Grundvattenkontrollprogram

Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA KOMMUN 2004 Rapport Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2005:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

2 Sammanfattning Ett program för kontroll av grundvattnets kvalitet i Landskrona kommun startades hösten 1992. Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet. De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest representativa vattenförande geologiska formationerna i kommunen. Dessa provpunkter har utarbetats i samarbete med Sveriges geologiska undersökning. Prov har tagits vid ett tillfälle under året och då i fem bergbrunnar och tio jordlagerbrunnar. Proverna analyserades med avseende på ett flertal fysikaliska, biologiska och kemiska parametrar, bland annat pesticider. Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status. Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att vattnet i kommunen är hårt. Endast en av provbrunnarna har mjukt vatten, medan sex brunnar har en hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader. Övriga brunnar har medelhårt eller hårt vatten under 15 tyska hårdhetsgrader. Två av jordlagerbrunnarna har en nitrathalt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedelsverket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder. Fluoridhalten i grundvattnet understiger kariesförebyggande halter i alla brunnar utom tre. Vid provtagningen 2004 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i tre av brunnarna. Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar att genomföras hösten 2005. Vissa provtagningspunkter kommer att omvärderas och eventuellt bytas ut mot lämpligare sådana.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Geologisk översikt 5 3. Grundvattentillgångar 6 4. Grundvattenskydd 7 5. Kontrollprogrammet 7 6. Regionalt samarbete 8 7. Analysmetoder 8 8. Resultat 8 8.1 Nitrat 8 8.2 Fosfat 10 8.3 Hårdhet 10 8.4 Fluorid 10 8.5 Turbiditet 12 8.6 Järn och mangan 12 8.7 Bly 12 8.8 Bekämpningsmedelsrester 13 8.8.1 Bentazon 13 8.8.2 2,6-diklorbensamid 13 9. Regionala resultat och fortsatta undersökningar 13 Referenser 14

4 1. Inledning Miljönämnden i Landskrona kommun har upprättat ett kontrollprogram för grundvattnet inom kommunen. På uppdrag av nämnden tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett kontrollprogram med representativa provpunkter i kommunen, vilket startade 1992. Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten. Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år 2004. 2. Geologisk översikt Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områdena med sedimentär berggrund i Danmark och Nordtyskland. I denna randzon har upprepade tektoniska rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun förekommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning (figur 1). Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk lerskiffer med en ålder på ca 400 Ma (miljoner år). Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformationens berg- Figur 1. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1. Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar etc., övre krita-mellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3. Lerstenar, sandstenar etc., undre jura-rät (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).

5 grund (drygt 200 Ma) som består av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb växellagring. Bergarterna från undre jura och rät är 200-190 miljoner år gamla och består av lerstenar och lerskiffrar som växellagrar med sand- och mostenar. Tunna kolflötser och bankar av lerjärnsten förekommer också i lagerserien. De bergarter som bildats under perioden övre krita - mellersta jura (170-70 Ma) är brant uppresta och består av leror, lerstenar, sand- och mostenar i snabb växellagring. Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (70-65 Ma) i form av vita, mjöliga kalkstenar med flintlager och dels av dankalksten (65-62 Ma) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta (referens 1) Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och Annelöv. Den välkända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del. Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några få platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med varierande mäktighet och utformning. Jorddjupet uppgår oftast till 20-40 m, men jordmäktigheter överstigande 100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven. I södra delen av kommunen dominerar sandiga sediment i markytan bestående av såväl isälvsavlagringar som svallsand, medan leriga moräner och moränleror överväger längre norrut (figur 2). Under moränerna förekommer ibland sandiga eller leriga sediment om är speciellt vanliga i Glumslövs backar och på Ven (referens1). 3. Grundvattentillgångar De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i grundvattentillgångarnas storlek och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden är till övervägande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand- och mostenar är av betydelse för magasinering och uttag av Figur 2. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar. 2. Grus och sand, isälvsavlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar. 3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentillgångar).

