var bland annat att optimera den kirurgiska tekniken på människor. De tidiga uppföljningsresultaten har bland annat visat att kirurgisk rekonstruktion med Artimplants korsbandsimplantat kan genomföras med ett implantat som har en mindre dimension än vad som använts vid pilotstudien. En större klinisk multicenterstudie omfattande minst 200 patienter med främre korsbandsskada påbörjades under 1999. Multicenterstudien genomförs i Sverige. I Artimplants tidigare djurstudier har korsbandsprotes använts, det vill säga ett implantat som helt ersätter det skadade korsbandet. I de kliniska studierna på människa har så kallad augmentationsteknik använts, vilket innebär att implantatet används som förstärkning till egen senvävnad som tas från patientens knäskålssena. Syftet med detta har främst varit att i ett första skede kliniskt verifiera en produkt som är anpassad till den operationsteknik som för närvarande är mest etablerad i världen. Enligt plan, kommer i ett senare skede klinisk prövning att genomföras med korsbandsprotes som helt eller delvis kan eliminera behovet av att ta senvävnad från annat ställe på kroppen. I syfte att öka möjligheterna för ett tidigare lanseringsgodkännande på den nordamerikanska marknaden, har Artimplant låtit anpassa prövningsprotokollen redan i den första multicenterstudien till det regelverk för korsbandsimplantat som formulerats av Food & Drug Administration (FDA) i USA. Kirurger som deltagit i studien, eller som på annat sätt intresserar sig för den nya teknologin, ges dock vanligtvis möjlighet att fortsätta att under licens använda en produkt som ännu inte lanserats kommersiellt. Det uppstår årligen cirka en miljon främre korsbandsskador i västvärlden, och mer än hälften av alla skador behandlas konservativt. Eftersom endast en del av dessa skador har åtgärdats med rekonstruktion (operation), är antalet potentiella operationsfall mångdubbelt fler. Konservativ behandling innebär att patienten med hjälp av kontinuerlig sjukgymnastik och anpassad muskel- Anatomisk bild av höger knä 9

VERKSAMHETSBESKRIVNING träning försöker kompensera för den förlorade ledstabiliteten. Ofta tvingas patienten sänka sin aktivitetsgrad och helt avstå från aktiviteter som innebär risk för större påfrestningar på knäleden. Trots detta är långtidsresultaten ofta nedslående på grund av successivt tilltagande nötningsskador på brosk och andra strukturer i leden. Trots att kirurgisk rekonstruktion vid främre korsbandsskada inte heller har visat tillfredsställande långtidsresultat, ökar detta i omfattning. Den mest använda operationsmetoden utgörs för närvarande av att kirurgen tar senvävnad från annan del av kroppen och använder denna som protes, för det mesta utan förstärkning med syntetiskt material, för att ersätta det skadade ledbandet. 10 Ett av problemen med att använda kroppsegen senvävnad för rekonstruktion är att vävnadens hållfasthet och elasticitet avtar betydligt i ett tidigt skede. Detta tros bidra till fördröjd rehabilitering och risk för att ledstabiliteten inte återställs helt. I större sammanställningar som gjorts över långtidsresultat efter rekonstruktion med knäskålssena rapporteras att komplikationer, bland annat i form av smärta, begränsad rörlighet och avslitning, kan förekomma i nästan 40 procent av fallen efter 4-5 år. Likväl ökar andelen operationer med biologisk senvävnad på bekostnad av andra behandlingsformer. Försäljning av syntetiska korsbandsimplantat i västvärlden uppskattades i början av 1990-talet till cirka en miljard kronor. Enligt Artimplants bedömning minskar användningen av syntetiska icke nedbrytbara implantat till förmån för operationer med biologisk senvävnad. De syntetiska implantat som de senaste decennierna använts för att ersätta skadade ACL har i vissa fall uppvisat bristande vävnadsvänlighet och i flertalet fall bristande elasticitet och hållfasthet. Detta har i många fall lett till utmattningsbrott. I de fall när allt för stor töjning av materialet uppstår riskerar patienten att på sikt få samma problem som vid konservativ behandling. De syntetiska material som har använts och fortfarande används som främre korsbandsimplantat har, till skillnad från Artimplants nedbrytbara polymermaterial, inte ursprungligen tagits fram för detta ändamål. Gore-Texmaterialet som 1986 godkändes av FDA för ACL-rekonstruktion drogs senare tillbaka från marknaden då materialet inte motsvarade förväntningarna. Flera andra korsbandsproteser av olika material, såsom dacron och kolfiber har avregistrerats av liknande orsaker. De icke nedbrytbara ACL-implantaten som lanserats genom åren har betingat ett pris på uppskattningsvis 6.000-18.000 kronor per implantat. Ett av de syntetiska icke nedbrytbara material som fortfarande används, men i en mindre omfattning för ACL-rekonstruktion, är Kennedy LAD, tillverkat av 3M i USA. Vidare används det nedbrytbara PDS-bandet, tillverkat av Johnson & Johnson, som förstärkning till biologisk senvävnad. Användningen av PDS-bandet är begränsat, på grund av allt för kort nedbrytningstid och bristande mekaniska egenskaper.

