HJÄLP MED DIN HJÄLP Verksamhetsberättelse 2010 Finlands Röda Kors 13.5.2011 PB 1

HJÄLP MED DIN HJÄLP Verksamhetsberättelse 2010 Finlands Röda Kors 13.5.2011 1

Omslagsbild: Eero Pykäläinen På bilden: Kati Partanen i Haiti 13.5.2011 2

Innehåll INLEDNING...5 STYRELENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR RÄKENSKAPSPERIODEN 2010...7 En effektiv aktör behövs även framdeles...7 Institutionerna...8 Utvecklingsverksamhet...8 Riskhantering...10 Ekonomi...11 BEHOVET AV SOCIALT STÖD KOM TILL SYNES INOM ARBETET I HEMLANDET...12 Intresset för väntjänsten ökade...12 Ett hundratal nya frivilliga ställde upp som stöd för närståendevårdarna...12 Grupperna för psykiskt stöd och första omsorgen behövdes vid eldsvådorna...13 Tsunamihjälpen...13 Hiv/aids-rådgivning samt alkohol- och drogrelaterat arbete...15 Fastare samarbete mellan hälsomottagningar och kommuner...15 Organisationen sysselsatte drygt tusen personer...15 ATTITYDARBETET ALLT VIKTIGARE INOM FLYKTINGVERKSAMHETEN...16 Fler frivilliga som stöd för invandrarna...16 Många fall för personefterforskningen...16 Organisationen vädjade till migrationsministern...16 NYA INSTRUKTIONER OM HJÄRT-LUNGRÄDDNING PUBLICERADS I DECEMBER...17 Säkerhet på vägarna...17 NATURKATASTROFERNA ORSAKADE ETT ENORMT ARBETE...18 Biståndsmål...18 Asien...20 Afrika...20 Amerika...20 Cirka 200 000 fick klädhjälp...21 AVDELNINGARNA FICK FADDRAR LANDET ÖVER...22 Förnyelsen av avdelningarnas webbsidor inleddes...22 Faddrar och utbildning...22 Mot stämman...22 EGEN VÄNFÖRMEDLING FÖR UNGDOMAR...23 Reddie Kids-klubbarna befäste sin ställning...23 Ungdomspromornas utbildning och ungdomstidningen förnyades...23 Egen vänförmedling för ungdomar...24 ALLMÄNHETENS INITIATIVKRAFT VÄCKTE UPPMÄRKSAMHET I MEDIERNA...25 Ensam mormor fick hundratals Facebook-kompisar...25 OCKSÅ KRIG HAR REGLER...26 3

GIVARNA HJÄLPTE OFFREN FÖR NATURKATASTROFERNA... 27 Operation Hungerdagen... 27 Feissarna dök upp i gatubilden... 27 Ylehjälpens Näsdagsinsamling... 28 Insamlingen Jul i sinnet... 28 Gåvor i hemlandet... 28 Antalet dagsverkesinsamlingar ökade... 28 Kampanjen Runda upp för Röda Korset... 28 Företagen aktiva i kampanjerna... 29 Kampanjen Sätt bollen i rullning... 29 Företagspersonal i frivilligarbete... 29 DE UNGAS SKYDDSHUS: FLER KLIENTER... 30 KONTTI-CENTRALERNA FÖR ÅTERANVÄNDNING... 31 BLODTJÄNST: INGA ALLVARLIGA SITUATIONER MED BRIST PÅ BLOD... 32 RESULTATRÄKNING... 34 BALANSRÄKNING... 35 NOTER TILL BOKSLUTET 31.12.2010... 36 UNDERSKRIFTERNA TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSEN OCH BOKSLUTET... 45 BOKSLUTSANTECKNING... 45 REVISIONSBERÄTTELSE... 46 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER... 47 FINLANDS RÖDA KORS... 48 4

Inledning Det gångna året var ett exceptionellt arbetsdrygt år för Finlands Röda Kors. I årsberättelsen ges en detaljerad redovisning av de intensiva hjälpinsatserna under året men där redogörs också för de åtaganden som tjänat som stöd för hjälpverksamheten. Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2010 har i enlighet med bokföringslagen placerats i början av dokumentet. Resultaträkningen, balansräkningen och noterna till bokslutet finns i slutet av denna verksamhetsberättelse. Utvecklingen i Finland och de omfattande internationella naturkatastroferna avspeglas starkt i Röda Korsets arbete. Organisationens frivilliga och anställda stöter dagligen på situationer där den senaste tidens instabila utveckling av ekonomin och de förändrade värderingarna i övrigt försvårat människornas liv. Värdegrunden hos finländarna ser ut att ha utvecklats på ett sätt som väcker oro. Intoleransen mot medmänniskor har ökat. Framför allt drabbar detta människor med invandrarbakgrund, men också finländare med svenska som modersmål har i allt större utsträckning utsatts för negativa attacker. Röda Korset anser därför att attitydpåverkan kommer att ha en allt viktigare roll framdeles. Som motvikt mot de skärpta attityderna har Röda Korsets vänverksamhet begåvats med många nya aktörer. Det långsiktiga arbetet till förmån för verksamheten börjar alltså bära frukt. Den djupa oron för hur offren för naturkatastroferna och konflikterna klarar sig syntes i hjälpinsatserna vid jordbävningen på Haiti. Insamlingen för offren gav nästan fem miljoner euro och den i ordningen 30:e Hungerdagen på hösten nådde rekordresultatet 2,6 miljoner euro. Också folkresningarna i norra Afrika som började i slutet av år 2010 och fortsatte en god bit in på följande år likväl som den omfattande jordbävningen med efterföljande tsunami i Japan i mars kom som en chock för finländarna och dominerade hjälparbetet och insamlingsverksamheten. Året som gick har varit ett av de mest arbetsdryga i Finlands Röda Kors internationella verksamhet. Med stöd av utrikesministeriet, ECHO och sin egen katastroffond har Röda Korset bidragit med fler hjälparbetare och mer material till katastrofområden än någonsin tidigare. Verksamheten för Finlands Röda Kors institutioner utvecklades positivt under året. Trots polisundersökning och den negativa publiciteten kring upphandlingen av konsulttjänster lyckades Blodtjänst liksom förr under åren i normal ordning tillgodose sjukhusen med de blodprodukter och den service de behövde. Återanvändningsvaruhuset Kontti ökade sin försäljnings- och kundvolym och De ungas skyddshus började med en ny tjänst för ungdomar på nätet. Finlands Röda Kors gör sig i ordning för sin ordinarie stämma i Lahtis år 2011. Såväl styrelsen som hela organisationsfolket har under det gångna året förberett strategierna för de kommande åren. Den riktning vi tar i Lahtis är med tanke på organisationens framtid exceptionellt relevant, eftersom förändringarna i samhället återverkar direkt också på Röda Korset. 5

