Bredbandsutbyggnad Tranemo Kommun 2011-09-20 IT-infrastrukturprogram Eric Åkerlund, Infracore
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 2 (22) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 BEFINTLIGA STRATEGIER... 3 2.2 PLAN OCH BYGGLAGSTIFTNING... 4 3 INVENTERING AV KOMMUNENS BREDBAND... 4 3.1 INLEDNING... 4 3.2 TRANEMO KOMMUNS BEFOLKNING OCH NÄRINGSLIV... 4 3.3 FOLKMÄNGD PER FÖRSAMLING 31 DEC. 2010... 4 3.4 BEFINTLIG OCH PLANERAD IT-INFRASTRUKTUR... 6 4 BRISTER OCH BEHOV... 14 4.1 BEHOV AV BREDBAND DE NÄRMASTE ÅREN I VÅR KOMMUN... 14 4.2 NEDLÄGGNING AV TELESTATIONER... 15 4.3 OMRÅDEN MED DÅLIG BREDBANDSTÄCKNING... 15 4.4 OMRÅDEN DÄR NÄT INTE BEDÖMS KOMMA TILL STÅND PÅ MARKNADSMÄSSIG GRUND... 15 4.5 PRINCIPER FÖR PRIORITERING AV ORTER/OMRÅDEN... 16 4.6 PRIORITERINGSORDNING FÖR UTBYGGNAD I TRANEMO KOMMUN... 16 4.7 SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER... 17 4.8 SAMORDNINGEN MED ANNAN INFRASTRUKTURUTBYGGNAD... 17 5 BREDBANDSMÅL... 17 5.1 PRINCIPER FÖR UTBYGGNAD OCH NYTTJANDE AV NÄT... 17 5.2 BREDBANDSUTBYGGNAD... 18 5.3 BYANÄT... 18 5.4 MÅLNÄT... 21 5.5 FINANSIERING AV BREDBANDSUTBYGGNAD... 21
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 3 (22) 1 Inledning Detta är det andra IT-infrastrukturprogrammet som upprättas av Tranemo Kommun. Det förra programmet avsåg tidsperioden 2002 2005. Mycket har förändrats sedan dess. Kommunernas roll på bredbandsmarknaden har alltmer klarnat och detta tillsammans med den utveckling som har skett på bredbandsmarknaden samt signaler från svenska staten och EU, är basen för detta program. Nu står kommunen inför nya avvägningar och avgöranden angående bredbandsverksamheten på grund av lokala initiativ, ökad efterfrågan, nya bidragsmöjligheter och kopparnätets osäkra framtid. Därför föreligger denna nya version av programmet. Det ska ligga till grund för beslut om inriktning och utbyggnad under åren 2011 2015. Stora delar av det målnät som beskrevs i det första programmet har blivit byggt och dessutom en del till på rent kommersiella grunder. Detta program visar vilka ytterligare utbyggnader av nätet som bör komma till stånd och under vilka förutsättningar detta i så fall ska ske. Detta IT-infrastrukturprogram visar kommunens behov av fortsatt utbyggnad av infrastruktur för bredbandskommunikation. Dokumentet skall också kunna användas av Västra Götalandsregionen som underlag för beslut gällande VGR bredbandsstöd. 2 Befintliga strategier och lagstiftning 2.1 Befintliga strategier I regeringens Bredbandstrategi för Sverige sägs att år 2015 ska 40 % av hushåll och företag ha möjlighet att ansluta till bredband med överföringshastighet 100 Mbit/s (PTS (Post- och Telestyrelsen) har i sin strategiska agenda höjt målet till 55 % eftersom målet redan är uppfyllt på nationell nivå). År 2020 ska motsvarande andel vara 90 %. Tranemo kommun ansluter sig till de nationella målen och förutsätter att bidragsmedel för detta görs tillgängliga via staten eller EU. Västra Götaland skall enligt länets IT-vision Vara en region i internationell tätposition vad gäller IT-infrastruktur. Detta kräver arbete med både att nå landsbygden med kraftfullt bredband och att förstärka de största orternas konkurrenskraft på detta område. Kommunfullmäktige i Tranemo arbetade under 2009 fram en ny vision för kommunen. Till visionen finns övergripande mål och en strategisk plan med sex olika fokusområden kopplad. De övergripande målen är: Tranemo ska utvecklas på ett för människor och miljö långsiktigt hållbart sätt. År 2020 har Tranemo kommun 13 000 invånare