Tumligament Skador på de ledband som stabiliserar tummens basled är en av de vanligaste handskadorna vid skidolyckor. En tidigt fastställd diagnos åtgärdas kirugiskt kort efter skadetillfället genom att ledbandet sys fast på sin ursprungliga plats. I de fall diagnosen missas eller återinfästningen misslyckas, tillbakabildas ledbandet. Detta ger en instabilitet i leden, som på sikt leder till förslitning av brosket och utveckling av artros. Tumligament VERKSAMHETSBESKRIVNING Behandlingsalternativen är begränsade, vilket gör att även yngre personer med instabilitet i leden, kan bli föremål för steloperation av leden. Steloperation ger en stabil smärtfri led, dock med den nackdelen att rörelseomfånget begränsas. Syftet med Artimplants nedbrytbara tumligament är att ta fram en ny behandlingsmetod som kan utgöra ett alternativ till steloperation. Artimplant har påbörjat en pilotstudie med ledbandsimplantat för ersättning av tummens ledband. 11 SPACER Tumbasartros är en av de vanligaste förslitningsskadorna i handen, framför allt hos äldre kvinnor. Tillståndet medför tilltagande smärta och begränsad gripstyrka. Artimplant har utvecklat en så kallad spacer, som är en centimeterstor kuddliknande struktur med samma typ av nedbrytbart fibermaterial som förekommer i bolagets övriga ledbandsimplantat. Spacern är utvecklad för att fungera som ledimplantat vid förslitning av ledbrosket (artros) i tumbasen. Idag vidtas kirurgisk åtgärd sällan förrän smärtan lett till påtaglig försämring av greppstyrkan. När väl en operation genomförs tas det förslitna benet bort och ersätts med senvävnad från den egna kroppen. Syftet med operationen är framför allt att uppnå smärtfrihet, men nackdelarna är bland annat att ingreppet ger en förkortning av tummen och en instabilitet i tumbasleden. Artimplant kommer under 1999 påbörja en pilotstudie där syftet är att utröna om operation med Artimplants spacerimplantat kan ge snabbare smärtfrihet efter operation och förbättrad gripstyrka. BENBROTT Ett benbrott (fraktur) uppstår då skelettet utsätts för större krafter än vad benvävnadens hållfasthet kan motstå. Såväl hållfastheten samt riskerna att utsättas för våld varierar med åldern. Därför ses stora variationer i frakturfrekvens och frakturtyp i olika åldrar. Handledsfrakturer är vanligt hos barn av båda kön, relativt ovanligt hos vuxna och cirka åtta gånger vanligare hos kvinnor efter klimakteriet än hos män i samma ålder. Orsaken till denna frekvensstegring är framför allt hormonberoende benskörhet till följd av urkalkning som uppträder hos äldre kvinnor. Majoriteten av de cirka 24 miljoner benbrott som inträffar i västvärlden varje år läker komplikationsfritt med hjälp av extern fixation (gipsning). Uppskatt- Tumbasled Anatomisk bild av vänster hand FREKVENSEN AV HANDLEDSFRAKTUR I OLIKA ÅLDRAR Antal fall/10.000 i varje åldersgrupp 70 Kvinnor 60 Män 50 40 30 20 10 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 >80 Källa: Journal of Bone and Joint Surgery, 1972.