6

Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2010 En effektiv aktör behövs även framdeles Finlands Röda primära roll att snabbt ställa humanitär hjälp till förfogande framhävdes år 2010. Hjälparbetarnas insatser inte minst efter jordbävningen på Haiti utan också i Chile, Pakistan, Zimbabwe och södra Afrika gjorde att Finlands Röda Kors igen var en av de snabbaste och största givarna av bistånd inom internationella rödakorsrörelsen. Till framgången bidrog förutom det betydande stödet från utrikesministeriet också effekten av Röda Korsets egen insamlings- och stödverksamhet. Röda Korsets hjälparbete och styrkan i frivillignätverket syntes även i verksamheten inom landet. Hundratals nya frivilliga gick med i vänverksamhet, insamlingarna för katastroffonden lockade fler frivilliga än tidigare och gav också ett bättre ekonomiskt resultat än året innan. Röda Korset tog hand om offer för eldsvådor, sökte efter försvunna och kunde också allt effektivare kanalisera frivilliga för övrig verksamhet i avdelningar. För att Finlands Röda Kors ska kunna sköta sitt framgångsrika hjälparbete krävs såväl människor som ekonomiska resurser. Målet under det gångna året var att stärka dem båda långsiktigt för framtiden så att organisationen allt effektivare kunde fokusera på sina kärnuppgifter. Styrelsen beslutade därför att lägga om förmögenhetsförvaltningen och organisationens tillläggspensionsstadga. Röda Korset sade upp sitt eget kollektivavtal och tecknande branschavtal. Ledningen och övervakningen av organisationens verksamhet omstrukturerades genom att tillsätta ett revisionsutskott och omorganisera den interna revisionen. Verkningarna av lågkonjunkturen för två år sedan kändes fortfarande i organisationens ekonomi men i omvärlden skedde också andra betydande förändringar. Attitydklimatet i samhället har skärpts flera år i rad. Den negativa inställningen till invandrare, flyktingar och marginaliserade är ett europeiskt fenomen. Merparten av finländarna lever ett stabilt ekonomiskt liv. Dessvärre har Finland under de två senaste decennierna i oroväckande grad delats i dem för vilka det går bra och i dem som har det svårt. Marginalisering innebär inte längre att man enbart står utanför systemet. Många har blivit mentalt marginaliserade. I sitt arbete inom landet har Röda Korset varit tvunget att ta ställning till hur det kan hjälpa och stödja människor som är ensamma, deprimerade, utmattade eller förlorat sin självkänsla. Röda Korset har försökt åtgärda saken genom att förbättra verksamhetsmöjligheterna för frivilligarbetet och uppmuntra folk att gå med t.ex. i vänverksamhet. Frivilligverksamheten befinner sig i ett klart uppsving fastän aktiviteterna nödvändigtvis inte följer tidigare årtiondens mönster. Styrelsen fastställde de nya strategierna för första hjälpen, för frivilligverksamheten i De ungas skyddshus och för påverkansarbetet. Rekordår för hjälpverksamhet År 2010 var rekordår för hjälpverksamheten. Biståndsaktionen efter jordbävningen på Haiti genast i början av året spräckte många tidigare rekord i FRKs hjälpverksamhet. Nöden fick Röda Korsets frivilliga och stödjare att reagera. Insamlingen för Haiti gav nästan fem miljoner euro. Till landet sändes fler hjälparbetare än någon annanstans tidigare. Också i fråga om den materiella hjälpen nåddes nya toppresultat, bl.a. i flygtransporter. Operation Hungerdagen som stöder det internationella hjälparbetet slog sitt 30-års jubileum till ära alla rekord med 2,6 miljoner euro. Evenemanget lockade också fler insamlare än förut. Den nationella storövningen för beredskap och hjälpverksamhet, Myrskytuuli, samlade över 500 frivilliga och ett stort antal myndigheter i Åbo trakten. De sociala medierna med sina nya lätthanterliga kanaler och utmanande, laddade och provokativa chattspalter har banat väg för kränkande, rentav rasistiska åsikter. Även de traditionella mediernas ytliga informationsförmedling har lett till att många frågor och till och med missförhållanden fått helt felaktiga proportioner när de kommit upp till diskussion. Flera spörsmål av samhällelig betydelse har också rapporterats på ett svårtillgängligt sätt. 7

Ny direktör för Blodtjänst Blodtjänst hamnade på hösten i rubrikerna på grund av oklarheter i upphandling. Blodtjänsts direktör misstänks för att ha gjort upphandlingar av konsulttjänster utan konkurrensutsättning och skriftliga avtal. Det hela väckte stor negativ publicitet på riksnivå. För att stödja uppfyllandet av övervakningsskyldigheten tillsatte styrelsen ett revisionsutskott vars första uppgift var att reda ut oegentligheterna på Blodtjänst. Utskottet inledde en specialrevision av Blodtjänst bara en vecka efter att frågan kommit i offentligheten. Också polisen startade egen brottsundersökning. Efter utredningen beslutade FRKs styrelse att avsluta direktörens anställning. Styrelsen för Blodtjänst avgick för att för sin del lugna ner läget. I november utsåg organisationsstyrelsen en ny styrelse för institutionen. Samtidigt preciserades styrelsens roll och uppgifter. Direktörsrekryteringen började i slutet av året. Till ny direktör för Blodtjänst utsågs verkställande direktören, medicine och kirurgie doktor Martti Syrjälä från Helsingfors. Institutionerna Nya blodgivare på Blodtjänst Blodtjänst har hand om blodtjänstverksamheten i hela Finland. Institutionen ordnar blodgivningar och framställer blodprodukter som behövs i vården av patienterna. Blodtjänst erbjuder också vävnads- och laboratorietjänster och distribuerar läkemedel till sjukhusen. Institutionen driver dessutom forsknings- och produktutvecklingsverksamhet. Blod samlades in enligt sjukhusens behov och nästan samma mängd som året förut. År 2010 var antalet helblodgivningar 265 592 (267 417 år 2009). Drygt 12 procent var nya blodgivare. Blodgivarna aktiverades bl.a. i sociala medier. Facebook har vunnit verkligt stor popularitet som nätverkstjänst. Kundnöjdheten har hållit sig på samma höga nivå. I maj öppnades en ny blodtjänstbyrå i Sanomahuset i Helsingfors centrum. Blodtjänst kommer ut med en separat publikation, Veripalvelun vuosi, som handlar om institutionens verksamhet. Ökad försäljning för Kontti Den riksomfattande återanvändningsvaruhuskedjan Kontti ordnade arbetstillfällen för 901 personer genom olika former av stödd sysselsättning. I verksamheten deltog dessutom några tiotal praktikanter och frivilliga. Sysselsättningsprojekten genomfördes i samarbete med arbetskraftsmyndigheterna. Institutionen utvidgade sin utbildning som förbereder för yrkesexamen i försäljning till fyra nya orter. Kontti-centralerna fick in kläder, kärl, möbler och andra begagnade föremål. Kläder samlades in totalt 115 000 kilo. Centralerna ställde sammanlagt 836 791 euro till förfogande för frivilligverksamheten i distrikten. Till katastroffonden redovisades 418 396 euro. Varuförsäljningen ökade med 7,6 procent jämfört med föregående år. Fler frivilligaktiviteter i De ungas skyddshus Skyddshusens verksamhetsidé är att erbjuda hjälp till ungdomar som är i kris och vid behov till deras föräldrar. Det handlar om förebyggande barnskyddsarbete vars primära mål är att i sista hand minska på antalet omhändertaganden. De unga och deras familjer söker sig frivilligt till verksamheten som bygger på samarbete mellan frivilliga och professionella inom branschen. FRK driver fem skyddshus i Helsingfors, Vanda, Esbo, Tammerfors och Åbo. Den nya verksamhetsstrategin för skyddshusen godkändes av organisationsstyrelsen i januari 2010. I den omvärderades både visionen och den grundläggande uppgiften. Det centrala målet är att stödja utvecklingen av frivilligverksamheten. Målet är att rekrytera och utbilda fler frivilliga och på det sättet se till att de unga får mer hjälp och stöd. Målet är också att skapa variation i frivilligarbetet och ge de frivilliga en mer mångsidig roll i verksamheten. Utvecklingsverksamhet För att kunna uppfylla de nya frivilligas förväntningar krävs ändringar i verksamhetssätten Arbetet med att förnya Röda Korsets webbplats har kommit igång enligt den budget styrelsen godkänt. Målet är förutom att ersätta den föråldrade tekniken också redigera innehållet på sidorna för att bättre motsvara behoven i verksamheten. På centralbyrån har verksamheten omorganiserats genom att inrätta en ny uppgift som organisationsdirektör i ledningsteamet. Distriktsbyråsamarbetet som även stöder centralbyråns och avdelningarnas agerande har utvecklats genom att förtydliga verksamheten i den förstärkta ledningsgruppen som arbetar under generalsekreteraren och består av verksamhetsledarna och centralbyråns ledningsteam. Förberedelserna för stämman år 2011 inleddes i början av föregående år och blir allt intensivare ju längre våren lider. Remissbehandlingen av utkastet till strategi för åren 2011 2014 som läggs fram för stämman avrundas med att avdelningarna och distrikten ger sina kommentarer. Styrelsen bereder under våren alla de riktlinjer för verksamheten och ekonomin som kommer upp på stäm- 8

