OLOV ERIKSSON PETER TJERNSTRÖM JESPER HELLQVIST KÄRNVAPEN

OLOV ERIKSSON PETER TJERNSTRÖM JESPER HELLQVIST KÄRNVAPEN

U M E Å U N I V E R S I T E T K Ä R N V A P E N The human animal and his emotions change not much from age to age. He must change now or he faces absolute and complete destruction and maybe the insect age or an atmosphereless planet will succeed him. Harry S. Truman USA:s president 1945-1953 Den 22 november 2009 inledde Iran en jättelik militärövning på en yta större än Sveriges. Den iranske luftvärnschefen brigadgeneral Ahmad Mighani, ansvarig för övningen, sa att den är tänkt att samträna olika förband för att bättre kunna skydda Irans kärnanläggningar mot varje tänkbar attack. Detta ska sättas in i sambandet att både USA och Israel ser det som en möjlighet att militärt attackera Iranska kärnanläggningar om inte Iran accepterar västvärldens krav på kontroll och insyn i Irans kärnenergiprogram. FN:s säkerhetsråd har upprepade gånger krävt att Iran ska sluta anrika uran, men inget har hänt. Nästa steg kan bli skärpta sanktioner. Det är en åtgärd som både Ryssland och IAEA:S chef Mohamed ElBaradei motsätter sig. De menar på att ytterligare sanktioner bara leder mot en skarpare konflikt och längre ifrån en överenskommelse. ElBaradei poängterar att sanktioner mot ett helt land framförallt drabbar Irans befolkning. Situationen är idag sådan att Iran misstänks av västvärlden och FN för att i hemlighet försöka tillverka Kärnvapen, något som de bestämt förnekar. FN:s säkerhetsråd försöker med hot och sanktioner att påverka Iran, men Iran vill inte lyssna på det örat. De framhåller att de bara försöker utveckla civil kärnenergi och att de har lika stor rätt till det som alla andra. Kärnvapnet har haft stor betydelse för mänskligt liv och internationell politik i över 60 år och det är rimligt anta det kommer att fortsätta så. Vi vill med det här läromedlet om kärnvapen ge möjligheter till dig som läser att utveckla dina kunskaper om kärnvapnets roll i världen. Läromedlet består av tre teman, Kalla kriget, Hotet mot mänskligheten och Nedrustning. Dessa teman är tänkta att ge en bred förståelse för ämnet och inspirera till vidare läsning. Fokus ligger vid att du som läsare ska utveckla dina kunskaper om samhällsvetenskapliga teorier, begrepp, perspektiv och analyser. Varje tema har frågor i texten och i slutet, ett tips till dig som läser är du försöker besvara dessa frågor. Det finns även läshänvisningar om du vill fördjupa dig ytterligare. So, we need to delegitimize the nuclear weapon, and by de-legitimizing... meaning trying to develop a different system of security that does not depend on nuclear deterrence. Mohamed ElBaradei chef för FN:s atomenergiorgan IAEA Lycka till!

Sida 3 I N N E H Å L L Kärnvapen: Kalla kriget - Fyrtiofem år av spänning sid. 4 - Kärnvapen under kalla kriget sid. 5 - Kärnvapen och makt sid. 10 Kärnvapen: ett hot mot mänskligheten? - Hotbilden sid. 13 - Kärnvapen: Ett fredsbevarande verktyg? sid. 14 - Mer kärnvapen, större risk sid. 15 - Kärnvapen och terrorism sid. 16 Nedrustning - Tidiga försök till nedrustning sid. 19 - Avtal och organisationer sid. 20 - Problem för nedrustning sid. 21 - Sveriges delaktighet i nedrustning sid. 22 - Blixkommissionen sid. 23

Sida 4 K Ä R N V A P E N : K A L L A K R I G E T F Y R T I O F E M ÅR AV S P Ä N N I N G Kalla kriget är historien om två mäktiga stater som med jordklotet som arena spelar ett farligt och blodigt spel om världsherravälde. Låter det magstarkt, ja kanske det, men som ni kommer att upptäcka ligger det mycket i det. USA den ekonomiskt starkaste staten efter andra världskriget var och är ett liberalt demokratiskt och kapitalistiskt land. Efter kriget 1945 ville man undvika att kommunismen skulle få inflytande i världen, eftersom att kommunismen var ett hot mot den världsbild och de ideal som rådde i USA och Västeuropa. Sovjetunionen på den andra sidan var en kommunistisk union med en målsättning och tro på att kommunismen skulle sprida sig till alla stater och att arbetarna världen över skulle befrias från kapitalets förtryck. Dessa två supermakter var varandras totala motsatser när det gällde ideologi, men varandras likar gällande vilja att påverka världen. Resultatet blev en lång period av spända internationella relationer, kapprustning och konflikter i tredje världen. Let us not be deceived - we are today in the midst of a cold war. Bernard Baruch USA:s dåvarande president Harry S. Truman gillade inte begreppet Kalla kriget. Istället föredrog han nervkriget. The war of nerves Foto: Deutsches Bundesarchiv På bilden ser vi ledarna för andra världskrigets segermakter. Från vänster: Stalin, Truman och Churchill. Enade under andra världskriget, fiender under Kalla kriget. Kalla kriget är ett begrepp som beskriver de internationella relationerna mellan USA och Sovjet under perioden 1945-1990. Av begreppet kan man förstå att ett kallt krig är något som skiljer sig från krig i dess vanliga bemärkelse. Kalla kriget är inte ett krig i den aspekten att det pågår öppna strider, utan begreppet fungerar mer som en symbolisk bild. En bild som beskriver maktkampen som pågick mellan världens, vid den tidpunkten, två mest inflytelserika och mäktiga stater. Att det var ett kallt krig, antyder att situationen var hotfylld mer eller mindre konstant. Inom Kalla kriget fanns perioder av avspänning och perioder av ökad risk. Vad som styrde detta berodde på dessa länders inrikespolitiska klimat, vilka personer som befann sig i ledningen och vad som skedde i världen i övrigt. Sammanfattningsvis kan Kalla kriget sägas beskriva kampen om världsinflytande som pågick mellan det liberalt sinnade kapitalistiska USA och det kommunistiska och planekonomiskt styrda Sovjet. Under andra världskriget som pågick mellan 1939-1945 stred USA och Sovjet tillsammans mot Nazityskland. När slutsegern var bärgad uppstod frågan om vem som skulle ha inflytande vart. Hur skulle det ockuperade Europa delas upp, hur skulle intressesfärerna se ut? Vem skulle kontrollera de av Japan ockuperade områdena? Effekten blev att ur andra världskrigets aska uppstod det Kalla kriget och det fortlöpte under 45 år fram till 1990 när Sovjet kollapsade.

