TEKNISKT INFOPAKET FÖR WARMIA-GOLVVÄRME: INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2010

WARMIA-teknik 2 TEKNISKT INFOPAKET FÖR WARMIA-GOLVVÄRME: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grundförutsättningar för högklassig golvvärme 3 Golvkonstruktioner 3 Projektfördelning för WARMIA-golvvärme 6 Innan värmerören installeras bör kunden ombesörja att 7 Viktiga byggtekniska frågor gällande golvvärme 8 Värmeisolering 8 Kantband och dilatationsfog 9 Bruten köldbrygga mot tröskel 9 Installation av skyddsrör för matarrör, bruksvatten och elkablar 10 Armeringsnät 10 Markering av mellanväggar och dörröppningar 11 Montering av fördelarskåpets stomme 11 Typer av Warmia-fördelarskåp och mått 11 Läggning av värmerör 12 Warmia RFS-Fördelare (RFS=rostfri stål) 12 Rörböj 13 Rörläggningsschemor och markeringar på dessa 14 Allmänt om rör och rörläggning 14 Läggning av värmerör 15 Tryckluftsspolning 16 Installationsprotokoll 16 Gjutning av betongplatta och efterhandsskötsel 16 Fyllning och luftande av rörsystemet 17 Regleringsautomatik 18 Rumstermostat och ställdon 19 Reglering av fördelare 20 Balanserande justering av fördelare 22 Individuell kretsreglering 23 Mätning av vattenföring i fördelarkretsen 23 Granskningsåtgärder 25 Eventuella störningar 25 Koppling av termostat och ställdon 26 Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

3 WARMIA-teknik Grundförutsättningar för högklassig golvvärme Ett vattenburet golvvärmesystem är rent tekniskt sett mycket enkelt och pålitligt. Systemet byggs med komponenter av bästa kvalitet och ger en jämn värmefördelning och balanserad vattenföring. Även golvkonstruktionen bör vara stadigt byggd och ha goda värmeledningsegenskaper. En ypperlig slutprodukt har följande grundförutsättningar: Viktigast är att golvvärmerören läggs in i betongen. Rören kan antingen gjutas in i betongplattan eller, om golvet är ett skivgolv, i skåror som fylls med betong eller motsvarande material. På detta sätt åstadkommer man en ypperlig värmeledning från röret till golvkonstruktionen. Röret sitter säkert inne en fast massa, och har därför en pålitligt lång livstid (över 100 år). De ingjutna rören är fullkomligt orörliga och underhållsfria. Golvvärme fungerar dessutom fullkomligt ljudlöst. Man har tillgång till spiralrör och lämpligaste möjliga rörstorleken för objektet i fråga med tanke på vattenföringstekniska faktorer. Spiralrör gör det möjligt att lägga värmerör med t.o.m. 75 mm mellanrum, t.ex. i utrymmen med stora fönster eller dörröppningar. I de flesta objekt rekommenderas 150 mm röravstånd, som är lätt och säkert att lägga. Då undviker man 180 graders böjningar som kan medföra en risk för buckling, med mittzonens vändpunkt som enda undantaget. Rören läggs smidigt och så tätt som det behövs för att optimera värmeutbytet och vattenföringen. Användning av högklassiga byggkomponenter: Warmia använder 5-lager Midi PE värmerör i specialförstärkt plast och med diffusionsspärr. Systemets fördelarenhet utgör en tät och lätthanterad helhet vars ventiler ger ett brett justeringsområde. De olika kretsarna kan alltså regleras individuellt för att skapa en balanserad värmeproduktion. Rumstermostaten är elektronisk. Termostaten fungerar genom att strypa vattenflödet, i motsats till mekaniska termostat med vilka vattentillförseln endast kan kopplas av eller på. Elektroniska termostater är ljudlösa. Golvkonstruktioner Golvvärme kan i princip installeras i alla golvtyper. Målsättningen är en enhetlig "flytande" platta som ligger fri från övriga fasta element. Den idealiska golvtypen är gjord av betong, men även skivkonstruktioner gjorda med renoveringsspackel eller motsvarande utgör ett fungerande alternativ. Vanligaste golvtyperna i villor: Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 4 Nedre botten: Markliggande betongplatta, höjd 70-90 mm. NEDRE BOTTEN MARKLIGGANDE värmerör fäst i armeringsnätet ytmaterial betong 70 90 mm isolering t.ex. EPS 50 mm + 50 mm Grundplatta i betong eller bärande hålplatta med värmeisolering ovanpå och en flytande ytplatta i betong, höjd 60-80 mm. NEDRE BOTTEN GRUNDPLATTA värmerör fäst i armeringsnätet ytmaterial betong 60-80 mm eller gipsmassa 30-50 mm isolering t.ex. EPS 50 mm betong, grundplatta isolering, t.ex. EPS 50 + 50 mm Ett golvvärmesystem förutsätter inte tjockare isolering än vanligt, eftersom golvet är bara några grader varmare än rumstemperaturen. Det är dock viktigt att ta golvvärmen i beaktande när man planerar golvkonstruktionen. Isoleringen bör också läggas omsorgsfullt. Med 60-80 mm betongplatta hålls rumsvärmen jämn ganska långt, även med brantare utetemperaturväxlingar. Om bärighetskraven förutsätter en tjockare gjutning är värmereaktionen långsammare gentemot växlingarna i utetemperaturen. I sådana fall rekommenderas en grundplatta som nedre bottenlösning. Mellanbotten: Hålplatta, kompositplatta eller motsvarande bärande betongstruktur, på vilken man lägger EPS eller motsvarande isolering av minst 25 mm tjocklek, och ovanpå denna en flytande 60-80 mm ytplatta i betong eller ett 30-50 mm lager av gjutet gips. I samtliga fall gäller samma krav för värmeisoleringen och ytgjutningen. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