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 4 (22) Tranemo kommun en stark centralort Tranemo-Limmared är ett starkt tätortsområde Tranemo kommun mycket gynnsamma villkor för företagande och entreprenörskap När det gäller IT-infrastruktur är strategin formulerad enligt följande: Behovet av välfungerande IT-infrastruktur är idag stort och ökar allt mer. Den största delen av kommunens befolkning kan erhålla väl fungerande bredband via ADSL. Några invånare saknar denna möjlighet men kan oftast lösa det grundläggande behovet med bredband baserat på mobiltelefoni. Kommunens strävan är att alla invånare på sikt ska ha tillgång till minst bredband via ADSL eller mobil. Utvecklingen går även mot att det krävs allt högre kapacitet och detta ställer än mer krav på IT-infrastrukturen. I de större tätorterna finns goda möjligheter att effektivt lösa en vidareutveckling av IT-infrastrukturen genom att nyttja fjärrvärmenäten. Kommunen äger i Tranemo, Limmared och Dalstorp ett väl utbyggt kanalisationsnät samt i och mellan orterna ett begränsat fibernät. De är främst till för eget internt bruk, men kan också hyras ut till operatörer som behöver kommunikationskapacitet på samma sträcka, men det sker då på lägsta möjliga nivå i värdekedjan. Kommunen anser att det primärt är marknadens aktörer som skall förse boende och företag med bredbandslösningar. 2.2 Plan och Bygglagstiftning Plan- och bygglagstiftningen spelar en viktig roll i arbetet för ett hållbart samhällsbyggande. En ny Plan och bygglag gäller från och med 2011-05-02. I den ingår planering av elektronisk kommunikation i kommunens övriga samhällsplanering både på översikt och detaljnivå. Elektroniska kommunikationer är därmed ett allmänintresse, vilket ger kommunen både möjligheter och skyldigheter på ett tydligare sätt än vad som tidigare varit fallet. Det är lämpligt att lägga planarbete avseende elektronisk kommunikation på strategisektionen. 3 Inventering av kommunens bredband 3.1 Inledning Tranemo kommun ligger i Västra Götalands län. Kommunen ligger i ett vackert landskap och är rik på sjöar och skogar. Ytan är 744 kvadratkilometer och befolkningstätheten är 16 invånare per kvadratkilometer. 3.2 Tranemo kommuns befolkning och näringsliv 3.3 Folkmängd per församling 31 dec. 2010 Den 31 december 2010 fanns det 11 587 invånare i Tranemo kommun enligt SCB. Det är en minskning med 35 personer sedan förra årsskiftet. Nedanstående tabell redovisar antalet invånare, hushåll och företag i kommunens tätorter. Uppgifterna om antal hushåll är inte exakt utan en beräkning baserad på bästa möjliga information från SCB och avser 2009-12-31.
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 5 (22) Ort/Område Antal innevånare 2010-12-31 Ungefärligt antal hushåll 2009-12-31 Antal företag 2010-12-31 Tranemo 3 172 1 596 492 Limmared 1 730 871 227 Länghem 1 098 532 246 Dalstorp 800 392 191 Grimsås 727 335 149 Ambjörnarp 305 151 166 Uddebo 257 126 61 Ljungsarp 254 111 112 Sjötofta 207 109 91 Månstad 68 33 102 Nittorp 206 109 64 Ölsremma 133 64 41 Hulared 68 33 Landsbygd (inkl övriga orter 2 566 1 206 119 med mindre än 200 invånare) Totalt för kommunen 11 587 5 668 2 061 Figur 1, Tranemo kommun Tranemo kommun gränsar till fem kommuner, Ulricehamn, Jönköping, Gislaved, Svenljunga och Borås.
