ANSÖKAN OM BYGGNADSTILLSTÅND

ANSÖKAN OM BYGGNADSTILLSTÅND för uppförande av en inkapslings- och slutförvaringsanläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle i Olkiluoto Posiva AB Olkiluoto 27160 EURAÅMINNE (02) 8372 31 Fax (02) 8372 3809 www.posiva.fi

Ansökan för uppförande av en inkapslings- och slutförvaringsanläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle i Olkiluoto Bilagor till ansökan Bilaga 1 Utdrag ur handelsregistret Bilaga 2 Kopia av bolagsordningen och aktieägarregistret Bilaga 3 Placeringsplats Bilaga 4 Bosättning och planläggning Bilaga 5 Typ av kärnkraftverk och leverantörer Bilaga 6 Kärnmaterialets och kärnavfallets kvalitet och kvantitet Bilaga 7 Tekniska driftprinciper och lösningar Bilaga 8 Säkerhetsprinciper Bilaga 9 Miljökonsekvenser Bilaga 10 Driftsorganisation Bilaga 11 Kärnavfallshantering Bilaga 12 Ekonomiska förutsättningar Bilaga 13 Kostnader och finansiering Bilaga 14 Bokslutshandlingar Bilaga 15 Organisation och sakkunskap under byggskedet Bilaga 16 Utredning av miljökonsekvenser Bilaga 17 Utredning av återtagbarhet Bilaga 18 Utredning av transportrisker 1 ANSÖKAN OM BYGGNADSTILLSTÅND

2

Till statsrådet Ansökan om tillstånd att uppföra en inkapslings- och slutförvaringsanläggning i Olkiluoto SÖKANDEN Posiva Ab, Euraåminne (nedan kallad Posiva ) ANSÖKAN Sökanden ansöker om ett tillstånd enligt 18 i kärnenergilagen (990/1987) att få uppföra en anläggningshelhet bestående av anläggning för inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat kärnavfall på den planerade placeringsplatsen i Olkiluoto i Euraåminne kommun. Enligt statrådets principbeslut uppgår den mängd använt kärnbränsle som hanteras och slutförvaras i inkapslings- och slutförvaringsanläggningen till en mängd som motsvarar högst 9 000 ton uran. Denna mängd uppkommer av användningen av kärnbränsle i fyra Industrins Kraft Ab: s (nedan kallad TVO) kärnkraftsenheter och i två Fortum Power and Heat Ab:s (nedan kallad Fortum ) kärnkraftverksenheter. FÖREMÅL FÖR ANSÖKAN Föremål för ansökan om byggnadstillstånd är en anläggningshelhet som består av två till varandra anslutna kärnkraftverk, en inkapslingsanläggning och en slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. I anläggningshelheten ingår även utrymmen för slutförvaring av kärnavfall som bildas vid driften av inkapslingsanläggningen och i samband med nedläggning I inkapslings- och slutförvaringsanläggningen byggs även utrymmen för tillfällig förvaring av tillslutna slutförvaringskapslar som innehåller använt bränsle. Till ansökan fogas utredningar om underjordiska forskningsutrymmen och ovanjordiska byggnader i anslutning till dessa som enligt ett år 2000 fattat principbeslut ska byggas och anslutas till helheten av inkapslings- och slutförvaringsanläggningen (nedan kallad ONKALO ). Vid byggandet av ONKALO ska Strålsäkerhetscentralens beslut (Y810/22) av den 26 oktober 2001 om tillämpningen av kärnenergilagen på byggandet av dessa forskningsutrymmen iakttas. Enligt beslutet förutsätter den planerade användningen av de underjordiska utrymmena som en del av slutförvaringsanläggningen att byggandet sker och övervakas enligt förfaranden som anges i kärnenergilagen. I ansökan om byggtillstånd presenteras och motiveras vissa alternativa tekniska lösningar. Valet av rätt alternativ sker efter avslutade noggrannare utredningar efter byggtillståndsskedet. Planer över vilka utredningar som ska göras presenteras i den utredning enligt 74 i kärnenergiförordningen (161/1988) om kärnavfallshanteringsåtgärder som lämnats till arbets- och näringsministeriet den 29 september 2012. 3 SLUTFÖRVARINGSANSLÄGGNING I OLKILUOTO

Transport av använt kärnbränsle från Lovisa och Olkiluoto kärnkraftverk till inkapslingsanläggningen anses enligt 2 i kärnenergilagen utgöra användning av kärnenergi och enligt 8 kap. i kärnenergiförordningen endast vara möjligt med stöd av ett tillstånd som separat ansöks av Strålsäkerhetscentralen (nedan STUK). I bilaga 18 till ansökan om byggtillstånd framställs noggrannare utredningar om alternativen för transport av kärnbränsle, deras säkerhet, konsekvenser för miljön och hur de kan genomföras tryggt. Dessa utredningar är en förutsättning för byggtillstånd enligt statsrådets principbeslut av den 6 maj 2010. MOTIVERINGAR FÖR ANSÖKAN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BEVILJANDE AV TILLSTÅNDET Principbeslut [18 1 punkten i KEL och 31 6 punkten i KEF] Sökanden anhöll i sina tre ansökningar daterade den 26 maj 1999, 23 november 2000 och 25 april 2008 om statsrådet beslut enligt 11 i kärnenergilagen om att det är av stor allmän betydelse att bygga Posivas planerade inkapslings- och slutförvaringsanläggning (*) för använt kärnbränsle i Olkiluoto i Euraåminne på ett sådant sätt att man där kan hantera och slutförvara kärnbränsle från Fortums två anläggningsenheter och TVO:s fyra anläggningsenheter av en mängd som motsvarar högst 9 000 ton uran. Utifrån ansökningarna fattade statsrådet principbeslut om uppförande av en inkapslingsoch slutförvarsanläggning den 21 december 2000, den 17 januari 2002 och den 6 maj 2010. Dessa beslut har riksdagen den 18 maj 2001, den 24 maj 2002 och den 1 juli 2010.beslutat att låta vara i kraft. Det principbeslut som fattades år 2000 gäller det använda kärnbränsle som uppkommer vid driften av de fyra verksamma kärnkraftverksenheterna i Finland (Fortums Lovisa 1 och 2 samt TVO:s Olkiluoto 1 och 2) och vars totala uranmängd uppgår till högst cirka 4 000 ton. Principbeslutet som fattades 2002 om uppförande av en utvidgad slutförvaringsanläggning gäller använt kärnbränsle från TVO:s tredje anläggningsenhet i Olkiluoto vars uranmängd uppgår till högst 2 500 ton uran. Principbeslutet som fattades 2010 om uppförande av en utvidgad slutförvaringsanläggning gäller använt kärnbränsle från TVO:s fjärde anläggningsenhet i Olkiluoto vars uranmängd uppgår till högst 2 500 ton uran. Principbesluten är i kraft fram till 19 maj 2016. (*) En sådan slutförvaringsanläggning som gällde under det första principbeslutsskedet (26.5.1999) och om vilken föreskrevs i kärnenergilagen avsåg både en inkapslingsanläggning och en slutförvaringsanläggning. Sökanden [31 1 punkten i KEF] Sökandens firmanamn är Posiva Ab och hemort Euraåminne. Sökanden ägs av TVO (60 %) och Fortum (40 %). Aktie- och aktieägarförteckningen ingår i bilaga 2 till ansökan. Posivas huvudsakliga uppgift är att planera och genomföra slutförvaringen av använt kärnbränsle från sina ägare TVO: s och Fortums kärnkraftverk som är i drift och under byggnad och från nya kärnkraftverk som planeras i Finland, dvs. genomföra slutförvaring i Finlands berggrund på ett sätt som är avsett att vara bestående. Noggrannare uppgifter om sökanden framgår av bilagorna 1, 2, 10, 14 och 15. 4 SLUTFÖRVARINGSANSLÄGGNING I OLKILUOTO