Sida 5 Konflikten mellan USA och Sovjet blev aldrig direkt i den bemärkelsen att de öppet stred mot varandra, däremot kämpade de indirekt. Dels genom att försöka knyta stater och områden till sin intressesfär och dels genom att, i konflikter, stödja den part som mest liknade den egna politiken. Sovjet stödde t.ex. kommunistregimer och USA högerdiktaturer. Vanliga utrikespolitiska medel var ekonomiskt och militärt stöd, samt en kapprustning om vem som skulle ha den mäktigaste militärmakten. Under Kalla kriget fanns många konflikter där stormaktsintressen var representerade, två exempel är Vietnam och Afghanistankrigen. USA och Sovjet var de två viktigaste aktörerna under Kalla kriget, vad kämpade de om? Förklara och ge exempel på konflikter där de var inblandade. Gärna exempel som inte nämns i texten. Karta: Public Domain Karta över östblocket. Östblocket var de delar i Europa som Sovjet hade direkt eller indirekt inflytande över. K Ä R N V A P E N U N D E R K A L L A K R I G E T Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki sammankopplas vanligtvis med slutet av andra världskriget och den Japanska kapitulationen. Men Kalla kriget och andra världskriget går mer eller mindre in i varandra och användandet av atombomben kan därför ses som en tidig maktdemonstration i Kalla kriget. Officiellt släpptes bomberna för att påskynda Japans kapitulation, men bakom kulisserna dolde sig andra mål som var kopplade till den redan påbörjade maktkampen mellan USA och Sovjet. Utrikespolitiska medel är de redskap som en stat har för att påverka andra stater. Exempel på utrikespolitiska medel är opinionsbildning, diplomati, handelspolitik och våld eller hot om våld. War is barbaric, but using the A- bomb is superbarbaric. Josef Stalin (Potsdam 1945) Vissa teorier för fram att USA släppte bomberna för att avsluta kriget i Stillahavet före Sovjet hann gå med i kriget mot Japan. Ett snabbt krigsslut skulle säkerställa att de själva fick ockupera Japan och vara den mest inflytelserika aktören i Sydostasien. Andra teorier pekar på att USA:s användande av atombomben var till för att visa Sovjet vilket mäktigt vapen man hade och genom denna maktdemonstration skrämma dem och begränsa deras expansion i Europa. Att användandet av atombomberna var en maktdemonstration stärks av att de släpptes bara 3 veckor efter avslutade tester och en vecka efter Sovjets inträde i kriget mot Japan. Brådskan tyder på att USA ville ha kontrollen ensam och att man vill skrämma Sovjet. Dock kvarstår frågan om beslutet att släppa bomberna var så pass uträknat och genomtänkt. En teori är nämligen att USA släppte bomberna för att göra slut på det japanska motståndet före det kom till en regelrätt invasion med blodiga strider och stora amerikanska förluster. Man ska också komma ihåg att ingen visste vilken effekt bomberna skulle ha och därför kunde ingen heller känna till vilken skrämseleffekt de skulle ha. Oavsett

Sida 6 avsikt med bomberna blev effekten att USA tillskansade sig egen kontroll över Japan och att man visade upp det farligaste vapen mänskligheten någonsin skapat, ett vapen som man hade ensamrätt över, vilket gav självsäkerhet i utrikespolitiken. Sovjet var dock inte okunnigt om kärnvapen, dels hade de känt till USA:s utvecklingsförsök länge, dels var de själva på väg att utveckla kärnvapen. För att inte hamna i underläge höll Stalin masken och låtsades inte utåt om att USA hade ett farligt vapen. Ett rimligt antagande är dock att Stalin andades ut när han och Sovjet själva fick kärnvapen 1949. Förklaringarna till användandet av atombomberna över Hiroshima och Nagasaki är otaliga. Men vilken tycker ni verkar mest rimlig? Motivera ert ställningstagande! Foto: Public Domain Bombplanet på bilden är Enola Gay. Det bombplan som släppte den första atombomben över Hiroshima. Korea var under andra världskriget ockuperat av Japan. 1945 befriades landet av USA och Sovjet. De båda arméerna möttes vid den 38:e bredgraden. Tanken var att Korea skulle bli ett enat och självständigt land, men det misslyckades och landet delades i två. Gränsen drogs vid ovan nämnda breddgrad. Nordkorea blev kommunistiskt och stöddes av Sovjet och senare även Kina. Sydkorea blev en auktoritär diktatur stödd av USA. Båda sidor hade planer på att med militärmakt ena Korea, det blev Nord som tog det första steget. Ensamma vågade de inte göra något, de var i behov av stöd från Sovjet. Till en början vägrade Stalin, men i januari 1950 ändrade han sig och godkände Nordkoreas anfallsplan. Vad som avgjorde är svårt att säga, men det finns vissa centrala faktorer. För det första hade kommunismen segrat i Kina året innan, vilket gjorde att Sovjets stöd kunde förmedlas via Kina. För det andra var man rätt säker på att USA inte skulle lägga sig i, på grund av uttalanden de gjort om att Sydkorea inte ingick i den amerikanska försvarszonen och att de ett år tidigare underlåtit att komma den kinesiska nationalistregimen till undsättning i kampen mot Mao s revolutionärer. För det tredje hade Sovjets självförtroende ökat eftersom att de, året innan lyckats provspränga egna kärnvapen. Stalin insåg att tillgången till kärnvapen ytterligare minskade risken att USA skulle använda sina emot Sovjet. Tidigare hade Stalin hållit masken och inte låtsats om sin rädsla, nu behövde han inte göra det längre utan kunde använda offensiv strategi. Kriget bröt ut och Nordkorea stormade fram över Koreahalvön. Nordkorea och Sovjet hade dock gjort en felberäkning. USA tänkte visst gå in i konflikten. Den amerikanske presidenten Foto: Public Domain Mao Tse-tung (Kina). Harry S Truman (USA). Josef Stalin (Sovjet).

Sida 7 FN:s säkerhetsråd är ett av FN:s allra viktigaste organ. Det är i säkerhetsrådet som beslut fattas om FN ska gå in i konflikter som fredsbevare eller fredsframtvingare. Dessa beslut är speciella eftersom att de ofta innebär att en stats kontroll över det egna landet begränsas. Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer, varav 5 är permanenta. USA, Frankrike, Ryssland, Kina och Storbritannien. Under Korea kriget var medlemmarna desamma men med några viktiga undantag. Ryssland var Sovjet och de bojkottade säkerhetsrådet. Kina representerades inte av Demokratiska Folkrepubliken Kina på fastlandet utan av högerdiktaturen Taiwan. Sammansättningen gjorde att ett enhälligt beslut kunde fattas och en fredsframtvingande insats kunde inledas. Truman satte ner foten och sa att världen inte fick vända Förenta Nationerna ryggen, så som man tidigare hade gjort med Nationernas Förbund. Säkerhetsrådet, utan ett bojkottande Sovjet och med Taiwan istället för Kina, beslutade om en insats som leddes av USA. Kriget blev utdraget och blodigt, arméerna rykte fram och retirerade under 3 år fram till 1953. Inget kärnvapen användes, men ett uttalande av President Truman fick världen att hålla andan. Under hösten 1950 stötte USA på patrull. Kineserna hade gått in på nordsidan och de tvingade USA:s armé att retirera. Det var det största bakslaget någonsin för USA:s armé. I ljuset av detta uttalade sig presidenten Harry S. Truman om att USA skulle möta det militära hotet med alla tillgängliga vapen och att det var befälhavaren i fält som skulle ta beslutet. Uttalandet kunde tolkas som att det var krigförande generaler som skulle besluta om kärnvapenanvändning. Paniken var nära och Trumans stab fick snabbt gå ut och lugna presskåren, kärnvapen var en fråga för presidenten och ingen annan. Forskare har diskuterat huruvida kärnvapen var ett alternativ för att slå tillbaks kineserna. Troligtvis var det inget alternativ, beroende på att Truman var medveten om vapnets förödande effekter och att det inte fanns några tydliga mål att bomba i Nordkorea. En del teoretiker menar att kärnvapenanvändning aldrig var nära i Korea, men att om USA hade lidit ett liknande nederlag i Europa, hade kärnvapnet legat mycket närmare till hands. President Truman: We will take whatever steps are necessary to meet the military situation, just as we always have. Reporter: Will that include the atomic bomb? President Truman: That includes every weapon we have The military commander in the field will have charge of the use of the weapons, as he always has. USA var under en period ensam kärnvapenmakt, när fick Sovjet tillgång till kärnvapen? Hur påverkade det balans mellan de bägge supermakterna tror ni? Eisenhower och Chrusjtjov tog över efter Truman och Stalin. Eisenhower hade som gammal militär en stark position och ingen vågade ifrågasätta hans mod. Han kunde därför kosta på sig att inte hota med kärnvapen och han utvecklade strategin om total vedergällning. Han såg det som att om man rustar för totalt krig har man störst chans att undvika det. Motparten Chrusjtjov satt mycket osäkrare men även han insåg att kärnvapnet var oanvändbart annat än i totalt krig. Dock tyckte han att kärnvapenhotet var ett bra redskap för att vinna politiska framgångar och använde sig av det frikostigt under 50-talet, bland annat i samband med Suez-krisen och i ett försök att få Västmakterna att lämna Berlin. Eisenhower kände till att hoten till stor del var tomma. Han