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 6 (22) 3.3.1 Hushåll En stor del av Tranemo kommuns invånare bor i småhus. Tranemobostäder är ett allmännyttigt fastighetsbolag som äger, förvaltar och hyr ut bostäder. Företaget hyr ut 840 lägenheter som finns i alla 13 tätorterna på kartan ovan utom Mossebo. 3.3.2 Näringsliv Näringslivet i Tranemo kommun präglas av det geografiska läget i Sjuhäradsbygden och av att vi gränsar till Småland - en unik kombination av knalle- och Gnosjöanda. Ungefär hälften av alla arbetstillfällen finns inom tillverkningsindustrin, där de största branscherna är verkstads-, plast- och träindustrin. Den starka traditionen inom tillverkningsindustrin är ett tecken på en bra anpassning, efter den teko-kris, som ägde rum på 1970-talet. Arbetslivet utmärks av hög kompetens och låg personalomsättning. Sjukskrivningstalen hos invånarna i Tranemo kommun är mycket låga. Likaså ligger arbetslösheten på en mycket låg nivå. Nettopendlingen in till kommunen var 166 personer år 2008. De största arbetsgivarna är: Ardagh Glass Group ca 500 anst Nexans IKO Sweden AB ca 500 anst CJ Automotive AB ca 170 anst Svedbergs i Dalstorp AB ca 240 anst AP & T Presses AB ca 110 anst PRIMO Sverige AB ca 100 anst Pipelife Nordic AB ca 100 anst Jabo Wood Products AB ca 100 anst Specma Eurobend AB ca 70 anst Ljungsarps Verkstads AB ca 70 anst Teknos AB ca 60 anst De fem största näringsgrenarna i kommunen, räknat i antal anställda, är (källa SCB Kommunfakta): 1. Tillverkning och utvinning 2. Vård och omsorg 3. Utbildning 4. Handel 5. Byggverksamhet 3.4 Befintlig och planerad IT-infrastruktur En teknikdiskussion med beskrivningar av de olika bredbandsteknikerna och deras föroch nackdelar, finns i bilaga 1. 3.4.1 Nätägare fasta nät och radiolänkar Nedanstående bild visar några av de nät som finns i kommunen, men är inte en fullständig karta över alla nät och deras sträckningar. Svart färg anger Trafikverkets nätsträckning längs järnvägen. Röd färg (endast schematiskt) Skanovas nät. Skanova äger mer nät som inte finns med på kartan, bland annat till Stackebo telestation. Grön färg anger Svenska Kraftnät. Blå och lila färg anger nät som tillhör CSIT eller
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 7 (22) Tranemo kommun, blå är den första omgången med bidragsfinansierade nät, lila är den andra omgången. Fibern mellan Limmared och Länghem är markerad med lila färg, men ägs av Skanova. De sträckor som ägs av Tranemo kommun är Månstad Limmared Tranemo - Ambjörnarp samt från Dalstorp till Nittorp och Ljungsarp. Streckade linjer anger 155 Mbit/s radiolänkar som ägs av CSIT. CSIT äger utöver detta vissa radiobaserade accessnät i några av tätorterna. Dessa kommer att bytas ut efterhand som fibernäten byggs ut och kunderna flyttas över dit. Figur 2, Fasta nät och radiolänkar, källa VGR Satellithuset i Limmared AB, en lokal kabeltv-leverantör har lokala fiber- och koaxialkabelnät inom orterna Limmared, Tranemo, Länghem, Dalstorp och Nittorp. De senaste årens bredbandsutbyggnad gör att tillgången till bredband i kommunen är mycket god. Enligt PTS bredbandskartläggning från 2010 är tillgången till ADSL 97 % för befolkningen och 92 % för arbetsställen, möjligheten för mobilt bredband är 100 % enligt samma redovisning (detta är dock en teoretisk beräkning och gäller inte
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 8 (22) helt i praktiken). När det gäller höga uppkopplingshastigheter är dock inte tillgången till bredband lika stor. Enligt PTS uppgifter har 83 % av de boende och 63 % av företagen förutsättningar att få minst 10 Mbit/s, men andelen boende och företag med möjlighet till 50 Mbit/s via fiberuppkoppling eller kabel-tv är endast 1,2 % för befolkningen och 0,9 % för arbetsställena. 3.4.2 Nätägare mobila nät De mobila bredbandsnäten byggs ständigt ut till större täckning och högre hastigheter. Den täckning som gäller för Tranemo kommun framgår av nedanstående kartor. Kartorna är tagna från mobiloperatörernas webbsidor och är teoretiska beräkningar av möjliga uppkopplingshastigheter. I verkligheten kan dessa beräkningar skilja sig från de verkliga uppkopplingsmöjligheterna beroende på ett antal saker, bland annat: om man är inne, utomhus eller i en bil om man använder mobilterminalen som den är eller om man har en extern antenn inkopplad vilken mobil eller terminalutrustning man använder sig av