6 grundvatten. Inom områden där leror och lerstenar växellagrar med sand- och mostenar, kan flera grundvattenvåningar med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand- och mostenarna. De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna från undre jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 2-5 l/s (7200-18000 l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall förekomma i bergarterna från övre krita mellersta jura. De brant uppresta, dåligt konsoliderade och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansartade i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta 0-0.2 l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska lerskiffern. I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet. Av de ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten som innehåller de största tillgångarna. Mäktiga grovsediment avlagringar med betydande grundvattentillgångar finns bl.a. i Saxåns och Säbydikets dalgångar. Svallsedimenten är däremot i allmänhet för tunna för att de skall innehålla mer än begränsade grundvattentillgångar. På större djup finns även grundvattentillgångar i grovsediment under morän och andra täta jordarter. Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a. omedelbart norr om Säby (referens 1). 4. Grundvattenskydd Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av täta jord- eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona kommun är det således områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur skyddssynpunkt. Inom den övervägande delen av kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av morän med betydande mäktighet (referens 1). Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd. Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når grundvattnet. 5. Kontrollprogrammet De i kontrollprogrammet ingående brunnarnas exakta belägenhet, adresser samt typ framgår av tabell 1. Programmet omfattar 5 djupa bergbrunnar och 10 grävda jordbrunnar. Det har emellertid under 2004 års provtagning framkommit att provlokal 1 och 9 använder vatten från det kommunala dricksvattennätet och utgår därmed ur programmet. Två andra brunnar istället för dessa kommer att användas för 2005 års provtagning.

7 Nr Fastighet Adress Typ Djup Not. B1 Hillehög 20:5 Rosenhillsvägen 23 Berg - Utgår B2 Äskatorp 5:10 Äskatorpsvägen 158 Berg 36 B3 Bulten 1 Boliden Bergsöe Berg 106 B4 Asmundtorp 1:270 Toftavägen 27 Berg 103 B5 Saxtorp Ålstorpsvägen 26 Berg 76 B6 Viarp 10:12 S. Viarpsvägen 6 Jord 2 B7 Arrarp 3:24 Vadensjövägen 25 Jord 7 B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24 B9 Råga Hörstad 7:46 Kustvägen 191 Jord 3 Utgår B10 Tofta 9:3 Ängahusvägen 13 Jord 5 B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord - B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen Jord 17 B13 Saxtorp 28:72 Ålstorpsvägen 50 Jord 5 B14 Kvärlöv 17:1 Saxtorpsvägen 229 Jord 3 End. pest. B15 Annelöv 3:10 Annelövs vattenverk Jord 8 Tabell 1. Provpunkternas plats och typ. 6. Regionalt samarbete Kontakter har knutits med miljökontoren i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm i frågor om grundvattenkontroll. 1997 upphandlade Landskrona, Helsingborg och Höganäs gemensamt analyser för kontrollprogrammet. Den gemensamma upphandlingen har därefter fortsatt. 7. Analysmetoder I samtliga brunnar tas prov för analys med avseende på pesticider (kemiska bekämpningsmedel) samt ett antal övriga kemiska och mikrobiologiska parametrar. Provpunkten B14 har på grund av analysproblem endast analyserats med avseende på kemiska bekämpningsmedel. För pesticider anges endast de ämnen som påvisats i proverna. Följande pesticider har ingått i analyserna: Glyfosat, AMPA, atrazin, atrazin-desityl, atrazindesisopropyl, atrazin-2-hydroxy, bentazon, cyanizin, 2,4-D, dikamba, diklobenil, 2,6-diklorbentazamid, 2,4-diklorprop, demetoat, dinoseb, diuron, DNOC, etofumesat, fenoxaprop, fluroxipyr, hexazinon, imazapyr, isoproturon, karbofuran, klopyralid, kloridazon, klorsulfuron, kvinmerac, linu- ron, MCPA, mekoprop, metamitron, metaziklor, metrabuzin, pendimetalin, simazin, terbutylazin, glyfosat. För samtliga pesticider har detektionsgränsen varit 0,01 µg/l. 8. Resultat I denna rapport används resultaten från analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet. I ett senare skede skall grundvattenkontrollen även kunna leda till slutsatser om långsiktiga förändringar i grundvattnets kvalitet. Här redovisas resultatet av några ämnen. 8.1 Nitrat Höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett vanligt problem i kommunen. Naturvårdverket har i sina bedömningsgrunder för miljökvalitet bestämt så kallade jämförvärden för en del parametrar i grundvatten. Jämförvärdet skall representera ett naturligt bakgrundsvärde för det aktuella ämnet. För nitrat är jämförvärdet 0,5 mg/l. Endast tre brunnar har nitrathalter i nivå med jämförvärdet. Dessa tre brunnar