Sida 8 hade nämligen spionplan som fotograferat Sovjets strategiska vapen och visste att Sovjets kapacitet inte var i när- med stark koppling till kärnvapenfrågan. Vad bety- Total vedergällning och totalt krig är två begrepp heten av USA:s. der dessa begrepp? Diskutera med en kamrat och ta hjälp av internet för att förklara begreppen. Det visste däremot inte Eisenhowers efterträdare John F. Det här citatet kan ge er en hjälp på traven: Kennedy. Han gick till val på att man i USA måste rusta The new terror brings a certain element of equality för att möta det stora Sovjetiska kärnvapenhotet. När JFK in annihilation Winston Churchill (Före detta brittisk premiärminister). blev president fick han tillgång till information som undergrävde hans egen kampanj. Sovjet hade inte de kärnvapenresurser som de hade sagt att de hade. Chrusjtjov fortsatte att hota och Kennedy höll tyst för att inte framstå som en lögnare. Men till slut fick Kennedy nog, 1961 var fullt av motgångar för den amerikanske presidenten. Sovjet reste Berlinmuren, sände upp den första människan i omloppsbana runt jorden och USA misslyckades med att störta regimen på Kuba. Efter alla motgångar gick Kennedy ut och meddelade världen om att Sovjets förmåga var uppskruvad och att mycket av deras påstådda kapacitet var ren lögn. Men krisen var inte över och just Kuba skulle bli centrum för en av världens mest omtalade internationella kriser. John F. Kennedy trodde precis som de flesta andra nyvalda presidenter att kärnvapnet kunde användas offensivt. Kubakrisen fick både honom och Sovjetledaren Foto: Public domain Chrusjtjov att tänka om. Aldrig har världen varit så nära ett krig mellan två kärnvapenmakter. Vilken roll spelade kärnvapen under Kubakrisen? Vad var världen rädd för? Hur nära var det egentligen? Undersök! 1959 störtades högerdiktaturen på Kuba av kommunistiska revolutionärer ledda av Fidel Castro och Che Guevara. 1961 försökte USA med CIA i spetsen störta revolutionärerna på Kuba, genom att landsätta 1500 anti-revolutionära exilkubaner i Grisbukten. Företaget misslyckades kapitalt. För Sovjet öppnade sig en möjlighet att skaffa sig inflytande på USA:s bakgård och de började bygga ramper på Kuba, för medeldistansmissiler med räckvidd in i USA och kärnvapenbestyckade kortdistansrobotar för taktiska mål. Amerikanskt spaningsflyg upptäckte ramperna och krisen var ett faktum. USA ville till varje pris hindra kärnvapnen från att nå Kuba, medan Sovjet ansåg att det inte var USA:s ensak och att de själva faktiskt hade liknande robotar i Turkiet riktade mot sovjetiskt territorium. Under 13 långa dagar höll världen andan, men genom direkta förhandlingar mellan Kennedy och Chrusjtjov lyckades man komma fram till en överenskommelse. Kennedy fick gå ut offentligt och be Sovjet om att dra tillbaka sina missiler, medan USA i hemlighet drog tillbaka sina från Turkiet. Sovjet och Chrusjtjov förlorade på krisen, för det framstod som att de hade fått ge vika för USA:s vilja. Hade USA:s nedrustning i Turkiet varit offentlig hade saken varit en annan och Sovjet hade framstått som vinnare.

Sida 9 Efter Kubakrisen rådde ett relativt lugn mellan de båda supermakterna. Faktorerna bakom det var, att båda sidor hade insett hur nära krig de hade varit under Kubakrisen och att de blev mer och mer jämbördiga i kärnvapenkapacitet. Båda sidor började vid den här tiden få tillgång till gigantiska vätebomber, långdistansmissiler, strategiska kärnvapenubåtar och långdistansbombflygplan. Med andra ord var MAD säkerställd. MAD var och är en kärnvapenstrategi som går ut på att en stat i händelse av kärnvapenkrig bränner av alla sina kärnvapen. En sådan strategi gör att alla vet om att de kommer att förgöras och strategins syfte var otroligt nog att undvika krig. Under den här perioden började USA och Sovjet att tillåta satellitövervakning av sina områden för att på sätt undvika oroligheter. För en mer utförlig förklaring av MAD: Mutual Assured Destruction se avsnittet, Kärnvapen som fredsbevarande verktyg. Foto: Public Domain Missilförsvar: ett hot mot kärnvapenfreden? Vad grundar sig påståendet på? Diskutera! Avspänningen höll i sig under resterande delar av 60-talet och fram till slutet av 70-talet, men under Jimmy Carters presidentperiod blev det mer och mer spänt. När Ronald Reagan tog över 1980 var kapprustningen åter ett faktum och alla försök att begränsa kärnvapnen låg på is. Mellan 1980 och 1985 fördubblades Pentagons budget. Reagans strategi gentemot Sovjet var ny. Han ansåg inte som tidigare presidenter att Sovjet var en likvärdig partner. I Reagans ögon var Sovjet ett svagt och misslyckat land. Varför skulle USA behöva anpassa sig efter dem? Efter att under några år ha kritiserat Sovjet och ökat sina militära utgifter släppte han en politisk bomb 1983. I nationell tv gick Reagan ut och ifrågasatte MAD. MAD var enligt honom en strategi som tillät Sovjet att utöva terror mot det amerikanska folket. Därför skulle man från och med nu sluta upp med MAD och istället bygga ett missilförsvar. På så sätt slapp man terrorbalansen och fick ett skydd mot kärnvapen. Balansen mellan Sovjet och USA var till stor del baserad på MAD och överenskommelsen om att inte bygga missilförsvar, nu hade Reagan rubbat den balansen. Även om USA i praktiken inte kunde bygga ett fungerande missilförsvar inom många år, pressade det Sovjet ytterligare. De hade redan höga utgifter på grund av kärnvapenkapprustningen och ett långdraget krig i Afghanistan, nu kom också kraven på missilförsvar. Till sammanhanget hör också att Sovjets ekonomi hade avstannat under 80-talet. Detta skulle medföra kostnader som de inte kunde hantera och kräva teknik som de inte hade. Kapprustning är ett centralt begrepp i Kalla kriget. Men vad betyder det och hur tog det sig uttryck? Diskutera vad som driver kapprustningen och vilka effekter det kan för på samhället i övrigt?

