Dokumentation av MODERN ARKITEKTUR i Norrbotten

Dokumentation av MODERN ARKITEKTUR i Norrbotten TULLSTATION, HAPARANDA Lina Karlsson 2005 Dnr 490-2005

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING s. 2 HISTORIK s. 3 Tullväsendets historia i Sverige s. 3 Kort om Haparandas historia s. 4 Tullstationens funktion ursprungligen och idag s. 5 FÖRHÅLLANDEN OCH SKYDD s. 6 Ägarförhållanden s. 6 Planer och bestämmelser s. 6 ARKITEKTER OCH ÖVRIGA MEDVERKANDE s. 6 UPPFÖRANDE OCH FÖRÄNDRINGAR s. 7 Uppförande s. 7 Förändringar s. 7 BYGGNADSBESKRIVNING s. 8 Omgivande miljö s. 8 Exteriör beskrivning s. 9 Kontorsbyggnaden s. 9 Den norra delen s. 11 Vakthus s. 12 Interiör beskrivning s. 12 Kontorsbyggnaden s. 12 Den norra delen s. 15 MATERIAL OCH KONSTRUKTION s. 16 KULTURHISTORISKA OCH ARKITEKTONISKA VÄRDEN s. 17 Exteriör karaktärisering s. 17 Interiör karaktärisering s. 17 RITNINGAR, LITTERATUR OCH ÖVRIGT KÄLLMATERIAL s. 18 Otryckta källor s. 18 Tryckta källor och litteratur s. 18

INLEDNING Denna rapport utgör en del av projektet Dokumentation av modern arkitektur i Norrbotten. Projektet bedrivs av Norrbottens museum och dess övergripande syfte är att öka kunskapen om efterkrigstidens arkitektur i länet, vilken i detta sammanhang ofta blivit förbisedd. Kunskapsuppbyggnad beträffande den idag moderna bebyggelsen är också en viktig förutsättning för framtida verksamhet. Norrbottens museums målsättning är att skapa en översikt över den bebyggelse som uppförts i Norrbotten under tiden 1950-2000, delvis genom ett antal ingående dokumentationer av enskilda byggnader/anläggningar. Dokumentationerna omfattar byggnader och miljöer representerande olika verksamhetskategorier; offentliga institutioner, lokaler för förvaltning och undervisning, industrimiljöer, bostäder och så vidare. Objekten är arkitektoniskt intressanta, tidstypiska, epokgörande, stilbildande eller på annat sätt särskilt angelägna eller omtalade. Byggnader i alla länets kommuner kommer att finnas representerade i materialet. Projektet som helhet är ett samarbete mellan museets bebyggelseantikvarier och fotografer och dokumentationerna är avsedda att resultera dels i en skriftlig rapport, dels i en fotodokumentation. Avsikten är att materialet även ska utgöra grund för och resultera i publik redovisning. Som ett etappmål inom projektet kommer därför en utställning att uppföras under 2007, där bland annat ett objekt i varje kommun presenteras i ord och bild. Denna dokumentation av Tullstationen i Haparanda, kv. Haparanda 29:31, utfördes av Lina Karlsson, Norrbottens museum sommaren 2005. Alla fotografier i denna rapport: 2005 Norrbottens museum. Foto Lina Karlsson. Insamlat material finns tillgängligt i Norrbottens museums arkiv och bildarkiv. Tack till Nils Oja på Tullverket, Haparanda som ställde upp med tid och information. 2