man. Följande årtionde är en tid av stora förändringar i organisationens verksamhet, större än kanske någonsin tidigare. De aktiva och medlemmarna åldras och lämnar sig utanför verksamheten. Människans tidsanvändning och intressen söker nya vägar. Framdeles skärps också konkurrensen om frivilligaktörerna. Blodtjänst väntar sig inga förändringar i efterfrågan på blodprodukter under de närmaste åren och fortsätter att förnya produktionsmodellen för blodprodukter enligt den fastslagna strategin. Föreberedelser för att hålla laboratoriefunktionerna igång under nätter och veckoslut har redan inletts. Produktionsberedskapen för blodprodukter höjs, framställningen av kortlivade trombocytpreparat blir snabbare och den service sjukhusen behöver under veckosluten förbättras. En betydande satsning på forskning är det nya centret för cellproduktion i Stenhagen. Det erbjuder framdeles kliniska forskargrupper ett underlag för att utveckla och genomföra nya cellterapier. Också kommersialiseringen av patentportfoliet kring stamcellernas ytstrukturer väntas leda till de första avtalen år 2011. Patentportfoliet har utvecklats med en samarbetspartner. Efter avslutad redovisningsperiod har styrelsen godkänt investeringen för en utvidgning av Kontti-kedjan för åren 2011 2014. Kedjan byggs ut på nya orter. Den största utmaningen för institutionen är rekryteringen av arbetskraft, vilket enligt prognoserna kommer att försvåras i och med den ekonomiska tillväxten. Enligt den nya strategin går De ungas skyddshus allt tydligare inför förebyggande arbete. Vid sidan av de nuvarande aktiviteterna tas fram bl.a. verksamhet i sociala medier och olika grupper som går att ordna också utanför de orter där det finns skyddshus. Samarbetet med distrikten och avdelningarna samt ungdoms- och beredskapsverksamheten utvecklas. De frivilliga får en större roll. De agerar som stödpersoner och vänner för ungdomar och deltar i gruppverksamhet. Röda Korset söker aktivt efter nya handlingsmodeller och innovationer Föreningsutvecklingen på Finlands Röda Kors sker i linje med de strategiskt viktiga målsättningarna och med hänsyn till Röda Korsets värderingar och principer. Utvecklingen stöder en aktiv frivillighet och frivilligverksamhet och skapar de förutsättningar som krävs för att funktionärsorganisationen kan arbeta så effektivt som möjligt. Vår förvaltningsstruktur med flera nivåer och små enheter skapar en massa överlappningar i administration och ledarskap. Dessutom bromsar de verkställigheten av beslut och medför kostnader på grund av decentraliserad upphandling och parallella utvecklingsprocesser. Många frågor inom utvecklingsverksamheten sammanhänger med detta. Under redovisningsperioden startades många utvecklingsprojekt inom ramen för huvudprocesserna ledarskap, kärnfunktioner och stödfunktioner. Inom ledarskap utvecklas verksamhets-, kommunikations- och ekonomiplaneringen samt riskhanteringen. Dessutom påbörjades en systematisk och långsiktig utveckling av ledningssystemet. Frivilligverksamheten främjas bl.a. genom att utveckla IT-systemen (frivillignätet), utbildningen och fadderverksamheten. Avdelningarna har kommit med positiv respons. I avdelningsenkäten fick handledningen och utbildningen av de frivilliga och stödet till dem beröm. I fråga om stödet till avdelningarna har tonvikten legat på närstöd samt på kostnadseffektiva och högklassiga nät- och servicetekniska lösningar. Andra utvecklingsområden var första hjälpen-utbildning, beredskap och teman för likabehandling. Inom stödfunktionerna är vårt mål att ta fram enhetliga tjänster och verksamhetsmodeller som framdeles underlättar också distriktens behov. Under året fick avdelningarna anvisningar för ekonomiförvaltning. På sikt är målet att också utvidga tjänsterna för avdelningarna, t.ex. deras ekonomiförvaltning. På centralbyrån har man under året tagit i bruk ett helelektroniskt system för reseräkningar och gått inför elektroniska försäljnings- och inköpsfakturor. Övriga anmärkningsvärda projekt som styrelsen initierat var reformen av tilläggspensionsstadgan och förnyandet av modellen för placeringsverksamhet. Styrelsen företog en utredning om hur de som omfattas av tilläggspensionsstadgan vill att deras pensionsskydd ska utvecklas och genomföras. Utredningen gjordes tillsammans med en arbetsgrupp bestående av förmånstagare som enhälligt lade fram sitt förslag till ny tilläggspensionsstadga som skall tryggas genom försäkring. Styrelsen har godkänt förslaget och föreslår för fullmäktige att tilläggspensionsstadgan justeras och försäkras enligt arbetsgruppens framställning. Fullmäktige tar ställning till förslaget i maj. Syftet med modellen för diskretionär förvaltning är att inom ramen för den placeringsstrategi som styrelsen har godkänt säkerställa sakkunskapen i placeringsverksamheten och ett optimalt avkastningriskförhållande. Efter en systematisk konkurrensutsättning valde styrelsen en huvudförvaltare och tre andra förmögenhetsförvaltare för organisationens förmögenhet. Styrelsens placeringskommitté leder och övervakar förmögenhetsförvaltarnas verksamhet och utvecklar den praktiska förmögenhetsförvaltningen tillsammans med förmögenhetsförvaltarna. 9