5 WARMIA-teknik MELLANBOTTEN HÅLPLATTA värmerör fäst i armeringsnätet ytmaterial betong 60 80 mm eller gipsmassa 30 50 mm isolering 20 50 mm hålplatta På grund av golvplattans hårdhet måste skyddsrören för elektricitet och bruksvatten läggas i en skåra i värmeisoleringen. Dessa måste dras så att de inte går i kors och heller inte stiger så högt att den övre plattan blir för tunn. I annat fall blir betongplattan som fungerar som stödfäste för värmerören för svag. Samma gäller för s.k. torrbrunnar, t.ex golvbrunnen i bastuns duschrum måste läggas tillräckligt djupt (höjningsring behövs) för att undvika att torrbrunnens kopplingsrör lyfter på värmerören och golvplattan blir för tunn. Mellanbotten i trä, med fast plattkonstruktion av gips ovanpå. Mellanbottnar i trä används typiskt i de övre våningarna i egnahemshus. En 40-45 mm tjock massiv tät golvplatta byggs med tre gipsplattor, och golvvärmerören läggs in i plattan med hjälp av betong / renoveringsspackel. Värmen leds på ett liknande sätt som mellan rör och betong, och den täta golvlösningen försäkrar en jämn värmefördelning. MELLANBOTTEN GIPS fyllning/jämning byggmassa värmerör med spikfäste gipsskiva el. dyl. ytm aterial gipsstrimla 15 mm gipsskiva 15mm glesplankor 50 % (22 mm) MELLANBOTTEN GOLVSPÅNSKIVA takbärare fyllning/jämning byggmassa värmerör med spikfäste gipsplatta el. dyl. ytmaterial gipsstrimla 15 mm bärande golv, spån- eller fanerskiva 18 22 mm takbärare Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 6 PUMPUTJÄMNING MELLANBOTTEN värmerör med spikfäste skyddsplast lyft mot väggen pumpad gipsmassa 30 50 mm bärande golv, spån- eller fanerskiva 18 22 mm takbärare Warmia använder 12 x 2 mm värmerör för att uppnå en stadigare golvkonstruktion. Detta förutsätter att man använder en 15 mm gipsplatta åtminståne i det strimlade lagret, så att röret och rörfästet kommer hårt fast i betongen / renoveringsspackeln. Warmia rekommenderar 15 mm gipsplattor istället för 13 mm. En 15 mm grundplatta ger ett stadigare fäste rörklämmans spik, bättre hållbarhet i fuktiga byggförhållanden och extra massivitet åt golvet. Ovanpå takbärarna kommer en minst 50 %:s gles plankbeläggning, och ovanpå denna fästs en 15 mm tjock och 1200 mm bred gipsplatta med skruvar. För en ännu stabilare botten kan man använda två 13 mm plattor. Värmeisoleringen läggs mellan takstolarna. Som ett alternativ kan man använda en 22 mm spontad golvspånskiva på vilken värmeröret lätt kan fästas med spikfäste, istället för glesplankor och den nedre gipsplattan. Vid installation av matarröret torde man iakta att spikklämman inte punkterar matarröret under gipsskivan. Observera längden av spiken. När botten är färdig lägger värmerörsinstallatören rören i golvet enligt rörläggninsschemat. Sedan skruvas strimlorna som kommer mellan rören fast. Dessa skärs i två olika breddar från en 15 mm gipsplatta. 150 mm mellanrum fylls med 100 mm strimlor och för 225 mm mellanrum används 180 mm strimlor. En 50 mm bred remsa dras runt längs väggarna. Gipsstrimlorna fästs med gipsskruvar. Skåran i vilken röret läggs skall vara 45-50 mm bred. Skåran fylls med en massa som kan bestå av t.ex. hälften renoveringsspackel och hälften blästrings- eller mursand. På detta sätt åstadkommer man en tät och stabil plattlösning. Om golvet täcks med plastmatta, golvplattor eller laminat, läggs ännu en 9-13 mm tjock extrahård gipsplatta med hjälp av renoveringsspackel. Om man kommer att läga parkettgolv eller motsvarande, är den ovan nämnda ytplattan inte nödvändig. Projektfördelning för WARMIA-golvvärme Warmia-projektet Varje projekt avtalas med en Warmia-agent. Warmias golvvärmepaket inkluderar vanligtvis: planering, d.v.s. värmetekniska kalkyler och rörläggningsschemor golvvärmerören med tillbehör och montering kontrollering av rörsystemets täthet med hjälp av tryckluftsspolning slutjusteringar och vägledning i systemets användning Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

7 WARMIA-teknik Om kunden sköter monteringen själv måste en Warmia-agent eller auktoriserad installatör utföra en slutgranskning på byggplatsen. I samband med slutgranskningen ifylls också ett Warmia-installationsprotokoll, som förutsättning för garantins giltighet. Kunden måste fotografera samtliga rörkretsar och fördelare och bifoga bilderna till installationsprotokollet. Byggprojektet (BP) I byggprojektet ingår de byggtekniska förberedelser som är nödvändiga för golvvärmeinstallationen, som t.ex. montering av värmeisolering, kantband och armeringsnät. I projektet ingår även tillverkning av ställ för fördelarna och montering av fördelarskåpstommar. Fördelaren bör skyddas medan byggarbetet pågår för att försäkra att den hålls ren. Rörläggningsprojektet (RP) I rörläggningsprojektet ingår rörkopplingar i värmefördelningsrummet och montering av matarrör på fördelarna. Till rörprojektet hör också systemets vattenfyllning och montering av regleraren. Elprojektet (EP) Elprojektet inkluderar rumstermostatens ledningar och kopplingar, och elektriskt kopplande av regleringsautomatiken. Det är viktigt att uppmärksamma elplaneraren om rumstermostaten. Innan värmerören installeras bör kunden ombesörja att 1. Värmeisolering och armeringsnät är lagda. 2. Fördelarens matarrör i plast är nersänkta under armeringsnätet i värmeisoleringens skåra, om sådana har beställts och leverats på förhand. 3. Kantbandet har lagts på plats tillsammans med värmeisoleringen (om sådana ingår i leveransen). 4. Mellanväggarna och dörrarna är markerade med ritmärken. 5. Hål har borrats i bärande väggar för eventuell rörgenomdragning. 6. Fördelarens fäste är färdigt eller fördelarskåpets stomme är monterad enligt anvisningarna (om sådan ingår i leveransen). 7. Tvättrummets golvbrunn har lagts tillräckligt djupt (om torrbrunnens kopplingsrör kommer att läggas i brunnen). Tillfälligt ställ för fördelare Om det ännu inte finns en vägg på vilken fördelaren kan fästas, bör ett stadigt ställ tillverkas t.ex. såsom bilden visar. Stället skall ha två tvärliggande bräden (22 x 100), av vilka ena brädets övre kant ligger 700 mm från värmeisoleringen och andra brädets 400 mm. Om man använder en bakskiva bör den övre kanten vara 700 mm från värmeisoleringsskivan och den nedre 300 mm. Höjdskillnaden på övre och nedre fästskruven på fördelarens stödjärn är 315 mm. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 8 FÖRDELARSTÄLL VÄRMEISOLERING FÄRDIG GOLVYTA VÄRMEISOLERING FÄRDIG GOLVYTA Meddela en Warmia-agent om eventuella strukturella ändringar omedelbart! Viktiga byggtekniska frågor gällande golvvärme Värmeisolering De vanliga isoleringstjocklekarna räcker väl när man lägger golvvärme. I södra Finland används en 2 x 50 mm tjock EPS-R -skiva för markliggande betongplattor, och i resten av landet dessutom en skiva för kantremsan längs väggarna. Polyuretan har motsvarande isoleringskapacitet och är tack vare sin stadighet också utmärkt lämpligt. En 100 mm tjock isoleringsskiva byggs med t.ex. 2 st 50 mm tjocka skivor. Fogarna bör läggas så att de överlappar varandra. Detta gör det lättare att göra skåror för fördelarens eventuella matarrör, bruksvatten och elkabelskyddsrör. Vi rekommenderar att lägga byggplast på skårorna så att ytplattan får en jämn förstärkning och för att undvika rinnande av betong till den eventuella bottenplattan eller hålbalken. Även i mellanbotten bör man använda ett isoleringslager på minst 25 mm för att isolera ytplattan från mellanbotten i betong. Vi rekommenderar att dessutom lägga ett lager byggplast ovanpå. På detta sätt åstadkommer man en flytande övre platta som är fristående från övriga fasta element. Värmeisoleringen fungerar också som effektiv ljuddämpare, man får ett decibelgolv. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

9 WARMIA-teknik Kantband och dilatationsfog Betong krymper medan den torkar. Eftersom ändamålet är att få en ytplatta som är så hel och ligger så fritt som möjligt, läggs flexibla kantband av cellplast där det behövs. Detta ger en lämplig dilatationsmån vid montering av t.ex. förhandsbyggda innerväggar, grunder för eldstäder, pelare, etc. Dilatationsfogen ger vika och skyddar plattan från att brytas.. KANTBAND PLASTFLIK Kantbandet placeras vid den översta isoleringsskivan och trycks mot väggen. Plastfliken kommer ovanpå isoleringsskivan enligt bilden. Flikens funktion är att hindra fukt och partiklar från betongmassan att tränga in mellan isoleringsskivan och väggen. Den gör även att betongen torkar långsammare och i följd blir starkare. Ju långsammare betongytan torkar, desto rakare blir plattan. Betongplattan kan börja stiga vid kanterna och framförallt i hörnen när den torkar, vilket är förargligt med tanke på golvets stadighet. En långsam torkning hjälper, och även ett skilt ytnät (ca. 1 m 2 ) ovanpå rörläggningen har konstaterats vara av nytta, i varje fall i hörnen i större rum. Kantbandet fungerar även som värme- och ljudbrytare mellan väggen och golvplattan. Användning av kantband är mycket viktigt t.ex. i våningshus, för att dämpa stomljud. Ett hus med välinstallerad golvvärme är alltså även ljudfritt. Om mellanväggarna muras ovanpå en bärande platta, som i t.ex. Siporex-hus, är det bäst att golven i varje rum görs med en skild ytplatta, d.v.s. med en dilatationsfog i dörröppningarna. Detta kan göras så att armeringsnätet skärs av i dörröppningen och ett ytsnitt dras i betongplattan i samband med slutslipningen. Om plattan brister när den torkar sker brytningen i dörröppningen, och eftersom det kommer skyddsrör ovanpå värmerören är dessa spänningsfria på ca. 30 cm avstånd, och utsätts därför inte för belastning om plattorna eventuellt rör på sig. Konstruktionsplaneraren bestämmer om nödvändigheten av dilatationsfogar. Deras uppgift är att förebygga en okontrollerad brytning av golvplattan under torkningsprocessen, eller på grund av senare värmeutvidgning. Ett ca. 300 mm tjockt skyddsrör bör monteras på värmeröret som går tvärs över dilatationsfogen, för att skydda röret från plattornas eventuella rörelser. Bruten köldbrygga mot tröskel I bilgarage och övriga motsvarande byggnader där innergolvet och tröskeln som är i kontakt med luften utomhus är traditionellt sammangjutna, bildas en effektiv köldbrygga. I dessa fall är det redan med tanke på värmeekonomi klokt att bryta denna köldbrygga. Vid en sådan punkt finns en extra stor risk för att värmeröret fryser, speciellt om kretsen Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 10 fortfarande är stängd efter sommaren och temperaturen plötsligt sjunker under noll på hösten. För att undvika detta bör man installera en brytning mellan den kalla och den varma betongplattan, d.v.s. mellan tröskeln och golvet. För denna åtgärd lämpar sig t.ex. Warmias kantband väl. VÄRMEBRYTNING YTTERLUFT GOLVVÄRMERÖR VÄRMEBRYTNING Installation av skyddsrör för matarrör, bruksvatten och elkablar Samtliga över 15 mm tjocka skyddsrör bör sänkas i urgröpta skåror i värmeisoleringen, för att ytplattan skall vara jämnstark och värmerören inte skall stiga för nära ytan under gjutningen. Dessa bör nämligen vara stadigt inlagda i en sprickfri betongplatta. Skyddsrörläggningen bör planeras med omsorg för att undvika tvärlöpande linjer. Vid eventuella korsningar bör rören sänkas in i värmeisoleringen med extra omsorg. På sådana rörskåror rekommenderar vi även skyddsplast innan armeringsnätet läggs på. Detta för att undvika eventuella ojämnheter i plattans tjocklek. Fördelarens matarrör i plast ger en effektiv dämpning av pumpljuden. Fördelarens matarskyddsrör har en diameter på 28, 35 eller 50 mm. Bruksvattnets skyddsrör har en yttre diameter på 28 mm. Vid stigande rör används en rörböj för att avlägsna de spänningar som förorsakas av böjningsvinkeln. Matarrörens ändor bör vara tilltäppta med proppar eller tejp så länge de inte kopplas, för att försäkra att de hålls rena. Armeringsnät Armeringsnätets funktion är att hålla golvet så helt som möjligt, och på så vis undvika spridning av eventuella sprickor. Likaså hindrar nätet att plattan sjunker" lodrätt om botten möjligtvis ger vika. Om armeringen är välgjord hålls värmeröret tryggt och säkert i betongen, och utsätts inte för externa belastningar. Ett armeringsnät med 150 mm trådavstånd fungerar bäst som fäste för Warmiagolvvärmerör, eftersom de vanligaste röravstånden är 75, 150, 225 och 300 mm. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