VERKSAMHETSBESKRIVNING 12 FÖRDELNING BENBROTTS- OPERATIONER USA, TOTALT 1 MILJON/ÅR Hand 5% Överarm 9% Underarm 9% Underben 29% Övrigt 4% Fot 3% Lårben 41% Källa: Medical Device Industry Report. Going for Broke (1996) ningsvis fyra miljoner av skadorna är dock så komplicerade att de kräver kirurgisk behandling. För dessa typer av skador har ortopediska kirurger i mer än 40 år använt metallimplantat, i form av spikar, plattor, tenar och skruvar m m, för att fixera benbrottet. Dagens benbrottsimplantat har i överlag en god biokompatibilitet, men en nackdel är att de kan leda till så kallad "stress shielding" i den opererade skelettdelen. Detta innebär att implantatet avlastar benvävnaden i så hög grad att det resulterar i urkalkning och försvagning av skelettet, vilket medför en ökad risk för nya brott. Behovet av att reoperera och ta bort metallimplantat uppskattas kosta minst 20 miljarder kronor per år. Därutöver innebär reoperation risk i sig och ett obehag för patienten. Den totala marknaden för metallimplantat uppgår till cirka 8 miljarder kronor. Några av de ledande tillverkarna av metallimplantat är Synthes (Schweiz), Zimmer (USA), Smith & Nephew (England) och Johnson & Johnson (USA). Den första generationens nedbrytbara benbrottsimplantat i olika polymera material (PLLA och PGA), som utprovats av ortopediska kirurger, har inte tillräcklig hållfasthet och har därför inte fått någon bredare användning i klinisk verksamhet. Den korta nedbrytningstiden, som är relativt opåverkbar, har också utgjort ett problem liksom det faktum att dessa polymertyper under nedbrytningsprocessen ger ett lågt ph lokalt. För att komma runt hållfasthetsproblemet, har amerikanska Bionx lanserat fiberförstärkta benbrottsimplantat baserade på PLLA. Rapporter har senare gjort gällande att dessa fiberförstärkningar kan finnas kvar i vävnaden i form av kristalliknande rester långt efter att implantatet brutits ned och den kliniska betydelsen av detta är föremål för debatt. Artimplants benbrottsimplantat bygger till stor del på samma teknologiska plattform som ledbandsimplantaten, vilket bland annat innebär att det finns betydande möjligheter att variera både hållfasthet och nedbrytningstid. Djurstudier genomfördes under 1998 och visade på att materialet tolererades väl. Arbete har därefter pågått med att optimera och anpassa materialets mekaniska egenskaper och att ta fram olika typer av nedbrytbara fixaturer, som eliminerar behovet av reoperation. Artimplants målsättning är att certifiera och lansera minst ett benbrottsimplantat år 2000. PORÖSA FILMER (MEMBRANER) Artimplant arbetar med att ta fram så kallade porösa filmer eller membraner för ett flertal applikationer. Bolaget har sökt patent för tre nya applikationsområden inriktade på behandling av kroniska sår och broskskador samt metoder för att förhindra oönskade sammanväxningar i samband med kirurgi. Bolaget bedömer att det finns medicinska behov med betydande marknadspotential inom flera av dessa applikationsområden.

