Medlem i BUS
Att vara medlem i BUS Vi gör skillnad BUS är en opolitisk yrkesförening för verksamma budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst. Medlemskapet i föreningen ger tillgång till: Nätverksmöten med föreläsningar, nyheter, diskussioner, kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Utbildningar som utvecklar kompetens och yrkesskicklighet. Arbetsverktyg som gör jobbet enklare och smidigare. Portalen BUS yrkesidor som finns tillgängligt på Konsumentverkets intranät. Här finns debattinlägg och idéer från medlemmar, remissvar, information om styrelsens arbete, nyheter med mera. BUS-dagarna varje år genomför BUS två utbildningsdagar. Inbjudan går till alla medlemmar, samverkans/samarbetspartner, politiker, olika samhällsaktörer och gästföreläsare. 300 kollegor runt om i landet att bolla idéer med. Så här blir du medlem: Fyll i formuläret på www.busforeningen.se/blimedlem Fakturan kommer via mail. Betalning sker till föreningens bankgiro 360-3180. Välkommen som medlem! Alla som arbetar med budget- och skuldrådgivning ska känna sig välkomna i BUS. Föreningen har 300 medlemmar och tillsammans driver vi angelägna frågor och utvecklar vår yrkesroll. Nätverken är nyckeln till framgång. Där skapar vi relationer, kollegor emellan och till samarbetspartners. I de regionala nätverken är erfarenhets- och kunskapsutbytet i fokus. Vilka krav ställer de nya reglerna om skuldsanering för aktiva företagare på oss? Och hur bidrar vi till att unga personer kan förstå ekonomiska risker? Frågor som diskuteras i nätverken. Vi ska erbjuda en bra verksamhet, som både utvecklar oss själva och gör resursbehoven tydliga. Det förebyggande arbetet ska prioriteras och vi är rörande överens om att det satsas för lite och för mycket på att reparera skadorna från uteblivna insatser. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat på vad en överskuldsatt person kostar i form av socialtjänst, sjukvård, arbetslöshet etc. Prislappen ligger någonstans runt 15 miljoner kronor. Med andra ord blir varje insats som vi gör en billig affär och en drivkraft för att skapa mer resurser till det förebyggande arbetet. BUS ingår i folkbildningsprojektet Gilla Din Ekonomi, som drivs av näringslivet, myndigheter och organisationer. Tillsammans med Konsumentvägledarnas förening har vi tagit initiativ till att driva projektet Pengarna i ditt liv. Båda projekten syftar till att öka det privatekonomiska självförtroendet hos allmänheten. Vårt arbete i kommunerna är en lönsam investering. Det bidrar till att förebygga överskuldsättning, minska samhällskostnaderna och öka hälsotalet Tillsammans med Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten genomför BUS en turné i kommuner för att diskutera överskuldsättning och förebyggande arbete. I olika nätverk är samarbetet med Konsumentverket, Kronofogden, Finansinspektionen, olika bankoch finansinstitut och andra samhällsaktörer viktiga. BUS ska vara en självklar remissinstans för lagstadgade frågor. Och politiker och myndigheter lyssnar på oss. Att gilla journalister, när helst de ringer och vill ha en kommentar, är inte en självklarhet för alla. Men för att ta plats i mediebruset är goda kontakter viktiga för uppmärksamhet kring våra frågor. Det samma gäller engagemanget i sociala medier och på hemsidan www.busforeningen.se. BUS ska ha en strategi för hur vi kan ge stöd till journalistkontakter och hur vår roll i den visuella världen ska se ut. Tina Sjödahl Ordförande BUS Yrkesföreningen för budgetoch skuldrådgivare i kommunal tjänst. 2 3
En obetald hyra är ett allvarligt tecken på att en person har mist kontrollen över sin situation och saknar kunskap om ekonomin. Sjukdom, skilsmässa och arbetslöshet kan vara utlösande faktorer. Pärmmetoden är framtagen för att öka skuldsatta personers möjligheter att långsiktigt klara av vardagsekonomi och behålla ett eget boende. Metoden bygger på att med enkla verktyg få kontroll över ekonomin och ett aktivt deltagande från alla parter, den enskilde, budget- och skuldrådgivaren och hyresvärdar. Eva Marzocchelli Skärvall En av författarna till rapporten Ekonomi i fokus - Budget- och skuldrådgivning vid hyresrådgivning och träningsboenden Hallå där Mari Råby, BUS allra första ordförande Varför bildades BUS? Det var ren och skär ilska över dålig respekt för yrket. Klienterna var nöjda, men vi kände inte igen oss i arbetsgivarnas och myndigheternas bild av oss. Yrket var också tämligen nytt så vi saknade verktyg, stöd och