11 WARMIA-teknik Bästa slutresultatet nås med Warmia-rörklämmor, för vilka den lämpligaste trådtjockleken är 4, 5 eller 6 mm. Nätets trådtjocklek bestäms av konstruktionsplaneraren. Ett 3 mm nät är för bräckligt för att kunna ge ett gott stöd åt rören. Även övriga rullnät är för svaga. Endast sträckmetall är tillräckligt stark. Ett vällagt nät gör det väsentligt lättare att fästa värmerören enligt rörläggninsschemat. Detta arbete bör utföras omsorgsfullt och enligt anvisningen. Nätets yttre tråd bör vara 50-60 mm från ytterväggen så att det yttre värmeröret kommer tillräckligt nära den kalla väggen. De trådar som löper i samma riktning som värmerören skall ligga ovanpå varandra. Av hårdhetstekniska skall det finnas ett tillräckligt mellanrum mellan näten. Tvärtrådarna skall överlappa varandra med ca. 30 mm. Markering av mellanväggar och dörröppningar Mellanväggarna markeras synligt på värmeisoleringsskivan med tuschpenna eller färgkrita. Likaså markeras dörröppningar, eldstadsgrunder, fasta garderober och övriga element under vilka det inte skall löpa några värmerör. Detta hjälper att undvika fel i rörläggningen. Montering av fördelarskåpets stomme Om fördelaren monteras i ett inmurat skåp, bör skåpets ram och dörr avlägsnas och packas ner i lådan i väntan på byggprocessens sista skede. En omsorgsfull förvaring är belönande med tanke på slutresultatets snygghet. Fördelarskåpets stomme monteras stadigt på sin plats mellan isoleringsfästen, eller om mellanväggarna görs senare bör den fästas vid stöd som t.ex. skruvas fast i taket. (se anvisning på sidan 8). Stommen har reglerbara fötter som underlättar och stabiliserar monteringen avsevärt. Stommens övre kant bör ligga på minst 750 mm höjd från det färdiga golvet. Om fördelarskåpet monteras i en skrubb bör monteringshöjden ökas med ett avstånd som motsvarar skåphelhetens sockelhöjd, d.v.s. ca. 200 mm. Fördelarskåpets ytdelar monteras ovanpå fördelarkonstruktionen vid inredningsskedet. Dess djupmått är 140 mm. Typer av Warmia-fördelarskåp och mått Inmurade modeller bredd höjd djup WJK-610 610 740 110 WJK-910 910 740 110 Ytmonterade fördelarskåp WJK-610 P 610 700 140 WJK-910 P 910 700 140 Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 12 Läggning av värmerör Warmia RFS-Fördelare (RFS=rostfri stål) RFS-Fördelaren bör finnas monterad innan värmerören läggs på plats. Rörets första ända kopplas till fördelaren innan rörläggningen påbörjas, och när kretsen är färdig ansluts även rörets andra ända omedelbart till RFS-fördelaren. Detta för att undvika att smuts kommer in i röret. SEMATISK RITNING WARMIA-FÖRDELARE MED 6 KRETSAR (WJT-6) MED STÄLLDON FÖR TERMOSTAT OBS! FÖRDELAREN KAN MONTERAS SOM HÖGER- ELLER VÄNSTERHÄNT INJUSTE- RINGSVEN- TIL TILLOPP KRETSREGLE- RINGSVENTIL PÅFYLLNINGS- OCH TÖMNINGS- KRAN STÄLLDON FÖR TERMOSTAT STOPPVENTIL RETURLOPP WARMIA-VÄRMERÖR PE MIDI Läckagerisken i Warmias RFS-fördelare har minimerats. Därför levererar vi måttanpassade fördelare utan skarvar mellan blocken. I fogarna på fördelarens stopp- och regleringsventiler används EPDM-packning. Detta försnabbar monteringen och bidrar till att minska läckagerisken. Fördelarna levereras med antingen R20, d.v.s. ¾ :s eller R25, d.v.s. 1":s ändserie, samt injusteringsventiler av motsvarande storlek. Valet avgörs av fördelarkretsens totala vattenföring, som byggobjektets kalkyler bör innefatta. Dessa kopplas till fördelaren med hjälp av mellanhylsor med EPDM-packning. Stoppventilerna monteras på den nedre fördelaren och även eventuella ställdon för termostaten kopplas till dessa. På den nedre fördelaren monteras även en kulventil med vinghandtag som fungerar som stoppventil för hela fördelarkretsen. Regleringsventilerna monteras på den övre fördelaren för att ge tillräckligt med utrymme för manuell reglering. Ventilernas regleringsområde är mycket stort, 40 l/h - 50 l/h. Detta garanterar en ypperlig vattenföring i kretsen oavsett objektets typ. En Danfoss MSV-I injusteringsventil med mätshuntar monteras för hela kretsen på den övre Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

13 WARMIA-teknik fördelaren. Med hjälp av denna balanseras vattenföringarna i de olika fördelarkretsarna så de stämmer överens med kalkylerna. Värmerörkretsarnas shuntar är utrustade med R20, d.v.s. ¾ standardrotation. Detta gör det lättare att koppla eventuell tilläggsutrustning till fördelaren. Rörklämmorna av plast fästs tätt vid fördelaren med hjälp av O-ringar, och röret spänns åt med en delvis avbruten presskoppling, så att fogen kan lösgöras och spännas åter utan att byta delarna. För att garantera fogens täthet har stödhylsan även en EPDM-packningsring som går in i röret. Röret måste kapas med stor precision och utan partikelstötning, d.v.s. en plaströrkapare är det enda tillåtna verktyget. Fördelarna kopplas sinsemellan med fästjärn. Dessa fästs i sin tur antingen vid skenorna i fördelarskåpets stomme, eller i väggen eller fördelarstället om inget fördelarskåp finns. Warmia-skåpen har lodräta skenor för att kunna justera fördelarens höjd. Detta underlättar monteringen väsentligt, i synnerhet vid montering av ytskåpet. Höjdskillnaden på den övre och den nedre fästskruven är 315 mm. Fördelaren kan monteras som höger- eller vänsterhänt. Matarrören kan monteras både i högerhänt och i vänsterhänt vinkel på fördelaren. Warmia-fördelarnas (WJT) längder och lämpliga fördelarskåp (WJK) Antal krets ar R25 ändseriens längd med packning och hörnfästen RFS-stom-mens längd mm Hela RFSfördelarens längd mm med R25 ändserie Lämpligt inmurat skåo för RFSfördelaren WJK Lämpligt ytskåp för RFS-fördelaren WJK 2 193 203 396 610 610 P 3 193 253 446 610 610 P 4 193 303 496 610 610 P 5 193 353 546 610 610 P 6 193 403 596 610 610 P 7 193 453 646 910 910 P 8 193 503 696 910 910 P 9 193 553 746 910 910 P 10 193 603 796 910 910 P 11 193 653 846 910 910 P 12 193 703 896 910 910 P 12+1 193 Rörböj En rörböj bör användas alltid när man lyfter upp Warmia-värmerör till ytan. Rörböjen avlägsnar spänningar från rörets så att slutresultatet blir snyggt. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 14 Rörläggningsschemor och markeringar på dessa I en Warmia-leverans ingår alltid ett rörläggningsschema med tillhörande kalkyler. Schemat visar fördelarnas placering, deras storlek och kretsfördelning samt värmerörens monteringsavstånd och kretsarnas längd. TAMBUR SR 1 12,2 Exempel på rörläggningsschema. JT-1 betyder fördelare 1 av typ WJT-7 d.v.s. för sju kretsar, och den monteras i ett Warmia-fördelarskåp, WJK-610, bredd 610 mm. Fördelarskåpet är placerat i tamburen vid klädknaggarna. MH1 har en rörkrets och bildar först det s.k. kantområdet, 6 rör med 150 mm mellanrum. Sedan fyller man rummets mittdel med 10 rör och 225 mm mellanrum. Kretsens totala längd är 78 meter. Till rummet hör en termostat (TS 1.1). WC, TK och TAMBUR bildar en krets, där rörläggningen inleds i WC och TK med 150 mm rörmellanrum. Efter detta läggs tamburen med 225 mm rörmellanrum. 10 st rör läggs sida vid sida i ventilationsskåpet. Kretsens totala längd är 65 m. Inga värmerör läggs under WC-stolen, men rören löper under lätta mellanväggar på flera ställen. Allmänt om rör och rörläggning Warmias värmerör är utrustade med diffusionsspärr, vilket betyder att syret i luften inte kommer åt att tränga in i vattnet och förorsaka rost i kretsarnas metalldelar, d.v.s. rör, förbehållaren eller värmepannan. Ovanpå detta skydd har röret även ett UVskydd, som gör att det tål måttliga mängder solljus utan att hårdna. Långvarig utsättning för solljus rekommenderas dock inte. Diffusionsspärren är placerat mitt i rörväggen. Ovanpå diffusionsspärren finns primer lager och UV-skyddad PE lager. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

15 WARMIA-teknik Warmias värmerör är mycket flexibla. Rörens minsta tillåtna svängdiameter är 10 x rörets yttre diameter, d.v.s. ca. 15 cm. Om röret böjs brantare finns det risk för buckling och påföljande stockning i röret. Ett skadat rör kan inte lämnas i golvet, utan hela kretsen måste i så fall förnyas. Warmias golvvärmerör planeras och läggs alltid i spiral. I objekt med höga värmekrav inleds installationen med varmt vatten och tillverkning av ett s.k. kantområde. Värmerör läggs inte under vedspisar, eldstäder eller bakugnar. Planeraren och värmerörläggaren bör uppmärksammas om var sådana föremål kommer att finnas. Vanligtvis läggs värmerör heller inte under mellanväggar eller WC-stolar, men det är fortfarande bäst att fästa rören i betongplattan med häftande massa. Om rörläggningen måste löpa under en mellanvägg måste denna sträcka mätas väl för att undvika skador till rören under resten av arbetet. Om rör dras över en dilatationsfog eller genom en bärande vägg, måste röret befrias från spänningar vid dessa etapper. Värmeröret först 30 cm in i ett ca. 10 mm större skyddsrör, vilket skyddar det från rörelser i stommen. Vanligtvis är rörläggningen mycket tät framför fördelaren, även om man strävar till att sprida ut rören så brett som möjligt. Om en för hög värme inte är önskvärd på just den punkt där fördelaren är placerad, monteras ett antal utgående rör i skyddsrör, vilket försvagar värmeöverföringen i golvet. Läggning av värmerör Rörläggningen görs enligt den planenliga rörfördelningen eller rörtätheten. I en krets ingår alltid ett jämnt antal rör sida vid sida. Om rörfördelningen blir ojämn, ökas rörtätheten i åtminstone hörnrummen och tvättutrymmen. Rörtätheten kan också minskas i övriga utrymmen, t.ex. så att mittvändpunkten blir glesare. Det lönar sig att skissa kretsarna i golvet på förhand, med färgkrita eller tuschpenna. Som första steg förs röret in i plaströrböjen. Rörböjen befriar röret från spänningarna som uppstår när man böjer röret i 90º:s vinkel under fördelaren. Samtidigt försäkrar man att röret inte får bucklor under böjningen. Efter detta steg är det lätt att sortera rören och få dem att rymmas i fördelarskåpet. Installationen inleds med att koppla röret till fördelarens tillopp (övre). När kretsen är färdig, kopplas röret omedelbart till fördelarens returlopp. Detta försäkrar att smuts inte tränger in i röret och att rörkretsen kopplas till rätt ventil. Warmia har utvecklat en ny plastklämma som lämpar sig för finländskt golvbygge. Klämmorna kan användas i 4-6 mm armeringsnät och lyfter dem tillräckligt högt från värmeisoleringsskivan med tanke på gjutningen. Åtgången är ca. 2 st / rörmeter. I starkare armeringsnät används buntpand av plast för att fästa rören. I skivgolv fästs röret med spikfästen av plast. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 16 Som sista steg bör man försäkra sig om att samtliga kretsar är tydligt och klart utmärkta på fördelaren. Tryckluftsspolning En Warmia-installatör provbelastar systemet i samband med installationen Rörsystemets täthet kontrolleras innan gjutningen påbörjas. Detta tryckprov utförs alltid med tryckluft för att undvika risken för frysning. Tryckluftsspolningen påbörjas genom att stänga fördelarens övre och nedre ändventiler. Tryckslangen kopplas till fördelarens kombinerade påfyllnings- och tömningskran. Det lämpliga provtrycket är 2-3 bar. Tryckluften lämnas kvar i rörsystemet under gjutningen, eftersom rören blir starkare och klarar belastningarna i samband med gjutningen bättre. Till slut täcks fördelaren med plast eller motsvarande, så den hålls snygg medan arbetet pågår. Installationsprotokoll Som villkor för godkännande av Warmias garanti bör installationsprotokollet fyllas i och överräckas till Warmia Ab eller dess agent. I protokollet upptecknas kundens, byggobjektets och installationens uppgifter, uppgifter gällande ändringar i planerna och rörläggningslösningarna samt avvikelser från byggrekommendationerna. Om rörläggningen utförs av annan än av Warmia godkänd installatör, bör kretsarna fotograferas och bilderna bifogas till installationsprotokollet. Gjutning av betongplatta och efterhandsskötsel Betongen bör vara klassificerad. Vi rekommenderar hårdhetsklass K-25 eller större. Pumpgjutingsmetoden är den allra säkraste, men om den inte är möjlig måste man bygga kärrstigar som är avskilda från rören. Övriga specialkrav gällande vanlig golvgjutning finns inte. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