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 9 (22) 3.4.2.1 TeliaSonera Utbredningen av Telias mobilnät framgår av täckningskartan på deras webbplats, se bild nedan från maj 2011. En utbyggnad av deras 4G-nät inom kommunen kan komma att ske under programperioden. Figur 3, Telia Soneras mobiltäckning, källa www.telia.se, maj 2011
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 10 (22) 3.4.2.2 Tele2 Karta över Tele2s mobiltäckning i maj 2011. Även för Tele2 kan en utbyggnad av 4Gnätet komma att ske under programperioden. Figur 4, Tele2:s mobiltäckning, källa www.tele2.se, maj 2011
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 11 (22) 3.4.2.3 Telenor Karta över Telenors mobiltäckning i maj 2011. Även för Telenor kan en utbyggnad av 4G-nätet komma att ske under programperioden. Figur 5, Telenors mobiltäckning, källa www.telenor.se, maj 2011
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 12 (22) 3.4.2.4 Tre Karta över Tre:s mobiltäckning i augusti 2011. Tre har inte lanserat något 4G-nät, men utvecklar 3G så att prestanda i praktiken blir likvärdig med andra teleoperatörers mobila bredband. Figur 6, Tre:s mobiltäckning, källa www.tre.se, augusti 2011
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 13 (22) 3.4.2.5 Net1 Net1 är en mobiloperatör som använder sig av en annan teknik och ett lägre frekvensband än övriga operatörer. Den praktiska följden av detta är att Net1 har den bästa täckningen av alla mobiloperatörer, men de kan inte erbjuda samma hastigheter som de andra, maximalt upp till 3 Mbit/s. De vänder sig i första hand till sommarstugeägare, jordbrukare, båtfolk och andra som brukar ha problem med täckningen. Deras täckning framgår nedan, bilden är från maj 2011. Figur 7, Net1:s mobiltäckning, källa Net1, maj 2011 3.4.3 Konkurrenssituation Konkurrens på nätnivå finns mellan de mobila operatörerna, Satellithusets kabeltvnät, Telias och CSITs ADSL-nät, samt Skanovas, CSITs och kommunens fibernät. Konkurrens på tjänstenivå finns i Telias ADSL-nät och i CSITs fibernät. Ett flertal av de största tjänsteleverantörerna kan leverera sina tjänster via Telia och CSIT.
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 14 (22) 4 Brister och behov 4.1 Behov av bredband de närmaste åren i vår kommun Generellt för både hushåll och företag kan sägas att allt fler använder sig av Internet i allt större utsträckning. Myndigheter och företag ger mer och mer av sin service och information över Internet. I och med denna utveckling kommer kraven på rörliga bilder med god kvalitet, hämtning av filer och så vidare att öka bandbreddskraven väsentligt de närmaste åren. Samtidigt kommer behovet av att vara ständigt uppkopplad öka bland allmänheten. Unga människor som flyttar till eget boende förutsätter idag att det finns möjlighet till bra bredband oavsett om de flyttar till en lägenhet i stan eller till ett hus på landet. 4.1.1 Den kommunala organisationen Kommunens förvaltningsnät är väl utbyggt inom kommunens geografiska område. De flesta verksamhetsställen och arbetsplatser är anslutna med antingen fiber eller kopparnät (ADSL). Allt fler ställen ansluts med fiber i takt med att fibernäten byggs ut. Inom IT funktionen upprättas en sammanställning över hur anslutningarna ser ut till kommunens arbetsställen. Det är viktigt att säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för samtliga verksamhetsplatser oavsett var de är placerade i kommunen. Bandbredden ska finnas där verksamheten finns, inte tvärt om. Tranemo har gemensam IT-funktion med Ulricehamns kommun, kommunerna har bundit sig samman med egen eller hyrd fiber för att åstadkomma redundanta accessnoder, dvs koppla ihop kommunerna i ett gemensamt fysiskt kommunsammanbindande nät. Därmed vinner man inte bara större säkerhet i kommunikationerna utan får även möjlighet att på bästa sätt fördela arbetsuppgifter och bandbreddskrävande tjänster mellan kommunerna. Samverkan med andra kommuner finns också i den så kallade Sjuhäradsringen. Med Borås kommun finns ett samarbete kring fast och mobil telefoni. 