Omsorgs- och socialförvaltningen Datum Upprättad: 2011-09-07 Ändrad: Regelverk för Lex Sarah, rapport, utredning, åtgärder och anmälan till Socialstyrelsen inom Ljusdals kommuns äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg. Detta regelverk är upprättat i överensstämmelse med SOSFS 2011:5, föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av 14 kap. 2 SoL och 24a LSS, gällande från 1 juli 2011. Vidare hänvisas till Socialstyrelsens Meddelandeblad 2011:4 och den handbok för Lex Sarah som samma myndighet nu tar fram. Se även SOSFS 2011:9 Ledningssysten för kvalitet inom socialtjänsten. Innehåll: Del 1: Om lagen och hur vi arbetar med den Vad säger lagen om missförhållanden eller misstänkta missförhållanden inom socialtjänstens verksamheter? Vad säger lagen om skyldigheten att rapportera missförhållanden eller misstänkta missförhållanden? Vem omfattas av denna skyldighet? Vad menas med missförhållanden? Del 2: Våra rutiner för rapportering enligt Lex Sarah Hur görs en rapport om missförhållande? Hur görs utredningen efter en rapport? Hur beslutas om åtgärder med anledning av rapport och utredning? Hur skall kunder och deras anhöriga ges stöd om de drabbats av missförhållanden? Vad gäller särskilt om utredning och dokumentation av missförhållanden? Vad gäller om rapportering till Länsstyrelsen om anmälningar och åtgärder? Hur gäller ovanstående inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom äldreoch handikappomsorg? Vem ansvarar för utredning? Del 3: Våra rutiner för information till personal, berörda, kunder och anhöriga Allmänt om lagen och rapporteringsskyldigheten Hur informeras berörd personal om lagen och dess innebörd? Hur informeras Omsorgsnämnden och förvaltningsledningen om lagen och dess innebörd? I ett enskilt ärende Hur informeras berörd/a kund/er och ev. anhöriga om anmälan och utredning? Hur informeras berörd personal om anmälan och utredning Hur informeras Omsorgsnämnd och förvaltningsledning om anmälningar, utredningar och åtgärder? Vad gäller rapportering till tillsynsmyndigheten Socialstyrelsen? Postadress Telefon 0651-180 00 Bankgiro Postgiro E-post: 827 80 Ljusdal Telefax 0651-183 77 991-2569 3 23 33-7 kommun@ljusdal.se
Del 1: Om lagen och hur vi arbetar med den Vad säger lagen om missförhållanden eller misstänkta missförhållanden inom socialtjänstens verksamheter? Kommunens socialtjänst är: - Skyldig att rapportera och utreda samt avhjälpa och undanröja missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. - Skyldig att till Socialstyrelsen anmäla allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden. Vad säger lagen om skyldigheten att rapportera missförhållanden eller misstänkta missförhållanden? I Lex Sarah står att var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Från 2011-07-01 gäller lagen även verksamhet inom Individ- och familjeomsorgen och då även verksamhet enligt LVU och LVM. Lagen innebär att anställda, (även elever, praktikanter och andra som är verksamma i den aktuella verksamheten omfattas av rapporteringsskyldigheten, se nedan). Den anställde behöver inte (nytt jämfört med tidigare regler!) bedöma om det är ett allvarligt missförhållande eller inte. Inte heller behöver det vara konstaterat, det kan vara en misstanke om ett missförhållande. Vem omfattas av denna skyldighet? De som räknas som verksamma inom omsorger är personer som utför uppgifter inom den aktuella verksamheten i egenskap av 1. anställd 2. uppdragstagare 3. praktikant eller motsvarande under utbildning 4. deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Vad menas med missförhållanden? Med missförhållanden som skall rapporteras avses såväl aktiva handlingar som försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Missförhållanden kan vara: 1. Övergrepp som utgör hot mot den enskildes liv, hälsa välmående eller säkerhet kan vara: - Fysiska, t.ex. slag, nypningar, hårdhänt hantering. - Psykiska, t.ex. hot, bestraffning, trakasserier, skrämsel och kränkande tilltal. - Sexuella, t.ex. kränkande sexuell beröring, sexuella anspelningar eller uppenbart brottsliga handlingar som sexuellt ofredande eller våldtäkt. - Ekonomiska, t.ex. stöld av pengar eller ägodelar, utpressning eller förskingring. 2. Bristande bemötande av den äldre eller funktionshindrade som inte utgår från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet.
