Storskogen Rapport om friluftslivets och skolors nyttjande av Storskogen

Storskogen Rapport om friluftslivets och skolors nyttjande av Storskogen VÄRMDÖ KOMMUN

Förord Storskogen är benämnt i Värmdö kommuns översiktsplan som ett utredningsområde för natur och rekreation. Tillsammans med Farstalandet har Storskogen uppmärksammats som särskilt viktigt tätortsnära rekreationsområde med höga naturvärden. Kommunens mål är att tillsammans med markägarna hitta lösningar så att områdenas värden kan bevaras på lång sikt. Målsättningen är att jord- och skogsbruket ska fortgå inom området. I samband med revidering av översiktsplanen har Samhällsbyggnadskontoret tagit fram denna rapport om Storskogens rekreationsvärden. Syftet är att få en bild av hur området används idag och av vilka grupper. Utredningen ingår som en del i projektet Tätortsnära natur i Värmdö kommun. Projektet delfinansieras av Länsstyrelsen i Stockholms län genom lokalt naturvårdanslag (LONA). Samhällsbyggnadskontoret har uppdragit åt Skogssällskapets Förvaltning AB att utreda Storskogens rekreationsvärden. Utredningen skall genom analyser av kartmaterial, fältstudier och intervjuer med markägare, närliggande skolor, föreningar, kyrklig verksamhet etc. ta fram en kartbild hur människor rör sig i området och vilka stigar som används samt vilka områden som är mindre attraktiva att röra sig i och i så fall varför. Arbetet med att samla in alla olika fakta hade inte varit möjligt utan medverkan från lokala organisationer och föreningar som är verksamma inom utredningsområdet, markägare och andra förvaltningar. Ett varmt tack till alla som bidragit. Samhällsbyggnadskontoret, Värmdö kommun Projektansvarig: Ann Hagström Skogssällskapets Förvaltning AB Projektledare: Anna Avilov Utredare: Kjell Landås 2

Sammanfattning Arbetet har varit mycket givande och inneburit kontakt med många engagerade och tillmötesgående människor, och många timmar i fält. Utredningen har setts som ett mycket positivt initiativ. Generellt har det varit färre konflikter än väntat, och inga har varit olösliga. Grundsynen bland de intervjuade har varit en vilja till samförstånd. Indianberg och skolskogar Resultatet av utredningen visar att små skogsområden med ringa naturvärde har för skolor förskolor mycket högt värde då de ligger inom ca 500 meter från skolorna. Det visar sig inte bara genom intervjuer utan även på att alla dessa skogsområden/skogsbackar har lokala namn som antingen har anknytning till kartnamn som till exempel Kvarnberget, Marbackarna och Bosses backe eller är skapade av skolorna själva som Mulleskogen och två olika Indianberg. Dessa områdens naturvärde kan i sig vara ringa men höjs av att de ligger i närheten av ett större skogsområde. Dels så kan skolbarnen inom de mindre områdena få se fåglar och däggdjur (till exempel älg) som är beroende av stora skogsområden som Storskogen är. Det är också pedagogiskt viktigt att ha två olika typer av skogsområden att besöka och som nyttjas på olika sätt utifrån den dagliga verksamheten eller vid speciella tillfällen som till exempel friluftsdagar. Nyttjande skolor/allmänheten/organisationer Områdena närmast tätare bebyggelse är mest besökta. Framförallt skolorna nyttjar de allra närmast belägna delarna flitigt. De flesta besökarna kanaliseras längs leder, vägar och motionsspår. Utplacerade sittgrupper, vindskydd och grillplatser drar till sig människor liksom öppna ytor. Bosses backe nyttjas av alla skolor och förskolor som sammanlagt har ca 2000 barn. Området bör utvecklas och utökas. Även de rastplatser som finns längs Värmdöleden är mycket uppskattade. Markägarna Markägarna önskar oinskränkt kunna fortsätta med ett aktivt skogsbruk och jordbruk inom området. Natur/kulturintressenterna Dessa grupper vill förbättra informationen om natur och kultur kring leder och stigar. De önskar att öppna ytor förblir öppna för den biologiska mångfaldens skull. Värmdö kommun, mest känd för sitt havsnära läge, har här ett mycket fint sammanhängande skogsområde att visa upp, men området är svåra att hitta till. En bättre skyltning, tillsammans med ett bra foldermaterial, skulle medföra att fler nyinflyttade, turister och andra besökare skulle hitta till och få ta del av Storskogens värden. Häststallen Stallen runt Storskogen önskar kunna bedriva ridning på ca 5 km rundor kring stallen, de önskar även markerade ridleder. Områden med höga naturvärden Områden utanför spår och leder besöks sällan trots mycket höga rekreationsvärden. Genom spridande av information kan förståelsen öka och ge fler besökare. Nora gård kulturlandskap har delvis höga naturvärden och uppskattas av dem som vandrar Värmdöleden. Ingången till den naturstig som finns inom kommunens mark och som går intill en mycket fin nyckelbiotop är dåligt skyltad och mindre känd av flera. Parkeringsmöjligheter i närheten av naturslinga är dock inte så bra och hur detta ska lösas bör ses över i samband med förbättrad information. 3