Sida 10 Foto: Public Domain Möte mellan USA:s president Ronald Reagan och Sovjets ledare Mikhail Gorbatjov. Kännetecknande för dessa herrar är att först kapprustade de och sedan förhandlade de om begränsningar av respektive lands kärnvapenarsenaler. Situationen var otroligt spänd mellan länderna och under 1983 skedde två allvarliga incidenter, en med ett civiltflygplan och en med en NATO-övning. Det civila flygplanet var Sydkoreanskt och sköts ner över Sovjet, med motivering att man trodde att det var en förtäckt provokation från CIA. Med andra ord trodde Sovjet att USA ville starta krig och använda kärnvapen nu när de hade ett missilförsvar. Sovjet visste inte om att det bara var en framtidsidé. Den andra incidenten var en NATO -övning som Sovjet uppfattade som förberedelser för krig. Då var situationen riktigt spänd och Sovjet var en kort period övertygade om att kriget var ett faktum. USA och deras allierade visste inte om att situationen var så pass allvarlig förrän i efterhand. Efter dessa svåra stunder spelade Reagan ut sitt nästa kort. Nu ville han förhandla om begränsningar av kärnvapen. Av detta kan man uttolka att Reagan såg att Sovjet var svagt och att han och USA kunde utnyttja det för att skaffa sig en starkare förhandlingsposition. Kärnvapnet hade återigen använts som politiskt maktmedel. K Ä R N V A P E N O C H M A K T Före USA släppte sina två atombomber över Japan var det ingen som riktigt visste vad det innebar att använda kärnvapen. Efter att de bägge atombomberna It is better to discuss things, to argue and hade släppts var de flesta ledarna i världen medvetna om att detta vapen var engage in polemics fruktansvärt och att dess praktiska användning i krig näst intill var obefintlig. Det than make perfidious gällde såväl Truman som Stalin och Churchill och det har gällt senare aktörer plans of mutual destruction. som Eisenhower, Chrusjtjov, Kennedy, Andropov, Reagan och Gorbatjov. Trots det var kärnvapnet under hela perioden ett centralt maktmedel. Man ska också vara Mikhail Gorbtjov Sovjets ledare 1985-1991 medveten om att trots att alla såg vapnet som fruktansvärt var det flera av de ovan nämnda som närde idéer om hur man skulle kunna använda kärnvapen i andra former än totalt krig. Dock var det ingen som satt hela sin tid med den inställningen. Alla kom de till insikten att kärnvapen endast kunde vara ett vapen i totalt krig. Det var den insikten som födde och närde kärnvapenstrategin MAD. Om båda supermakterna hade nog med resurser för att säkerställa att ingen kunde överleva ett kärnvapenkrig, var ett sådant krig inget alternativ. En fråga som då dyker upp är varför skrev man inte tidigt avtal om vilka typer av vapen man fick ha och hur många? Varför säkerställde man inte bara MAD och slapp all dyr kapprustning? Svaret är enkelt. Eftersom att ingen sida litade på den andra, vågade ingen riskera att hamna bakom. MAD blev därför inte ett statiskt förhållande utan istället blev det en tävling om vem som hade bäst och mest kärnvapen. Kapprustningen mer än något annat kännetecknar Kalla kriget. Den beskriver två rivaler som inte litar på varandra och som ser kärnvapnet som ett viktigt maktmedel för att säkerställa politiskt inflytande.

Sida 11 Att stora delar av maktkampen mellan Sovjet och USA pågick i andra länder i tredje världen är ett känt faktum, men att detta beror på upptäckten av kärnvapen är kanske inte lika välkänt. Kärnvapnet var revolutionerande i sprängkraft men det utraderade också ett av målen med krig, ökat territorium. Att öka sitt territorium har alltid varit ett centralt mål i krig. Spränger man ett kärnvapen vinner man inte territorium, man förstör. Kärnvapnet gjorde således att supermakterna inte kunde kämpa med varandra om territorium. Istället fick man flytta sin maktkamp till bundsförvanter i tredje världen, men kunde aldrig gå i direkt aktion mot varandra. E X T R A M A T E R I A L : K A L L A K R I G E T Läs mer: Diskussionsfrågor och förslag på fördjupningar. Böcker: Simon J. Ball The Cold War: An international history 1947-1991 Philip Bell Världen efter 1945 John Lewis Gaddis The Cold War: A new history Joseph Gerson Empire and the bomb: How the US uses Nuclear Weapons to dominate the world Björn Kumm Kalla kriget Gunnar Åselius Kalla kriget Internet: Dagens Nyheter www.dn.se Förenta nationerna www.un.org Totalförsvarets forskningsinstitut www.foi.se Svenska freds och skiljedoms föreningen www.svenskafreds.se Svenska läkare mot kärnvapen www.slmk.org/larom/laromkarnvapen.html Utrikespolitiska institutet www.ui.se Diskussionsfrågor: Kapprustning är ett centralt begrepp i Kalla kriget. Men vad betyder det och hur tog det sig uttryck? Diskutera vad som driver kapprustningen och vilka effekter det kan få för samhället i övrigt? 1961 var ett bra år för Sovjet. Diskutera hur och varför Sovjets framgångar också var motgångar för USA? Här måste ni gå utanför läromedlet och försöka sätta er in i situationen. Prova att låtsas att ni är President Kennedy. Kolla gärna upp fakta om de händelser som nämns i texten. Kubakrisen innebar ett allvarligt hot mot USA. Sovjet planerade att placera kärnvapenbestyckade missiller på Kuba med räckvidd in i USA. Hur tror ni att det skulle kännas om ett land som var fientligt inställt till Sverige placerade kärnvapenmissiler i Norge? Kan kärnvapen vara bra för freden(mad)? Eller är det alltid något negativt? Fördjupningar: Vilka konsekvenser har provsprängningar haft för miljön i världen? Vilka effekter skulle det bli på miljön om ett kärnvapen detonerade? Vilka skulle effekterna bli om ett kärnvapenkrig bröt ut? Kalla kriget pågick i omvärlden och i Sveriges omedelbara närhet. Hur påverkade det Sverige? Vilken politik förde Sverige mot omvärlden,specifikt Sovjet och USA? Vad har Sverige haft för förhållande till kärnvapen? Fördjupning om varför bomberna släpptes över Hiroshima och Nagasaki? Kubakrisen. Vad hände egentligen? Hur nära var det? Kapprustningen på 80-talet? Hur, var, när och varför utvecklades det? Varför heter Bikini, Bikini?