CARRIER-TEKNOLOGI Många läkemedelsföretag har satsat stora resurser på att utveckla carrier-teknologier som bygger på principen att operera in en kapsel eller liknande i kroppen, vilket under lång tid (veckor, månader eller år) frigör en bestämd mängd läkemedel. En sådan teknologi bedöms exempelvis kunna användas för patienter som av olika anledningar har svårt att följa ett medicineringsschema. VERKSAMHETSBESKRIVNING Behov föreligger av ny carrier-teknologi som bygger på principen ovan, men som är framställd av ett vävnadsvänligt och nedbrytbart material som försvinner ur kroppen efter att ha fullgjort sin uppgift. Artimplants patenterade teknologi för koppling av en biologiskt aktiv tillväxtfaktor till nedbrytbart polymermaterial bedöms kunna utgöra en värdefull bas för att utveckla denna applikation. 13

VERKSAMHETSBESKRIVNING 14 FÖRDELNING INTÄKTER GMC 1998 Operationer 68% Öppenvårdsbesök 14% Sjukgymnastik 12% Övrigt 6% GOTHENBURG MEDICAL CENTER Artimplant förvärvade under året Gothenburg Medical Center (GMC), som konsoliderats från och med 1 maj 1998. GMC startades av Docent Lars Peterson 1988 och har utvecklats till en av Sveriges ledande kliniker inom ortopedisk kirurgi. Utländska patienter svarar för mer än 10 procent av de närmare 1 000 operationer som genomförs årligen. Genom förvärvet har Artimplant tillgång till ett internationellt väletablerat utbildningscentrum för ortopediska kirurger. Sedan 1995 har cirka 300 ortopedspecialister från USA och Europa fått sin utbildning i broskcellstransplantation vid GMC. Lars Peterson, klinikchef vid GMC och ansvarig för den kliniska forskningen vid Artimplant, har tillsammans med Docent Anders Lindahl och MD Anders Nilsson (båda knutna till Artimplant), utvecklat metoden för broskcellstransplantation, som av Harvard Medical School bedömts vara en av de tio mest betydelsefulla medicinska framstegen under 1994. I Sverige har cirka 700 patienter opererats med den nya tekniken, varav cirka 90 procent är utförda vid GMC. Det amerikanska företaget Genzyme Tissue Repair har tidigare, tillsammans med uppfinnarna, introducerat metoden i USA där fram till 1998 cirka 2 000 patienter opererats. Den kliniska dokumentationen från broskcelltransplanterade patienter som behandlats vid GMC, har legat till grund för amerikanska myndigheters godkännande. Köpet av GMC skedde med en första betalning om 13,7 miljoner kronor vid förvärvstillfället. En del av köpeskillingen betalade Artimplant med tidigare utgivna teckningsoptioner i Artimplant. En resultatbaserad tilläggsköpeskilling om maximalt 4,0 miljoner kronor, som betalas 12 månader efter förvärvet, har per sista december 1998 skuldförts. SYFTE MED FÖRVÄRVET Artimplants vision är att bli världsledande inom biologiskt nedbrytbara implantat som stimulerar självläkning och återskapar ett aktivt liv. Artimplants förvärv av GMC är ett led i företagets marknadsstrategi och har skett i syfte att etablera ett svenskt centrum för Artimplant Academy ett forum för avancerad klinisk forskning, tillämpning och utbildning inom ortopedisk kirurgi. I och med förvärvet av GMC kan Artimplant i egen regi och snabbare genomföra kliniska utvärderingar och testa nya metoder, vilket bedöms förkorta utvecklingstiden för nya produkter. Dessutom tillförs Artimplant resurser för en snabb återkoppling från användare av Artimplants produkter till den egna FoU-verksamheten. På sikt hoppas Artimplant kunna engagera fler välrenommerade kliniker till Artimplant Academy. GMC:S VERKSAMHET Lillemor Peterson, utnämndes i samband med Artimplants förvärv till VD för GMC. Hon har arbetat vid GMC sedan starten 1988. Antalet anställda upp-