Säkerhet och miljökonsekvenser [ 19 1, 2 och 5 punkten i KEL] Enligt de gällande principbesluten förutsätts att Posiva för behandlingen av ansökan om byggtillstånd framställer bl.a. utredningar enligt kärnenergilagen och kärnenergiförordningen som påvisar anläggningens säkerhet, utredningar om anläggningens konsekvenser för miljön med beaktande av eventuella konsekvenser för djur- och växtarter och de planeringsgrunder som sökanden kommer att följa för att undvika miljöskador och begränsa miljöbelastningen. Enligt statsrådets principbeslut krävs även noggrannare utredningar om alternativen för transport av kärnbränsle, transportens säkerhet, konsekvenser för miljön och hur den kan genomföras tryggt på ett sådant sätt att kraven i bestämmelserna i lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) och bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen iakttas. Ytterligare krävs utredningar som påvisar att säkerhetskraven som projektet ska uppfylla iakttas samt en utredning av att radioaktiva ämnen inte sprider sig i eller via bergrunden på placeringsplatsen i miljön på ett sådant sätt att de på kort- eller långsikt orsakar skada för människan, egendom eller miljön även med avseende på havsmiljön. Säkerheten i fråga om transportalternativen behandlas i bilaga 18 till ansökan. Projektets säkerhetsprinciper framgår av bilaga 8 till ansökan och långsiktig säkerhet behandlas i bilagorna 8, 9 och 16, och noggrannare säkerhetsfrågor behandlas i en preliminära i 35 i förordningen nämnd säkerhetsrapport som ska lämnas till STUK. Statsrådets principbeslut förutsätter vidare att ansökan om byggtillstånd innehåller utredningar där alla kemiska och fysikaliska processer och all växelverkan som kan ha betydelse för slutförvaringens säkerhet beaktas. Ansökan om byggtillstånd innehåller även detaljerade tekniska planer, säkerhetsrapporter och utredningar om miljökonsekvenser i fråga om allt det avfall som man har avsikt att placera i slutförvaringsanläggningen samt noggrannare och tillräckligt detaljerade utredningar av och planer för möjligheten att öppna slutförvaringen, om faktorer som påverkar öppningen, öppningstekniken, säkerhet vid öppning och en uppskattning av kostnaderna för öppningen. Vilken betydelse de kemiska och fysikaliska processerna och den kemiska och fysikaliska växelverkan har för säkerheten utreds i bevisningsmaterialet. Egenskaperna för och kvantiteterna av det avfall som ska behandlas i inkapslings- och slutförvaringsanläggningen behandlas i bilaga 6 till ansökan, detaljerade tekniska planer presenteras i den preliminära säkerhetsrapporten som ska inlämnas till STUK, och miljökonsekvenserna behandlas i bilaga 9 och noggrannare i bilaga 16 till ansökan. Återtagbarheten av slutförvaringskapslarna för det använda kärnbränslet utreds i bilaga 17 i ansökan om byggtillstånd. Skyddsarrangemang [19 3 punkten i KEL] Med skyddsarrangemang avses enligt 3 6 punkten i kärnenergilagen åtgärder som behövs för att skydda användningen av kärnenergi mot lagstridig verksamhet och som vidtas inom kärnanläggningen, på dess område, på någon annan plats eller i transportmedel där kärnenergi används. Skyddsarrangemang vid inkapslings- och slutförvaringsanläggningen behandlas i bilaga 7 till ansökan. Mer detaljerade planer och motiveringarna till dessa framgår av den preliminära säkerhetsrapporten som ska inlämnas till STUK. 5 SLUTFÖRVARINGSANSLÄGGNING I OLKILUOTO

Organisation och sakkunskap [19 8 punkten i KEL] Antalet anställda och personalstrukturen på Posiva har utvecklats i och med att verksamheten expanderat och i takt med förändrade utmaningar. Den kompetens som är nödvändig i anläggnings- och driftskedet har erhållits genom rekrytering av personer som har tidigare erfarenheter i kärnenergibranschen. Förutom tillgången till sin egen personal har Posiva för planeringen och genomförandet av slutförvaringen tillgång till sakkunskap bland de anställda hos dem som äger Posiva och även tillgång till expertis via ett flertal samarbetspartner och internationella nätverk. En central utgångspunkt i Posivas grundläggande handlingsprogram är en trygg kärnavfallshantering genom upprätthållande och utvecklande av en god säkerhetskultur. Noggrannare uppgifter om slutförvaringsanläggningens planerade driftsorganisation och sakkunskap som sökanden har tillgång till framgår av bilagorna 10 och 15 till ansökan. Ekonomiska möjligheter att genomföra projektet och bedriva verksamheten [19 9 punkten i KEL] En redogörelse över projektets ekonomiska lönsamhet och övriga ekonomiska förutsättningar framgår av bilaga 12. Projektets kostnadskalkyl och finansieringsplan framgår av bilaga 13. De ekonomiska verksamhetsförutsättningarna och finansieringen av projektet grundar sig på att TVO och Fortum betalar Posivas huvudverksamhet, dvs. kostnaderna för slutförvaringen av det använda kärnbränslet. Bolagen bereder sig för de framtida kostnaderna för kärnavfallshanteringen genom att betala avgifter för kärnavfallshantering till statens kärnavfallshanteringsfond. Placeringsort och planläggning [19 4 punkten i KEL och 31 2 punkten i KEF] Inkapslings- och slutförvaringsanläggningen som är föremål för ansökan byggs i Euraåminne kommun på området Olkiluoto som ägs av TVO och som via ett långvarigt hyresavtal förvaltas av Posiva. En redogörelse över sökandens rätt att använda den planerade placeringsplatsen presenteras i bilaga 3 till ansökan. En redogörelse över den planerade placeringsorten för inkapslings- och slutförvaringsanläggningen och bosättningen i närområdet och annan verksamhet samt planläggning presenteras i bilaga 4. Placeringen av slutförvaringsutrymmena som framställs i ansökningsmaterialet motsvarar gällande planläggning. Den slutliga placeringen sker ut säkerhetssynvinkel på det mest fördelaktiga sättet när man vet mer om berggrundens egenskaper utifrån forskningsdata. Posiva fastställer slutplaceringsutrymmena på det planlagda området när forskningen fortskrider. Eventuella planändringar genomförs i nya detaljplaner i samband med aktualitetsgranskningen. Anläggningens syfte och funktionsprincip [31 3 punkten i KEF] Inkapslings- och slutförvaringsanläggningen består av två till varandra anslutna kärnanläggningar, dvs. en inkapslingsanläggning ovanpå marken och en slutförvaringsanläggning som ligger djupt inne i berggrunden. I det separata slutförvaringsutrymme som ska byggas i anslutning till slutförvaringsanläggningen placeras låg- och medelaktivt drift- och nedläggningsavfall som uppkommer vid hanteringen av använt kärnbränsle. Inkapslings- och slutförvaringsanläggningen används för att i Olkiluotos berggrund hantera, lagra och slutförvara använt kärnbränsle från TVO: s och Fortums kärnkraftverk och annat kärnavfall som uppkommer vid hanteringen av det använda kärnbränslet. ANSÖKAN OM BYGGNADSTILLSTÅND FÖR UPPFÖRANDE AV EN INKAPSLINGS- 9 OCH