8 Nitrat 100 mg/l 80 60 40 20 2004 0 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B10 B11 B12 B13 B15 Provpunkt Figur 3. Halten av nitrat i de olika provbrunnarna vid 2004 års provtagning. Halten av nitrat skall vara under 20 mg/l för att betraktas som tjänligt. är bergbrunnar med s.k. gott grundvattenskydd. Resten av brunnarna har förhöjda eller mycket förhöjda värden. Gränsen för tjänligt vatten går vid 20 mg nitrat per liter vatten (referens 2). Två av jordlagerbrunnarna har ett vatten med högre halter än 20 mg/l (figur 3). Förhöjda nitrathalter i grundvattnet antyder påverkan från avlopp, gödsling eller andra föroreningskällor. Figur 4. Halten fosfat i provbrunnarna vid 2004 års provtagning. Halten fosfat skall vara under 0,6 mg/l för att betraktas som tjänligt. Fosfat PO4 (mg/l) 7 6 5 4 3 2 1 0 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B10 B11 B12 B13 B15 Provpunkt 2004

9 8.2 Fosfat Höga halter av fosfat kan indikera påverkan av föroreningar från enskilda avlopp, bristfälliga gödselanläggningar eller liknande. Fem av brunnarna har högre halter än 0,6 mg/l (gräns för tjänligt vatten) (referens 2). I ett fall (Tofta) har vattnet mycket höga halter nitrat (figur 4). diskmaskin ökar, vilket leder till högre miljöbelastning. Det är därför särskilt viktigt att hushåll som ej har kommunalt vatten och avlopp använder miljöanpassade rengöringsmedel. Viss forskning tyder på att kalkhaltigt vatten, d.v.s. vatten med hög hårdhet (särskilt hög magnesiumhalt) ger ett visst skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar. Hårdhet 25 tyska grader (dh) 20 15 10 5 0 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B10 B11 B12 B13 B15 2004 Provpunkt Figur 5. Hårdheten i provtagningsbrunnarna. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader bedöms som tjänligt med anmärkning. 8.3 Hårdhet Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet. Nästan allt grundvatten inom Landskrona kommun är mycket hårt. Endast två av brunnarna har mjukt vatten (figur 5). De andra brunnarna har hårt eller mycket hårt vatten. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader, dh, ger i analysen bedömningen tjänligt med anmärkning (referens 2). Anmärkningen är dock tekniskt grundad, d.v.s. den höga hårdheten ger utfällningar i ledningar, tvättmaskiner, kaffekokare etc., men innebär ingen risk för hälsan. Hårt vatten innebär dock att dosering av kemikalier till tvätt- och 8.4 Fluorid Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor (figur 6). För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Om fluoridhalterna är över 1,3 (endast provpunkt B3) bör vattnet inte ges till barn under ett halvt års ålder (referens 2).

10 Fluorid fluorid (mg/l) 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B10 B11 B12 B13 B15 2004 Provpunkt Figur 6. Halten av fluorid i provbrunnarna vid 2004 års provtagning. Halter under 0,8 mg/l ger endast ett begränsat kariesskydd. Turbiditet turbiditet (FNU) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B10 B11 B12 B13 B15 2004 Provpunkt Figur 7. Turbiditeten (grumligheten) i provbrunnarna vid 2004 års provtagning. En turbiditet på över 3 FNU bedöms som tjänligt med anmärkning.

11 8.5 Turbiditet Höga värden på turbiditet erhölls i fyra av brunnarna (figur 7). Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet. Höga värden på turbiditet indikerar påverkan av ytvatten och bör alltid undersökas om vattnet används som dricksvatten. Gränsen för tjänligt dricksvatten går vid 3 FNU. 3 av provbrunnarna har ett vatten som överstiger detta gränsvärde (referens 2). mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Gränsvärdena är satta ur estetisk och teknisk synpunkt. Några hälsomässigt grundade gränsvärden för järn och mangan finns inte i Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse. Manganhalten i kommunen grundvatten är lågt och i inga provpunkter överskrids Livsmedelsverkets gränsvärde (figur 8). Tre av brunnarna har högre järnhalt än 0,5 mg/l. Dessa tre brunnar är bergbrunnar och Järn och Mangan Fe/Mn (mg/l) 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B10 B11 B12 B13 B15 Provpunkt Järn Mangan Figur 8. Järn- och manganhalterna i provbrunnarna vid 2004 års provtagning. En järnhalt på mer än 0,5 mg/l bedöms som tjänligt med anmärkning. Motsvarande siffra för mangan är 0,3 mg/l. 8.6 Järn och mangan Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jordoch bergarter. Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter finns risk för utfällningar, missfärgning och dålig smak. Det kan också medföra skador på textilier och tvätt. Livsmedelsverkets gränsvärde för vatten från enskilda vattentäkter ligger på 0,50 den höga järnhalten har troligtvis en naturlig geologisk förklaring. I övriga brunnar låg järnhalterna under detta gränsvärde. 8.7 Bly Den naturliga halten bly i grundvatten anges till mellan 0,1-1 µg/l. I samtliga provpunkter låg värdena under 1 µg/l. Detta bedöms, enligt Naturvårdsverket, som mycket låga halter (referens 3).