gick vid årets utgång till 35, varav 18 är sjuksköterskor och 5 är sjukgymnaster. I och med att en tredje läkare med specialistkompetens inom ortopedi anställts vid GMC, bereds Lars Peterson möjlighet att ägna mer tid åt Artimplants kliniska forskning, metodutveckling och utbildning inom ramen för GMC:s verksamhet. GMC:s rörelseintäkter uppgick till 18,8 miljoner kronor under 1998. Operationsverksamheten svarade 68 procent av intäkterna. Vidare bedrivs även sjukgymnastik, allmänläkarmottagning och företagshälsovård. Antalet broskcellstransplantationer vid GMC under 1998 var oförändrat jämfört med 1997, trots en högre frekvens av mer komplicerade fall. VERKSAMHETSBESKRIVNING Av GMC:s rörelseintäkter under 1998, svarade privata sjukförsäkringar och patienterna själva för 62 procent. GMC:s verksamhet har genererat ett positivt kassaflöde de senaste sju åren inklusive 1998. Rörelsemarginalen uppgick till 13 procent och resultatet efter avskrivningar uppgick till 2,4 miljoner kronor. 15 RESULTATRÄKNING GMC Belopp i mkr 1998 1997 Rörelsens intäkter 18,8 18,8 Övriga intäkter 0,1 0,1 Rörelsens kostnader 16,0 15,3 Rörelseresultat före avskrivningar 2,9 3,6 Avskrivningar 0,5 0,6 Rörelseresultat efter avskrivningar 2,4 3,0 BROSKCELLSTRANSPLANTATION EN NY METOD Nio av tio patienter i Sverige som sedan introduktionen 1987 behandlats med broskcellstransplantation har fått sin behandling vid GMC. Före dess fanns ingen riktigt effektiv behandlingsmetod att tillgå för broskskador efter ledtrauma. En broskcellstransplantation sker i två steg. I ett första steg tas en bit frisk broskvävnad ut med hjälp av ett arthroskop från patientens knäled. Med hjälp av enzymer bryts sedan broskets stödjestruktur ned så att broskcellerna isoleras. Dessa odlas sedan i näringslösning under 2-3 veckor, då cellmängden ökar 10-30 gånger. I nästa steg öppnas leden och den skadade ledytan rensas ned till underliggande benyta så att kanterna utgörs av frisk oskadat brosk. En bit benhinna, tagen från skenbenets övre del, sys fast över det rensade området. Därefter injiceras de odlade cellerna in i hålrummet under benhinnan. Benhinnans uppgift är, förutom att hålla de nya cellerna på plats, att stimulera broskcellernas utveckling till mogna celler med bra hållfasthet i den nybildade broskvävnaden.

VERKSAMHETSBESKRIVNING Efter operation av en knäledyta ligger patienten som regel 1-3 dagar på kliniken. Redan första dagen efter operation mobiliseras patienten med rörelseträning och får då markera steg med hjälp av två kryckor. Därefter följer ett detaljerat rehabiliteringsprogram under 4-6 månader med olika rörelse-, funktions- och balansövningar som innebär att patienten successivt får öka svårighetsgrad och belastning. Under förutsättning att patienten inte haltar, har god ledkontroll och är smärtfri, kan patienten lägga bort båda kryckorna efter 10-12 veckor. Efter cirka tre månader har det transplanterade brosket fått en konsistens som kan liknas vid bomull och efter sex månader har det fått en degliknande konsistens. Ett år efter operationen är broskvävnaden som regel närmast normal i sin konsistens. Brosket fortsätter dock att mogna under ytterligare ett år och blir över tiden fast och elastiskt som den omkringliggande vävnaden. 16 Uppföljningar som gjorts vid GMC efter transplantation av broskceller till isolerade lårbensskador i knät har visat att cirka 90 procent av behandlingsresultaten är bra eller utmärkta. Majoriteten av broskcellstransplantationerna vid GMC har gjorts på knäleden, men i princip kan metoden användas i vilken led som helst. En preliminär studie har visat att de flesta broskcellstransplanterade patienter återgår till arbete efter rehabilitering, och även om en operation kan vara kostsam är samhällets vinst betydande. Det av Artimplant utvecklade nedbrytbara ledbandsimplantatet har utprovats vid GMC i en pilotstudie omfattande 20 patienter med främre korsbandsskada. De multicenterstudier som initierats för Artimplants implantat på större patientgrupper, och vars resultat kommer att ligga till grund för medicinska registreringsansökningar på olika marknader, sker även vid andra ortopediska kliniker i Sverige.