4.1.2 Näringslivet Även för företag ökar kraven på hög bandbredd i takt med den kommunikationstekniska utvecklingen. Fler och fler företag jobbar med olika typer av media, vilket i ökande utsträckning inte går att göra via ADSL. Även handhållna utrustningar hanterar allt oftare strömmande media. Det gör att det också måste finnas en god mobiltäckning där de anställda rör sig, både på arbetsplatsen och i hemmet. En trend inom näringslivet är att allt fler får möjlighet att jobba hemifrån i viss utsträckning. Detta innebär en större flexibilitet för den enskilde och kan underlätta planeringen av vardagen för många. Samtidigt är det positivt ur miljösynpunkt då vissa yrkeskategorier kan slippa att resa in till sin arbetsplats alla dagar. Men det ställer också krav på en snabb och stabil bredbandslösning för att kunna koppla upp sig via säkra förbindelser till företagets datasystem. Eftersom många unga familjer väljer att bosätta sig på landsbygden ställer detta krav på bra bredband även utanför tätorterna. För de företag vars anställda kan jobba hemifrån gäller det att ha sådana kommunikationstekniska lösningar att personalen på ett enkelt men säkert sätt kan komma åt nödvändiga datamiljöer och system.
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 15 (22) 4.1.3 Hushållen Den enormt snabba utvecklingen av sociala medier och den ökande tillgången till tjänster för strömmande medier innebär att allt fler i familjerna, inte bara ungdomarna, drar allt mer bandbredd. Utvecklingen väntas fortsätta vilket skyndar på övergången från ADSL till fiber. 4.2 Nedläggning av telestationer TeliaSonera planerar att lägga ned ca hälften av de 2000 kopparanslutna telestationer som finns. Två av dessa ligger i Tranemo kommun, Gölingstorp och Bragnum, se mer om detta nedan. Inga fiberanslutna telestationer läggs ner. Även om en telestations kopparaccessnät läggs ned så småningom kommer fiberpunkten att finnas kvar. Fiberpunkten kan sedan användas som anslutningspunkt för kommande byanät. 4.3 Områden med dålig bredbandstäckning Enligt VGR:s definition utgörs kommunikationsmässigt vita fläckar av områden där någon trådbunden bredbandsinfrastruktur inte finns att tillgå. Grå fläckar är områden där ADSL är utbyggd, men där telestationen endast är ansluten med koppar, vilket gör att den uppkopplingshastighet som är tillgänglig för slutkunderna är kraftigt begränsad, ofta till maximalt 2 Mbit/s nedströms. Inga områden i Tranemo kommun är av PTS angivna som helt utan bredband, utan det ska alltid finnas tillgång till någon slags mobilt bredband. Frågan är dock vilken hastighet man kan komma upp i långt ute på landet och vilken stabilitet lösningen har. Två av telestationerna i Tranemo kommun anges av VGR som vita fläckar och har således av TeliaSonera angivits som sådana som ska läggas ned. Det är Gölingstorp och Bragnum. Kommunen har till Länsstyrelsen skickat in en ansökan om bidrag för att fiberansluta dessa stationer och montera ADSL-utrustning där för att sedan låta någon marknadsaktör driva nätet. Nätutbyggnaden skall ske så att det blir möjligt för framtida byanätsföreningar att ansluta lokala fibernät till den nyanlagda fibern. Sjötofta är en annan telestation med dålig bredbandmöjlighet. Där finns ADSL, men den är ansluten med radiolänk och har två understationer som det inte finns någon ADSL i. Även för Sjötofta har kommunen ansökt om medel för fiberanslutning. För understationerna vill kommunen göra en upphandling för att förbättra det mobila bredbandet i området eftersom det beräknas bli för dyrt att dra fiber till stationerna och utrusta dem med ADSL. Ett område med stor betydelse för turism- och besöksnäringen i kommunen är Hofsnäs/Torpa. Där är det i dagsläget dålig bredbandstäckning vilket är en stor nackdel. För att bättra på läget här, liksom för en fiberanslutning av telestationen i Bragnum, behövs fiber till Länghem. En sådan förbindelse finns planerad, men inte beslutad när detta skrivs. 4.4 Områden där nät inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund Hela kommunen bedömdes i det förra IT-infrastrukturprogrammet som ett område ointressant för utbyggnad av marknaden. Utbyggnad har nu skett i flera av kommunens tätorter. För landsbygden är dock bedömningen densamma idag.