4

Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 Innehåll... 5 Orientering... 6 Genomförande... 7 Resultat... 8 Förskolor och skolor... 8 Dalstugans förskola... 8 Blåsippans förskola... 8 Layrintens förskola... 9 Torshälls förskola... 9 Viks förskola... 9 Grantomta Montessoriförskola... 10 Grantomta Montessoriskola... 10 Viks skola... 10 Hemmestaskolan åk 6-9... 11 Hemmestaskolan åk 1-5... 11 Hemmesta särskola... 11 Sammanfattning skolornas syn på Storskogen... 12 Markägare... 13 Nora gård... 13 Övriga markägare... 13 Kommunens representanter... 14 Organisationer och intressenter... 15 Resultat från samrådsmöte... 15 Gustavsbergs orienteringsklubb... 16 PRO Gustavsberg/Ingarö... 16 Svenska kyrkan Värmdö församling... 17 Värmdö brukshundklubb... 17 Värmdö MK bilsektionen... 17 Wärmdö ornitologiska förening, Wof... 17 på befintlig infrastruktur... 18 Resultat redovisade i temakartor... 22 Välbesökta områden av skolor och förskolor... 22 Välbesökta områden av allmänhet... 22 Ridstall och huvudsakliga ridområden... 23 Bilaga 1: Karta över välbesökta områden av skolor och förskolor Bilaga 2: Karta över välbesökta områden av allmänhet Bilaga 3: Karta över ridstall och huvudsakliga ridområden 5

Orientering Storskogen är i kommunens översiktsplan benämningen på ett 600 ha stora skogsområde på Värmdölandet i Värmdö kommun. Som kartnamn finns storskogen inom en del av detta stora område. I rapporten används namnet Storskogen för hela området som det redovisas i översiktsplanen. Storskogen är beläget öster om tätortsområdena Hagaberg, Ålstäket, Vik, Torshäll och Hemmesta. Området begränsas i norr av Fagerdalavägen (väg 667) där även Älvsby och Ploglandets industriområde finns och i söder Begränsas Storskogen av Stavsnäsvägen (väg 222) och de tätbebyggda områden Värmdövik och Strömma. Österut finns ingen tydlig definierad gräns men där har rapporten tagit vandringsleden Värmdöleden som utredningsområdets östliga gräns. Inom Storskogen ligger Nora gård med större öppna betes- och jordbruksmarker. I anslutning till Hemmesta centrum ligger Värmdövallen där det finns flera motionsspår var av ett med elbelysning. I närheten av Värmdövallen finns en mindre skid/pulkabacke, Bosses backe. I områdets sydliga och ostliga del passerar Värmdöleden som är en regional vandringsled med flera rastplatser med eldstäder och sittplatser. I anslutning till Värmdöledens östra del finns en iordningställd naturslinga på kommunägd mark. Utredningsområde för natur och rekreation 6

