Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg
Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme, fortsatt behov av säkerhetsmarginaler
Krisen tynger Europa Stödlån till spanska banksektorn men betydande osäkerhet kvarstår Även Cypern har begärt bankstöd Ny grekisk regering behöver återställa förtroendet, likviditetssituationen är ansträngd Svårt reformarbete har påbörjats i Italien Anpassningsprogrammen i Irland och Portugal genomförs enligt plan
Stabilisering av banksystemen behövs i närtid Dåliga lån måste synliggöras, annars riskeras sämre fungerande banksystem under lång tid Utdragen kreditåtstramning slår mot jobb och tillväxt Ingen överföring av dåliga lån till staten utan att också föra över ägandet Bankerna och deras ägare ska bära kostnaden, inte skattebetalarna
s juliprognos Årlig procentuell utveckling. Aprilprognosen (VÅP12) inom parentes 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Hushållens konsumtion 2,0 (2,1) 1,6 (1,5) 3,0 (3,6) 3,9 (3,7) 3,6 (3,4) 3,1 (3,2) Offentlig konsumtion 1,8 (1,8) 0,5 (0,5) 0,4 (0,2) 0,3 (0,3) 0,3 (0,1) 0,2 (-0,1) Fasta bruttoinvesteringar 6,2 (5,8) 4,2 (1,4) 4,0 (5,3) 7,8 (8,1) 7,1 (7,9) 5,9 (6,6) Lagerinvesteringar* 0,6 (0,7) -1,0 (-0,7) 0,2 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) Export 6,9 (6,8) 0,7 (0,3) 5,7 (6,3) 6,6 (7,2) 6,5 (6,9) 6,3 (6,3) Import 6,3 (6,1) -0,1 (0,4) 5,4 (6,1) 6,9 (7,5) 7,0 (7,2) 6,6 (6,6) Nettoexport* 0,7 (0,7) 0,4 (0,0) 0,5 (0,5) 0,3 (0,4) 0,2 (0,3) 0,3 (0,3) BNP 3,9 (3,9) 1,1 (0,4) 3,0 (3,3) 3,7 (3,7) 3,5 (3,6) 3,1 (3,2) BNP, kal. korr. 3,9 (4,0) 1,5 (0,7) 3,0 (3,3) 3,8 (3,9) 3,3 (3,4) 2,8 (2,9) *Bidrag till BNP-tillväxten Källor: SCB och s beräkningar
Nyckeltal Årlig procentuell utveckling. Aprilprognosen (VÅP12) inom parentes 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 3,9 (3,9) 1,1 (0,4) 3,0 (3,3) 3,7 (3,7) 3,5 (3,6) 3,1 (3,2) Produktivitet i näringslivet 1 2,5 (2,4) 1,5 (1,3) 2,5 (3,2) 2,3 (2,3) 1,9 (1,9) 2,2 (2,0) Timmar 1 2,3 (2,3) 0,2 (-0,3) 0,7 (0,5) 1,7 (1,6) 1,4 (1,5) 0,7 (0,9) Sysselsättning 2,1 (2,1) 0,5 (-0,1) 0,5 (0,3) 1,3 (1,4) 1,5 (1,7) 0,7 (0,8) Arbetslöshet 2 7,5 (7,5) 7,5 (7,8) 7,4 (7,7) 6,5 (6,9) 5,6 (5,7) 5,3 (5,2) Löner 2,4 (2,4) 3,3 (3,2) 3,2 (3,1) 3,3 (3,3) 3,4 (3,7) 3,6 (3,7) BNP-gap 3-0,8 (-1,0) -1,9 (-2,7) -1,6 (-2,1) -0,5 (-0,9) -0,1 (-0,4) 0,0 (0,0) Anm.: 1 kalenderkorrigerad, 2 andel av arbetskraften 15-74 år, 3 procent av potentiell BNP Källor: SCB och s beräkningar
Nedåtrisker dominerar Förvärrad skuldkris i euroområdet Risk att skuld- och bankproblem i krisländerna förvärras och får spridningseffekter till banksektorn i andra länder Sverige öppna ekonomi med förhållandevis stor finansiell sektor skulle påverkas negativt Svagare global tillväxt och minskad världshandel Tillväxten i Kina dämpas Finanspolitiska utmaningar i USA
Sverige har säkerhetsmarginaler Skyddsvallarna säkrar marknadens förtroende Ger handlingsfrihet om läget allvarligt försämras Möjlighet att hantera kris i banksystemet Utrymme att stimulera efterfrågan
Stabila offentliga finanser s juliprognos. Aprilprognosen (VÅP12) inom parentes. Procent av BNP 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Finansiellt sparande -0,1 0,1 0,0 0,4 1,5 2,9 3,6 (-0,1) (0,1) (-0,3) (0,3) (1,6) (3,0) (3,7) Strukturellt sparande 1,3 0,6 0,7 1,3 1,8 3,0 3,6 (1,3) (0,7) (1,2) (1,6) (2,1) (3,2) (3,7)
Minskande skuldsättning Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, procent av BNP 50 40 30 20 10 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB och egna beräkningar
Svenska statsfinanser långsiktigt hållbara Gap till hållbara offentliga finanser (S2-indikator). Procent av BNP 18 16 14 12 10 8 6 Källa: Europeiska kommissionen, Public finances in the EMU 2011 4 2 0 Grekland Irland Luxemburg Spanien Cypern Slovenien Slovakien Storbritannien Rumänien Nederländerna Litauen Malta Tjeckien EU-länderna Polen Frankrike Österrike Belgien Tyskland Lettland Finland Bulgarien Ungern Italien Danmark Estland Sverige
Inriktning för den ekonomiska politiken Försiktighet ordning och reda i statsfinanserna Fortsatt reform- och jobbpolitik Värna samförstånd och stödja parternas arbete för en mer inkluderande arbetsmarknad Sveriges starka position öppnar möjlighet att investera Sverige ur krisen för långsiktig tillväxt och full sysselsättning samtidigt som vi värnar goda säkerhetsmarginaler
Investera Sverige ur krisen för långsiktigt hög tillväxt och full sysselsättning Satsningar på infrastruktur Bättre transporter minskar avstånden och förbättrar rörligheten på arbetsmarknaden Satsningar på forskning bygger en grund för forskningsintensivt entreprenörskap och tillväxt Värna spetskompetens och högteknologiskt företagande Säkra svensk konkurrenskraft högt upp i värdekedjan Gör det attraktivt att investera i växande företag Förbättra tillgången till riskkapital Konkurrenskraftig bolagsskatt
Sammanfattning Dämpa krisens effekter och stärk förutsättningarna för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden Strukturreformer som främjar företagsamhet och konkurrenskraft för fler jobb och högre tillväxt Sveriges starka position öppnar möjlighet att investera Sverige ur krisen för långsiktig tillväxt och full sysselsättning samtidigt som vi värnar goda säkerhetsmarginaler