Sida 12 Tidsaxel: 1945: Franklin D. Roosevelt avlider. Harry S. Truman ny amerikansk president. 1945: FN bildas av 46 nationer i San Francisco 1945: USA provspränger första kärnvapnet. 1945: Atombomber släpps över Hiroshima och Nagasaki. 110000 människor dör omedelbart. 1946: Winston Churchill fd. premiärminister i Storbritannien håller sitt kända tal om järnridån som dragits genom Europa. En uppdelning i öst och väst. 1946: USA genomför ytterligare provsprängningar. Denna gång på Bikini-atollen. 1947: Truman doktrinen och Marshallplanen presenteras. 1948: Berlinblockaden. 1949:NATO bildas 1949: Sovjet får tillgång till atombomber. 1949: Kinesiska Folkrepubliken utropas under ledning av Mao Tse-tung. 1949: Karl Fuchs döms till 14 års fängelse i Storbritannien för atomspionage. 1950-53: Koreakriget 1953: Stalin avlider 1961: Invasionen av grisbukten. 1961: Berlinmuren byggs. 1962: Kubakrisen 1963: I Moskva undertecknas världens första provstoppsavtal. Avtalet är emot provsprängningar i Atmosfären, rymden och under havsytan. 1963: Kennedy mördas i Dallas. 1964: Chrusjtjov avsätts. 1969: Samtal om begränsning av kärnvapen inleds. 1979: USA placerar ut 108 st Pershing-raketer och 464 kryssningsmissiler, samtidigt som de bjuder in Sovjet till nedrustningsförhandlingar. 1980: Ronald Reagan president i USA. 1982: Andropov ledare i Sovjet. 1983: Reagan meddelar att USA ska bygga ett missilförsvar. 1983: Sovjet skjuter ned Sydkoreanskt civilflygplan. 1987: Gorbatjov och Reagan undertecknas långsiktiga nedrustningsavtal. 1989: Berlinmuren faller. 1990: Tyskland återförenas. 1991: Sovjetunion upplöses. 1953: Makarna Rosenberg avrättas i USA, dömda för atomspionage. 1955: Warszawa-pakten bildas av Sovjet och dess satellit stater. 1956: Chrusjtjov tar makten i Sovjet. 1956: Suezkrisen. 1957: Sputnik den första satelliten skjuts upp och Laika den första rymdhunden skjuts upp i ytterligare en satellit. 1961: John F. Kennedy president i USA. 1961: Jurij Gagarin förste man i rymden.

Sida 13 K Ä R N V A P E N : E T T H O T M O T M Ä N S K L I G H E T E N? H O T B I L D E N Många hävdar att ett kärnvapenkrig potentiellt skulle kunna utrota mänskligheten. Bomberna som föll över Hiroshima och Nagasaki orsakade total ödeläggelse med hundratusentals civila offer som konsekvens. Efter dessa föddes idéerna som beskriver jordens undergång - den totala förödelsen, framtvingad av människans egen hand. En typisk kärnvapenladdning idag har mer sprängkraft än alla bomber som exploderade i andra världskriget tillsammans. Hundratals, eller till och med tusentals gånger starkare än bomberna som föll över Hiroshima och Nagasaki. Sprängkraften, komprimerad till ett tidsspann på några sekunder och över en yta Foto: http://www.olegmoiseyenko.com Kärnvapen kan påverka klimatet på jorden. av tiotals mil skulle helt ödelägga en stad. Kratern av en sådan bomb skulle likna de man ser på månens yta. Lägger man därtill det faktum att det finns tiotusentals kärnvapen i världen idag som är redo för användning i ubåtar, långdistansmissiler och missilsilos, är det lätt att föreställa sig vilka fasansfulla följder ett full- Många menar att kärnvapen skulle kunna utrota mänskligheten. Finns det belägg för ett sådant påstående? skaligt kärnvapenkrig skulle få. Världen Diskutera och motivera! skulle aldrig bli densamma igen. Även om bara en liten bråkdel av dagens totala kärnvapenarsenal användes skulle stora delar av världen påverkas kraftigt. Explosionerna skulle innebära klimatförändringar, det man brukar kalla nukleär vinter. Nukleär vinter innebär sjunkande temperaturer eftersom strålning från solen inte kan passera genom den sotfyllda atmosfären. Missväxt och svält skulle drabba stora delar av världen. Mängder av giftiga gaser från brända syntetiska material skulle spridas. Stark och långvarig radioaktivitet skulle göra stora områden helt obeboeliga. Den ekologiska mångfalden, skör till sin karaktär, skulle helt omvälvas och många utrotningshotade arter skulle försvinna för evigt. Nedan följer två perspektiv på vilken roll kärnvapen har i världen. Är de ett extremt hot mot mänskligheten som beskrivs ovan, eller en innovation som gjort världen till en fredligare och tryggare plats? TSAR BOMBA Tsar Bomba (King of all bombs) är den största bomb som någonsin provsprängts. Sovjetunionen provsprängde giganten under kalla kriget för att visa sina muskler. Vätebomben, som vägde 27 ton, hade en sprängkraft som var större än alla bomber som fälldes i världskrigen sammantaget och var hundratals gånger starkare än de bomber som användes vid Hiroshima och Nagasaki. Trots att bomben provsprängdes hundratals mil från Sverige kunde kan både se och känna dess verkan. Tryckvågen uppmättes gå tre varv runt jorden och rutor kunde krossas i närliggande länder. Riskerna som den här typen av bomb medför, samt dess opraktiska storlek, gjorde att bomben aldrig blev tillämpningsbar i krig.

Sida 14 K Ä R N V A P E N : E T T F R E D S B E V A R A N D E V E R K T Y G? Riskerna för att kärnvapen någonsin ska användas bedöms av många teoretiker och experter som väldigt små. Vissa menar till och med att kärnvapen faktiskt förebygger konflikter. Det här avsnittet lägger vikt på att förklara idén om att kärnvapen fungerar som fredsbevarande medel och varför många menar att spridning av kärnvapen inte bör ses som något negativt. Desto fler kärnvapen, desto fredligare blir världen. Sedan andra världskrigets slut har världen varit Varför har inte kärnvapen använts oftare? Vad är fredligare än någonsin. Åtminstone om man ser det som förhindrar användning? med varandra. Förklaringarna till den långvariga fre- det i ljuset av att stormakterna inte varit i konflikt den är många, men en av dem är introducerandet kärnvapen. Närvaron av kärnvapen gör nämligen konflikter väldigt komplicera- Foto: Public Domain Den klassiska symbolen för fred. Kan fred vara en produkt av kärnvapen? av de. Om länder som inte har kärnvapen går i krig mot varandra går det grovt att räkna ut hur stort lidandet kommer att bli. Så är emellertid inte fallet om kärnvapen kommer in i bilden. Det finns goda anledningar att lösa konflikter genom andra medel än krig eftersom ett potentiellt användande av kärnvapen skulle få så ödesdigra konsekvenser för båda parter. Det var något som inte minst diskuterades under Kalla kriget. Kapprustningen mellan supermakterna USA och Sovjetunionen, framförallt rörande kärnvapen, födde idén om att det aldrig skulle kunna finnas en vinnare. Om ett kärnvapenkrig utbröt skulle helt enkelt båda länderna i stort sett förgöras. Den här idén utvecklades senare till en säkerhetspolitisk och fredsbevarande strategi som diskuteras än idag. Överlever ingen ett kärnvapenkrig kommer ingen heller att vilja starta ett. Strategin kallas MAD - Mutual Assured Destruction, eller ömsesidig säkerställd förstörelse. Strategin kan rent praktiskt innebära att en nation klargör för omvärlden att om de råkar ut för ett kärnvapenanfall, ska de svara med ett fullskaligt anfall mot motpartens mest folkrika områden. Hotet om total vedergällning syftar till att avskräcka nationer att inleda anfall. A world without nuclear weapons would be less stable and more dangerous for all of us. - Margaret Thatcher Det kan vara svårt att bedöma vilka aktörer i världen som skulle agera om kärnvapen kom till användning. Det är omöjligt att säga hur stor deras reaktion och eventuell hämndaktion skulle bli. Teorins förespråkare menar därför att kärnvapen bidragit till ett tillstånd i världen som man kan kalla ekvilibrium: en balans mellan orsak och verkan, där ingen tjänar på att göra första draget. Det går inte med tillräcklig säkerhet räkna ut följderna. Man kan inte heller säkerställa vem man har på sin sida. Bygger man vidare på linjen om MAD som någonting positivt och fredsbevarande kan man också se andra gynnsamma effekter av att kärnvapen existerar. Kärnvapen är nämligen förhållandevis billiga att producera,