Genomförande Steg 1 Då uppdraget startade togs i samarbete med kommunen fram en arbetsplan för utredningen där planerade kontakter och inventeringar listades. Listan kontrollerades för komplettering och synpunkter med ansvariga tjänstemän inom kommunen Ett fältbesök gjordes så snart som möjligt inom utredningsområdet för att utredaren skulle bilda sig en objektiv bild av området och notera exempelvis brister i kunskapsunderlaget eller annat av särskilt intresse för utredningen. Under fältbesöket togs kontakt med de besökare som rör sig inom området för att få spontana synpunkter från den svårfångade allmänheten. Efter fältbesöket gjordes en avstämning med ansvarig tjänsteman på kommunen inför det fortsatta arbetet. Steg 2 Intervjuer genomfördes med representanter för de viktigaste brukarna av området. Exempel på brukare som kontaktades är: - De privata markägarna - Boendeföreningar i anslutning till Storskogen - Skolor och förskolor - Naturskyddsföreningen - Friluftsfrämjandet - Idrottsföreningar - Orinteringsklubben - Ridföreningar och ridstall - Hembygdsföreningar Kontakterna med intressenterna har skett i 3 steg, först en skriftlig kontakt, sedan telefonsamtal och i de allra flesta fall ett personligt möte. Vissa kontakter har skett genom att bjuda in ett antal intressenter till gemensamt möte. Mottagandet har i samtliga fall varit positivt, och de intervjuade har sett kommunens initiativ till en utredning, där de faktiska nyttjarnas behov och åsikter lyfts fram, som något mycket positivt och uppskattat. Centrala frågor som utredningen skall belysa är: - Hur brukas området idag? - Vilka är de viktigaste brukarna och vad är deras verksamhetsområden? - Vilka viktiga entréer och stråk finns det? - Hur fungerar stignätet? Finns utvecklingsbehov/önskemål? - Finns värden som inte är registrerade i kommunalt material? - Finns konfliktområden och intressekonflikter? - Vilka kända områden med höga naturvärden som finns? - Vilka områden med friluftsvärden finns? I samband med intervjuerna har ett antal fältbesök genomförts. Infrastrukturgenomgång I samband med utredningen har en genomgång av befintlig infrastruktur gjorts, av de bord, bänkar, eldstäder, motionsspår, informationstavlor, vedförråd och dylikt som noterats i fält. 7

Resultat Förskolor och skolor Dalstugans förskola Intervjuade: Tanja Lundin, förskolelärare En förskola med ca 75 barn belägen i villakvarteren i nordöstra Hemmesta. Skolan är relativt ofta ute i skogen. Mest rör man sig i närområdet. Mulleplatsen kallar man ett populärt område NO idrottsplatsen vid Hemmestaskolan där man ofta är och leker. Här finns en varierande natur på lämpligt avstånd. Barr och lövskog, öppna åkrar, en bergshöjd och ett litet kärr. Indianberget är en bergshöjd längs körvägen in mot Storskogen åt SO där man ofta är. Skogsområdet Kvarnbacken alldeles norr om förskolan utnyttjas också här lockar bl a en skrotbil och en gammal husgrund, nog så viktiga inslag för ett barns utveckling. Bosses backe med iordningställda vindskydd och grillplatser är en plats på lite längre avstånd som ändå nyttjas en del. De öppna gräsytorna nedan backen inbjuder till lek och vintertid åker man pulka. Personalen hoppas på att ingen ytterligare bebyggelse tillkommer i närheten. Man vill även att skrotbilen får stå kvar. Ett enkelt grillrör vid mulleplatsen vore också önskvärt så man slipper ta sig ända till Bosses backe om man vill grilla. Blåsippans förskola Intervjuade: Maria Agnell, förskolelärare En förskola med ca 65 barn belägen i villakvarteren i nordöstra Hemmesta, strax söder om Dalstugans förskola. Skolan är ute varje dag och har ett samarbete med friluftsfrämjandet. Personalen är utbildade mulle/knytteledare. Skolan besöker mest området i närskogen vid den sk mulleplatsen som man uppskattar mycket. Man är även ofta kring Bosses backe och grillar. Önskar ett grillrör vid mulleplatsen Välfrekventerat vindskydd nedan Bosses backe 8

Layrintens förskola Intervjuade: Anne Westin Förskolan ligger vid Hemmestaskolan och är ute i skogen flera dagar i veckan. Man har mulleverksamhet. Bosses backe med vindskydd och grillmöjligheter nyttjas ofta. Man går även runt 2,5km spåret ibland. Det kan ofta vara fullt av barn från olika skolor vid Bosses backe och vindskyddet. Torshälls förskola Intervjuade: Karin Hedlund En nybyggd förskola med ca 120 barn i Torshäll med bara några meter till Storskogen och Bosses backe. Skolan är ute väldigt ofta. Man rör sig mycket runt Bosses backe, närmaste halvan av elljusspåret och branten ner mot Bosses backe i SV. Hela tiden utvidgar Uppbyggd mulleplats S Bosses backe man sina områden som man besöker regelbundet. Bland annat längs bäcken söder om Bosses backe. Man har byggt egna mulleplatser i skogen S och N om Bosses backe där man får vara lite för sig själva. Man är vid Indianberget som ligger i skogsområdet Ö Viks skola samt på det branta berget ner mot Ålstäksviken. Ofta ganska fullt vid Bosses backe, grillarna räcker inte till. Viks förskola Intervjuade: Gerd Johnsson Förskolan ligger alldeles öster om Viks skola och har 83 barn. Är ofta ute i skogen. Nyttjar mest området alldeles Ö om skolan. Bosses backe är också populär. Det är ofta fullt vid Bosses backe. Man uppskattar framför allt att ängen hålls öppen och den sittgruppen som finns på ängen ute i solen. 9