3. Bristande omvårdnad, vilket kan vara omvårdnad som ges på ett kränkande, hälsofarligt eller oskickligt sätt, utebliven nödvändig omvårdnad, bristande tillsyn, mm. 4. Upprepade mindre brister i omvårdnad eller bemötande som var för sig är av mindre allvarlig art, men som sammantaget utgör ett allvarligt åsidosättande av krav på respekt för integritet, trygghet och värdighet. Del 2: Våra rutiner för rapportering enligt Lex Sarah Hur görs en rapport om missförhållande? Rapport görs av den som får kännedom om ett missförhållande till den som närmast är ansvarig för ledningen av den verksamhet som berörs (enhetschef). Rapport kan om den närmast ansvariga chefen själv berörs av händelsen göras till högre chef eller till den som ansvarar för utredning av händelser, se nedan. Rapport kan göras skriftligt eller muntligt och kan vara anonym. Chef som tar emot rapport skall senast påföljande dag till utredaren inlämna en skriftlig dokumentation av rapporten och de aktuella händelser som ligger till grund för den. Rapporten görs lämpligen på den blankett som finns för detta ändamål. Beskrivning av aktuella händelser kan vid behov göras på bilaga. Rapporten diarieförs som sekretessbelagd handling av utredaren. Utredaren svarar för dokumentation av rapport och utredning. Händelser som är, eller bedöms kunna vara brottsliga handlingar, t.ex. stöld, misshandel, våldtäkt, etc. skall alltid omedelbart polisanmälas av den som tar emot anmälan om händelsen. Polisanmälan kan (Också) göras av den drabbade men kan oberoende av om detta görs, göras av oss som arbets- eller uppdragsgivare. Hur görs utredningen efter en rapport om missförhållande? Utredaren upprättar en särskild handling för fortlöpande dokumentation av de olika steg och aktiviteter som ingår i utredningen, även informella samtal, telefonkontakter etc. som har betydelse för helheten. Utredarens dokument förvaras i särskild pärm i arkivet. Utredaren delger berörda personer tillämpliga delar av dokumentation och utredning, det kan gälla berörd kund och anhörig eller god man, berörd personal och ansvarig/a chef/er. En anställd (eller grupp) som i en anmälan utpekas ha begått handlingar eller försummelser som ligger till grund för anmälan skall ges tillfälle att yttra sig över de beskrivna händelserna och ge sin bild av det skedda. Utredningen avslutas med en bedömning som innehåller utredarens uppfattning om det skedda och rekommendationer om åtgärder och ev. påföljd. Utredningen ska också ta upp om liknande händelser tidigare inträffat samt risken för att händelser av liknande slag skall hända igen. Om utredaren som normalt ansvarar för utredning av anmälningar själv berörs av anmälan eller av andra skäl kan uppfattas som jävig skall förvaltningsledningen utse annan person att ansvara för utredningen.
Hur beslutas om åtgärder med anledning av anmälan och utredning? Åtgärder med anledning av en utredning enligt Lex Sarah kan delas upp i omedelbara, kortsiktiga och långsiktiga eller förebyggande. För de omedelbara och kortsiktiga åtgärderna ansvarar berörd verksamhetschef, enhetschef ska således omgående informera denne för beslut. Omedelbara, kortsiktiga och långsiktiga planerade åtgärder rapporteras på särskild blankett till utredaren för att ingå i dokumentationen av de aktuella händelserna. Beslut om mer allvarliga omedelbara åtgärder såsom avstängning med eller utan lön skall fattas av närmast högre chef i samverkan med arbetsrättsligt sakkunnig (personalsekreterare). Långsiktiga eller förebyggande åtgärder beslutas av verksamhetschef i samråd med socialchef, eftersom dessa åtgärder kan få prejudicerande, policyskapande verkan. Beslutade åtgärder även de långsiktiga - måste rapporteras till utredaren för att ingå i dokumentationen av händelserna. Utredaren kan också följa upp beslutade åtgärder för att se hur dessa har genomförts. Hur skall kunder och deras anhöriga ges stöd om de drabbats av missförhållanden? Med hänsyn till hur allvarlig händelsen eller missförhållandet i det enskilda fallet är skall de drabbade erbjudas stöd och möjlighet att samtala med ansvariga om det inträffade. Motsvarande kan i många fall också gälla berörd personal. Vad gäller särskilt om utredning och dokumentation av rapporterade händelser? Senast dagen efter en rapporten tagits emot skall utredning inledas. Utredningen skall genomföras skyndsamt. Dokumentationen i ärendet skall visa: 1. Vad det rapporterade missförhållandet bestod i. 2. När den muntliga eller skriftliga rapporten togs emot. 3. Vem som lämnat rapporten (om den inte gjordes anonymt) 4. När och hur missförhållandet upptäcktes. 5. Vad som framkommit genom utredningen. 6. Vilket beslut utredningen avslutades med. 7. Vilka åtgärder som vidtogs med anledning av rapporten. 8. När (år, månad, dag och om nödvändigt klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs. Av varje handling som upprättas under utredningen skall framgå: 1. Nar handlingen upprättades. 2. Varifrån uppgifterna kommer. 3. Vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar. 4. Vem som har upprättat handlingen. Nämnden skall dokumentera vilka åtgärder som vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. Anmälan, utredning och tillhörande handlingar skall arkiveras i särskild ordning. Notering om anmälan med diarienummer skall göras i personakt.