Riskhantering Riskhantering integreras i planering och uppföljning av verksamheten Styrelsen introducerade riskhanteringen som ett led i organisationens ledarskap genom att föranstalta den allra första omfattande undersökningen av de operativa riskerna i organisationen. Centralförvaltningen, distrikten och institutionerna gör sina egna riskanalyser. I samma veva ser de över hur riskerna i ledningen av verksamheten kan identifieras. År 2011 uppdateras riskbedömningarna och då ges speciellt akt på åtgärder genom vilka man kan förebygga riskerna eller minska deras verkningar. Av central betydelse i organisationens verksamhet är också de ekonomiska riskerna. Därför har styrelsen gått in för att utveckla revisionsverksamheten genom att bl.a. tillsätta ett revisionsutskott, lägga fram ett förslag för att förenhetliga revisionspraxisen samt fastställa den interna revisionens roll och uppgifter enligt revisionsbranschens normer. Undersökningen visade att den mest betydande risken är anseendeförlust samt ett otillräckligt antal frivilliga och medlemmar. 90000 Kostnader 2008-2010 (1 000 euro) 80000 78699 75784 70000 68009 60000 50000 40000 32735 40184 40853 30000 20000 24778 17956 20358 10000 0 3711 3830 2344 3329 2230 2428 Blodtjänst Organisation internationell Organisation nationell Kontti-kedjan Skyddshusen 2008 2009 2010 90 000 Intäkter 2008-2010 (1 000 euro) 80 000 70 000 78 270 75 315 67 062 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 22 695 21 045 15 176 16 624 6 817 9 131 11 833 8 590 8 568 8 224 6 708 8 162 2 217 6 000 3 647 2 904 3 025 3 173 4 165 3 384 3 163 3 083 2 9642 668 2 999 1 639 2 620 Blodtjänst UM- Placeringar Katastrof- Övriga Övriga RAY- Produkt- Ersättningar Medlemsavgifter, VP UM:n avust. Sijoitukset Kat.rahasto Muut tuotot Muut avust. RAY:n avust. Tuotemarkk. Korv. valt. ja Jäs.maksut, understöd fonden intäkter understöd understöd marknads- från statt och övriga bidrag kunn. muut lahj. föring kommuner 2008 2009 2010 10

Ekonomi Det betydande överskottet för centralförvaltningen berodde på egendomsförsäljningar av engångskaraktär. Under kommande år betonas organisationsverksamhetens kostnadseffektivitet och utvecklingen av den interna finansieringen. De faktorer som i hög grad påverkar Finlands Röda Kors ekonomiska verksamhetsförutsättningar är placeringsverksamheten, finansiärsbesluten om understöd, utvecklingen av den egna medelsanskaffningen och den allmänna kostnadsutvecklingen. Forskningsinstitutens prognoser i början av år 2011 ger en positivare bild av den ekonomiska utvecklingen, även om tillväxten fortfarande är på en rätt instabil grund. Sysselsättningsläget är en aning bättre än väntat men inflationstakten har på senaste tid accelererat. För att kunna skapa bättre ekonomiska förutsättningar krävs att vi satsar på tre saker. Vi måste utveckla internfinansieringen långsiktigt, se kritiskt över kostnadsstrukturen och främja kostnadseffektiva verksamhetssätt. Centralförvaltningens bokföringsmässiga resultat för räkenskapsperioden var 7,7 miljoner euro. Det stora överskottet orsakades främst av överlåtelsevinster på egendom av engångskaraktär. Resten av aktierna i Esperi Care Oy såldes och det gav en överlåtelsevinst av engångskaraktär på 2,7 miljoner euro. I samband med justeringen av förvaltningsmodellen för organisationens placeringstillgångar realiserades dessutom värderingsdifferenserna i de aktiebundna placeringarna vilket totalt genererade en nettoöverlåtelsevinst av engångskaraktär på 5,3 miljoner euro. Utan dessa poster av engångskaraktär skulle centralbyråns resultat för redovisningsperioden ha varit klart under budget. För att väga upp det strukturella underskottet har styrelsen upprättat ett särskilt ekonomiskt stabiliseringsprogram som sträcker sig till slutet av följande stämmoperiod. På det hela taget har centralförvaltningen en solid ekonomi. De nya kollektivavtalen I januari hävde organisationen sitt eget kollektivavtal och gick över till allmänt bindande avtal. Det egna avtalet löpte ut 31.1.2010. Efter det iakttas i organisationsarbete kollektivavtalet för organisationer inom socialbranschen, i skyddshusen och förläggningarna kollektivavtalet för den privata socialbranschen samt på Blodtjänst och i vårdinrättningar kollektivavtalet för den privata hälsovårdsbranschen. Med det nya avtalet följde även ett nytt avlöningssystem. Från att tidigare ha grundat sig på löneklass och erfarenhetstillägg bestäms lönen i det nya systemet enligt arbetets kravnivå och personlig prestation. Organisationens plan för likabehandling sändes på remiss och åtgärderna börjar tillämpas år 2011. För organisationen sammanställs även etiska regler av typ Code of Conduct. Personer Tusen euro 11 Anställda inom centralförvaltningen 2010 2009 2008 Centralbyrån 172 174 175 Blodtjänst 603 610 551 Kontti 31 31 32 De ungas skyddshus 44 48 40 Centralbyrån sammantaget 850 863 798 Av centralförvaltningen utbetalda löner och arvoden Löner och arvoden 2010 2009 2008 35 001 534 33 053 741 30 855 360 Bikostnader 11 496 371 11 122 742 11 249 357 Obs. I bikostnader ingår kostnaderna för Finlands Röda Kors tilläggspension. Löner och arvoden inkluderar även delegatkostnaderna. Antalet avtal med hjälparbetare var 291 år 2010, 200 år 2009 och 154 år 2008. Organisationens verksamhet är inte speciellt miljöbelastande Organisationen fokuserar på miljöfrågor. Vår miljöbelastning här hemma är typisk för en organisation som har kontorsarbete med undantag för Blodtjänst och Kontti. Genom att använda oss av elektroniska tjänster försöker vi minska på det tryckta materialet, transporterna och portot. Den frivilliga organisationsverksamheten sker i stor utsträckning i avdelningarna och det leder till resekostnader för sakkunniga från centralbyrån och till transportkostnader för olika fordon och material. Blodtjänst har som mål att välja miljövänliga lösningar för att producera sina tjänster, trots att det inte har något särskilt miljövårdssystem eller program. Den största miljöbelastningen orsakas i praktiken av sådant avfall som inte kan undvikas på grund av verksamhetens natur. Av säkerhetsskäl måste man i stor utsträckning ty sig till engångs- och enskilt förpackade material. Centralbyråns bokslut inkluderar inte distriktens och avdelningarnas bokslut Vår organisation är en offentligrättslig förening och dess verksamhet är baserad på lagen och förordningen om Finlands Röda Kors. I förordningen stadgas särskilt att distrikten och avdelningarna är egna enheter med rättslig handlingsförmåga, som var och en upprättar bokslut över sin verksamhet. FRKs institutioner - Blodtjänst, Kontti och De ungas skyddshus är juridiskt sett en del av centralförvaltningen. Deras verksamhet upptas i centralförvaltningens bokslut.