12 Enligt Livsmedelsverket ska ett dricksvatten bedömas som otjänligt om halten bly överstiger 10 µg/l. Vid dessa halter föreligger risk för kroniska hälsoeffekter och vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. 8.8 Bekämpningsmedelsrester Följande pesticider har påträffats under 2004 års provtagningar: Bentazon och 2,6- diklorbensamid. 8.8.1 Bentazon Bentazon påträffades i punkten B8 (Tullstorp) i halten 0,02 µg/l. Halten i vattnet understiger gränsvärdet för enskild bekämpningsmedelssubstans i dricksvatten på 0,1 µg/l (referens 4). Bentazon är en så kallad tiadiazinon. Den började användas i början på 1970-talet och har sedan dess varit det viktigaste medlet för bekämpning av ogräs i baljväxter. Det finns idag två medel innehållande bentazon som är godkända att användas: Basagran SG och Basagran MCPA. Bentazon har en mycket hög rörlighet i mark. I vatten sker nedbrytning av ämnet långsamt (referens 5). Troligtvis beror halterna av bentazon i vattnet från provpunkten B8 på användandet av Basagran i omgivande villaträdgårdar och växthus. 8.8.2 2,6-diklorbensamid 2,6-diklorbensamid påträffades i två provpunkter; B11 (Munkebäck) i halten 0,03 µg/l och B15 (Annelöv) i halten 0,05 µg/l. Halten i proverna understiger gränsvärdet för den sammanlagda halten av bekämpningsmedelssubstanser i dricksvatten på 0,5 µg/l (referens 4). Ämnet 2,6-diklorbensamid är en nedbrytningsprodukt av diklobenil som liksom atrazin tidigare ingått i ett flertal så kallade totalbekämpningsmedel mot ogräs på grusplaner och liknande platser. Samtliga bekämpningsmedelsprodukter som tidigare innehållit någon av dessa substanser får sedan 1992 inte säljas. Några medel får ej heller användas. 2,6-diklorbensamid är lättrörlig respektive svårnedbrytbart vilket innebär att de rester som nu hittas i grundvattnet mycket väl kan härkomma från bekämpningsmedel som spridits för flera år sedan. Provpunkterna B11 och B15 ligger i områden med sandiga jordar vilket gör grundvattnet mer känsligt för föroreningar. Grundvattnets känslighet medför ökade krav på försiktighet vid användning av bekämpningsmedel, i jordbruket såväl som i villaträdgårdar och på gårdsplaner etc. Fortsatta undersökningar får ge underlag för bedömningen huruvida inskränkningar i användandet av kemiska bekämpningsmedel bör ske. 9. Regionala resultat och fortsatta undersökningar Förutom de brunnar som provtagits i Landskrona, har Helsingborgs och Höganäs kommuner tagit prov i ett antal grundvattentäkter. Provtagning har skett samtidigt och analyserna har varit de samma. Grundvattenkontrollen kommer att fortsätta enligt det fastslagna kontrollprogrammet. Provpunkterna kommer att revideras och minst två (B1 och B9) kommer att bytas ut inför provtagningen 2005. Det kommer även i ett senare skede att sammanställas en rapport med syftet att sammanställa samtliga års resultat av grundvattenanalyserna och på så sätt kunna följa förändringarna i grundvattenkvaliteten sen 1992.

13 Referenser 1. Gustavsson, Ove, SGU Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i Landsrona kommun, 1991. Dnr 08-196/91. 2. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003/17. Livsmedelshäfte 7a. Maj 2004. 3. Naturvårdsverket (1999). Rapport 4915. Grundvatten bedömningsgrunder för miljökvalitet. 4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet en stor undersökning av bekämpningsmedel. 6. Kemikalieinspektionen (1997). Ämnesblad - Bentazon