17 WARMIA-teknik Med tanke på ett gott slutresultat är det viktigt att betongplattan blir så stark och så rak som möjligt. Nedan finns några anvisningar för att åstadkomma detta. Grundförutsättningen för betongplattans torkprocess är att den hålls fuktig. Betongen kräver 3 veckors torkningstid. För att behålla fukten kan man t.ex. vattna ytan följande dag efter gjutningen, då ytan har hårdnat, och täcka den med tät plast. Betong krymper när den torkar, på grund av vattenavdunstning. Avdunstningen borde ske så jämnt som möjligt över hela plattan. Plattan kan stiga i synnerhet vid hörnen om ytan kommer åt att torka för snabbt. Ett plasttäcke är av nytta också för att undvika denna risk, eftersom plasten hindrar ytan från att torka för snabbt. Ett annat sätt att förebygga stigning vid hörnen är att lägga ett armeringsnät på ca. 1,5 x 1,5 m ovanpå rören. Med armeringsnät i betongens övre och nedre kant blir denna stark och motstår böjning bättre, vilket hindrar den från att stiga lika lätt. För snabbare genomtorkning av betongen kan man använda golvvärme, men först när betongen är tillräckligt stark. Detta innebär en väntetid på minst 3 veckor, och värmevattnet får vara högst +20ºC. Skyddsplasten får inte avlägsnas. Fyllning och luftande av rörsystemet Med tanke på systemets funktion är det mycket viktigt med luftning, till den grad att det inte räcker med enbart en omsorgsfull fyllning av fördelaren och golvvärmesystemet. Också matarrören och värmekällan hör till helheten. Under vintertid kan arbetet påbörjas först när man har försäkrat sig om att vattnet inte kommer åt att frysa i rören, d.v.s. byggnadens grundvärme har höjts med hjälp av t.ex. elvärmare som hindrar vattnet från att frysa i de kalla golven. Om risk för frysning kvarstår, kan systemet också fyllas med frysvätska, 40% etylenglykol och 60% vatten. Vätskans värmeutbyteskapacitet är ca. 5 % mindre än vattens. Fyllning och luftning sker enligt följande: Först fyller man returloppets matarrör. Sedan fyller man matarröret och varje krets turvis enligt vattnets riktiga strömningsriktning. I praktiken sker detta på följande sätt: 1. Fördelarens alla ventiler stängs, med undantag av stoppventilen på returloppets matarrör. Kretsarnas regleringsventiler kan lämnas öppna. 2. En plastslang kopplas till returloppets luftningsport, R 20, och leds till avloppet. 3. Vatten ur bruksvattensystemet spolas genom systemet så länge att alla luftbubblor försvinner. 4. Returloppets huvudventil stängs vid fördelaren; matarröret är nu fullt. 5. Tilloppssidans stoppventil, injusteringsventilen och returloppssidans första krets stoppventil med röd knopp öppnas. Vatten spolas tills bubblorna försvinner. Den första kretsen är luftad. 6. Ventilen till denna första krets stängs, och följande motsvarande öppnas. Vatten spolas igenom, etc. Processen upprepas med varje krets. 7. Till slut kan vatten ännu spolas en stund med alla kretsars ventiler öppna. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 18 8. Luftningsporten stängs, returloppssidans stoppventil öppnas och systemets utgångstryck höjs med ca. 0,4 bar + 0,2 bar för varje våning. 9. Cirkulationspumpen kan startas. SEMATISK RITNING / LUFTNING / FYLLNING AV FÖRDELARE WARMIA-FÖRDELARE MED 6 KRETSAR (WJT-6) MED STÄLLDON FÖR TERMOSTAT OBS! FÖRDELAREN KAN MONTERAS SOM HÖGER- ELLER VÄNSTERHÄNT TILLOPP RETURLOPP GOLVBRUNN Påkoppling av golvvärmen I början är en vattentemperatur på + 20ºC eller lägre den lämpliga. Temperaturen kan höjas efter ca. en vecka med 1-2 grader per dag, till + 25ºC. Betongen måste få torka / bli varmare i lugn och ro. Läs anvisningarna under regleringsautomatik. Regleringsautomatik Regleringsautomatiken har som uppgift att reglera temperaturen på vattnet som strömmar i golvvärmerören. Med hjälp av automatiken kan tilloppsvattnets temperatur regleras enligt utetemperaturen. Regleringsapparaten styr blandarventilen genom att släppa varmare vatten i systemet när utetemperaturen sjunker. Regleringsautomatiken är inte ett Warmia-tillbehör, utan hör till rörprojektet (RP). Regleringsautomatiken som styr blandarventilen har en mycket viktig roll med tanke på värmesystemets funktion. Därför måste automatikens egenskaper vara lämpliga för just golvvärme. Detta innebär att regleringskurvan för tilloppsvattnet inte är för brant. För att kunna övervaka regleringsautomatikens funktion är det bra att förse fördelarens tillopps- och returlopssrör med noggranna temperaturmätare. Tilloppsvattnets temperatur kan variera ordentligt mellan olika typers byggnader, men för egnahemshus kan följande grova genomsnittliga värden följas: Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

19 WARMIA-teknik Utetemperatur C Tilloppsvatten C + 10 + 25 + - 0 + 28-10 + 31-20 + 34 Det lönar sig att läsa regleringsautomatikens bruksanvisning noggrant och reda ut dess funktioner. Warmias agenter kan hjälpa med detta vid behov. Rumstermostat och ställdon Rumstermostaten är temperaturreglage som stryper vattenströmningen i värmeanläggningen med hjälp av ett ställdon som finns på fördelaren, om rummets temperatur stiger över det inställda värdet. Detta kan ske om en extern värmekälla, som t.ex. solen eller en eldstad, ger tillräckligt stor tilläggsvärme. Det är lätt att sänka temperaturen i ett av rummen med hjälp av rumstermostaten. Termostaten och ställdonet kräver en 230 V spänning. Elförbrukningen motsvarar 2 W / ställdon. En termostat kan styra högst fem (5) ställdon. Ställdonet har spänning medan vattnet strömmar, d.v.s. i värmeposition. Så fort gränstemperaturen nås börjar den elektroniska rumstermostaten avbryta strömtillförseln till ställdonet, vilket stängs