Använt kärnbränsle från Fortums kärnkraftsenhet i Lovisa och TVO:s enhet i Olkiluoto tas emot på Posivas inkapslingsanläggning ovan jorden där det använda kärnbränslet packas i slutförvaringskapslar. Det inkapslade högaktiva kärnavfallet slutplaceras i en slutförvaringsanläggning som i anslutning till inkapslingsanläggningen byggs djupt i berggrunden där slutförvaringsutrymmena för kärnbränslet finns. Där finns också slutförvaringshallen för låg- och medelaktivt drift- och nedläggningsavfall. Den ligger avskilt från slutförvaringsutrymmena. Till slutförvaringsutrymmena hör centraltunneln varifrån slutförvaringstunnlarna förgrenas. I slutförvaringsöppningar som borras i golvet på dessa slutförvaringstunnlar kan kapslarna placeras (s.k. KBS-3V-metoden). Det som även ska utredas är ett alternativ då kapslarna placeras horisontellt i långa slutförvaringstunnlar som borras från centraltunneln. I varje tunnel kan man placera flera kapslar efter varandra (s.k. KBS-3Hmetoden). I inkapslings- och slutförvaringsanläggningen byggs i huvudsak av logistiska skäl utrymmen för mellanlagring av tillslutna kapslar som innehåller använt kärnbränsle. Noggrannare redogörelser över inkapslings- och slutförvaringsanläggningen, tilltänkta leverantörer av huvudsakliga komponenter samt tekniska funktionsprinciperna presenteras i bilaga 5 och 7 till ansökan. Verksamhetens art och omfattning [31 4 punkten i KEF] Mängden kärnbränsle som ska hanteras i inkapslingsanläggningen och placeras i slutförvaringsanläggningen uppgår enligt gällande principbeslut till en mängd som motsvarar högst 9 000 tu. Förvandlat i kapslar som innehåller bränsle från anläggningsenheter betyder detta 750 kapslar från Forums två anläggningsenheter som är i drift och ca 1 400 kapslar från TVO: s två anläggningar som är i drift och ca 2 350 kapslar från två TVO: s anläggningsenheter som är under uppbyggnad och planering. Mängden radioaktivt drift- och nedläggningsavfall i inkapslingsanläggningen uppskattas till ca 1 500 m³ och aktiviteten till 4 600 GBq. Noggrannare utredningar om kvaliteten på och den största mängden kärnmaterial eller kärnavfall som tillverkas, produceras, hanteras eller förvaras i inkapslings- och slutförvaringsanläggningen presenteras i bilaga 6 till ansökan. Avsikten är att inkapslings- och slutförvaringsanläggningen tas i bruk omkring 2020 och används i ca 100 år beroende på drifttiden för kärnkraftverken i Olkiluoto och Lovisa. Använt kärnbränsle transporteras i transportbehållare från kärnkraftverkens mellanlager till inkapslingsanläggningen via land-, sjö- eller järnvägstransport. En redogörelse över alternativa transportformer och transportrutter inklusive riskbedömning presenteras i bilaga 18 till ansökan. Transporttillstånd ansöks enligt 8 kap. i kärnenergiförordningen separat i ett senare skede av STUK. En utredning om vilken typ av inkapslings- och slutförvaringsanläggning det gäller, tilltänkta leverantörer av huvudsakliga komponenter samt tekniska funktionsprinciper presenteras i bilaga 5 och 7 till ansökan. Tidtabell för uppförandet [31 5 punkten i KEF] Handels- och industriministeriet förutsatte i sitt brev 9/815/2003 daterat den 23 oktober 2003 ansvariga för kärnförsörjning att TVO och Fortum antingen var för sig eller via Posiva förbereder sig på att före utgången av 2012 presentera utredningar och planer i enlighet med 32 i KEF om en slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Dessa är nödvändiga för beviljande av byggtillstånd och utifrån vilka det är möjligt att uppföra en slutförvaringsanläggning så att slutförvaringen kan inledas 2020. En principiell tidtabell för byggskedet framgår av bild 1. ANSÖKAN OM BYGGNADSTILLSTÅND FÖR UPPFÖRANDE AV EN INKAPSLINGS- 10 OCH

Bild 1. Principiellt tidtabellsschema för slutförvaringsprojektet Beredskapen för slutförvaring kan nås ungefär 2020 om uppförandet av en uppförande av en inkapslings- och slutförvaringsanläggning kan börja senast vid ingången av 2015. Detta förutsätter att ett byggtillstånd beviljas under 2014 och att det huvudsakliga innehållet för planen för genomförandet blir färdigt före 2015. På tidtabellen inverkar i väsentlig grad även kvalificeringen av slutförvaringskonceptet och inkapslingsanläggningens tekniska lösningar samt eventuella tätnings- och placeringsfrågor i anslutning till byggandet av utrymmena i berggrunden. Ovan nämnda tidtabellsrisker bemästras genom att dra nytta av erfarenheter av ONKALO och genom att använda prototyper som stöd för planeringen av system och anordningar. Även samarbetet med det svenska kärnbränslehanteringsföretaget SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) och övrigt internationellt teknisk-vetenskapligt samarbete är av stor betydelse för projektets genomförande. Risker som gäller tillstånd försöker man klara av genom täta kontakter med myndigheterna, i synnerhet när det gäller säkerhetskrav. Kärnbränsleförsörjning [19 6 punkten i KEL] Enligt avtalet om upprättande av Posiva sörjer Posiva för hanteringen och slutförvaringen av använt bränsle efter mellanlagringen. Åtgärder som Posiva bär ansvaret för och motiveringarna vad gäller använt kärnbränsle framgår av bilagorna 6, 7 och 8 i ansökan. Kärnavfallshaneringen [19 5 punkten i KEL] Under driften har hanteringen av radioaktiva ämnen från kärnbränsle och nedläggningsavfall som samlats i inkapslingsanläggningen planerats så att strålningssäkerheten varken kortsiktigt eller långsiktigt äventyras. En redogörelse över planerade åtgärder för hantering av kärnavfall presenteras i bilaga 11 till ansökan. Arrangemang för STUK:s tillsyn [19 7 punkten i KEL] Sökanden av tillståndet ska arrangera den tillsyn som avses i 63 och som ankommer på Strålsäkerhetscentralen. För att påvisa att kraven är uppfyllda presenterar Posiva i samband med 11 ANSÖKAN OM BYGGNADSTILLSTÅND FÖR UPPFÖRANDE AV EN INKAPSLINGS- OCH