Vad gäller om rapportering till Socialstyrelsen om anmälningar och åtgärder? Nämnden är skyldig att anmäla alla fall då ett allvarligt missförhållande visats sig föreligga eller då påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande förelegat till Socialstyrelsen oavsett om det kunnat åtgärdas eller inte. Hur gäller ovanstående inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom äldreomsorg, handikappomsorg eller individ- och familjeomsorg? Samma regler gäller inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som i kommunal verksamhet. Den beslutande nämnden som gett den enskilda verksamheten uppdrag att utföra insatser hos äldre eller funktionshindrade, eller andra uppdrag t.ex. enligt LVU eller LVM, skall informeras både då anmälan gjorts och då utredning avslutats. Med omsorgsnämndens uppdrag till enskild utförare följer också ett ansvar att informera utföraren om sina skyldigheter enligt denna lag. Vem ansvarar för utredning? En anställd vid förvaltningen som anges nedan ansvarar för utredningar av anmälningar enligt dessa paragrafer. Om denna person berörs av anmälan eller av andra skäl kan anses jävig beslutar förvaltningsledningen om annan utredare. Del 3: Rutiner avseende information till personal, berörda, kunder och anhöriga Allmänt om lagen: Hur informeras berörd personal om lagen och dess innebörd? All personal och alla övriga som omfattas av anmälningsplikten enligt ovan skall återkommande få information om lagstiftningen och dess innebörd. Särskild uppmärksamhet skall riktas på information till nyanställda och vikarier. Alla i ledningsfunktioner skall vara väl insatta i lagstiftningen och dess tillämpning liksom om våra rutiner kring den. Informationen bör ges fortlöpande, dock minst en gång per år. Hur informeras Omsorgsnämnden och förvaltningsledningen om lagen och dess innebörd? Generellt om lagen Omsorgsnämnden och förvaltningsledningen skall ha samma information som alla anställda om lagen och våra rutiner kring den. Omsorgsnämnden fastställer dessa rutiner och bör uppdatera dem årligen eller vid behov. Omsorgsnämnden och förvaltningsledningen informeras vidare om de ärenden där ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande påvisats. Dessa ärenden skall anmälas vidare till Socialstyrelsen. I ett enskilt ärende: Förvaltningsledning (berörda) och Omsorgsnämnd ska informeras både om mottagna rapporter samt om resultat av utredningar och beslutade åtgärder. Hur informeras berörd/a kund/er och ev. anhöriga om anmälan och utredning?
Ansvarig chef som tagit emot eller gjort rapport ansvarar för att ge en första information till berörda kunder och deras anhöriga samt till berörd personal. Vid allvarligare händelser ska högre chef medverka i detta. Under utredning ansvarar utredaren för att informera berörda kunder och anhöriga om utredningens förlopp. Efter beslut om åtgärder informerar den som beslutat om dessa de berörda. Det skadar förtroendet för vår verksamhet om informationen till berörda och anhöriga är bristfällig! Hur informeras berörd personal om rapport och utredning Ansvarig chef som tagit emot eller gjort rapport ansvarar för att ge en första information till berörd personal och eventuellt fackliga företrädare. Utredaren kan efter överenskommelse om detta också delta i informationen till personal. Vid händelser som berör en enskild anställd måste ansvarig chef överväga hur och om vad övrig personal informeras. Information som ges muntligt skall dokumenteras vad gäller deltagare, tidpunkt och innehåll. Hur informeras Omsorgsnämnd och förvaltningsledning om anmälningar, utredningar och åtgärder? Omsorgsnämnden skall informeras om varje rapport så snart det är möjligt efter att den inlämnats. Omsorgsnämnden skall också informeras om utredningens slutsatser och genomförda och planerade åtgärder i samtliga fall. Utöver detta ska omsorgsnämnden också få information om den rapportering av Lex Sarahärenden som görs till Socialstyrelsen och som nu gäller alla anmälningar där ett allvarligt missförhållande visats sig föreligga. Vad gäller rapportering till tillsynsmyndigheten Socialstyrelsen? Om en utredning av anmälan om misstänkt allvarligt missförhållande visar att det förlegat ett sådant skall händelsen eller förhållandet rapporteras till Socialstyrelsen. Detta gäller oavsett om förhållandet kunnat åtgärdas eller inte.