Behovet av socialt stöd kom till synes inom arbetet i hemlandet Effekterna av den ekonomiska nedgången var fortfarande märkbara inom organisationens verksamhet år 2010. Det fanns ett stort behov av hjälp, till exempel i form av väntjänst, stöd för närståendevårdare samt hälsorådgivningar. Många upplevde att de hamnat utanför det sociala skyddsnätet, vilket kom till synes i efterfrågan på dessa verksamhetsformer. Organisationernas roll som hjälpare har blivit större, och detta syntes också inom Röda Korset. Det var inte bara efterfrågan på insatser som ökade, utan också de frivilliga visade sig mer intresserade. Satsningarna på rekrytering gav utslag i ett ökat antal frivilliga. Många nykomlingar, både ungdomar och äldre, sökte sig till väntjänsten. Röda Korsets beredskap till nationella hjälpinsatser fick vid ett par tillfällen år 2010 stor publicitet. I juli blev medierna intresserade av Röda Korset och Frivilliga räddningstjänsten Vapepa, när en frivillig från Vapepa i södra Savolax hittade en liten pojke som gått vilse. Beredskapsaktionerna drog uppmärksamheten till sig även i november, när en rad frivilliga hjälpte myndigheterna i Tammerfors att evakuera de boende som räddats undan en eldsvåda. Intresset för väntjänsten ökade Behovet av väntjänst ökade kraftigt och 2010 var temat för verksamheten Katseet kohti nuoria aikuisia (Unga vuxna i blickpunkten). Under året satsade man särskilt på att rekrytera unga vuxna. För att locka ungdomar att medverka drevs kampanjer på olika håll i Finland, med gott resultat. I Helsingfors och Nylands distrikt lanserade stödpunkten för väntjänsten en kampanj, Nuori nuorelle ystäväksi (Unga vänner för ungdomar), och i Västra Finlands distrikt startades en pilotkampanj, där unga vuxna utmanades att ockupera ett ålderdomshem och därefter gå på vänkurs. Fängelsebesök i hela 40 års tid Röda Korsets fängelsebesöksverksamhet fyllde 40 år. För att fira detta arrangerades ett jubileumsseminarium i Tartu med besök i stadens fängelse. För fängelset i Vasa utbildades nya besökare, och i Uleåborgsfängelset återtogs verksamheten efter en paus. För närvarande är fängelsebesökarna i vårt land 70 till antalet. Ett hundratal nya frivilliga ställde upp som stöd för närståendevårdarna Den verksamhet som gick ut på att stödja närståendevårdarna fortsatte i 27 avdelningar på olika håll i Finland. Under året gick åtta nya avdelningar med i verksamheten. Det gällde att ge närståendevårdarna psykiska och fysiska förutsättningar att orka i vardagen och därigenom bidra till att förebygga nödvändigheten av anstaltsvård för de hjälpbehövande. Behovet av stöd för närståendevårdarna var stort. Vad de särskilt ville ha var mer kamratstöd, fler organiserade rekreationsaktiviteter och mer utbildning. De frivilliga lyckades bra med att hitta fram till stödverksamheten för närståendevårdare, och inemot hundra nya frivilliga rekryterades. Sammanlagt 270 frivilliga deltog i verksamheten. Katja Lösönen De många olika jippona och projekten bar frukt: en lång rad nya frivilliga, både unga vuxna och nypensionerade, gick med i vänverksamheten. Grundkurserna i väntjänst var också mycket efterfrågade över hela landet. På kurserna utbildades Sosiaalipalveluissa sammanlagt inemot toimivien 1 500 vänner. vapaaehtoisten määrä 2006-2010 Aktiva frivilliga inom socialtjänster Personer 9000 8500 8000 7500 7000 6500 6000 7280 7128 7486 7578 8475 2006 2007 2008 2009 2010 Personer 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 12 Aktiva Aktiva frivilliga frivilliga inom inom verksamheten 2006-2010 163 142 106 107 76 77 77 45 36 27 2006 2007 2008 2009 2010 Deltar regelbundet Deltar sporadiskt

Niklas Meltio Grupperna för psykiskt stöd och första omsorgen behövdes vid eldsvådorna År 2010 undgick vårt land visserligen storolyckor och kriser, men vid ett stort antal eldsvådor, efterspaningsuppdrag och mindre olyckor av olika slag fyllde ändå de frivilliga för psykiskt stöd och första omsorgen-grupperna ett klart behov. Medierna uppmärksammade särskilt Röda Korsets och Frivilliga räddningstjänstens insatser i juli, när en 2½-årig pojke hade försvunnit i Kristina kommun i södra Savolax. En av deltagarna från Vapepa hittade pojken välbehållen ett dygn efter försvinnandet. Även frivilliga som specialiserat sig på psykiska första hjälpen och första omsorgen kom till ort och ställe, beredda att hjälpa. Sammanlagt deltog inemot 200 frivilliga i efterspaningen. I Tammerfors krävdes första omsorgen-insatser i november, när en eldsvåda utbröt i en restaurang i centrum. Ett fyrtiotal boende evakuerades ur byggnaden och Röda Korsets och Vapepas frivilliga såg till att de behövande fick kläder, mediciner och logi. Under året var ett tjugotal psykiskt stöd- eller första omsorgen-grupper verksamma i Finland. Åtta nya grupper för psykiskt stöd startades. Röda Korset deltog i omsorgsarbetet efter olyckor Röda Korsets hjälp behövs också i det skede då det gäller att lindra efterverkningarna av en olycka. Att stärka de drabbade gemenskaperna ingår i hjälpberedskapen. Skolskjutningarna i Kauhajoki 2008 Den professionella eftervården efter skolmassakern i Kauhajoki samordnades inom ramen för Kauhajokiprojektet i Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt. Röda Korset var med i styrgruppen för projektet. Eftervårdsarbetet i Kauhajoki understöddes med medel ur katastroffonden. Hjälpen inriktades dels på krishanteringshjälp för skolans elever, dels på förebyggande ungdomsarbete. Skolskjutningarna i Jokela 2007 Eftervårdsarbetet efter skolmassakern i Jokela fortsatte i form av stöd både för skolan och för närstående kretsar. Arbetet samordnades inom ramen för ett projekt i vars styrgrupp Röda Korset medverkade. Explosionsolyckan i Myyrmanni 2002 Röda Korsets samarbete med Vanda stad kring eftervården av de drabbade i explosionsolyckan fortsatte. Hjälpen gavs till medicinsk och social rehabilitering av offren. Tsunamihjälpen Finlands Röda Kors hjälpte till med sökandet efter finländare och med evakueringen samt med stödet till anhöriga genast efter annandagen. Röda Korsets frivilliga och psykologer var på plats för att ta emot dem som kom hem. De behövande hade också tillgång till en jourtelefon där psykologerna och de frivilliga gav mentalt stöd. För dem som hade förlorat en närstående ordnades gruppmöten där de kunde träffa andra i samma situation. Projektet som pågick åren 2005 2007 och finansierades av Röda Korset var ett av de största i sitt slag. I verksamheten deltog 320 anhöriga, som hade förlorat 123 närstående. Autettujen määrä osastojen ja piirien Hjälptagare avustamissa vid plötsliga äkillisissä olyckor kotimaan inom landet i vilka avdelningarna onnettomuustilanteissa och distrikten bidragit med hjälp Personer Euroa Euro 600 500 500 400 391 345 381 346 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 Akut hjälp som avdelningarna och distrikten Osastojen ja piirien katastrofirahastosta antama äkillinen gett ur katastroffonden apu kotimaan onnettomuustilanteissa vid olyckor inom landet 160000 136 780 140000 117023 120000 105064 100000 93340 88148 80000 60000 40000 Euro 500000 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Kotimaan apu 2006-2010 / Hjälpen inom landet 117023 93341 57500 85295 33909 24000 15500 270000 105064 250000 88148 136780 78340 92814 65204 29204 10290 2006 2007 2008 2009 2010 Tsunami Muut isot onnettomuustilanteet Äkillinen apu kotimaassa Huono-osaisuutta ehkäiseisevät hankkeet Utsatthetsförebyggande projekt Akut hjälp inom landet Övriga stora olyckor 20000 0 2006 2007 2008 2009 2010 Tsunami 13