gradvis och begränsar på så sätt vattenflödet i värmekretsen. Om ställdonet inte får ström, är ventilen stängd och flödet avstängt. Kopplingsanvisningen för termostaten och ställdonet nedan måste överräckas åt elplaneraren, och det måste också utredas vilka rum som skall förses med termostat och var deras fördelare skall ligga. Termostatens basplatta är grå och av enkel gångjärnsmodell. Plattan lämpar sig även för ytmontering. SPÄNNING TILL STYRANLÄGGNING L N WARMIA-STÄLLDON FÖR FÖRDELARVENTIL BASPLATTA FÖR WARMIA-TERMOSTAT MONTERINGSLÅDA (MONTERINGSTILLBEHÖR IP 34) Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 20 Warmia-ställdon levereras med en 90 cm lång kopplingskabel, d.v.s. kopplingsdosan med fästen skall helst monteras i fördelarskåpet, eller nära fördelaren om det inte finns ett skåp. MMJ 2x1,5N räcker för spänningstillförsel. Rumstermostaten monteras på ca. 150 cm höjd på innerväggen, på ett sådant ställe som är skyddat från övriga värmekällor såsom t.ex. solljus, närliggande eldstad, etc. Rumstermostaten har två delar: en basplatta och en termostatdel med fyra kopplingsstift som dras sidlänges ovanpå plattan. Den gråa basplattan fungerar som dosans lock. Elkopplingen dras i radfästet på basplattan. Till strömledningen från fördelningsdosan som är nära fördelaren används en MMJ 3x5,1 -kabel. Plattan skruvas fast med texten uppåt. Basplattan öppnas genom att trycka in spärrstycket vid OPEN med spetsen på en skruvmejsel. Regleringsratten lyfts bort ur termostatdelen med hjälp av en skruvmejsel. Man försäkrar sig om att den lilla plastskruvens pil pekar mot OPEN, i vilket skede termostaten kan dras sidlänges åt vänster, ovanpå plattan. Termostaten fästs på plats genom att vrida plastskruven i CLOSE-läge. Regleringsratten har dessutom begränsare, med vilka det går att ställa in minimum- och maximumvärme. Warmia-ställdon har också två delar. Till förpackningen hör en adapter i plast, d.v.s. en kopplingsring som vrids på plats för hand på kretsens stoppventil istället för handregleringsknoppen. Själva ställdonet trycks på plats på denna, på så vis att kabelns ligger på baksidan. Om ställdonet ännu måste lösgöras trycker man in framsidans spärrstycke och lyfter lugnt uppåt. Undvik våld och forcerande av anläggningen. Ställdonets status syns på knoppen som finns på dess övre del. I leveranspaketet är knoppen låst i smått öppet" läge, d.v.s. den blåa ringen blottar vid knoppens nedre kant. I samband med den första användningen och elkopplingen öppnas spärren och ventilen kommer åt att stängas. I stängt läge, d.v.s. då vattnet är bortkopplat, bör knoppen vara upphöjd med ca. 1 mm, i vilket fall endast knoppens vita rand blottas. Då har den ingen spänning. Om termostaten ger spänning efter att strömmen kopplas på, d.v.s. om regleringsrattens inställning är högre än den aktuella temperaturen, bör denna kontrollknopp stiga inom ca. 6 minuter, d.v.s. den blåa ringen bör blottas. Detta visar att ställdonet har öppnat ventilen och varmt vatten cirkulerar i kretsen. Ställdonet värms upp under användning, p.g.a. ett 2 W motstånd. (Läs funktionsspecifikationen som följer med ställdonet) Rumstermostaten och ställdonen som hör till leveransen levereras av Warmia. Övriga tillbehör och installationsarbetet hör till elprojektet (EP). Reglering av fördelare Regleringens syfte är att ställa in vattenflödet i varje krets enligt schemat (l/h = liter per timme). Regleringen sker genom strypning av kretsarna. Dessa regleringsvärden specificeras direkt i Warmias golvvärmeplan. Tryckförlusten i kretsen varierar enligt kretsens längd och vattenmängd. Kortare kretsar och kretsar med mindre vattenmängd bör strypas för att nå önskat resultat. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

21 WARMIA-teknik En sådan justering görs inte i samband med rörläggningen och heller inte då systemet fylls med vatten, eftersom ett fritt vattenflöde behövs för att avlägsna luft från kretsarna. Regleringsarbetet tillhör Warmia-projektet, och bäst att göra när byggnaden är nästan klar för inflyttning. Kom överens med din Warmia-agent om vem som utför regleringen och om en lämplig tidpunkt. REGLERINGSKRETS 1: JT-2 OCH JT-3 TOTAL VATTENFÖRING 1027 l/h TOTAL TRYCKFÖRLUST 31,4 kpa (JT+LSV+15m 25mm:s MATARRÖR) REGLERINGSKRETS (SEPARAT SHUNTNING): JT-1 TOTALVATTENFÖRING 162 l/h TOTAL TRYCKFÖRLUST 12,5 kpa JT-1 / WJT-2 JTV MSV-I 20 JTV KV-VÄRDE 0.94 JTV FÖRINSTÄLLN. 0.7 JT TRYCKFÖRLUST kpa 5.3 JT VATTENFÖRING l/h 162 UTLOPP RUM kpa l/h FI RÖR LÄNGD INLOPP dt W/m 2 1 HVR+KR 1.91 57 0.75 Warmia / 16 54 39 11 52 2 TR+B 4.3 105 1.75 Warmia / 16 43 39 3 59 JT-2 / WJT-2 JTV MSV-I 20 JTV KV-VÄRDE 0.32 JTV FÖRINSTÄLLN. 0.2 JT TRYCKFÖRLUST kpa 3.9 JT VATTENFÖRING l/h 133 UTLOPP RUM kpa l/h FI RÖR LÄNGD INLOPP dt W/m 2 1 BG+FÖR-1 2.11 64 1 Warmia/16 49 39 5 49 2 BG+FÖR-2 2.93 69 1.25 Warmia/16 60 39 9 43 JT-3 / WJT-10 JTV MSV-I 25 JTV KV-VÄRDE 4 JTV FÖRINSTÄLLN. 3.2 JT TRYCKFÖRLUST kpa 14.1 JT VATTENFÖRING l/h 894 UTLOPP RUM kpa l/h FI RÖR LÄNGD INLOPP dt W/m 2 1 SR2 2 BIB 3 KÖK 4 MATSAL 5 WC+VF+T 6 SR3 7 SR1-1 8 SR1-2 9 VR-1 10 VR-2 S.DEL / BY KVARTER / HEMMAN TOMT / RN:R FÖR MYNDIGHETERNAS ARKIVNOTERINGAR BYGGÅTGÄRD NYBYGGE BYGGOBJEKTETS NAMN OCH ADRESS RITNINGSTYP GOLVVÄRME RITNINGENS INNEHÅLL SKALOR LÖP. N:R PLAN. RIT. SCHEMA, PROJEKTNUMMER OCH RITNINGSNUMMER KONT. PER. GRANSK. ÄNDRING VVS DAT. BESTÄLLARENS N:R UNDERSKR. * HVR + KR : HEMVÅRDSRUM + KLÄDRUM TR+B: TVÄTTRUM + BASTU BG + FÖR : BILGARAGE + FÖRRÅD SR: SOVRUM BIB: BIBLIOTEK VR: VARDAGSRUM VF: VINDFÅNG T: TAMBUR FI: FÖRINSTÄLLNING Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 22 Balanserande justering av fördelare Fördelarens huvudventil är en injusteringsventil på tilloppssidan. I följande exempel är skillnaden mellan JT-1.s och JT-2:s tryckförlust 15 kpa (27 kpa - 12 kpa). Denna skillnad bör jämnas ut, d.v.s. fördelarkretsarna bör balanseras sinsemellan. Warmia använder TBV-C som injusteringsventiler. Det finns två storlekar p.g.a. fördelarnas olika totala vattenföringsvolymer (liter/timme). Injusteringsventilens funktioner är flödesjustering, max flödesgräns, mätning och stängning av flöde och tryck skillnaden. Fördelarnas förinställningsvärden syns på Warmias kretskalkyl som följer med ritningen, JTV FÖRINSTÄLLNING. Varje fördelares högsta tillåtna öppning ställs in enligt kalkylen. Exempel på justering av TBV-C injusteringsventilen TBV-C levereras med en röd skyddshatt som kan användas för att stänga av ventilen. TBV-C levereras i ställning fullt öppnad. Då man vill till exempel ställa in injusteringsvärde 5 gör man det på följande sätt: 1. Ställ förinställningsverktyg TA nr 52 133-100 på ventilen. 