Grantomta Montessoriförskola Intervjuade: Mia korsbäck Skolan är en Montessoriförskola med 60-70 barn. Är mycket ute i naturen. Har en knytteverksamhet. Man rör sig ofta i skogsområdet Ö om Viks skola, det sk Indianberget samt på det branta berget ner mot Ålstäksviken. Bosses backe och framförallt ängen nedanför är populär. Gångvägen mot Hemmesta uppskattas men här rör sig en hel del mopeder. Fler grillplatser/vindskydd vore önskvärt vid Bosses backe. Grantomta Montessoriskola Intervjuade: Mia Korsbäck En Montessorigrundskola till åk5. ca 100 elever. Har mulleverksamhet. Är mycket i naturen bl a på friluftsdagar och regelbundet i veckorna. Nu i vår har man tema natur och är därför extra mycket ute. Man rör sig ofta i skogsområdet Ö om Viks skola, det sk Indianberget samt på det branta berget ner mot Ålstäksviken. Bosses backe och framförallt ängen nedanför är populär. Hela området inom 2,5 km spåret nyttjas. Gångvägen mot Hemmesta uppskattas men här rör sig en hel del mopeder. Fler grillplatser/vindskydd vore önskvärt vid Bosses backe. Viks skola Intervjuade: Martin Johansson, idrottslärare, Kristin Ifver, hälsopedagog fritids, Åsa Fagerstedt, mellanstadielärare. En grundskola med ca 400 elever. Använder oftast området öster om förskolan till bl a orientering. Även Bosses backe och ängen till olika typer av spel och lek. Man springer ofta 2,5 km spåret och finns det snö åker man skidor. Några gånger per år bussas barnen till Värmdövik och vandrar Värmdöleden tillbaka. Varje klass skall vandra hela Värmdöleden någon gång. Man har även t ex biologiundervisning ute kring Bosses backe ibland. Elljusspåret borde få ett bättre underlag, det är ganska blött och en hel del sten och rötter. 10

Hemmestaskolan åk 6-9 Intervjuade: Patrik Dahlberg En grundskola centralt i Hemmesta med ca 450 elever belägen nära idrottsplatsen och Storskogen. Skolan är ofta ute i skogen, området österut tills elljusspårets slut här har man ofta orientering. Man vandrar regelbundet delar av Värmdöleden. Nya gångvägen mot Hagaberg är jättebra. Vore önskvärt med elljus även på de längre spåren. Hemmestaskolan åk 1-5 Intervjuade: Håkan Törnudd En grundskola med ca 400 elever för åk 1-5. Mulleplatsen NO om idrottsplatsen är favorittillhållet för lek och vistelse i naturen. Man nyttjar 2,5 km spåret och Bosses backe med grillmöjligheter och vindskydd. Innanför elljusspåret har man gjort iordning naturrutor för biologiundervisningen. Det vore bra med en grillplats vid mulleplatsen ner mot åkerkanten i SO. Hemmesta särskola Intervjuade: Maria Falchi Skolan är en särskola i anslutning till Hemmestaskolan. Man använder mulleplatsen NO idrottsplatsen, elljusspåret och Bosses backe. Det är bra med hårdgjorda gångvägar och sittbänkarna vid Bosses backe för de rullstolsbundna eleverna. Ny gångväg och sittgrupp nedan Torshälls förskola. Bra för de äldre och andra grupper som har svårt att gå samt för barnvagnspromenaden 11

Sammanfattning skolornas syn på Storskogen Sammanfattningsvis kan konstateras att områdena i direkt anslutning till skolorna är viktigast. Man hinner inte så långt på ordinarie lektionstid, däremot kan cirklarna vidgas under friluftsdagar o d. Förskolebarnen hinner ofta inte ta sig så långt som de äldre. Man dras gärna till iordningställda platser som Bosses backe för att ha tillgång till grillar och vindskydd och öppna gräsytor till lek och spel. Även kuperad skogsterräng med varierad natur lockar om den ligger nära skolan. Med bättre information om naturområdena lite längre bort borde mer av t ex biologiundervisningen kunna förläggas utomhus. De naturupplevelser man får i den närmaste skogsdungen är ofta en följd av att det finns större skogar i anslutning till det aktuella skogspartiet. De flesta av dagmammorna rör sig liksom skolorna en hel del i närområdena, främst längs med gångvägar och elljusspåret. Värmdöleden är ofta för blöt för att ta sig fram med barnvagn. Motionsspåren används en hel del, fördelen är att det är rundslingor. Spåren uppfattas dock som dåligt underhållna, det är blött och underlaget ojämnt. Höstdag vid Svartträsket 12