ansökan om byggtillstånd för STUK en särskild utredning av arrangemanget för ovan nämnda tillsyn. Övriga förutsättningar [19 10 punkten i KEL] Sökandens övriga förutsättningar för att driva verksamheten på ett säkert sätt och i enlighet med Finlands internationella avtalsförpliktelser framgår av bilagorna 7, 8, 9, 16 och 18. Utifrån vad som ovan nämns och utifrån den utredningen som presenterats i bilagorna till ansökan, anser sökanden dessutom att kraven i 5 7 i kärnenergilagen som gäller samhällets helhetsintresse och slutförvaringsanläggningshelheten uppfylls. VERKSTÄLLANDE AV BESLUTET Sökanden anhåller om att statsrådet med stöd av 31 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) beslutar vid beviljandet av tillståndet att beslutet verkställt trots eventuella besvär eftersom verkställandet av beslutet på grund av det allmänna intresset inte ska uppskjutas. För de ansvariga för kärnavfallshanteringen TVO och Fortum har en tidtabellsförpliktelse ställts. Enligt den ska slutförvaringsanläggningen kunna uppföras så att det är möjligt att börja slutförvara kärnbränsle ungefär 2020. Detta konstateras i handels- och industriministeriet brev 9/815/2003 av den 23 oktober 2003. Beredskapen för slutförvaring kan nås ungefär 2020 om uppförandet av en inkapslings- och slutförvaringsanläggning kan inledas senast vid ingången av 2015. Förutom att byggtillstånd beviljas 2014 förutsätter detta att beslutet kan verkställas trots eventuella besvär. Sökanden anhåller även att Strålsäkerhetscentralen godkänner ändringarna i de presenterade planlösningarna, t.ex. ändringar i valet av material och komponenternas mått och slutförvaringskapslarnas placering i berggrunden. Euraåminne 31 december 2012 Reijo Sundell verkställande direktör Timo Äikäs biträdande verkställande direktör<0} ANSÖKAN OM BYGGNADSTILLSTÅND FÖR UPPFÖRANDE AV EN INKAPSLINGS- 12 OCH

BILAGOR TILL ANSÖKAN Till ansökan har fogats utredningar som avses i 24 och 32 i kärnenergiförordningen. Dessa framgå nedan. Handelsregisterutdrag [24 1 mom. 1 punkten i KEF] Bilaga 1 Kopia av bolagsordningen och aktieägarregistret [24 1 mom. 2 punkten i KEF] Bilaga 2 Utredning om sökandens rätt att använda den tilltänkta förläggningsplatsen för kärnanläggningen [32 1 punkten i KEF] Bilaga 3 Utredning om bosättning och andra funktioner samt planläggningsarrangemang på kärnanläggningens tilltänkta förläggningsplats och i dess närmaste omgivning [32 2 punkten i KEF] Bilaga 4 Utredning om typen av kärnanläggning som skall byggas samt planerade leverantörer av centrala komponenter [32 3 punkten i KEF] Bilaga 5 Utredning om arten och maximimängden av kärnämnen eller kärnavfall som skall framställas, produceras, hanteras, användas eller lagras i kärnanläggningen [32 4 punkten i KEF] Bilaga 6 Generell utredning om tekniska verksamhetsprinciper samt lösningar och andra arrangemang med vilka kärnanläggningens säkerhet tryggas [ 32 5 punkten i KEF] Bilaga 7 Utredning om de säkerhetsprinciper som sökanden ämnar följa samt en bedömning av hur principerna kommer att genomföras [32 6 punkten KEF] Bilaga 8 Utredning om kärnanläggningens inverkan på miljön samt om de grunder för planeringen som sökanden ämnar följa för att undvika miljöskador och för att begränsa miljöbelastningen [32 7 punkten i KEF] Bilaga 9 generell utredning om kärnanläggningens planerade driftsorganisation [32 8 punkten i KEF] Bilaga 10 Utredning om sökandens planer och tillbudsstående metoder för ordnandet av kärnavfallshanteringen, däri inbegripet rivning av kärnanläggningen och den slutliga förvaringen av kärnavfallet samt utredning om tidtabellen och de beräknade kostnaderna för kärnavfallshanteringen [32 10 punkten i KEF] Bilaga 11 Utredning om kärnanläggningsprojektets företagsekonomiska lönsamhet och övriga ekonomiska förutsättningar [32 11 punkten i KEF] Bilaga 12 Kostnadsförslag och finansieringsplan för kärnanläggningsprojektet [32 12 punkten i KEF] Bilaga 13

Sökandens bokslutshandlingar för de fem senaste åren [32 13 punkten i KEF] Bilaga 14 10 Utredning om den sakkunskap som sökanden förfogar över och om den organisation som skall genomföra kärnanläggningens byggnadsprojekt [ 32 14 punkten] Bilaga 15 Annan utredning som myndigheten anser nödvändig. Uppdaterad utredning om miljökonsekvenser [handels- och industriministeriets utlåtande om Posiva Ab:s MKB-beskrivning 1999] Bilaga 16 Annan utredning som myndigheten anser nödvändig. Utredning om möjligheten att öppna slutförvaringen, om faktorer som påverkar öppningen, öppningstekniken, säkerhet vid öppning och en uppskattning av kostnaderna för öppningen [principbeslut om utvidgning av Posivas slutförvaringsanläggning 2010] Bilaga 17 Annan utredning som myndigheten anser nödvändig. Utredning om alternativen för transport av kärnbränsle då det gäller transportens säkerhet, konsekvenser för miljön och hur den kan genomföras tryggt på ett sådant sätt att kraven i bestämmelserna i lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) och bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen uppfylls. [principbeslut om utvidgning av Posivas slutförvaringsanläggning 2010] Bilaga 18

12 ANSÖKAN OM BYGGNADSTILLSTÅND

POSIVA OY BILAGA 3 1 Bilaga 3 Utredning om sökandens rätt att använda den tilltänkta förläggningsplatsen för kärnanläggningen [32 1 punkten i KEF]