Sida 15 åtminstone om man jämför med vad en allmän militär upprustning kostar. På så vis kan länder som aldrig haft möjligheten att mäta sig med de större militärmakterna fokusera på att utveckla kärnvapen. De har inte i närheten av lika många marktrupper, stridsflygplan och pansarvagnar men de har fortfarande ett extremt effektivt vapen de kan använda i sista utväg. Det innebär att andra länder måste tänka efter en extra gång innan de inleder en väpnad konflikt med landet i fråga. Sammanfattningsvis bidrar kärnvapen från det här perspektivet till att det utvecklas mindre övriga militära medel i världen, samt att världen i stort blir en fredligare plats. The discovery of nuclear reactions need not bring about the destruction of mankind any more than the discovery of matches - Albert Einstein M E R K Ä R N V A P E N S T Ö R R E R I S K Idén om att kärnvapen främjar fred är långt ifrån självklar eller absolut. Detsamma gäller dock idéerna som säger att spridningen av kärnvapen är något negativt. Det är ett faktum att det blivit färre väpnade konflikter mellan större stater sedan kärnvapen kom in i bilden. De som argumenterar mot spridning och utveckling av kärnvapen menar dock att det inte är existensen av kärnvapen som varit drivkraften bakom den här utvecklingen. Det har ju hänt en hel del annat i världen sedan andra världskriget. Utformningen av internationella organisationer exempelvis. Stater handlar med varandra på ett helt annat sätt än tidigare, gränserna har blivit öppnare och demokratin med ledord som rättvisa och folkligt styre har spridits ut i världen. Länderna har således kommit närmare varandra. Även om kärnvapen till viss del haft lugnande effekter på många av de konflikter som varit världen över finns det många ris- KASHMIR Kashmir är ett vackert och naturresursrikt område som ligger på gränsen mellan Indien och Pakistan. Ända sedan 1948 har området varit centrum för en konflikt mellan dessa länder. Båda länderna har krav på hela området och avvisar möjligheten att området ska bli en självständig stat. Även om det officiellt varit vapenvila i längre perioder rörande området finns det mycket som talar för att en väpnad konflikt kan utbryta. Eftersom både Indien och Pakistan antas förfoga över kärnvapen, och dessutom hävdat att de kan komma till användning, är konflikten högintressant för många. ker med kärnvapen. Framförallt när det gäller att kärnvapen sprids och blir tillgängliga för allt fler länder, länder som kanske inte är lämpliga. Det kritikerna frågar sig är bland annat om man verkligen kan säkerställa att ingen vågar använda kärnvapen? Finns det inte stora risker för missförstånd och olyckshändelser? MAD-strategin är ex. ganska lätt att ifrågasätta. Idén om att ett land som använder sina kärnvapen direkt får tillbaka med samma medicin stämde kanske överens med hur det såg ut under Kalla kriget i relationen mellan Sovjet och USA, men stämmer knappast i alla sammanhang. Om ett land utvecklar ett väldigt starkt missilförsvar, väljer sina mål väl och har överlägsen förmåga blir inte förödelsen ömsesidig. Det kan snarare vara så att en sådan obalans gör att en konflikt breder ut sig. Många oroar sig t.ex. för att konflikten mellan Indien och Pakistan kan eskalera eftersom Indiens upprustning varit långt större än Pakistans. Rädslan ligger i att Pakistan kommer agera inom kort eftersom ju längre tiden går desto mer underlägsna Indien blir de. Idén om att det inte lönar sig att anfalla först som är en av MADstrategins mest centrala tankar kan alltså ifrågasättas, framförallt om maktbalanserna mellan vissa länder blir allt för skeva. Även olyckor är något kärnvapenkritiker-

Sida 16 na ofta resonerar kring. Det är inte bara möjligheten att kärnvapen används i väpnade konflikter som man bör oroa sig över. Flygplan eller båtar som bär kärnvapen kan krocka, det har hänt men ledde inte vid dessa tillfällen till en nukleär explosion. Vissa länder kanske helt enkelt saknar de finansiella resurser som krävs för att ta ordentliga säkerhetsåtgärder. När inspektörer undersökte Iraks kärnvapenprogram efter Kuwaitkriget, i början av 90-talet, såg man att designen för deras bomber var ytterst tveksam. Det rapporterades att så lite som en träff från en gevärskula, eller för den delen, att bomben ramlade ned från bordet som den stod på skulle innebära att den exploderade. Detta är en viktig anledning till varför spridning av kärnvapen ses som så allvarligt, att de inte sköts om på rätt sätt och hamnar i vårdslösa händer. Även provsprängningar kan vara riskfyllda. Det finns mycket som talar för att det kan ske olyckor. Den egentliga faran ligger i konsekvenserna av en oavsiktlig olycka. Det är inte den enstaka kärnvapenladdningen i sig som kritikerna oroar sig för. Snarare handlar det om vilken påverkan en olycka kan få för redan känsliga internationella relationer. Det säkerhetspolitiska läget mellan vissa länder är ansträngt och en eventuell olycka vid ett kärnvapentest kan ses som avsiktlig. Dessutom är en provsprängning Foto: Jemal Countess Tsutomu Yamaguchi är en av väldigt få som överlevde båda kärnvapenanfallen i Japan. Explosionen över Hiroshima gjorde honom döv på båda öronen och gav honom rejäla brännskador. Som många andra flydde han till Nagasaki där andra bomben föll bara ett par dagar senare. Yamaguchi har genom livet kämpat aktivt för nedrustandet av kärnvapen. väldigt provokativ i sig. Å andra sidan menar många att man behöver utföra dessa provsprängningar just därför för att förhindra att olyckor någonsin sker. Är fred som konsekvens av kärnvapen bara en illusion? K Ä R N V A P E N O C H T E R R O R I S M Om terrorister med tillgång till kärnvapen gjorde ett terrordåd skulle vad som hände 11/9-2001 reduceras till en liten fotnot i historien. En kärnvapenexplosion i t.ex. New York skulle ögonblickligen döda miljoner människor. Tänk vidare att bomben skulle spåras till mellanöstern eller Nordkorea så förstår man att det skulle bli vedergällning. Konflikter skulle växa och säkerheten i världen minska. Det finns därför mycket rädsla kring ämnet. Men kan terrorister få tag på kärnvapen, och om de kan det, varför skulle de använda dem? Det är ytterst otänkbart att terrorister kan utveckla egna kärnvapen. Processen för att framställa dessa vapen är komplicerad och kräver stora och dyra anläggningar. Det är inte heller troligt att stater med kärnvapen till förfogande skulle sälja till terrorister. Kärnvapen kan spåras till dess källa och sätta staten i en minst sagt svår situation. Staten måste vara i ett väldigt desperat läge för att något sådant skulle kunna ske, men det är osannolikt. Det mest troliga scenariot är att terrorister, på något sätt, utför en stöld från en stats arsenal. Det är ingen lätt uppgift kanske till och med helt omöjlig med tanke på säkerheten som omger dessa vapen. Men om en stat