Taina Keinänen Beredskapsövningen Myrskytuuli 2010 arrangerades i maj i Egentliga Finland. Det var en övning i samarbete mellan frivilliga, myndigheter och internationella hjälparbetare. Jessi Vuorinen från Aura å avdelning i färd med att flytta en patient. Taina Keinänen I Vapepa-forumet i november uppmärksammades meriterade frivilliga och kårades räddare såväl på riks- som på landskapsnivå. Till årets räddare på riksnivå valdes Pekka Törmä från Sagu (t.v.). På bilden syns också den räddades son Teemu Lehtikankare. Frivilliga från Vapepa och Röda Korset tog hand om evakuerade efter brand i Tammerfors i november. Anna Vuorinen Frivilliga räddningstjänsten Inom Frivilliga räddningstjänstens verksamhet koncentrerade man sig dels på Vapepas interna samarbete, dels på att stärka samarbetet med myndigheterna. Representanter både för polisstyrelsen och för social- och hälsovårdsministeriet inbjöds till Vapepas centralkommitté. Antalet larm ökade med inemot hundra i jämförelse med året innan. Sammanlagt var larmuppdragen under året 380 till antalet. 2 1 10 80 76 Larmuppdragen, totalt 381 Larmuppdragen, totalt 381 Vilsen/försvunnen Första omsorgen Trafikolycka Storolycka 212 Annan hjälpsituation Beredskapslarm st. Utbildning och övningar. Hela Finland Vapepa grundkurs 10 Grundkurs i efterspaning 76 Fortsättningskurs i första omsorgen 2 Signalgrundkurs 18 Övrig utbildning 159 Grundkurs i första omsorgen 20 Övning; efterspaning 65, Grundkurs i psykiskt stöd 9 första omsorgen 3, annan övning 41= 109 Fortsättningskurs i efterspaning 11 Signalfortsättningskurs 1 ALLA SAMMANTAGET (st.) 415 14

Laura Kotila De frivilliga inom missbruksarbetet hade jour vid Ilosaarirock och tiotals andra sommarevenemang. Laura Kotila Hiv/aids-rådgivning samt alkohol- och drogrelaterat arbete Tonvikten i organisationens hiv/aids-arbete låg på det förebyggande planet; särskilt gällde detta upplysningen i skolorna och på de olika evenemangen. Med kampanjerna nådde man under året fram till cirka 100 000 människor. Kring utbildning och kondomkörkort arrangerades drygt 60 evenemang. Mottagningarna för dem som ville be om råd eller låta testa sig Pluspunkterna fanns i Joensuu, Jyväskylä, Kuopio och Seinäjoki. De frivilliga inom hiv- aidsarbetet delade ut sommargummin på festivalerna runt om i landet. Inom missbruksarbetet låg tonvikten på förebyggande aktiviteter samt tidig intervention vid alkoholoch drogmissbruk. De frivilliga rådgivarna inom missbruksarbetet utbildade inte bara organisationens egna frivilliga utan också utomstående aktörer. Missbruksarbetet var en synlig del av Röda Korsets aktiviteter på festivalerna. På sommaren arbetade frivilliga som jourhavande på 64 evenemang. På fyra av dem fanns utöver det ambulerande jourhavande paret också en tillnyktringsstation. Avdelningen i Ijo har hjälpt tre personer med att söka arbete. Jaana Riihijärvi basade för Merta-projektet där olika former för stödd sysselsättning prövades. Organisationen sysselsatte drygt tusen personer Organisationens roll som sysselsättare är betydelsefull. Sammanlagt 1 479 personer erbjöds under året en sysselsättningsplats på en Kontti-central eller inom en lokalavdelning. Tack vare denna inslussning i arbetslivet inspirerades människor att försöka få arbete eller ägna sig åt studier. Även för många avdelningar är sysselsättningsverksamheten mycket viktig. Tack vare de sysselsatta kunde avdelningarna hålla sina dörrar öppna även under dagtid. Via Työaskel-projektet fick de handledning i anställningsfrågor. Kirsi Timonen Fastare samarbete mellan hälsorådgivningar och kommuner De avgiftsfria rådgivnings- och hälsovårdstjänsterna på hälsorådgivningarna var efterfrågade, särskilt bland äldre personer. Servicen erbjöds också andra människor som av många orsaker hade svårt att uppsöka offentliga tjänster. Då kommunerna nödgats spara har hälsorådgivningarna fått ett varmt mottagande. På många orter är kommunerna utmärkta samarbetspartner för rådgivningarna. Man samarbetade också till exempel med församlingarna och andra organisationer. Arbetet bestod främst av rådgivning i hälsofrågor samt blodtrycksmätning. Dessutom ställde frivilliga upp som hjälp på hälsocentralerna, bland 15 Röda Korset öppnade en hälsorådgivning i Lapinlax 1.3.2010. annat med vaccinationer mot svininfluensan samt med uppföljning av de vaccinerade. Det totala antalet hälsorådgivningar var 40; av dessa startades 10 under verksamhetsåret. Pentti Vänskä