POSIVA OY BILAGA 3 2

POSIVA OY BILAGA 3 3 UTREDNING OM SÖKANDENS RÄTT ATT ANVÄNDA DEN TILLTÄNKTA FÖRLÄGGNINGSPLATSEN FÖR KÄRNANLÄGGNINGEN Enligt det principbeslut som statsrådet fattade 2000 är förläggningsplatsen för inkapslings- och slutförvaringsanläggningen av använt kärnbränsle Olkiluoto (bild 1). Det område för underjordiska slutförvaringsutrymmen som på delgeneralplanen för Olkiluoto utmärkts, omfattar hela ön Olkiluoto och delar av närliggande havsområden, med undantag av semesterbosättningsområdet i öster. Slutförvaringsplatsen som fastställt på delgeneralplanen avgränsas noggrannare på områdets detaljplan. Byggandet av den underjordiska slutförvaringsanläggningen på detaljplaneområdet koncentreras i det inledande skedet till det redan byggda underjordiska forskningsutrymmet ONKALOs närhet och utvidgas under senare skeden enligt förhållandena i berggrunden. Bild 2 visar omfattningen av slutförvaringsutrymmena i ett planeringsexempel för en mängd använt kärnbränsle på 9 000 ton uran (tu). Illustrationen på bild 3 visar var inkapslings- och slutförvaringsanläggningarna placeras i Olkiluoto. Den slutliga förläggningsplatsen för de underjordiska utrymmena beror förutom på förhållandena i berggrunden även på den planeringsprincip som Industrins Kraft Ab (TVO) och Posiva avtalat om. Enligt avtalet avstår Posiva från att planera underjodiska slutförvaringsutrymmen i berggrunden på det område som reserverats för uppförandet av kärnkraftverksenheterna. Bild 1. En flygbild av Olkiluoto från öst mot väst. I förgrunden syns Posivas ovanjordiska område på öns centrala del där utöver de befintliga strukturerna och byggnaderna planeras en inkapslingsanläggning. Olkiluotos kärnkraftverk ligger längre bort på öns västra sida.

POSIVA OY BILAGA 3 4 Bild 2. Slutförvaringsutrymmen avsedda för en mängd använt kärnbränsle på 9 000 ton uran (tu) placerade i bergrunden på detaljplaneområdet enligt berggrundsförhållandena och beräknade planeringsgrunderna (POSIVA WR 2012-50). Deltaljplansområdets gräns är utmärkt med rött. Bild 3. Illustration över den planerade omfattningen av Olkiluotos inkapslings- och slutförvaringsanläggning (9 000 tu) enligt planen på bild 2.

POSIVA OY BILAGA 3 5 TVO äger områdena som anknyter till sökandens verksamhet ovan och under jorden (bild 4). Posiva har slutit ett långvarigt hyresavtal med TVO och enligt det är de områden som ägs av TVO i Olkiluoto i Euraåminne till förfogande då den tilltänkta inkapslings- och slutförvaringsanläggningen genomförs. Liiklankariområdet på sydsidan av ön Olkiluoto ägs och förvaltas av Forststyrelsen. Områdets norra del gränsar till detaljplaneområdet. Bild 4. Markägoförhållandena i Olkiluoto De områden som ägs av TVO har markerats med mörkgrönt och havsområdena med mörkblått. Liiklankariområdet har markerats med rastrering. Ett ljusgrönt område avser den del av byggplatsen som stämmer överens med detaljplanen och som TVO har löst in, men vars fastighetsförrättning ännu inte har vunnit laga kraft.

6 RAKENTAMISLUPAHAKEMUS

POSIVA OY BILAGA 4 1 Bilaga 4 utredning om bosättning och andra funktioner samt planläggningsarrangemang på kärnanläggningens tilltänkta förläggningsplats och i dess närmaste omgivning [32 2 punkten i KEF]

POSIVA OY BILAGA 4 1

POSIVA OY BILAGA 4 9 UTREDNING OM BOSÄTTNING OCH ANDRA FUNKTIONER SAMT PLANLÄGGNINGSARRANGEMANG PÅ KÄRNANLÄGGNINGENS TILLTÄNKTA FÖRLÄGGNINGSPLATS OCH I DESS NÄRMASTE OMGIVNING 1 Allmänt Förläggningsplatsen för Posiva Ab:s (Posiva) inkapslings- och slutförvaringsanläggning uppfyller kraven i lagstiftningen och de krav som myndigheterna ställer (i synnerhet YVL 1.10) gällande områdes- och markanvändningen. Den bosättning som finns på området består främst av semesterbostäder. Tätorter med permanent bosättning är Euraåminne på ca 16 kilometers avstånd och Raumo på ca 13 kilometers avstånd från Olkiluoto. Områdes- och markanvändningen för inkapslings- och slutförvaringsanläggningen styrs för tillfället av landskapsplanen, delgeneralplanen för Olkiluoto och detaljplanen som vann laga kraft 2011. I takt med byggandet av den underjordiska slutförvaringsanläggningen kommer kringfunktioner i anslutning till slutförvaringsverksamheten på Posivas områden ovan jorden i Olkiluoto att realiseras i den omfattning som framgår av bild 1. Bild 1. Situationen 2020 enligt Posivas områdesplan. 2 Bosättning och annan verksamhet i Olkiluoto Posiva planerar att uppföra en inkapslings- och slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle på ön Olkiluotos centrala del i Euraåminne. Området ägs av TVO och förvaltas av Posiva. Byggnadsarbetet av forskningsutrymmet (ONKALO) i anslutning till inkapslings- och slutförvaringsanläggningen inleddes 2004. I ONKALO görs undersökningar och utförs tester baserade på ett separat program. På slutförvaringsområdet finns ett projektkontor, en projekthall och en service- och

POSIVA OY BILAGA 4 10 lagerhall för Posivas utrustning. Dessa kom till i samband med byggandet av ONKALO. Det första skedet av de år 2011 emottagna byggnaderna för ventilation och lyftanordningar har genomförts på området. Byggandet och utrustandet av ONKALO såväl som övrigt sedvanligt byggande fortsätter under de närmaste åren. På området kommer även en kontorsbyggnad att uppföras som ska fungera som Posivas kontors- och förvaltningslokal. Innan slutförvaringen inleds kommer man på slutförvaringsområdet eller i dess närmaste omgivning att bygga en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle och en produktionsanläggning för lerkomponenter som är nödvändiga för driften av slutförvaringsanläggningen. För övrigt består området av skog och där finns även bl.a. Korvensuo råvattenbassäng. Verksamheter närmast Posivaområdet i den västra delen av Olkiluoto ligger kärnkraftverksanläggningarna Olkiluoto 1 och Olkiluoto 2. De byggdes under åren 1973 1980 och har en nominell eleffekt på 880 MWe (netto). Dessutom håller man på att bygga en tredje kraftverksenhet i Olkiluoto, på öns västra sida, som har en nominell eleffekt på ca 1 600 MWe (netto). En fjärde kraftverksenhet som planeras i Olkiluoto på kraftverksområdet kommer även den att uppföras i närheten av Posivas område, norr om den andra kraftverksenheten. På Olkiluotos kraftverksområde finns dessutom bland annat administrationsbyggnader, ett utbildnings- och besökscenter, lager, verkstäder, ett reservvärmeverk, reningsverk för råvatten, en avsaltningsanläggning, ett reningsverk för avloppsvatten, en inkvarteringsby, en avstjälpningsplats och ett mellanlager för använt kärnbränsle samt ett mellanlager och slutförvaringsutrymme för medelaktivt kraftverksavfall. Öster om Olkiluoto på området där det finns semesterbosättning ligger Raunela gård vars byggnader och omgivning TVO har låtit restaurera så att de representerar tiden på Olkiluoto innan kärnkraftverket kom till ön. I Olkiluoto finns det i dag möjlighet att ordna tillfälligt logi för kärnkraftverkets behov, för ca 1 700 personer och logikapaciteten kan vid behov utökas med ca 500 personer inom gränsen för vad planen tillåter. I närheten av Posivas slutförvaringsområde drivs jordbruk och fiske endast i liten skala. På udden Ulkopää finns en krabbodlings- och forskningsanstalt som drivs av TVO samt en försöksodling av exotiska växter. Dessa utnyttjar det uppvärmda kylvatten som härrör från kraftverket. På norra stranden av ön Olkiluoto som ägs av TVO finns en industrihamn och ett varv som förvaltas av utomstående företag. Posivas område ligger söder om hamnen. Till hamnen som är i allmänt bruk leder en sex meter djup farled som sköts av trafikverket. I hamnen och på varvet arbetar 20 50 personer med olika uppgifter. 3 Bosättningen i Olkiluotos omgivning De närmaste bostadshusen finns på ca två kilometers avstånd från området för inkapslings- och slutförvaringsanläggningen. På ön Olkiluoto och den närliggande ön Kornamaa finns mindre än tio bostäder lämpliga för permanent bosättning. I Ilavais by österut om Olkiluoto finns åtskilliga bostäder avsedda för permanent bosättning. Semesterbosättningen på Olkiluoto (ca 30 semesterfastigheter) ligger nästan helt på östra sidan av ön. På fem kilometers avstånd från slutförvaringsanläggningen finns det cirka 500 semesterbostäder som huvudsakligen är placerade på närbelägna öar samt i byarna Ilvais och Orjasaari.