Markägare Nora gård Intervjuade: Anders Karlsson, markägare. En boende hästägare vid Nora gård Anders är markägare och bor på Nora gård. Nora gård har ca 25 stallplatser. Han bevarar det öppna landskapet genom varsam röjning utmed de öppna betes- och odlingsytorna. Gårdens ridande rör sig på stignät i ett område på ca 1x1 km med Nora gård i centrum. Det rör sig en del vandrare på vägar och stigar nära Nora gård men inte så många. Under höstarna är här en del svampplockare men få bärplockare i markerna. En del cyklar hit bl a från Hemmesta via körvägen förbi Kvarnkärret. Anders ogillar placeringen av naturslingan. Den för med sig ovälkommen biltrafik förbi Nora gård. Han föreslår en P-plats söder om naturslingan samt att kommunen i sitt informationsmaterial talar om att vägen förbi Nora ej skall användas. Anders är rädd att ett naturreservat kommer att bildas och att detta skall hindra honom från att bedriva ett skogsbruk som är viktigt för att gården Vacker kulturmiljö kring Nora gård skall gå att driva. En boende i området ansåg att skogen brukas för hårt, stora hyggesområden och sönderkörd mark. Konflikter Det uppkommer ofta konflikter när ridande möter 4-hjulingar i skogen. Ibland kommer hela karavaner hit med 4-hjulingar på släpkärror. Övriga markägare Övriga markägare i området vill inte låta sig intervjuas. Peabs representant var dock med i ett initialt möte för att informera sig. Det är markägarna som satt gränsen för rapportens utredningsområde vid Noravägen. Skogsområdet öster därom fram till landsvägen ingår i utredningen enbart med Värmdöleden och naturslingan. 13

Kommunens representanter Samtliga kommunrepresentanter vars ansvarsområde berörs av utredningen på något vis har informerats skriftligt samt även inbjudits att deltaga i ett möte. Ytterligare kontakter har därefter tagits med en del av kommunens representanter. : Gitte Klingspor, Tomas Johansson, ansvarig för Värmdövallen och motionsspåren. Beklagar att inte något avtal med markägarna finns rörande motionsspåren. Detta beror på gamla konflikter med föregående ägare och har medfört att underhållet inte utförts så som man önskar. Nytt underlag behövs liksom dränering bitvis. Skyltningen är bristfällig. Leif Eriksson, Värmdö tekniska förvaltning, underhållsansvarig för skog och leder. Tycker naturslingan ligger i ett fint variationsrikt område men det är svårt att ta sig dit. Medveten om att märkningen är dålig samt att vissa informationsskyltar är i dåligt skick. Området skall utvecklas till naturskog. Frågeprogram till slingan har tidigare funnits för skolorna. Önskar mer anslag till underhåll av lederna. Spångning och dränering behövs längs delar av Värmdöleden. Avtal med Vacker rastplats längs naturslingan markägarna saknas kring Vämdöleden. Skogsskötseln på kommunens mark har en tydlig naturvårdsinriktning. Man använder t ex häst på vissa platser för att undvika körskador i terrängen. Längs Värmdöleden norr om Korsmosjön, ett av alla de vackra naturscenerier området har att erbjuda 14