Sida 17 befinner sig i en kris, låt oss säga vid inbördeskrig eller om staten är svårt korrumperad i flera samhällsled ökar riskerna drastiskt att vapnen faller i händerna på individer som är villiga att sälja vidare, eller på något sätt ge möjligheter till terrorister att komma över kärnvapen. Av dagens kärnvapenstater är de flesta överens om att det är Pakistan och Nordkorea som innebör de största riskerna i detta avseende. Finns det terroristgrupper som skulle använda kärnvapen om tillfälle gavs? Vad tror du är terrorism något vi bör vara oroliga för? Men även om detta hände, vad finns det som talar för att terroristerna skulle använda dem? Terrorister har ett mål att uppnå. För dem är det inte medlet som är det viktiga, utan att målet uppnås. För att de ska kunna tydliggöra politiska krav krävs inte kärnvapen. Historien visar snarare att terroristdåden inte ämnar döda så många som möjligt. De försöker på ett så demonstrativt sätt som möjligt iscensätta spektakulär och offentlig förödelse som kan framtvinga en omläggning av politiken efter deras intressen. Men det kan ändå finnas grupper som skulle använda kärnvapen, kanske till utpressning, kanske för massförstörelse, kanske bara för att visa att de kan. Nukleär terrorism behandlas fortfarande som science fiction jag önskar att det vore så. Men olyckligtvis lever vi en värld där det finns en uppsjö av farliga ämnen och ett överflöd av teknologiskt knowhow, där terrorister gjort tydlig sin strävan att åstadkomma mänskliga förluster av katastrofiska proportioner - Kofi Annan, tidigare generalsekreterare för FN Foto: Public Domain Bombdåden på Bali 2002 orsakade stor förödelse. Bomberna detonerade i eller nära nattklubbar i den turisttäta staden Kuta. 202 människor dödades varav flera var unga svenskar. Terroristgruppen Jemaah Islamiya visade sig bära ansvaret för de tragiska dåden. Bali 2002 är bara ett av flera exempel på större terrordåd under 2000-talet. Med dessa kommer också rädsla för kombinationen av kärnvapen och terrorism.

Sida 18 E X T R A M A T E R I A L : K Ä R N V A P E N, E T T M O T M Ä N S K L I G H E T E N? Läs mer Diskussionsfrågor och förslag på fördjupningar Böcker: Scott D. Sagan & Kenneth N. Waltz The Spread of Nuclear Weapons Magnus Lundgren Kärnvapenterrorism ett verkligt hot? Totalförsvarets forskningsinstitut Kärnvapen I världen 2004 Internet: Jan Prawitz Kärnvapenterrorism ett reellt hot http://www.ui.se/epok/default.aspx?article_id=234 Gunnar Arbman & Tor Larsson Hotet om kärnvapenkrig maktspel eller verklighet? http://www.foi.se/foi/templates/page 547.aspx Mattias Waldenvik Hotet från kärnvapen består http://www.foi.se/foi/templates/page 4257.aspx Ingemar Dörfer Kärnvapenstrategin är fortfarande grundpelare i stormakternas doktriner http://www.foi.se/foi/templates/page 980.aspx Maktbegreppet återkommer ofta i debatten om kärnvapen och internationella relationer. Diskutera hur kärnvapen kan vara ett medel för makt och vilka andra verktyg länder har för att fastställa maktbalanser. Precis som i andra politiska debatter finns det mycket i kärnvapenfrågan som går att anknyta till ideologier. Vilka ideologier kan tänkas underbygga argumenten för/emot kärnvapen? Trots att det finns väldigt många kärnvapen i världen har de bara använts i krig vid två tillfällen. Om man bortser från MAD, vilka andra anledningar kan tänkas ligga bakom detta faktum? Rädslan för att terrorister ska använda kärnvapen är utbredd. Finns det terroristgrupper idag som skulle använda bomben om de fick chansen? Vilka är i så fall dessa grupper, och vilka motiv har de? Om kärnvapen användes idag skulle det med stor sannolikhet ske vedergällning. Men hur skulle vedergällningen ske och vilka skulle aktörerna vara? Måla upp ett tänkbart scenario där flera av de länder som har kärnvapen blir inblandade. Vilka är dessa länder? Vilka allianser och konflikter skulle komma att bli betydande? Att kärnvapen är ett hot mot mänskligheten är en idé som ofta återkommer i populärkulturen, såsom i film och musik. Vilka betydande exempel på detta finns det? Kan dessa yttringar ha betydelse för hur frågan behandlas i politiken? Påverkas vi av dessa populärkulturella inslag?

Sida 19 N E D R U S T N I N G Hiroshima efter atombomben. Foto: Public Domain När USA i augusti 1945, under andra världskrigets slutskede släppte två atombomber mot de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki var det de första och hittills enda gångerna som kärnvapen har använts i krig. Förödelsen som detta innebar sett till människoliv och materiell förstörelse var enorm. Den amerikanska militären använde sig även av konventionell bombning av andra japanska städer, dessa bombningar orsakade stora skador men de var långt ifrån lika effektiva som kärnvapnen visade sig vara. Tidigare under 1945 brandbombade det amerikanska flygvapnet Tokyo, i den attacken dog fler människor direkt än vid bombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Skillnaden mellan de konventionella bombningarna och kärnvapenbombningarna är att i anfallet mot Tokyo användes 335 bombplan och de släppte ca 1700 ton bomber, medan det räckte med ett bombplan och en atombomb för att ödelägga Hiroshima. Effekterna av atombomberna begränsade sig inte bara till själva explosionen, många dog även av strålningsskador efteråt. Användningen av atombomber mot Japan innebar att kärnvapnet nu hade presenterat sig för världen och det kom att innebära två saker. För det första såg många stater att innehavet av egna kärnvapen skulle kunna vara ett sätt att undvika krig och att säkerställa landets suveränitet. För det andra stod det klart att ett krig där både sidor använder kärnvapen mot varandra skulle innebära katastrof och att ett tredje världskrig med kärnvapen skulle innebära jordens undergång. T I D I G A F Ö R S Ö K T I L L N E D R U S T N I N G De amerikanska myndigheterna hade 1945, efter flera års arbete, lyckats utveckla en kärnteknologi som man kunde använda till att skapa kärnvapen. Efter att man hade använt kärnvapnen mot Japan stod det klart vilken kraft de hade och vilken maktfaktor de skulle kunna vara för stater med tillgång till dem. Kärnteknologin som USA hade utvecklat hade även ett annat användningsområde. Nämligen fredlig användning av kärnteknik, det vill säga kärnenergi/kärnkraft som kraftkälla. Kärnteknologin har dubbel karaktär eftersom den är Hiroshima does not look like a bombed city. It looks as if a monster steamroller had passed over it and squashed it out of existence. - Wilfred Burchett, australiensisk journalist användbar både för militära och fredliga syften. Detta är något som är centralt inom nedrustningsarbetet. Nedrustningen syftar till att eliminera faran med det militära kärnvapnet och samtidigt utnyttja den fredliga kärnenergin. Det första försöket till nedrustning var präglat av denna tanke. Det var USA som 1946 i det nybildade FN försökte stoppa utvecklingen av kärnvapen. Vid tidpunkten var USA det enda landet i världen som hade tillgång till teknologin men man ville nu i FN förbjuda tillverkning av kärnvapen (förslaget kallades Baruch-planen). USA var villigt att göra sig av med sina kärnvapen om alla andra länder gick med på att inte utveckla egna kärn-