POSIVA OY BILAGA 4 11 Euraåminne är en kustkommun vid Bottniska viken som hör till Raumo ekonomiområde. Euraåminne kommun hade 5 844 invånare vid utgången av 2011. Kommuncentret ligger vid riksväg 8, ca 15 kilometer norr om Raumo centrum och ca 35 kilometer söder om Björneborg. Olkiluotos läge i Euraåminne och i förhållande till Raumo framgår av bild 2. Bild 2. Olkiluoto ligger ca 20 km från områdets betydande tätorter, Raumo och Euraåminne. Det bor ca 60 000 personer på Raumo ekonomiområde som består av Eura, Euraåminne och Raumo. Björneborg, som ligger nordost om Olkiluoto, hade ca 83 133 invånare 2011. Bosättningens fördelning runtom slutförvaringsområdet på 20 kilometers avstånd framgår av bild 3. Bilderna baserar sig på Statistikcentralens material som motsvarar befolkningsläget den 31 december.2009.

POSIVA OY BILAGA 4 12 Bild 3. Befolkningen (31.12.2009) fördelat i sektorer och rutfält på 250 x 250 m i området kring Olkiluoto på ett avstånd på 0 20 kilometer 4 Övrig verksamhet i omgivningen kring Olkiluoto I närheten av området för slutförvaringsanläggningen på östra delen av Olkiluoto drivs småskaligt åkerbruk. I närliggande vatten idkar några fiskare fiske både som huvudsyssla och som hobby. På östra sidan av Olkiluoto, i byarna Ilavais och Orjasaari (mindre än 5 kilometer från inkapslings- och slutförvaringsanläggningen) finns det några gårdar som driver jordbruk. För näringsstrukturen i Euraåminne kommun har service, raffinering och jord- och skogsbruk en betydande roll. TVO och Posiva är betydande arbetsgivare i kommunen. Posiva sysselsätter ca 100 personer av vilka ca 80 arbetar i Olkiluoto. Vid utgången av 2012 arbetade dessutom ca 50 personer för underleverantörers räkning på ONKALOs byggplats. Efter att inkapslings- och slutförvaringsanläggningen blivit färdig kommer ca

POSIVA OY BILAGA 4 13 120 150 personer att arbeta med drifts- och underhållsarbeten. Följande näringsgrenar som sysselsatte invånarna i Euraåminne 2009: primärproduktion 6,4 % raffinering 54,4 % service 38,1 % I Raumo ekonomiska region var motsvarande fördelning 2008 följande: primärproduktion 3,9 % raffinering 41,2 % service 54,2 % De viktigaste odlingsmarkerna i Olkiluotos närområde ligger 20 40 kilometer öster om slutförvaringsanläggningen och 25 35 kilometer nordost om slutförvaringsanläggningen. På cirka 10 kilometers avstånd från inkapslings- och slutförvaringsanläggningen ligger några trädgårdar som producerar grönsaker, i huvudsak för Raumotrakten. På cirka 10 kilometers avstånd från inkapslings- och slutförvaringsanläggningen ligger tre lantgårdar som producerar mjölk. I Björneborg på 35 kilometers avstånd ligger det närmaste mejeriet. Inom en radie på 40 kilometer från slutförvaringsanläggningen finns tiotals mjölkgårdar. Inom en radie av 10 kilometer ligger fyra skolor Skolorna är lågstadier och eleverna är i åldern 6 13 år. Hälften av Euraåminneborna arbetar utanför kommunen, bl. a. i Raumo och i Björneborg. De personer som arbetar i Euraåminne, men bor någon annanstans kommer från ett stort område, men majoriteten är Raumobor. 5 Planläggningsarrangemang och andra arrangemang 5.1 Allmänt Olkiluoto har en giltig landskapsplan, strandgeneralplan, delgeneralplan samt detaljplaner i vilka man anvisat området där kärnkraftverket ska byggas. I fråga om Olkiluotos detaljplaner är kommunen skyldig att upprätta en aktualitetsgranskning för de områden som har en detaljplan och i samband med det granskas genomförandet av planen, och för deltaljplanerna utarbetas nödvändiga uppdateringar då de ska uppfylla aktuella krav. I de planer som ska granskas tar man i samband med uppdateringen ställning till slutförvaringsverksamheten med beaktande av den berggrund som lämpar sig för slutförvaring. 5.2 Detaljplan Genom sitt beslut i oktober 2008 inledde Euraåminne kommun en detaljplansändring för att möjliggöra slutförvaring av använt kärnbränsle. Genom detaljplanändringen uppdaterades bl.a. kvarter 5 i den år 1974 fastställda detaljplanen och kvarter 1 och 2 i den år 2005 godkända detaljplanen och upphävdes den år 1981 fastställda stranddetaljplanen. Utkastet till planläggning var offentligt framlagt vid ingången av 2009 och förslaget till planläggning i augusti 2009. Euraåminne kommunfullmäktige godkände detaljplanen för slutförvaringsområdet och detaljplansändringen genom sitt beslut i juni 2010. Beslutet gällde även till viss del upphävande av detaljplanen och stranddetaljplanen för Liiklankari naturskyddsområdets del. Detaljplanen över slutförvaringsområdet (bild 4) anger områdena och byggrätten för slutförvaringsanläggningens byggnader och strukturer. Detaljplanen har vunnit laga