Organisationer och intressenter Resultat från samrådsmöte Vid ett gemensamt möte samlades ett antal organisationer och intressenter. Efter mötet har även en del ytterligare kontakter med de deltagande representanterna skett. Intervjuade: Eva Bergström, Vision häst Julia Hanssen, Stallkraft Diana Zetterberg Rogers, SNF Värmdö Hans Eriksson, SNF Värmdö Leif Rinman, Friluftsfrämjandet Värmdö Hans G Nilsson, Friluftsfrämjandet Värmdö Olle Olsson, Strömma hembygdsförening Lennart Harderud, Värmdö IF Sture Nordlöf, Värmdö skidor Harry Hammarberg, Värmdö skidor Hans Bjerkell, Vik Furuviks vägförening Fritz Mannich, Vik Furuviks vägförening Leif Andersson, Värmdöviks vägförening Birgitta Andersson, Värmdöviks vägförening En hel del ridning sker i området. I första hand är det ridande från de kringliggande stallen. Sällan kommer utomstående hit för att rida. Ridning sker företrädelsevis längs stigar och körvägar i hela området men med en klar koncentration på rundslingor på ca 5km kring respektive stall. Följande stall finns i området: Nora gård, 3 stall 25 hästar Ploglandet, 4 hästar Hemmesta gård, 5 hästar Vik Näverängen, 10 hästar Viks gård, 3 hästar Strömma, 3 stall 10 hästar Skidklubben spårar upp skidspår längs motionsspåren när snötillgången tillåter. Speciellt 5- km spåret är bra för spårning vintertid. Man har årliga arbetsdagar när man röjer och ser över spåren. SNF och friluftsfrämjandet rör sig mycket i området. De hjälper även till med underhåll av Värmdöleden. Varje höst är det Värmdöledens dag med vandringar på leden. Många olika organisationer även från annat håll nyttjar Värmdöleden flitigt bl a vandrareföreningar och scouter. Hembygdsföreningen har vandringar och tittar på gamla torp mm. De ridande skulle vilja ha markerade ridleder i området. Värmdö IF skulle vilja få åkern öster om fotbollsplanerna i Hemmesta som gräsplaner för olika spel och aktiviteter. Motionsspåren har dåligt underlag, det är ganska blött och ojämnt. SNF har tidigare haft slåtterdagar för att hålla gräsytorna sydväst vargstenarna öppna. Man har slutat nu då det varit problem att ta sig till ängarna med bil. SNF har en önskan om att sätta upp informationstavlor längs med Värmdöleden sträckan Sågen Vargstenarna. Här vill man informera om odlingslandskapet 15

och om gamla torp längs sträckan. Man tycker det är trist att Värmdöleden går genom bostadsområdet Värmdövik och vill att leden skall gå runt området längs den gamla sträckningen. Vidare anser SNF att kommunen borde ta ett huvudansvar för Värmdöleden. Samtliga på mötet uppskattar skogen och hoppas att ingen ytterligare utvidgning av bebyggelsen sker samt att skogen kommer att skötas på ett varsamt sätt. Konflikter Hästarna rider sönder stigar, även motionsspåren och Värmdöleden. Mindre konflikter ner mot Strömma. Värmdö IF och skidklubben har inga skriftliga avtal om motionsspåren med markägarna. Det har varit groll med förre ägaren. Problem finns på flera håll i området med motorkrosscyklar samt 4-hjulingar. Man kör sönder marken och förstör både motionsspår och vandringsleder. Gustavsbergs orienteringsklubb Intervjuade: Per Öhlund Orienteringsklubben har en omfattande tränings/tävlingsverksamhet som de bedriver på hela Värmdölandet. Tävlingar förläggs oftast i området öster om Nora. Klubben tränar organiserat i Storskogen vid ca 6-8 tillfällen per år. Man rör sig i hela området med start från Hemmesta, Strömma eller Sågen. Området närmast Hemmesta används minst för kontroller då här rör sig ganska mycket folk. Många medlemmar löptränar dock regelbundet i terrängen, företrädelsevis då motionsspåren och närområdet kring Hemmesta IP. Orienterarna gillar stora sammanhållna skogsområden som detta. Man föredrar varierad terräng men ogillar kalhyggen. PRO Gustavsberg/Ingarö Intervjuade: Anders Runwall Varje torsdag har man pensionärsvandringar i området. Man startar oftast vid Hemmesta fotbollsplan och vandrar runt elljusspåret. Det är viktigt med trygghet för de äldre. I elljusspåret rör det sig en hel del människor och det skapar trygghet. Man är i behov av belysning och ett hårt underlag underlättar för äldre som har svårt att gå. Konflikter Det förekommer en del busåkning med mopeder som anses störande samt även ridning på gångstigar och längs motionsspåren. 16