utbildning. I juni 1995 bildade jag och fem kollegor föreningen. Vilken respons fick ni? Till vår första BUS-dag 1996 hade mer än 100 tecknat medlemskap. Intresset var med andra ord stort och vi förstod att det här kunde bli en bra förening, som behövdes och var viktig. Det var med stolthet och mycket djäkla anamma som vi började kämpa. Vad blev det första BUS åstadkom? En samordning av medlemmarna ute i landet blev prioritet nummer ett. Arbetsmetoderna var så olika och det fanns klagomål från fordringsägarna. Därför bildade vi regioner för samsyn, nätverksträffar, diskussioner och kunskapsspridning. Vi ville snabbt få till en vi-känsla i BUS för yrkesstoltheten och för att det enbart var med gemen- 4 samma krafter som vi kunde åstadkomma något. Arbetsgivarna ville vi ha med oss för att driva frågor om gemensamma utbildningar och genomföra BUS-dagar. Vi bestämde oss också för att satsa stort på kontakter med myndigheter och politiker, delta i nationella nätverk och ta plats i media. Visionen var att synas och höras. Med facit i hand, vad tycker du om resultatet? Efter 15 år är jag fortfarande stolt över allt som BUS åstadkommer. När jag bläddrar i gamla pärmar kan jag inte förstå hur vi hunnit med allt. BUS-dagarna genomförs fortfarande med bravur och programmet är superproffsigt. Jag hoppas att vi-känslan består för utan den kan BUS inte driva sina frågor. Samarbetspartners som Konsumentverket och Kronofogden är idag väldigt bra på att hantera media. Jag önskar att BUS hittar en bra mediestrategi för att synas och fortsätter att kämpa. 5
Pusselbitar faller på plats i kontakt med budget- och skuldrådgivning Obetalda räkningar, arbetslös, utförsäkrad, inkasso, snabba cashlån, vräkningshot, sjukdom, skilsmässa och den ekonomiska pressen att inte räcka till är exempel som plågar vanliga människor som söker kontakt med budget- och skuldrådgivning. I Lunds kommun hanterar man cirka 300 ärenden om året och ett hundratal via telefon och mejl. - Många som kommer till oss säger spontant att de inte hade en aning om att vi fanns förrän de blev rekommenderade. Tyvärr finns inga större resurser till att informera. Därför har vi prioriterat riktad information till de som skapar de största kontaktytorna som banken, god man, socialsekreteraren, kuratorn, och personliga ombud, säger Jonas. Idag söker man information och delar med sig av erfarenheter via nätet Men det kräver resurser att vara aktivt närvande i sociala medier, något som de flesta budget- och skuldrådgivare saknar. Men det finns undantag som till exempel i Höganäs där rådgivarna driver bloggen Pengarna och Livet. Inget ärende är det andra likt Marie har arbetat som rådgivare i över tretton år och vet att ordet överskuldsatt är förknippat med mycket skam och därför drar sig många för att söka hjälp. Hon tror att om ämnet inte vore så tabubelagt skulle människor lättare klara upp sina ekonomiska problem. - Det är inte ovanligt att man gör felprioriteringar som leder till överskuldsättning. Att prioritera skulden till inkasso, som hotar med Kronofogden, Marie Magnusson, budget- och skuldrådgivare i Lund framför att betala hyra och el är inte ovanligt. Ofta har man långtgående problem när vi kontaktas. Men ju tidigare vi kommer in i bilden desto lägre blir prislappen för samhället, säger Marie. Båda kommer in på att det inte finns ett allmängiltigt facit för att lösa en överskuldsättning. Varje ärende är mer eller mindre unikt med olika utmaningar och lösningar. - Hos oss får man förutsättningarna att överblicka sina skulder, ta kontroll och blicka framåt. För att lyckas krävs att vi bygger förtroende som ger insikt att våga hantera en ofta svår ekonomisk situation, säger Jonas. Jonas Persson, budget- och skuldrådgivare i Lund Nätverken motiverar Att hantera en överskuldsatt hushållsekonomi kräver i sin tur att budget- och skuldrådgivare har upparbetade kontakter med bank, hyresvärdar, Skatteverket, Kronofogden, inkassobolag och andra borgenärer. Nätverket med olika borgenärer är ett måste för att kunna vara part, hjälpa till vid förhandlingar och få till en bra skuldsanering. Minst lika viktigt är det regionala nätverket som består av kollegor från 14 skånska kommuner. - Det betyder mycket att träffas, diskutera aktuella frågor och utbyta erfarenheter. Var och en lever i sin egen vardagsbubbla, men att mötas över kommun- och stadsdelsgränser, ger en inblick i varandras olika världar och vi lär mycket av varandra, säger Marie. Förväntningar på