POSIVA OY BILAGA 4 14 kraft. I de gällande detaljplanerna över Olkiluoto ingår byggrätt för 6,55 miljoner kubikmeter på det område som anvisats för kärnkraftsanläggning. Kraftverksområdet ligger i västra ändan av ön Olkiluoto. En giltig detaljplan som fastställdes 1997 finns över området för nuvarande kärnkraftverksenheter, den tredje anläggningsenheten som är under byggnad och den fjärde anläggningsenheten som planeras. Kraftverksområdet har anvisats som kvartersområde för industri- och lagerbyggnader, där det är tillåtet att bygga kärnkraftverk och andra anläggningar och anordningar för produktion, distribution och överföring av elkraft samt därmed förbundna byggnader, konstruktioner och anordningar om detta inte på annat sätt begränsats. Huvuddelen av vattenområdena i stadsplanen har fastställts som vattenområden som kan användas för kraftverkets syften. På industriella områden och lagerområden får man bygga plattformar samt andra uppbyggnader och anordningar som behövs av kraftverken. I planen är även de vattenområdena anvisade på vilka fyllnings- och invallningsarbeten är tillåtna. På Olkiluotoområdet finns det även år 2005 godkända planer över bostadshus för dem som arbetar inom energiproduktionen och tidigare fastställda stranddetaljplaner över östra sidan av ön Olkiluoto. I fortsättningen ska kommunen, även i Olkiluoto, vart 13.e år utföra en aktualitetsgranskning av detaljplanerna enligt markanvändnings- och byggnadslagen. I samband med den ger kommunen markägare och aktörer, som i detta skede har möjlighet att påverka planens innehåll, tillfälle att bli hörda. I detta sammanhang kommer Posiva att föreslå att även verksamheten i samband med slutförvaringen ska beaktas i de nya detaljplanerna. Utifrån var berggrunden är lämplig för nya slutförvaringsutrymmen fattar Posiva beslut om deras placering på det planlagda området när forskningen fortskrider. Placeringsalternativet för slutförvaringsutrymmena som baserar sig på detaljplanen presenteras i Posivas arbetsrapport WR 2012-50, Loppusijoituslaitoksen suunnitelma 2012 (Plan över slutförvaringsanläggningen 2012). Inom regionplanens och delgeneralplanens gränser kommer Euraåminne kommun att fortsätta detaljplaneringen av ön Olkiluoto i mera detalj enligt planeringssystemet. 5.3 Delgeneralplanen Ändringsarbete av delgeneralplanen för Olkiluoto inleddes 2006. Euraåminne kommunfullmäktige godkände 2008 den delgeneralplan för Olkiluoto som ersätter tidigare strandgeneralplaner. Åbo förvaltningsdomstol förkastade besvär som lämnats in över delgeneralplanen i april 2009 och högsta förvaltningsdomstolen förkastade likaså besvären i juni 2010. Delgeneralplanen för Olkiluoto har vunnit laga kraft. Det huvudsakliga syftet för delgeneralplanen är att upprätthålla förutsättningar för markanvändning på Finlands största energiproduktionsområde och reservera områdena för realiserandet av slutförvaringen av använt kärnbränsle på ett sådant sätt att kraven som ställs på verksamhetens säkerhet och kraven enligt Finlands lagstiftning uppfylls.

POSIVA OY BILAGA 4 15 Bild 4. Detaljplan som tillåter slutförvaring i Olkiluoto För strandområden i Raumo gäller delgeneralplanen för Raumos norra stränder, vilken fastställdes 1999. Raumo stadsförvaltning godkände ändringen i delgeneralplanen för Raumos norra stränder den 29 september 2008. Planen har vunnit laga kraft. Planområdet omfattar Kuusisenmaa, Leppäkarta, Lippo och Vähä-Kaalonperä samt de vattenområden som omger dessa öar.

POSIVA OY BILAGA 4 16 Bild 5. Ett riktgivande område för den underjordiska slutförvaringen (ma-enl) har markerats med en fet röd streckad linje. 5.4 Landskapsplan Målsättningen för användningen av områdena på Satakuntas landskapsplan baserar sig på godkända användningsmål för riksomfattande områden som vann laga kraft 2001. Miljöministeriet fastställde Satakuntas landskapsplan den 30 november 2011. Arbetet med landskapsplanen för Satakunta inleddes genom Satakuntaförbundets försorg i februari 2003. Gällande regionalplan från år 2001 granskades och uppdaterades till en landskapsplan för att motsvara kraven i den nya markanvändnings- och bygglagen. Satakuntas landskapsplan överlämnades till miljöministeriet för att fastställas den 1 mars 2010. Satakunta landskapsplan utarbetades som en övergripande landskapsplan. Landskapsplanen stöder anläggandet av kraftverk i Olkiluoto. I landskapsplanen har statsmaktens uppställda mål för och ställd krav på planeringen av Olkiluoto och hanteringen av kärnavfall beaktats. I landskapsplanen har Olkiluoto kraftverksområde fastställts som ett område för samhällsteknisk försörjning (ET). I planen anvisas dessutom på Olkiluotoområdet ett energiförsörjningsområde (EN-1) som ett anläggningsområde för kärnkraftverk och anläggningar som sörjer för elproduktionen, avsett för byggnader och konstruktioner samt för anläggningar och byggnader för slutförvaring av använt kärnbränsle. Omgivningen kring anläggningsområdet har anvisats som ett målområde för utveckling av energiförsörjning (en) på vilket utvecklingsbehov med anknytning till användningen av områdens till följd av energiförsörjningsåtgärder riktas. Den yttersta delen runt området anvisas som en skyddszon (sv2) som avser kärnkraftverkens skyddszon. I landskapsplanen anvisas även kraftledningslinjerna, lokalvägen och farleder för båt- och fartygstrafik som utgår från området samt skyddsområdena på området. I landskapsplanen har det framförts att man i planeringen ska i synnerhet beakta miljöskyddsfrågor och ordna hanteringen och lagringen av det radioaktiva avfallet på ett odiskutabelt säkert sätt. Dessutom kan man, utan att regionplanen ställer hinder i vägen, förutom kärnkraftverk även placera annan energiproduktion samt industri som baserar sig på energiproduktion på området. Liiklankariområdet är enligt landskapsplanen ett naturskyddsområde.

POSIVA OY BILAGA 4 17 Bild 6. I landskapsplanen har Olkiluoto kraftverksområde fastställts som ett målområde för utveckling av energiförsörjning (en). 5.4.1 Skyddszoner Runt Olkiluoto kärnkraftverk har en beredskapszon på ca 20 kilometer fastställts. För detta område ska myndigheterna utarbeta detaljerade räddningsplaner. Inom beredskapszonen får det inte förekomma sådana befolkningsmängder eller sådana boendecentrum som kräver räddningsåtgärder som inte effektivt kan genomföras. Villkoren som ställs för skyddszonen uppfylls för Olkiluotos del.. De permanent bosatta på skyddsområdet utgör inget hinder för effektiva räddningsåtgärder. Verksamheter som eventuellt äventyrar anläggningen har placerats tillräckligt långt bort. Begränsningar gäller för markanvändningen i närområdet. Man är förberedd på att övervaka områden där det är förbjudet att röra sig och vistas och övervaka bruket av och transporter på själva anläggningsområdet i enlighet med inrikesministeriets förordning (709/2003). I Strålsäkerhetscentralens kärnkraftverksdirektiv YVL 1.10 fastställs skyddsområdena runt kärnkraftverkets anläggningsområde. Kärnkraftverkets anläggningsområde sträcker sig ca en kilometer från anläggningen. På anläggningsområdet får det i huvudsak bara förekomma verksamhet som anknyter till kraftverket. Tillståndsinnehavaren ska kunna bestämma om all verksamhet som sker på detta område och vid behov avlägsna obehöriga från området eller hindra obehöriga från att komma in på området. Skyddszonen sträcker sig ca fem kilometer från anläggningsområdet. Inom skyddszonen gäller begränsningar av markanvändningen såsom begränsning att anlägga tät bosättning, uppföra sjukhus och inrättningar som besöks av ett betydande antal människor. Inom skyddszonen får man inte heller upprätta sådana betydande produktionsverksamheter som kunde påverkas av en kärnkraftverksolycka. Antalet permanent bosatta ska enligt YVL 1.10 vara färre än 200. Genom planläggning kan man påverka bosättningen. Det kan förekomma mer semesterbosättning och fritidsverksamhet på området om en ändamålsenlig räddningsplan kan utarbetas för området.