Svenska kyrkan Värmdö församling Intervjuade: Jenny Holmberg, Diakon ansvarig för stavgång. Kyrkan har organiserade vandringar med start från Hemmesta idrottsplats. Man går idag uteslutande längs elljusspåret. Funderingar finns att utvidga området och välja andra sträckor. Många är dock äldre och behöver bra underlag. Om man väljer bussresa till och från vandringarna kan Värmdöleden vara ett bra alternativ. Man upplever motionsspåret som bitvis blött och illa skött. Värmdö brukshundklubb Intervjuade: Mats Johansson Klubben bedriver idag ingen verksamhet i området men när frågan ställdes så kanske de får upp ögonen för området. Värmdö MK bilsektionen Intervjuade: Jan Liljegren Motorklubben vill köra vintertävlingar på vägen Nora gård ner till Andra kärret. Man ansökte om detta inför vintern 2008 och fick ansökan beviljad. Då snön uteblev denna vinter kördes aldrig tävlingen. Man hoppas på kommande vintrar. I tävlingen som önskas genomföras en gång varje vinter deltar ca 30 bilar. Konflikter Man har inte identifierat några konflikter kring detta arrangemang vare sig med markägare eller allmänhet. Wärmdö ornitologiska förening, Wof Intervjuade: Tom Arnbom Wof bedriver ingen organiserad verksamhet i området, men flera medlemmar är aktiva. Det mest intressanta området är Hemmesta sjöäng samt Holmängen söder om Fagerdalavägen. Man för diskussioner med kommun om att dämma och bedriva bete här för att få området ännu attraktivare som fågellokal. En nyanlagd cykelbana har i viss mån försvårat för dessa planer. Wof stöder även de idéer som finns att anlägga en kulturstig söder om sjöängen där det finns intressanta kulturlämningar bl a i form av gamla kvarnar. Wof har vidare önskemål att de öppna markerna söder om sjöängen ner mot Eriksberg betas och på så vis hålls öppna för att gynna den biologiska mångfalden. 17

på befintlig infrastruktur Värmdöleden: Leden är välmarkerad, kartor finns uppsatta på några platser längs leden. I foldern om Värmdöleden finns information om intressanta platser längs vägen. Denna sida finns anslagen på några ställen längs leden. Leden var extremt blöt denna vinter och vår så behovet av ytterligare spångning är svårbedömt. Ännu mer info om intressanta platser och om naturen skulle höja värdet på leden och göra den än attraktivare som besöksmål. Vindskyddet vid Rosendal är i uruselt skick, se vidare nedan. Förslag i punktform: * Sätt upp fler tavlor med kartor och information * Sätt upp objektsskyltar med info vid intressanta platser * Sätt upp låda med foldern vid viktiga startpunkter Vindskydd vid Rosendal: Vindskyddet är mycket slitet och är därför i obrukbart skick. Här ser skräpigt och fult ut. Denna del av Värmdöleden behöver en rastplats så förslaget är att ett vindskydd, Skogssällskapets modell, med tillhörande grillrör, halvgaller och sittstockar placeras här och att nuvarande vindskydd tas bort. Förslag i punktform: * Nuvarande vindskydd tas bort Vindskydd Rosendal längs Värmdöleden * Vindskydd, Skogssällskapets modell byggs * Grillrör, halvgaller och sittstockar görs i ordning 18

Motionsspåren: Motionsspåren används flitigt av såväl motionärer som andra grupper Skolorna nyttjar spåren ofta. Under den mörka delen av året gör belysningen att bl a pensionärer gärna går 2,5 km spåret. Spåren är tyvärr ganska blöta och ojämna, de borde dräneras och få ny beläggning. Bättre märkning av de längre slingorna erfordras. Spårtavla borde sättas upp vid Hemmesta IP som är den naturliga startpunkten för slingorna. Motionsspåren består av elljusspår 2,5 km samt spår på 5 km, 6,5 km och 7,5 km. Förslag i punktform: Bristfällig spårinformation vid Hemmesta IP * Se över beläggning, dränera där det erfordras * Sätt upp enkel spårinformation och karta vid Hemmesta IP * Bättre markering av slingorna * Sätt upp några enkla sittbänkar längs spåren Naturstigen: Stigen är dåligt markerad och skyltad. Pil från Noravägen saknas men finns strax söder längs vägen där Värmdöleden går. Informationen på skyltarna är informativ och intressant. En del av skyltarna är slitna och behöver bytas ut. Bord, bänkar och grillplatser är bra placerade. Information om naturstigen borde gå ut till alla skolor i området. I informationsmaterial skall anges att man ej tar sig dit med bil, ev. kunde P-plats iordningställas i söder. Förslag i punktform: * Se till att informationstavlorna längs leden är i bra skick * Markera och skylta slingan bättre * Se till att information om den når ut till områdets skolor * Undersök ev. P-plats från besökare söderifrån Välordnad vacker rastplats längs naturslingan 19