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 16 (22) De telestationer som nämns ovan har ett relativt litet antal teleabonnenter, Bragnum 80 och Gölingstorp endast 40 st. Kostnaden för att fiberansluta stationerna och utrusta dem med ADSL har uppskattats till 0,6 Mkr för Gölingstorp och 1,3 Mkr för Bragnum. TeliaSonera har tillfrågats, men meddelat att de inte är intresserade av att medverka i en utbyggnad av dessa stationer. Sjötofta telestation är större, den har ca 190 abonnenter, men det långa avståndet till närmast fiberpunkt (ca 7 km från Ambjörnarp) gör att den blir för dyr att fiberansluta på kommersiella villkor, kostnaden för en anslutning har uppskattats till ca 1,4 Mkr. De understationer som finns till Sjötofta, Ekefors och Stenhult har så få abonnenter och ligger så långt ut att en fiberanslutning bedöms vara helt utesluten. Där förordar kommunen att det görs en upphandling hos teleoperatörerna för att ge de boende möjligheter att ansluta bättre till något av de mobila bredbandsnäten. När det gäller så kallade byanät, har inga sådana ännu etablerats i kommunen. Den enda verksamheten i den riktningen som har förekommit är bildandet av en ekonomisk förening som har målet att fiberansluta hushåll i kommunen. Erfarenheter från andra kommuner talar för att den mest framgångsrika vägen att få ut fiber på landsbygden är byggandet av små, lokala byanät där det finns en väldefinierad mängd kunder (lämpligast 30 150 hushåll) som förbinder sig att ansluta sig till det nät som byggs med ett stort lokalt engagemang. Läs mer om detta i avsnitt 5.3. 4.5 Principer för prioritering av orter/områden För de områden där marknadsaktörerna inte själva förmår att förse boende och företag med framtidssäkra bredbandsanslutningar, kan det bli aktuellt att gå in med stöd i olika former. De ekonomiska medel som kan göras tillgängliga räcker inte på långa vägar för att stödja alla projekt. En prioritering måste då göras och en princip formuleras som är både logisk och i någon mening rättvis. Parametrarna skall tillämpas i den ordning som de är skrivna. Prioritering av områden baseras på nedanstående rangordnade faktorer. Även om ett område/byalag uppfyller ett kriterium högt upp i listan är det ändå en total sammanvägning av alla punkterna nedan som avgör den slutliga prioriteringen mellan områdena. Flera av följande punkter behöver vara uppfyllda för att utbyggnad i området ska prioriteras. Område där Skanova monterar ner kopparnätet Närhet till befintligt nät Möjlighet till samförläggning (elnät, fjärrvärme, VA) Låg kapacitet på nuvarande bredbandslösning Företagande inom området Intresse från byalag och andra huvudmän Områdets storlek 4.6 Prioriteringsordning för utbyggnad i Tranemo kommun När de principer som nämns ovan tillämpas på Tranemo kommun, uppstår följande prioriteringsordning: 1. Fiberförläggning från Dalstorp till Gölingstorp. Kostnadsberäknad till 602 000 kr. 2. Fiberförläggning från Månstad till Länghem. Kostnadsberäknad till 1 150 000 kr. 3. Fiberförläggning från Länghem till Bragnum. Kostnadsberäknad till 1 346 000 kr.