AKTIER, AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN Aktiekapitalet i Artimplant AB uppgår till 650.000 kronor. Antalet aktier är 6.500.000, fördelat på 1.000.000 aktier av serie A och 5.500.000 aktier av serie B, envar på nominellt 0,10 kronor. Samtliga aktier äger lika rätt till bolagets tillgångar och vinst. Aktie av serie A medför tio röster, aktie av serie B en röst. ARTIMPLANTS KURSUTVECKLING SEK 80 Artimplant B Enskilda Sverige Småbolagsindex Affärsvärldens generalindex 70 60 AKTIER, AKTIEKAPITAL, ÄGARFÖRHÅLLANDEN 17 50 40 30 30 dec 30 jan 28 feb 30 mar 30 apr 30 maj 30 jun 30 jul 30 aug 30 sep 30 okt 30 nov 30 dec Källa: Enskilda Securities Kursen för Artimplants B aktie, noterad på Stockholms Fondbörs O-lista, var 1 januari 50 kronor per aktie och den 31 december 48 kronor, vilket motsvarar en nedgång med fyra procent. Generalindex steg under motsvarande period 10,5 procent. Enskilda Sverige Småbolagsindex sjönk under 1998 med 13 procent. Högsta/lägsta kurs för Artimplants B aktie under året var 72 kronor respektive 34 kronor. Antalet aktieägare i Artimplant uppgick 31 december 1998 till 2.164. Det utländska ägandet uppgick till 25 procent av kapitalet och rösterna. Andelen institutionella ägare uppgick 31 december 1998 till cirka 26 procent av kapitalet och 22 procent av rösterna. Bolaget har under perioden 1995 1997 emitterat 1.750.000 teckningsoptioner med rätt att teckna en aktie av serie B var till kursen 16 kronor under perioden 1 juli 1999 31 december 1999. Teckningsoptionerna utgör vid fullt utnyttjande 21,2 procent av kapitalet och 10,1 procent av rösterna i bolaget. Under förutsättning att samtliga teckningsoptioner utnyttjas kommer Artimplant att tillföras 28 miljoner kronor i likvida medel.

Artimplants ägarförhållanden den 31 december 1998 redovisas nedan. NYCKELTAL OCH FEM ÅR I SAMMANDRAG 18 AKTIEÄGARE ANTAL AKTIER ANDEL AV ANDEL AV SERIE A SERIE B A+B KAPITAL RÖSTER Affärsstrategerna i Sverige AB 146.250 585.000 731.250 11,3% 13,2% John R. Arnold Revocable Trust 103.500 412.300 515.800 7,9% 9,3% Claire L. Arnold Revocable Trust 103.500 406.500 510.000 7,8% 9,3% Svante Rasmuson 83.750 340.000 423.750 6,5% 7,6% Anders Cedronius 75.000 302.600 377.600 5,8% 6,8% Skandia Liv 30.000 254.000 284.000 4,4% 3,6% Gunnar Andreasson 43.500 168.000 211.500 3,3% 3,9% Christian Högfors 44.250 117.000 161.250 2,5% 3,6% Handelsbankens småbolagsfond 0 150.000 150.000 2,3% 1,0% Active Biotech AB 0 135.400 135.400 2,1% 0,9% Övriga aktieägare 370.250 2.629.200 2.999.450 46,1% 40,8% Totalt 1.000.000 5.500.000 6.500.000 100% 100% UTDELNINGSPOLITIK Artimplant har inte tidigare lämnat någon utdelning på sina aktier. Under överskådlig framtid räknar Artimplant med att behålla vinstmedel, när sådana uppstår, för användning inom verksamheten för fortsatt expansion. På längre sikt, i den mån Artimplant genererar vinstmedel, kommer utdelning att lämnas. NYCKELTAL OCH FEM ÅR I SAMMANDRAG* 1998 1996/97 1995/96 1994/95 1993/94 Eget kapital per aktie, kr 9,77 10,30 2,36 0,08 0,08 Eget kapital per aktie efter full konvertering, kr 7,70 8,12 1,80 0,08 0,08 Substansvärde per aktie, kr 9,77 10,30 2,36 0,08 0,08 Substansvärde per aktie efter full konvertering, kr 7,70 8,12 1,80 0,08 0,08 Resultat per aktie, kr 0,53 1,54 0,06 0,00 0,00 Resultat per aktie efter full konvertering, kr 0,42 1,21 0,04 0,00 0,00 Antal aktier vid årets slut 6.500.000 6.500.000 4.000.000 1.000.000 1.000.000 Antal aktier efter full konvertering 