Bosses backe med viddskydd/grillplats samt ängen omkring: Detta är områdets i särklass mest frekventerade plats. Hit kommer i stort sett alla områdets skolor. Det är lätt att ta sig hit även för äldre och för de med funktionshinder. Vid samtal med lärarna har det kommit fram önskemål om fler bänkar och grillplatser. Tills nu under hösten 2008 har här i skogsbacken funnits ett slitet vindskydd med en grillplats och sittstockar samt ett bänkbord Vindskyddet har nu brunnit och är helt förstört liksom bordet. Platsen behöver städas upp efter branden. Ute på ängen finns bänkar med bord vara en under tak samt en nyrustad öppen grillplats i bra skick. Platsen borde kompletteras med ytterligare sittgrupper, gärna tillgänglighetsanpassade och gärna med ett grillhus, förslagsvis Skogssällskapets modell. Ett nytt vindskydd med grillplats och sittstockar föreslås byggas upp. Viktigt är att sittgrupper placeras i utkanten av ängen så den hålls fri för aktiviteter. Viktigt är också att tillse att de öppna markerna inte växer igen Förslag i punktform: * Sätt upp två tillgänglighetsanpassade sittgrupper av Skogssällskapets modell på ängen * Bygg nytt vindskydd, Skogssällskapets modell i skogskanten * Gräv ner grillrör med halvgaller och sittstockar framför vindskyddet * Bygg ett öppet grillhus, Skogssällskapets modell i kanten av ängen Bosses Backe, mycket flitigt använd Nedbränt vindskydd 20

Mulleplatsen: Detta lilla skogsparti NO Hemmesta IP nyttjas flitigt av såväl skolor som förskolor. Området är kuperat, variationsrikt och beläget nära skolorna. Under dagtid är här nästan jämt barn som leker. Här borde man med enkla, billiga, medel hjälpa till och underlätta för skolorna. Ett enkelt grillrör i form av betongrör med halvgaller skulle komma till stor glädje här. Föreslår vidare att ett antal slanor läggs hit så barnen kan bygga enkla kojor. Förslag i punktform: * Gräv ned ett eller flera grillrör med halvgaller till grillning * Kör hit ett antal slanor så barnen kan bygga enkla kojor Mulleplatsen, här skulle grillrören kunna placeras Vindskydd längs östra delen (öster om Nora gård) av Värmdöleden Vindskydden är i bra skick och vackert placerade. Vindskydd vid Gärdesträsket 21

Resultat redovisade i temakartor Viktiga portar in till Storskogen är genom Torshäll, Värmdövallen, Hemmesta vägskäl, Ploglandet, Sågen, Strömma och Värmdövik. Alla ingångarna kan man nå via buss. De bästa möjligheterna till bilparkering är vid Hemmesta centrum, Hemmesta vägskäl och Sågen. I det fall informationsfolder och kartor tas fram bör parkeringsmöjligheter ses över. Välbesökta områden av skolor och förskolor Kartan visar att det är sju stycken mindre skogar/skogsbackar i västra delen av Storskogen som är mycket viktiga for skolornas dagliga verksamhet. Områdena Kvarnbacken, Marbackarna och Bosses backe är namn som är knutna till traditionella kartnamn. Mulleskogen, utsiktsberget och två olika indianberg är områden som fått namn av skolorna. Alla områdena ligger inom 500 meters radie från en skola eller förskola. Området runt Värmdövallens eljjuspår är ett område som är välbesökt men används inte lika ofta av förskolorna. Värmdöleden, en regionalt viktig vandringsled som används av skolor och förskolor under friluftsdagar. Leden passerar intill Bosses backe och är lätt att ta sig till. Karta över välbesökta områden av skolor och förskolor 22

Välbesökta områden av allmänhet De mest välbesökta områdena är längs motionsspår, värmdöleden, skogsbilvägar och olika lättillgängliga stigar. Det finns möjlighet till kortare rundor i olika delar av Storskogen. Delar av Värmdöleden passerar genom Stoskogen och det finns möjlighet att ta buss till hållplats längs Fagerdalavägen (väg 667) och sedan vandra längs leden för att ta bussen tillbaka vid Stavsnäsvägen (väg 222). Området runt Nora gård uppskattas för dess fina kulturlandskap. Det är få som går utanför de anvisade lederna och stigar och få känner till mindre områden med höga natur- och rekreationsvärden som ligger utanför stigar. Karta över välbesökta områden av allmänhet 23

Ridstall och huvudsakliga ridområden Det finns sex stall utspridda längs utkanten av storskogen. Ridning sker framför allt i 5 km rundor runt stallen. Detta illustreras i kartan med zoner med 500 meters radie runt stallen. Det förekommer att även längre ridturer tas. Utredningen har inte kunnat peka ut någon specifik ridväg. Ridning bör inte förekomma på de viktigaste vandringsvägarna. Utredningen ser att det finns områden som inte nyttjas så mycket av allmänhet och där det bör i samråd med markägarna kunna anläggas längre ridvägar. Karta över ridstall och huvudsakliga ridområden 24