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 17 (22) 4. Fiberförläggning från Ambjörnarp till Sjötofta telestation. Kostnadsberäknad till 1 433 000 kr. 5. Upphandling av förbättrad mobiltelefonitäckning i områdena Stenshult och Ekefors. Kostnadsberäknad till 1 000 000 kr. 6. Bredbandsutbyggnad från Månstad till Hofsnäs Herrgård i samband med ev utbyggnad av VA-nätet. Kostnadsuppskattad till ca 720 000 kr. För punkterna 1, 3 och 4 ovan har kommunen under 2010 sökt bidrag från Regionen och för punkt 5 från Länsstyrelsen. Därutöver föreslås kommunen kunna stödja de byanätslösningar/ansökningar som kommer fram avseende utbyggnad i enskilda byar på landsbygden utanför tätort där marknadsanalysen angett att offentlig medfinansiering är acceptabel och där EU stöd beviljats. Bredbandsanslutning av lokala byanät som ligger i närheten av kommunens, CSIT:s eller TeliaSoneras ortssammanbindande fibernät kan alltså komma att bryta prioriteringen och göras före de ovan nämnda satsningarna om rätt förutsättningar finns. I takt med att lokala byanät etableras och ansöker om stöd, ska principerna ovan tillämpas på dem om de kommer in i en sådan takt att de konkurrerar om bidragsmedel. 4.7 Samverkan med andra kommuner Något organiserat bredbandssamarbete med andra kommuner finns inte utöver att Tranemo och Ulricehamn har en gemensam IT-avdelning. Efter hand som fibernät byggs ut på landsbygden, blir frågan mer aktuell, då det kan hända att områden i en kommun lättast ansluts från en annan kommuns område, beroende på hur befolkningsfördelningen ser ut i kommunerna. Likaså kan lokala byanät ibland omfatta områden som sträcker sig över en kommungräns. 4.8 Samordningen med annan infrastrukturutbyggnad Vid all planering för utbyggnad eller underhåll av gator, fjärrvärme, VA eller andra ledningsnät skall möjligheten till samordning med utbyggnad av bredband studeras i enlighet med den nya Plan- och Bygglagen. Se även punkt 5.1.1 nedan. Redan idag lägger Tranemo kommun tomslang i samband med all grävning som sker oavsett ändamål. Detta gör att kommunen bygger upp ett ägande av ett kanalisationsnät som kan utnyttjas för att lägga egen fiber eller hyras ut till intresserade nätägare, till exempel byanät, eller operatörer. 5 Bredbandsmål 5.1 Principer för utbyggnad och nyttjande av nät Tranemo kommun strävar efter att IT-infrastrukturen i kommunen skall vara öppen och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter. 5.1.1 Ansvar och roller Tranemo kommun bygger egen IT-infrastruktur i begränsad omfattning, främst för eget behov, men även för uthyrning i det fall det är lämpligt. Det huvudsakliga
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 18 (22) ansvaret för utbyggnaden ligger dock på de kommersiella aktörerna på bredbandsmarknaden och i framtiden även lokala byalag. Kommunen skall i samarbetet med dessa aktörer vara aktiv och i största möjliga mån söka påverka dem vid planering och utbyggnad av bredbandsnät i en riktning som gynnar boende och näringsliv. Ett sätt för kommunen att agera är att förlägga ett kanalisationsnät när grävning sker för andra ändamål. Kommunen avser att behålla ägandet av detta kanalisationsnät och vid efterfrågan hyra ut till tele- och dataoperatörer. Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika aktörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering av IT-infrastruktur i kommunen kan hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt kommunens olika sektioner. Denna samordning kan lämpligen ske genom fortlöpande planeringsmöten. Inom den kommunala organisationen kommer planeringen av ITinfrastruktur under programperioden att samordnas i den kommunala processen kring planprioriteringen genom ett utökat samarbete mellan planeringsfunktionen och ITfunktionen i kommunen i enlighet med den nya Plan- och Bygglagen. 5.2 Bredbandsutbyggnad Planering och utbyggnad av IT-infrastruktur i kommunen ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala och lokala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. 5.3 Byanät På många ställen i Sverige finns det efterfrågan på framtidssäkra bredbandslösningar även utanför tätorterna. Sådana anslutningar förutsätter ofta att de boende på landsbygden sluter sig samman i ekonomiska föreningar, så kallade byanätsföreningar. När detta sker finns färdiga koncept framtagna av PTS, Svenska Stadsnätsföreningen och LRF att tillämpa. Byanätsmodellen, i några olika former, är den mest använda för att få ut bredband på landsbygden. Det är ofta det enda sättet att nå fram till de ställen där marknaden inte vill bygga. Med eget engagemang, arbete från de boende och viss offentlig medfinansiering går det ändå att bygga ut bredband med rimliga villkor för boende och företag. Viktigt i sammanhanget är att byanätet byggs med den kvalitet som har utvecklats som branschstandard av Stadsnätsföreningen.