8.250.000 8.250.000 5.250.000 1.000.000 1.000.000 Genomsnittligt antal aktier under året 6.500.000 4.722.222 2.750.000 1.000.000 1.000.000 Aktiekurs vid årets slut, kr 48 50 Utdelning per aktie, kr 0 0 0 0 0 Avkastning på eget kapital, % 5 26 5 1 5 Avkastning på sysselsatt kapital, % 5 10 5 1 5 Soliditet, % 87 96 97 81 92 Räntetäckningsgrad, ggr 89 2.641 48 Räntebärande skulder 0 0 0 0 0 Finansiell nettotillgång, tkr 37.524 60.446 4.007 17 52 Antal anställda vid periodens utgång 46 7 1 0 0 Antal konsulter vid periodens utgång 11 10 Bruttoinvesteringar Forskning och utveckling, tkr 11.177 6.069 2.516 56 19 Patent, tkr 855 1.075 244 0 1 Goodwill, tkr 13.986 0 0 0 0 Inventarier och nyanläggningar, tkr 3.866 1.039 585 0 0 * Artimplants räkenskaper för 1995/96 och tidigare omfattade 12 månader, 1 juli 30 juni. Räkenskaper för 1996/97 omfattade 18 månader, från 1 juli 1996 till och med 31 december 1997. Från och med 1998 omfattar Artimplants räkenskapsår 1 januari 31 december.

UTDRAG UR RESULTATRÄKNING Belopp i tkr 1998 1996/97 1995/96 1994/95 1993/94 Nettoomsättning 11.426 463 28 40 0 Kostnad för sålda varor och tjänster 10.051 463 28 27 0 Bruttoresultat 1.375 0 0 13 0 Forsknings- och utvecklingskostnader 5.127 3.359 371 7 2 Administrationskostnader 4.726 1.198 6 6 7 Rörelseresultat 8.478 4.557 377 0 9 Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter 1.961 572 154 1 5 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader 39 1 5 0 0 Resultat vid försäljning av teckningsoptioner 3.063 155 0 0 0 Emissions- och introduktionskostnader 0 6.149 0 0 0 Resultat efter finansiella poster 3.493 9.980 228 1 4 Skatt 26 0 0 0 0 Årets resultat 3.467 9.980 228 1 4 UTDRAG UR BALANSRÄKNING Belopp i tkr 981231 971231 960630 950630 940630 Fordringar på ännu icke fullgjorda betalningar på tecknade aktier 0 0 2.310 0 0 Summa anläggningstillgångar 32.611 7.713 3.012 67 18 Summa omsättningstillgångar 40.518 61.918 4.377 36 71 varav kassa och bank 37.524 60.446 4.007 17 52 Summa tillgångar 73.129 69.631 9.699 103 89 NYCKELTAL OCH FEM ÅR I SAMMANDRAG 19 Summa bundet eget kapital 66.974 77.200 9.700 100 100 Summa fritt eget kapital 3.467 10.226 245 17 18 Summa eget kapital 63.507 66.974 9.455 83 82 Summa avsättningar och långfristiga skulder 840 400 0 0 0 Summa kortfristiga skulder 8.782 2.257 244 20 7 Summa skulder och eget kapital 73.129 69.631 9.699 103 89 UTDRAG UR FINANSIERINGSANALYS Belopp i tkr 1998 1996/97 1995/96 1994/95 1993/94 Från periodens verksamhet internt tillförda medel 2.562 6.499 172 9 2 Förändring av rörelsekapital (exkl likvida medel) 5.003 911 126 12 55 Nyemission 69.810 9.600 Ökning av avsättningar och långfristiga skulder 540 400 Summa tillförda medel 8.105 64.622 9.646 21 57 Investeringar i anläggningstillgångar 30.927 8.183 3.346 56 20 Tecknade ej betalda aktier 2.310 Minskning av långfristiga skulder 100 Summa använda medel 31.027 8.183 5.656 56 20 Förändring av likvida medel 22.922 56.439 3.990 35 77 DEFINITIONER Eget kapital per aktie Redovisat eget kapital dividerat med antal utestående aktier. Eget kapital per aktie efter full konvertering Som ovan med hänsyn till fullt utnyttjande av teckningsoptioner. Substansvärde per aktie Justerat eget kapital plus dolda reserver i tillgångar som har objektiva marknadsvärden efter avdrag för latent skatt till aktuell skattesats dividerat med antalet utestående aktier. Substansvärde per aktie efter full konvertering Som ovan med hänsyn till fullt utnyttjande av teckningsoptioner. Resultat per aktie Periodens resultat dividerat med antalet utestående aktier. Resultat per aktie efter full konvertering Som ovan med hänsyn till fullt utnyttjande av teckningsoptioner. Avkastning på eget kapital Resultat före extraordinära poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital avser balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder inklusive latenta skatteskulder i obeskattade reserver. Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen. Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto ökat med finansiella kostnader i procent av finansiella kostnader. Finansiell nettotillgång Kassa och banktillgodohavanden med avdrag för räntebärande skulder.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETSINRIKTNING Artimplant är ett forskningsbaserat biomaterialföretag fokuserat på problemlösningar inom ortopedisk kirurgi. Bolaget utvecklar nedbrytbara polymerer, för användning som implantat, för att vid skada eller förslitning ge kroppen temporär avlastning och möjlighet att självläka. Vid utgången av 1998 uppgick antalet syntetiserade nedbrytbara polymerer till över 400. Kombinationer gör det möjligt att skräddarsy egenskaper såsom hållfasthet, elasticitet och nedbrytningshastighet efter en mängd olika kravspecifikationer. Bolaget har under året breddat forskningsverksamheten till att omfatta ett dussintal utvecklingsprojekt baserade på Artimplants teknologi. 20 Artimplant förvärvade under andra kvartalet samtliga aktier i Gothenburg Medical Center (GMC). GMC är en väletablerad klinik inom ortopedisk kirurgi. Genom förvärvet har Artimplant tillgång till ett internationellt väletablerat utbildningscentrum för ortopediska kirurger. En operationsserie omfattande 20 patienter med främre korsbandsskada avslutades under andra kvartalet. De tidiga uppföljningsresultaten har bland annat visat att kirurgisk rekonstruktion med Artimplants korsbandsimplantat kan genomföras med ett implantat som har en mindre dimension än vad som använts vid pilotstudien. En extra bolagsstämma den 1 oktober 1998 behandlade och godkände enhälligt köpeavtalet avseende förvärv av GMC. Vidare beslutades att ändra moderbolagets firma till Artimplant AB. Artimplant har etablerat ett dotterbolag, Artimplant LLC, med säte i Denver, Colorado USA. Dotterbolaget har inte bedrivit verksamhet under 1998, men kommer successivt att aktiveras under kommande år. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG En första multicenterstudie omfattande minst 200 patienter med främre korsbandsskada har påbörjats under första kvartalet 1999. Vidare har en pilotstudie omfattande 5 patienter inom handkirurgi påbörjats för behandling av skador på tummens ulnara ledband (tumligament). Artimplant räknar med att kunna initiera kliniska studier för behandling av tumbasartros (spacer) och med nedbrytbara benbrottsimplantat under 1999. ARTIMPLANTS RESULTAT 1998 Artimplant förvärvade under andra kvartalet Gothenburg Medical Center (GMC). GMC har konsoliderats från och med 1 maj 1998. Nettoomsättningen för koncernen under 1998 uppgick till 11,4 mkr (0,5 mkr). Rörelseresultatet under perioden uppgick till 8,5 mkr ( 4,6 mkr). Ränteintäkterna uppgick till 2,0 mkr (0,6 mkr). Finansiella intäkter på 3,1 mkr är främst hänförliga till den vinst som uppstod under andra kvartalet i samband med försäljning av teckningsoptioner. Dessa redan existerande teckningsoptioner utgjorde till största delen en dellikvid vid betalningen av GMC.