BUS För Jonas och Marie betyder BUS-dagarna mycket; minglet med kollegor, möten med centrala myndigheter, intressanta föreläsningar och bekräftelsen på att budget- och skuldrådgivning är ett yrke att satsa på. Men BUS är så mycket mer än BUS-dagarna. - BUS är kittet som binder ihop oss. En stor utmaning för föreningen är att få en egen yrkeskod. Det är ett måste för att vi ska stärka vår position och få mer resurser, säger Marie. Bakgrunden är att budget- och skuldrådgivare är långt ifrån en homogen yrkesgrupp. Här finns en mix av socionomer, ekonomer, jurister blandat med de som har erfarenhet från bland annat bank och konsumentvägledning. Med en gemensam yrkeskod skulle det bli enklare att driva frågor om tjänstebeskrivningar, lönesättning och resurser. Jonas lyfter fram betydelsen av att BUS agerar som lobbyist. Det kan handla om att bevaka remissförfaranden, föra fram angelägna förslag till regering eller myndigheter eller att få press och media att ta upp ämnen. - Vi borde bli ännu bättre på att vara med i samhällsdebatten. Genom att skriva artiklar och debattinlägg skulle det bli lättare för media att ta upp aktuella ämnen om överskuldsättning, säger Jonas. 6 7
Kronofogden - ny organisation redo för utmaningar Per-Olof Lindh är enhetschef som vill att Kronofogden ska bli bättre på att utveckla metoder och verktyg för att motverka överskuldsättning. Han basar för 160 medarbetare i den nya enheten Skuldsanering och Tillsynsmyndigheten i konkurser. Insatser som ska lyfta Organisationen är under uppbyggnad, men redan nu finns tankar kring hur överskuldsättning ska hanteras bättre. Ärendehanteringen ska till exempel bli effektivare. En snabbare genomströmning av ärenden är högt prioriterat, men framför allt ska ärendehanteringen vara hållbar, menar Per-Olof. Utveckla samarbetet Per-Olof tror också att goda resultat kan uppnås genom ett ännu bättre samarbete med budgetoch skuldrådgivarna både på lokal nivå, ute i kommuner och stadsdelar, samt med BUSföreningen centralt. - Vi behöver träffas för att få en större inblick i varandras världar. Intressanta diskussioner kring specifika frågor, samarbetsprojekt och delaktighet brukar alltid leda till positiv utveckling. Han anser att det överlag finns en stor kompetens och erfarenhet bland landets budget- och skuldrådgivare som borde användas bättre. Önskan är att deras huvudmän tog budget- och skuldrådgivning mer på allvar och satsar resurser på utökad service och att få ner kötiderna. En reducering av kötiderna skulle exempelvis bli att färre komplicerade ärenden hamnar hos Kronofogden. Forskarutbildade medarbetare För att ytterligare öka fokus på frågorna om betalningsoförmåga och överskuldsättning inleder Kronofogden forskningssamarbete med Lunds universitet. - Det är bra att det satsas på seriös forskning på området. Förhoppningsvis kan resultaten leda till att problematiken med överskuldsättning kan förebyggas på ett annat sätt och att fler slipper hamna i skuldsituationer med alla de negativa konsekvenser det innebär, säger Per-Olof. Överskuldsatt är den som själv upplever sig ha ständigt återkommande problem att inte kunna betala alla sina räkningar Kronofogdens definition av överskuldsatt Konsumentverket stödjer BUS Konsumentverket medverkar på flera sätt till att utveckla kommunernas budget- och skuldrådgivning. Ett tiotal medarbetare arbetar med fokus på utbildning, kostnadsberäkningar, informationsmaterial, analyser, metodutveckling samt det databaserade arbetsverktyget Boss. Karin Nordenson är en av cirka femton medarbetare på Konsumentverket som arbetar för att stödja kommunernas verksamhet för konsumenter, och hon har själv en bakgrund som budget- och skuldrådgivare. Stödet till kommunerna är en prioriterad uppgift för oss, säger hon. Vi vet att en bra budget- och skuldrådgivning spelar stor roll för personer som har det tufft ekonomiskt. Arbetsverktyg Ett av Konsumentverkets viktigaste stöd för metodutveckling och effektivisering av budget- och skuldrådgivarnas arbete är arbetsverktyget Boss som mot en licensavgift kan användas av samtliga kommunala budget- och skuldrådgivare. I systemet kan tjänstemännen skapa budgetar liksom ansökningar om skuldsanering och förslag till frivilliga betalningsuppgörelser samt föra statistik. Tidiga insatser viktiga Konsumentverket har också i en rapport visat att tidiga insatser minskar risken för att överskuldsatta hamnar i ett socialt utanförskap. Det innebär i förlängningen att ett förebyggande