Attitydarbetet allt viktigare inom flyktingverksamheten De negativa attityderna gentemot invandring och kulturell mångfald fortsatte skärpas i Finland. Genom sin verksamhet vinnlägger sig Röda Korset om att öka kännedomen om flyktingmottagningen och förståelsen för den. Kampanjen mot rasism ökade ytterligare i popularitet. Under veckan mot rasism genomfördes ett rekordartat antal evenemang, sammanlagt över 120. Kampanjens huvudevenemang, en konsert mot rasism, gick av stapeln på Narinkentorget i Helsingfors. En stor skara förbipasserande stannade för att höra och se den. Många fall för personefterforskningen Röda Korset drev 11 förläggningar för asylsökande. I många av dem blev man tvungen att dra ner på verksamheten sedan myndigheterna fattat beslut om att minska antalet platser. Detta gjordes när antalet asylsökande utjämnades. De enheter för nödinkvartering som Röda Korset grundat för att kunna erbjuda tillfälligt logi upphörde med sin verksamhet i början av året. Några av förläggningarna drev också ett grupphem för ensamkommande minderåriga asylsökande eller en stödbostadsenhet för ungdomar. Fortfarande kom det in rikligt med fall för personefterforskningen. Antalet förfrågningar om minderåriga asylsökande sjönk dock till hälften för att antalet asylansökningar minskade. Personefterforskningen förmedlade sammanlagt 73 rödakorsmeddelanden och engagerade sig i 284 uppdrag där det gällde att spåra 762 familjemedlemmar. Niklas Meltio Aso och Kätling från programmet Big Brother deltog i mars i Dagen mot rasism på Narinken. Fler frivilliga som stöd för invandrarna Frivilligarbetet ansågs ha en stor betydelse när det gällde att integrera de inflyttade i Finland. Att verksamheten blivit effektivare kom till synes i utbildningarna. År 2010 arrangerades det rekordartade antalet 14 kurser för invandrare, Tulijan tukena (Som nykomlingens vän och stöd), där närmare 200 personer utbildades. Verksamheten backades dessutom upp genom att man utbildade mångkulturella promor och startade kurser för utbildare kring temat mångkulturella aktiviteter. Organisationen vinnlade sig också om att få invandrare att delta i verksamheten och lyckades rekrytera en rad personer med invandrarbakgrund, bland annat till väntjänsten i huvudstadsregionen. 16 Organisationen vädjade till migrationsministern Det opinionsbildande arbetet fokuserade på att öka antalet kommunala platser för flyktingar samt på den nya lagstiftning om integration av invandrare och om mottagning av asylsökande som var under beredning. Tillsammans med Flyktingrådgivningen och ECRE (European Council on Refugees and Exiles) vädjade Röda Korset till migrationsminister Astrid Thors om att avvisningen av flyktingar från Finland tillbaka till Grekland skulle upphöra, dels på grund av den dåliga behandling de asylsökande utsattes för, dels på grund av de allvarliga problemen inom asylsystemet. Personer Henkilöä St. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Kvotflyktingar som Finlands Röda Kors SPR:n vastaanottamat tagit emotkiintiöpakolaiset 749 724 657 547 540 2006 2007 2008 2009 2010 2324 Asylansökningar Turvapaikkahakemukset 1505 4036 5910 4018 2006 2007 2008 2009 2010

Nya instruktioner om hjärt-lungräddning publicerades i december Syftet med första hjälpen-kurserna är att upprätthålla och öka allmänhetens beredskap att ge första hjälpen. Röda Korset medverkade aktivt till att sprida instruktioner om första hjälpen till allmänheten. Ett exempel var de anvisningar som inför sommaren lades ut på nätet. Finlands Röda Kors sakkunniga hörde till arbetsgruppen God medicinsk praxis, som godkände de nya instruktionerna om hjärt-lungräddning både för professionella och för lekmän. De nya anvisningarna till allmänheten publicerades i december. De byggde på de uppdaterade riktlinjer som det europeiska organet för hjärt-lungräddning European Resuscitation Council (ERC) givit och som offentliggjordes i oktober. Det centrala innehållet är att överlevnadsmöjligheterna för en person med akut hjärtstopp ökar, då högklassig hjärt-lungräddning påbörjas snabbt och då defibrillering det vill säga en ändring av hjärtrytmen sätts in i ett tidigt skede. Centralbyråns team för utbildning i första hjälpen samordnar de riksomfattande relationerna med första hjälpen-kursernas företagskunder. Organisationen har 12 företagssamarbetspartner med verksamhet över hela landet; fem av dem är trygghetspasskunder. Trygghetspassutbildningen är ett av organisationen registrerat program för arbetsplatser. Under året arrangerades 79 åttatimmars trygghetspasskurser. Sammanlagt 2 677 personer deltog i dessa. De övriga kurserna för företag var drygt hundra och deltagarna cirka 2 100 till antalet. Övning i hjärt-lungräddning på en första hjälpen-kurs i Helsingfors och Nylands distrikt. Mauri Ratilainen Säkerhet på vägarna På hösten publicerades ett interaktivt program riktat till ungdomar i mopedåldern. Det gick ut på att förbättra inte bara ungdomarnas beteende i trafiken utan också deras färdigheter i att ge första hjälpen. Finlands Röda Kors undertecknade mot slutet av december 2009 den europeiska stadgan om trafiksäkerhet. Därigenom har vi förbundit oss att främja trafiksäkerheten, bland annat genom kurser i första hjälpen. St. 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 3549 Första Ensiapupäivystykset hjälpen-jourer 2650 2644 1998 2836 2006 2007 2008 2009 2010 St. 300 250 200 150 100 262 Första Ensiapuryhmiä hjälpen-grupper 212 219 182 206 Personer 25000 20000 15000 10000 Avunsaajat ensiapupäivystyksissä Hjälptagare vid första hjälpen-jourerna 21788 20320 16358 9642 15564 50 5000 0 2006 2007 2008 2009 2010 0 2006 2007 2008 2009 2010 17

Naturkatastroferna orsakade ett enormt arbete År 2010 var ett år med svåra naturkatastrofer. Redan i januari deltog vår organisation i Röda Korsets genom tiderna största biståndsoperation, då miljoner människor i Haiti blev hemlösa och hundratusentals dog eller skadades till följd av jordbävningen. Katastrofen i Haiti avlöstes av jordbävningen i Chile och den efterföljande tsunamin. I Chile utgjordes vår hjälp av ett fältsjukhus och personal som vi skickade till landet. Den exceptionella översvämning som i slutet av sommaren började i Pakistan hade en direkt effekt på ett större antal människor än jordbävningarna i Chile och Haiti sammantagna. Under året arbetade finländska biståndsarbetare i Pakistan och vi sände en logistikenhet till landet. Katastrofhjälp behövdes av olika orsaker även i Etiopien, Kenya, Tchad, Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Centralafrika, Nigeria, Mali och Filippinerna samt med anledning av oroligheterna i Kirgizistan. Av den internationella hjälpen användes cirka en tredjedel till olika program för utvecklingssamarbete. Med hjälp av programmen förbättras inte bara familjernas och gemenskapernas hälsa utan också deras förmåga att under katastrofer hjälpa både sig själva och andra. Vår organisation har haft en central och initiativrik ställning inom rödakorsrörelsen i vårt arbete med att utforma en ny samhällsbaserad arbetsmetod. Den innebär att samhället självt definierar sina behov, arrangerar och utför arbetet och på alla stadier utnyttjar de möjligheter att få stöd och hjälp som Röda Korset erbjuder. Biståndsmål Asien Hjälp till översvämningsdrabbade i Pakistan Monsunregnen som började i juli ledde till de värsta översvämningarna i landets historia. De gav upphov till ett enormt behov av nödhjälp. Tillsammans med Danmarks Röda Kors sände vi hjälparbetare samt en logistikenhet till Pakistan. Dessutom skickades filtar, medicinska förnödenheter, skyddande presenningar samt myggnät till skydd mot malariamyggorna. Eero Pykäläinen I Haiti tjänstgjorde år 2010 över etthundra finländska hjälparbetare. På bilden Kati Partanen. Hälsa i norra Afghanistan Med syfte att förbättra samhällenas beredskap att förebygga sjukdomar började FRK stödja afghanska Röda Halvmånens hälsovårdsarbete i provinsen Sar-i-Pul i norra Afghanistan. Även brunnar, latriner och mobila nödhjälpsenheter ingår i stödet. Förnödenheter till Kirgizistans flyktingar Oroligheterna i juni drev tiotals tusen kirgiser först till Uzbekistan och redan i juli tillbaka till flyktinglägren i Kirgizistan. De fick medicinska förnödenheter och andra nödvändighetsartiklar. Första hjälpen-mottagningar i Nordkorea I Nordkorea fokuserade man på att förbättra hälsovården bland annat genom att utveckla första hjälpen-mottagningarna. En biståndsarbetare var förlagd till Nordkorea. Katastrofhjälp och hälsa i Sydostasien I Filippinerna hjälpte FRK människor som drabbats av orkanen Meg. Dessutom startades ett samarbete kring beredskap med rödakorsföreningarna i Filippinerna och Kambodja. I Kambodja, Myanmar och Östtimor skapades gynnsamma förutsättningar för hälsa och välmående. Projekten syftade till att förbättra människornas förmåga att identifiera risker samt hjälpa varandra vid olyckor. Stöd till nomaderna i Mongoliet I Mongoliet stöddes ett projekt som hjälper fattiga både i distrikten i huvudstaden Ulan Bator och i samhällena på landsbygden. Vintern 2009 2010 var extremt kall i Mongoliet och därför skickades kläder till nomaderna. Inför den stundande vintern skaffades foder åt boskapen och nomaderna fick handledning i att bereda sig på vinterkylan. Röda Korset i Mongoliet besökte provinserna Arkhangai och Khovsol för att kartlägga behovet av hjälp. Solongo Khulerbaatar 18