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 19 (22) Figur 8, aktörer på bredbandsmarknaden, källa Infracore, maj 2011 För att det hela ska fungera krävs det att ett antal aktörer samarbetar. Se ovanstående bild. De ansvarsområden som är angivna vid respektive aktör ovan är inte en fullständig förteckning. För en mer komplett checklista över byanätsföreningens ansvarsområden, se nedanstående bild, tagen från Svenska Stadsnätsföreningens bildserie om byanät: Figur 9, Ansvarsområden för byanätsföreningar, källa SSNf
IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 20 (22) Föreningarna kan med egna resurser och eget arbete förlägga områdesnät till överkomliga kostnader. Efter byggtiden, när hushållen är anslutna till byanätet, har föreningen möjlighet att antingen driva nätet själv eller upphandla den funktionen av en professionell partner. Vissa föreningar vill inte befatta sig med driften och har då möjlighet att på marknadsmässiga villkor överlåta drift och underhåll av det lokala nätet till en befintlig nätägare. Detta för att säkerställa en likvärdig kvalitet i byanätet jämfört med övriga nätdelar. En broschyr för byanätsanslutningar finns framtagen av Svenska Stadsnätsföreningen i samarbete med LRF. Många kommuner och stadsnät har utvecklat färdiga byanätskoncept med rutiner, mallar, checklistor mm baserat på Stadsnätsföreningens material. Syftet med koncepten är dels att underlätta för byalagen att komma igång eftersom de överskådligt kan se vad som krävs av dem innan de tar beslutet. Dels skapar koncepten tydliga ramar och gränssnitt för vem som har ansvar för vad i uppbyggnaden av byanäten. Ett sådant koncept finns även framtaget av stadsnätens samarbetsorgan i Västra Götaland, Västlänk. Även i andra delar av landet som Västerbotten och Kronobergs län är det vanligt med en aktiv byanätsverksamhet bland stadsnäten och det finns många goda erfarenheter att hämta därifrån. En sådan erfarenhet är att det är en fördel att geografiskt begränsa byanätens storlek. En lämplig storlek för ett byanät är någonstans mellan 30 150 medlemmar. För det första för att det blir mer lätthanterligt att få alla pusselbitar på plats, för det andra för att det är lättare att få ett större lokalt engagemang. För det tredje för att man bör bygga i etapper efter vad som är ekonomiskt rimligt. Inte någonstans i Sverige har man lyckats att ansluta hela landsbygdsbefolkningen med fiber, det finns alltid de som bor för långt bort för att det ska vara rimligt att ansluta dem. I de fallen får man förlita sig på att det finns någon form av mobil uppkoppling som fungerar tillfredställande. En samordning av hur kommunerna i länet jobbar med byanätsfrågan underlättar hanteringen av dessa områden. Ju mera likartade besluts- och verksamhetsprocesser det finns för detta i de olika kommunerna, desto enklare borde administrationen runt detta bli. Dels för att man då kan få ett bättre stöd från regionen och dels för att det blir enklare att ansöka om stödmedel då. Det är VGR som står för samordningen av ITinfrastrukturen i länet och där finns resurser för stöd och hjälp i frågan. Det är länsstyrelsen som står för beviljande av stöd till bredbandsutbyggnad. Regeringen avsatte hösten 2011 ytterligare 495 Mkr till bredbandsutbyggnad under en treårsperiod. 375 Mkr går till projekt inom Landsbygdsprogrammet och 120 till kanalisationsstöd som hanteras av PTS. Ansökningar om stöd kommer att behandlas i turordning efter när de kommit in till Länsstyrelsen. VGR har också beslutat att anslå en del pengar till bredbandsutbyggnad. Riktlinjerna för stödet kommer att uppdateras utifrån diskussioner med EU- kommissionen. Nya riktlinjer kommer därmed att publiceras under hösten 2011. Det finns möjlighet för kommuner att ge direkta bidrag till byanätsföreningar utanför de statliga bidragen. För att det inte ska betraktas som otillåtet stöd måste det göras en bedömning av att det inte finns konkurrerande nätbyggen så att kommunens bidrag till en aktör inte snedvrider konkurrensen. Ett sätt att göra detta är att göra en marknadsanalys på samma sätt som ska göras för att få tillgång till de statliga stöden. Marknadsanalysen kan omfatta hela kommunen eller mindre delar och utföras av byanätsföreningen, kommunen eller båda parterna gemensamt.