Sida 20 vapen. De ville även att det skulle skapas en internationell myndighet som skulle utveckla och kontrollera utnyttjandet av fredlig kärnenergi. Förslaget gick aldrig igenom eftersom tilliten mellan Sovjetunionen och USA var dålig. Sovjet ansåg att USA hade för stor kontroll på FN och litade därför inte på förslaget. Det går även att fråga sig om förslaget var ärligt menat eller om amerikanerna räknade med att Sovjetunionen skulle motsätta sig det och därmed få en ursäkt att upprusta. Man fick inte till något avtal eller bestämmelse om förbud mot kärnvapen, istället genomförde Sovjetunionen sin första kärnvapenprovsprängning år 1949 och vilket ledde till kalla krigets framväxt. Skulle det vara möjligt att förbjuda kärnvapen redan 1946 eller skulle vilja att skaffa kärnvapen vara för stor? Hade USA ärliga avsikter med sitt förslag och använda Sovjet sin misstro som en ursäkt att skaffa kärnvapen? A V T A L O C H O R G A N I S A T I O N E R Ett kärnvapenkrig kan inte vinnas och får aldrig utkämpas Gorbatjov och Reagan 1985 Det första försöket att skapa ett organiserat samarbete misslyckades men under Kalla krigets terrorbalans och hot om kärnvapenkrig hade man större framgång. Under 1950- och 60 talet skapades organisationer och avtal som har varit centrala i det fortsatta arbetet med nedrustningen av kärnvapen. I slutet av 50-talet hade den fredliga kärntekniken utvecklats till en nivå där man kunde använda kärnreaktorer i kommersiell energiförsörjning. Samtidigt hade antalet kärnvapenstater utökats då Storbritannien genomförde sin första provsprängning år 1952. Under 1957 bildar man i FN det Internationella atomenergiorganet(iaea). IAEA är ett FN-organ som har till uppgift att främja det fredliga användandet av kärnkraft och begränsa och förhindra spridningen av kärnvapen. Det viktigaste avtalet om nedrustning arbetades fram under 60-talet efter ett förslag från Irland. Fördraget benämns som Icke-spridningsavtalet(NPT, Nuclear Non-Proliferation Treaty) och det var klart 1968. Det ratificerades 1970 och idag är det 190 länder som har skrivit under. Avtalet skiljer på stater genom att beteckna dem antingen som kärnvapenstater eller som icke-kärnvapenstater. Kärnvapenstater är de stater som före 1968 har genomfört provsprängningar av kärnvapen. Före 1968 var det fem länder som hade gjort det, USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och Kina. Enligt icke-spridningsavtalet är det förbjudet för kärnvapenstaterna att överföra kärnvapenteknologi till länder som är icke-kärnvapenstater. Genom att skriva under avtalet har länder, exempelvis Sverige, som inte hade provsprängt kärnvapen före 1968, sagt att de heller inte kommer att utveckla sådan teknologi. En viktig detalj med icke-spridningsavtalet är att Icke-spridningsavtalets tre pelare: 1. Stoppa spridningen till ickekärnvapenstater: Det ska inte bli fler länder än de fem kärnvapenstaterna som har kärnvapen. 2. Nedrustning i kärnvapenstaterna: De fem kärnvapenstaterna ska minska och på sikt avskaffa sina kärnvapen. 3. Fredlig användning av kärnteknik: Alla länder har enligt avtalet rätt att utveckla och använda kärnteknik i form av kärnreaktorer.

Sida 21 kärnvapenstaterna, genom att underteckna avtalet, förbinder sig att arbeta för nedrustning av sina kärnvapenarsenaler. Avtalet saknar dock tidsangivelse om när nedrustningen ska ske. Att utveckla kärnteknik för fredliga ändamål är något som fördraget säger att alla stater har rätt att göra. Ett villkor är dock att staten tillåter att IAEA genomför inspektioner om det skulle finnas misstankar att man försöker utveckla militära kärnvapen. P R O B L E M F Ö R N E D R U S T N I N G E N Kärnvapenfria zoner: Hur har då icke-spridningsavtalet lyckats i arbetet med icke-spridning och nedrustning? I arbetet med att förhindra spridningen av kärnvapenteknologi kan man tala om en framgång, särskilt mot bakgrund av framtidvisionerna på 60- talet. Den amerikanska presidenten John F. Kennedy såg framför sig att det inom 15 år skulle uppstå 20 nya kärnvapenstater. Så har det inte blivit, förutom de fem länder som hade kärnvapen före 1968 är det bara ca 4-5 som i någon utsträckning har utvecklat kärnvapen sedan dess. Av de länder som utvecklat kärnvapen efter 1968 är det Indien och Pakistan som öppet sagt att de har gjort det. Nordkorea har sagt att man har lyckats utveckla kärnvapen, ett påstående Kan kärnvapenstater som USA eller Ryssland kräva att andra stater ska avsäga sig kärnvapen? Borde inte alla länder få ha möjligheten att skydd sig? som har vissa belägg. Israel har inte bekräftat vare sig att man har ett kärnvapenprogram eller att man har kärnvapen men enligt de flesta bedömare är det ändå troligt att landet har tillverkat kärnvapen. Ett land som har haft kärnvapen men senare nedrustat är Sydafrika. De hade utvecklat och tillverkat fem stridsspetsar som man i början av 90-talet gjorde sig av med. Inget av de länderna har skrivit under icke-spridningsavtalet innan man tillverka kärnvapen. Nordkorea hade gjort det men gick ur när man började med sitt kärnvapenprogram och Sydafrika har gått med efter att de gjorde sig av med sina kärnvapen. Man har även lyckats att stoppa spridning hos länder som har skrivit under men samtidigt har haft kärnvapenambitioner. Tydligaste exemplet är att man genom inspektioner lyckas avslöja och stoppa Iraks hemliga kärnvapenprogram som landet hade under 80- talet och början av 90-talet. Nedrustningen i kärnvapenstaterna har gått långsamt sedan ickespridningsavtalet började gälla 1970. Istället för nedrustning av kärnvapen kännetecknades 70- och 80-talen av en ökning av kärnvapenarsenalerna främst hos stormakterna USA och Sovjetunionen. Det år det fanns mest kärnvapen i världen var 1986 då det För att begränsa kärnvapenspridningen har vissa länder tillsammans skrivit avtal som gör länderna till kärnvapenfria zoner. Mer än 50 % av världens landyta räknas som kärnvapenfria zoner, framför allt på södra halvklotet där det är 99% av all landyta. Inom zonerna är det förbjudet att utveckla, tillverka och inneha kärnvapen. Det är även förbjudet för ett land utanför zonen att placera kärnvapen i ett land inom en kärnvapenfri zon. Ett förslag som brukar läggas fram är att skapa en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Detta för att få stabilitet i området. fanns ca 70 000 kärnvapensstridsspetsar. Förklaringen till att antalet vapen ökar fram till dess ligger i Kalla krigets kraftmätning mellan stormakterna och den rådande politiska situationen. Det är Storleken på USA:s och Sovjet/ Figur: Public Domain Rysslands Kärnvapenarsenaler under 60 år.