arbete och en väl fungerande rådgivning inte bara är bra för den enskilde utan även kan leda till betydande samhällsvinster i form av minskade kostnader för socialtjänst, sjukvård och liknande. Vi anser att det förebyggande arbetet i kommunerna bör utökas och det är oacceptabelt att överskuldsatta ska behöva vänta länge för att komma till en rådgivare, säger Karin Nordenson. Läget i landet För att kartlägga budget- och skuldrådgivningen i landet görs varje år en utredning, Läget i landet, som bland annat visar hur långa väntetider kommunerna har. Enligt Konsumentverkets uppfattning bör en acceptabel väntetid inte överstiga en månad. Att det fortfarande finns kommuner som inte satsar några, eller väldigt lite, resurser på budget- och skuldrådgivning, tycker Karin Nordenson är förvånande med tanke på vad lagen säger, att behovet är stort och att det ger en långsiktig besparing. Fakta: - Den första skuldsaneringslagen kom 1994-2007 fick Konsumentverket det formella uppdraget att stödja kommunernas verksamhet - Idag erbjuds en längre grundutbildning för alla nya rådgivare, samt seminarier och fördjupningsutbildning för erfarna rådgivare. 8 9
Folkbildar i sociala medier Bodil Hallin är Ikano Bankens familjeekonom och beskriver sig själv som folkbildare. Hon bloggar, skriver på bankens hemsida och Facebook och är expert för media. Och svarar på alla sorters privatekonomiska frågor. I de sociala medierna är råden enkla och konkreta och där kan man också följa frågor hon driver. De som satsar på att få ordning i sin hushållsekonomi gör ofta ett generalfel nämligen tar i för mycket. En allt för stor utmaning blir lätt övermäktig. Bodil är en varm förespråkare att reda ut saker å ting litet i taget. På webben har hon sett till att det finns en verktygslåda för att ta itu med en sak i sänder. Konsumtionskoll Konsumtionsklimatet har förändrat grundläggande värderingar. Det är här och nu som gäller och därför har spara inte samma innebörd som förr. Vi tidigarelägger konsumtionen och köper drömresan eller jackan på kredit. Bodil menar att det är viktigt att inte lägga moraliska aspekter på hur man ska konsumera. Det är upp till var och en att avgöra om det är värt att betala mer för att konsumera här och nu. Däremot tycker hon att det ska vara enkelt att ha koll på sin konsumtion till exempel genom att använda de gratisappar som finns för att spara kvitton och föra kassabok. - Jag vill skapa engagemang kring en sund hushållsekonomi, säger Bodil. Med en bakgrund som budget- och skuldrådgivare vet hon hur svårt det kan vara att bryta negativa vanor och hantera skulder. Håller kontakt Att fokusera på folkbildning handlar om att hålla sig uppdaterad om vad som händer i samhällsekonomin och inom forskning. Bodil har fortsatt kontakt med sina tidigare kollegor inom budgetoch skuldrådgivning, en viktig källa till kunskap. Hon följer Höganäs kommuns blogg Pengarna och Livet. - Budget- och skuldrådgivare är kunniga och de arbetar med något som berör precis alla. Att visualisera deras berättelser i sociala medier skulle betyda mycket för det förebyggande arbetet om överskuldsättning, menar Bodil. Under ett gemensamt namn: Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst gör vi oss: synliga som opinionsbildare och remissinstans till regering, riksdag, departement och myndigheter, tydliga i kommunikationen med media, myndigheter och allmänhet, delaktiga genom samarbete/samverkan med olika myndigheter, organisationer och andra samhällsaktörer. Kvalificerad rådgivning i kommuner/stadsdelar kräver en professionell handläggning. För att stärka yrkesrollen driver vi: utveckling och utbildning av gemensamma arbetsmetoder, stöd och stimulans för utveckling av lokala/regionala/nationella nätverk. Föreningen stödjer hållbara och effektiva arbetsmetoder som är till ekonomisk och social nytta för samhället. Hit hör: kreativa lösningar och alternativ som visar på möjligheter för att lösa varje enskilt ärende, förebyggande arbete för att nå olika och nya grupper i samhället. Föreningen och dess medlemmar värnar om värderingarna: professionalism opartiskhet Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare Programförklaring i kommunal tjänst (BUS) 10 11
Ansvarig utgivare: Styrelsen, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst www.busforeningen.se Text: Caroline Hansson, Kommunikatura, Lund. Grafisk produktion: Anna Nilsson, Boden Tryck: Luleå Grafiska Citera gärna, men glöm inte ange källa. April 2012.