POSIVA OY BILAGA 4 18 5.5 Naturskyddsområden, Natura-områden I den omedelbara närheten av Olkiluoto energiförsörjningsområde ligger ett flertal Natura-områden på både ön Olkiluoto och havsområdena utanför. Liiklankariskyddsområdet ligger på sydstranden på öns mittersta del. Till havs ligger ett Natura-område väster om Olkiluoto, på ca 2 kilometers avstånd. Driften av slutförvaringsanläggningen orsakar inga betydande konsekvenser för de naturtyper som skyddas på Natura-områdena och uppförandet av slutförvaringsanläggningen har därför kunnat genomföras i enighet med tillståndet i miljön, utan att i större grad äventyra natur- och miljövärdena. I planeringen och uppförandet av slutförvaringen beaktas tillräckligt väl tryggandet av förhållandena på Natura-områdena. Posiva har följt ett MKB-förfarande i fråga om slutförvaringen av använt kärnbränsle. Konsekvensen av sammanlagt 9 000 ton uran för de omgivande naturvärdena utreddes under MKBförfarandet som godkänts av handels- och industriministeriet som fungerade som kontaktmyndighet. Efter detta ansågs MKB-förfarandet enligt handels- och industriministeriets utlåtande stämma överens med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Bild 7. Natura 2000, FI 0200073.

POSIVA OY BILAGA 5 1 5.6 Bottenhavets nationalpark Lagen om Bottenhavets nationalpark trädde i kraft den 1 juli 2011. Bottenhavets nationalpark sträcker sig från Sastmola till Gustavs. Det huvudsakliga syftet med nationalparken är att trygga naturen under vattenytan och ekosystemet vid Bottenvikens kust och att bevara ett livskraftigt fiskbestånd. Bottenvikens nationalpark sträcker sig inte ända till Posivas slutförvaringsområde. Bild 8. Bottenhavets nationalpark

POSIVA OY BILAGA 5 1

POSIVA OY BILAGA 5 1 Bilaga 5 utredning om typen av kärnanläggning som skall byggas samt planerade leverantörer av centrala komponenter [32 3 punkten i KEF]

POSIVA OY BILAGA 5 3

POSIVA OY BILAGA 5 3 UTREDNING OM TYPEN AV KÄRNANLÄGGNING SOM SKA BYGGAS SAMT PLANERADE LEVERANTÖRER AV CENTRALA KOMPONENETER Användningsändamålet för Olkiluoto inkapslings- och slutförvaringsanläggning som är föremål för ansökan är hantering av använt kärnbränsle som uppstår av driften av Posiva Ab:s ägarbolag Industrins Kraft Abp:s (TVO) och Fortum Power and Heat AB:s kärnkraftverksenheter och drift- och nedläggningsavfall som uppstår i samband med hanteringen av använt kärnbränsle i inkapslings- och slutförvaringsanläggningen och slutförvaring i berggrunden i Olkiluoto. Anläggningshelheten består av två kärnkraftverk som är en inkapslingsanläggning och en slutförvaringsanläggning. I inkapslingsanläggningen ovan jord mottas och packas använt kärnbränsle som i flera årtionden nedkylts i mellanlagren i Lovisa och Olkiluoto kärnkraftverk och som därifrån ska transporteras och packas i slutförvaringskapslar i inkapslingsanläggningen. Till inkapslingsanläggningen anses även höra kapselhissen, därtill hörande maskineri, korgar och kablar, som förenar anläggningen till slutförvaringsanläggningen. Hanteringen och inkapslingen av använt kärnbränsle sker fjärrstyrt i en kammare isolerad från omgivningen. Efter inkapslingen är det använda kärnbränslet och dess radioaktiva ämnen hermetiskt avskilda från omgivningen. Använt kärnbränsle och övrigt ovan nämnt kärnbränsle slutförvaras i slutförvaringsanläggningen som ska byggs direkt under inkapslingsanläggningen. Slutförvaringsanläggningens centrala delar är det egentliga slutförvaringsutrymmet och till den strukturellt och funktionellt anknutna till- och frånluftsschakten, hisschaktet och till den anslutna stötdämparen för att ta emot stötkraften av en kapsel som eventuellt faller, körtunneln samt slutförvaringsutrymmena för låg- och medelaktivt drift- och nedläggningsavfall. Även tekniska utrymmen och system till ovan nämnda schakt och tunnlar anses höra till slutförvaringsanläggningen. Radioaktivt avfall som uppstår inkapslingsanläggningen slutförvaras solidifierat i slutförvaringsutrymmet för låg- och medelaktivt avfall. Slutförvaringsutrymmet ligger på 400 450 meters djup och består av tunnlar som byggs stegvis och inbegriper anknytande tekniska utrymmen En referenslösning är att från inkapslingsanläggningen sänka kapslarna som fyllts med använt kärnbränsle med hiss till slutförvaringsutrymmet och vidaretransportera dem till önskat slutförvaringsöppning med ett särskilt fordon. I stället för att använda hissen är det även möjligt att transportera kapslarna via körtunneln till slutförvaringsutrymmet. Slutförvaringsöppningen borras vertikalt i slutförvaringstunnelns golv. Det som även ska utredas är ett alternativ då kapslarna placeras horisontellt i långa slutförvaringstunnlar med liten diameter. I varje tunnel kan man placera flera kapslar efter varandra. Alternativets genomförbarhet och säkerhet förutsätter emellertid ytterligare utredningar. Långtidssäkerheten för slutförvaringen ombesörjs noggrant med hjälp av undersökta och genom tester säkerställda tekniska lösningar och på varandra följande frigöringsbarriärer som kompletterar varandra, på ett sådant sätt att säkerhetskraven uppfylls. Tekniska firigöringsbarriärer är en tät slutförvaringskapsel som håller bra mot korrosion, bentonitbuffert som isolerar kapseln från berget, fyllning av slutförvaringstunneln och slutförvaringsanläggningens tillslutningsstrukturer. Berggrunden runt slutförvaringsöppningen fungerar som en naturlig frigöringsbarriär. Det använda kärnavfallets fasta konsistens orsakar i sig att radionukliderna frigörs långsammare.