Taru Tuohiniemi Finlands Röda Kors har varit med och startat blodtjänstverksamheten i Thailand. Arbetet har varit en viktig del av tsunamiprogrammet i landet. Tsunamihjälpen närmar sig sitt slut Finlands Röda Kors omfattande biståndsprogram i de länder som drabbades av tsunamins förödelser var nu sex år efter katastrofen nära nog slutfört. Den mesta hjälpen användes i Sri Lanka. År 2010 fortsatte man bland annat med sjukhusbyggena. Sjukhuset i Pottuvili i den östra provinsen överlämnades till myndigheterna i juli. Det blodtjänstsystem som utarbetades i Thailand var ett av Finlands Röda Kors mest betydelsefulla projekt inom tsunamiprogrammet i landet. Den regionala blodcentralen i Phuket inledde sin verksamhet i augusti 2009. Under året färdigställdes skolbyggena i Sigli i provinsen Aceh i Indonesien. I december 2010 hade enligt bokföringen 30,3 miljoner euro av de medel som skänkts till tsunamihjälpen kommit till användning. Resten av den totala summan 31,4 miljoner euro används under resten av 2010 samt under 2011, huvudsakligen i Sri Lanka. Finlands Röda Kors Asieninsamling efter tsunamin inbringade sammanlagt 26,7 miljoner euro. Utrikesministeriet bidrog till tsunamihjälpen med 4,5 miljoner euro och inrikesministeriet med 0,2 miljoner. För tsunamihjälpen inom landet användes 1,6 miljoner euro. Arbetet har avslutats. 300 250 200 150 100 50 0 Avustustyöntekijöitä Hjälparbetare 284 199 167 154 137 2006 2007 2008 2009 2010 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Utbildning för internationella personreserven 854 587 528 451 466 14 18 19 21 24 2006 2007 2008 2009 2010 Kurser Deltagare 19

Afrika Mathjälp i Zimbabwe FRK gav bistånd till Zimbabwe på grund av den svåra matsituationen i landet. Biståndsarbetet byggde på katastrofhjälpen såtillvida att de frivilliga, som året innan inlett sitt arbete under koleraepidemin, nu fortsatte inom programmet för utvecklingssamarbete. Mat och aidshjälp i södra Afrika I Malawi, Moçambique och Swaziland kombinerades mat- och hiv/aids-programmen. De går ut på att öka smittade människors och föräldralösa barns förmåga att bo hemma och vara så självförsörjande som möjligt. Insatser för hälsan i Kongo och Centralafrikanska republiken Arbetet mot hiv/aids fortsatte i Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken. De smittades livskvalitet höjdes bland annat genom hemvård, näringsstöd och råd till de anhöriga. Likaså ökade man upplysningen inte bara om de sätt på vilka viruset smittar utan också om hur diskrimineringen kan minskas. Nedgång för malarian i Sierra Leone I Sierra Leone i Västafrika började man motverka spridningen av malaria och andra sjukdomar bland gravida kvinnor och barn under fem år. Metoderna är information och bättre hygien. Mat i Niger och Mali De norra delarna av Niger och Mali plågades av svår torka. I Niger var upp till hälften av befolkningen på sju miljoner utan mat. Med stöd av finländarna skaffade man mat till 300 000 människor. Hjälparbete efter jodbävningen i Haiti. Sjukskötare Virpi Teinilä undersöker på fältsjukhuset de skador som pojken på bilden fått vid jordbävningen. Amerika Biståndsoperationen i Haiti den största någonsin Hjälparbetet efter jordbävningen i Haiti i januari var inte bara historiens mest omfattande nödhjälpsoperation för internationella rödakorsrörelsen utan också den största någonsin för Finlands Röda Kors. FRK deltog med en mobil hälsovårdsklinik och ett sjukhus samt med nödinkvartering, biståndsförnödenheter och experthjälp. Den mobila kliniken fungerade normalt till och med under perioden av kolera- och stormhot i slutet av året och där vårdades varje vecka cirka 1 000 patienter. Bland dem fanns många gravida och nyförlossade kvinnor och deras barn. En lång rad frivilliga gav första hjälpen samt assisterade vid bekämpningen av malaria och hiv. Drygt 50 000 människor fick hjälp genom dessa insatser. I Carrefoursjukhuset, som grundats av Finlands och Tysklands Röda Kors, vårdades 68 000 patienter. Ari Räsänen I Leogane och Gressier i västra delen av huvudstadsregionen försågs hemlösa med tält och presenningar att ha som nödinkvartering. Även andra biståndsförnödenheter delades ut och 1 000 familjer fick byggmaterial till tillfälliga hem. De boende fick utrustning till hemmet samt kökstillbehör. Upplysning i hälsofrågor spreds även till dem. Fältsjukhus i Chile I februari 2010 skakades Chile av en av de kraftigaste jordbävningarna genom tiderna. Många sjukhus antingen förstördes eller skadades svårt. Mark Snelling En kvinna med sitt barn köar för sin hjälpranson i staden Tigari i Nigeria. Kläder till flyktingarna Kläder sändes både som katastrofhjälp till Liberia och till de barn som drabbats av kriget i Sierra Leone. Även sudaneserna som flytt till Tchad fick kläder. Mat i Etiopien Matsituationen i Etiopien förvärrades ytterligare. Landet försågs med majs, baljväxter, matolja och sojamajsblandning. Även liggunderlag och filtar införskaffades. 20 Finlands Röda Kors levererade till Chile ett fältsjukhus med 50 vårdplatser. Utöver bäddavdelningen omfattar det två operationssalar och en poliklinik. Det motsvarar ett litet kretssjukhus. Beredskaps- och ungdomsarbete i Karibien Tack vare beredskapsarbetet fick 60 000 människor lära sig stödja sina samhällen både i Karibien och i den bolivianska, paraguyanska och argentinska Chacoregionen i Sydamerika som är utsatt för både torka och översvämningar. I Centralamerika och Karibien effektiverades Röda Korsets ungdomsarbete. Det gick ut på att minska utslagningen bland ungdomarna samt att öka deras förmåga att hjälpa sina gemenskaper.