2. Vrid förinställningsverktyg så att nummer 5 på verktyg pekar på visare i ventilskropp. 3. Avsätt förinställningsverktyget. Nu är ventilen förinställd. Ventilarnas DN20 och DN25 injusteringsvärdens och tryckförlustens motsvarande flöde hittas på s diagram. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

23 WARMIA-teknik Individuell kretsreglering Med individuell reglering av varje krets får man en jämn värmebalans mellan olika rum. I kretskalkylen i Warmias golvvärmeplan finns en kolumn (l / h), som visar den vattenmängd som är uträknad för varje värmekrets. Slutresultatet nås genom att åstadkomma en balans mellan fördelarens olika kretsar. Kalkylens följande kolumn, förinställning (ES), uppger inställningsvärdet för varje krets. Kretsarnas regleringsventiler i den övre fördelaren vrids först fast med en 4 mm insexnyckel. Efter detta öppnas ventilerna enligt justeringsvärdet. T.ex. 0.5 betyder ett halvt lopp och 1.25 betyder ett helt och ett fjärdedels lopp. Slutresultatet är ett planenligt vattenflöde i varje krets på varje fördelare. Balanseringsjusteringarna är slutförda. Mätning av vattenföring i fördelarkretsen Injusteringsventilen är utrustad med mätshuntar. Med hjälp av dessa kan man kontrollera den totala vattenföringen i fördelarkretsen (l/h), genom att ta reda på tryckförlusten (kpa) i ventilen. Gör så här: öppna mätshuntarnas skyddsproppar. Det kan droppa vatten från shuntarna (fig. 1 och 2). tryckdifferensmätaren fästs vid ventilen med hjälp av mätarens medföljande nålformade armar (fig. 3 och 4). ventilens tryckförlust avläses från mätaren (kpa) (fig. 4). värdet omvandlas till vattenföring med hjälp av tabellen (fig. 6, nästa sida). mätaren avlägsnas från ventilen och mätshuntarnas skyddshattar stängs omsorgsfullt (fig. 5 och 6). Då man vet p och vattenföring, kan man räkna Kv-värde med nedastående formel: Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 24 Användning av omvandlingstabell (fig. 6) 1. I bildens exempel förekommer en injusteringsventil DN 20; välj alltså 20 från nedre balken och fortsätt till förinställningsvärdet för ventilens grundinställning (FV), som i detta fall är 1,6. 2. Gå härifrån vågrätt vänsterut, till kv-kolumnen som visar att ventilens kv-värde med denna förinställning är ca. 1,8. 3. Följande steg är att rita ett streck som skall träffa tryckförlustkolumnen på en höjd som motsvarar mätningens resultatvärde. I exemplet ovan är värdet 20 kpa. 4. Strecket fortsätter vidare och träffar vattenföringskolumnen (l/h) vid ca. 800 l/h). Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

25 WARMIA-teknik Granskningsåtgärder Golvvärmesystemet kräver inga särskilda underhållsåtgärder. I regel räcker det med en kontrollgranskning av mätarna. När sommarn börjar kan vattnet kopplas bort från alla fördelare, med undantag av de som tillhör våtutrymmen (dusch- eller badrum / bastu). Cirkulationspumpens effekt kan sänkas med 1 eller 2 steg, På hösten när uppvärmningssäsongen börjar är det bra att kontrollera systemets utgångstryck från tryckmätaren. 1-våningsbyggnader 0.4 bar = 40 kpa 2-0.6 bar = 60 kpa 3-0,8 bar = 80 kpa På hösten öppnas de fördelare och kretsar som varit stängda sen våren. Kom också ihåg att öppna de kretsar där det finns risk för frysande, t.ex. bilgaraget. Om cirkulationspumpen är reglerbar, välj nästa högre cirkulationshastighet. På vintern skall man använda den högsta cirkulationshastigheten. Kontrollera att värmeregleringsautomatikens värden är de rätta, och tilloppsvattnets temperatur följer växlingarna i utetemperaturen. Eventuella störningar Om det förekommer problem med golvvärmen kan du kontakta Warmia-agenten som levererade systemet. Ett telefonsamtal med en Warmia-agent räcker i de flesta fall för att hitta orsaken till störningen. De flesta störningar förorsakas av delar som inte levereras av Warmia. Våra agenter känner dock ganska väl till systemets helhetsmässiga funktion och kan därför hjälpa Dig hitta felet. Golvvärmesystemet i sig utgör ett enkelt och pålitligt system. För kallt: För varmt: Nätets utgångstryck är för lågt eller det har t.o.m. trängt in luft i rören. Det finns en läcka. Ett fel i den automatiska luftavlägsnaren är troligtvis den vanligaste orsaken. Cirkulationspumpen har lämnats på för låg effekt, vilket gör att åtminstone de längre kretsarna inte får tillräckligt med vatten. Tilloppsvattnet är inte tillräckligt varmt. Regleringsautomatiken fungerar inte på önskat vis. Rumstermostatens elektriska koppling är felaktig. Tilloppsvattnet är för varmt, kontrollera inställningarna på regleringsautomatiken. Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI-20780 St. Karins Tel. +358-2-880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se

WARMIA-teknik 26 Koppling av termostat och ställdon Kopplingen måste utföras spänningsfritt, utan undantag. SPÄNNING TILL L STYRANLÄGGNINGEN N WARMIA STÄLLDON TILL FÖRDELARVENTIL SU MONTERAR OCH KOPPLAR BASPLATTA FÖR WARMIA TERMOSTAT SU KOPPLAR MONTERINGSLÅDA (Su) (MONTERINGSTILLBEHÖR IP 34) SU KOPPLAR OCH LEDER Warmia Ab, Lämmittäjänkatu 2, PB 126, FI - 20780 St. Karins Tel. +358-2 880 5880, fax. +358-2-880 5881, www.warmia.se