HISTORIK Tullväsendets historia i Sverige Tullväsen är en sammanfattande benämning på organisation och verksamhet som upprätthåller en stats tullsystem. 1 Redan under bronsåldern förekom tullar i Främre Orienten och seklen f.kr. blev tullar vanliga i Medelhavsområdet. Det romerska tullsystemet blev förebild i Västeuropa under äldre medeltid 2 och Sveriges första tullar tillkom under 1100-talet. 3 Verklig betydelse fick dock inte tullarna förrän under 1600-talet. I seklets början införde Karl IX gränstullar och från 1620-talet fanns i landet tre huvudsakliga typer av handelstullar, stora sjötullen för utrikeshandeln till sjöss, gränstullen för handeln över landgränserna och lilla tullen för varuomsättningen i städerna och på marknadsplatser. 4 År 1636 organiserades utrikeshandeln grundligt och Tullverket fick sin första förvaltningschef, Mårten Augustinsson. 5 Endast så kallade stapelstäder fick nu bedriva handel med utlandet och dessa var från början sju till antalet. 6 Generaltullstyrelsen tillkom som ämbetsverk 1825 och under följande hundra år växlade tullorganisationens storlek och betydelse med utrikeshandelns omfattning och utveckling. Fram till 1988 ingick Kustbevakningen i Tullverket men är sedan dess egen myndighet. 7 I norra Sverige fanns länge en friare handel än i övriga landet. Gränserna mot Norge och mot Ryssland i Finska Lappland bestämdes inte förrän 1751 respektive 1826 och marknadskonkurrensen var inte lika hård i dessa nordliga trakter som i landets sydligare delar. Vissa handelslättnader medgavs också, även in på 1900-talet. Nu försökte dock kronan få kontroll över handeln mellan Sverige och Finland men den omfattande smugglingen över Torneälven gjorde att gränstullarna här hade liten verkan. 8 Tullverksamheten har förändrats mycket de senaste decennierna. 1974 infördes exempelvis hemtagningssystemet, vilket innebar att företag kunde importera varor utan att packa upp dem hos tullen för tulltaxering, utan istället tulldeklarera och betala tull i efterhand. 9 Tullverket är den statliga myndighet som upprätthåller det svenska tullsystemet och finns strategiskt utplacerat utmed Sveriges gräns. 10 Verkets uppgifter är bland annat att fastställa och uppbära tullar samt att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att Sveriges bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs: handelskontroll och bekämpning av smuggling. 1995 fanns 12 regionala myndigheter på olika orter, varav Haparanda var en. Dessutom fanns permanent tullverksamhet på ca 25 platser i landet. 11 Därefter har Tullverket mestadels på grund av EU omorganiserats och förändrats. Verksamheten har genomgått stora nedskärningar, bland annat i Haparanda där personalstyrkan mer än halverats den senaste tioårsperioden. 12 1 Nationalencyklopedin 1995 Ord: tullväsen 2 Nationalencyklopedin 1995 Ord: tull 3 www.tullverket.se/se/om_oss/museum/tullhistoria.htm 2005-07-20 4 Norrländsk uppslagsbok band 1 1993 Ord: gränstullar 5 www.tullverket.se/se/om_oss/museum/tullhistoria.htm 2005-07-20 6 www.tullverket.se/se/om_oss/museum/stora+sjotullen.htm 2005-07-20 7 Nationalencyklopedin 1995 Ord: tullväsen 8 Norrländsk uppslagsbok band 1 1993 Ord: gränstullar 9 www.tullverket.se/se/om_oss/museum/stora+sjotullen.htm 2005-07-20 10 www.tullverket.se/se/om_oss/ 2005-07-20 11 Nationalencyklopedin 1995 Ord: tullväsen 12 Oja, N. 2005-07-11 3

Kort om Haparandas historia Haparanda är en kustkommun som i väster gränsar till Kalix, i norr till Överkalix och i öster utgör Torneälven gräns mot Torneå, Finland. Sveriges östligaste punkt, ön Kataja, finns i kommunen. 13 Haparanda har en yta på 927 km 2 och en befolkning på ca 10 000 personer. 14 Kommunen ligger under högsta kustlinjen och har genomgått en markant och ännu pågående landhöjning. I kommunens östra del finns näringsrika odlingsjordar och ängslador är karaktäristiskt för området. I skärgården finns en äldre fiskebebyggelse och laxfiske och säljakt spelade länge en stor roll för befolkningen. Kommunen ligger i ett gammalt finskspråkigt område, vilket har efterlämnat många finska ortnamn. Fram till 1950-talet var Haparandas befolkningsutveckling stabil. Därefter minskade befolkningen fram till 1980-talets mitt när ökad inflyttning åter ökade invånarantalet. Två av tre invånare bor i centralorten. ¼ av befolkningen är utländska medborgare, mestadels finländare. Offentlig och privat service samt handel och transporter dominerar näringslivet i Haparanda som är en av Sveriges minsta städer. Orten Haparandas rötter går ner i 1500-talet. Vid 1900-talets början var den en by med sju hemman samt sockenarrest, gästgiveri och premiärmajorbostad, uppförd under 1700-talet. Vid finska krigets slut 1809 förlorade Sverige hela Finland till Ryssland och den nya gräns som nu befästes längs Torne älv gjorde att en fast militärgarnison förlades till Haparanda. Vid Torne älv uppfördes nu också tullbyggnader. Traktens handelsstad Torneå hamnade på rysk mark och eftersom en stad var enda platsen där handel, hantverk och industri fick bedrivas, grundades Karl Johans stad 1812 utanför Nikkala en dryg mil sydväst om Haparanda. Trots stora försök bosatte sig dock nästan ingen i staden medan byn Haparanda växte. 1821 blev Haparanda köping med handelsrätt och 1842 övertog den stadsprivilegierna från Karl Johans stad. 15 1846 fastställdes en utförlig byggnadsordning för staden. Den innebar exempelvis att boningshusens höjd begränsades till två våningar, att fönster så långt möjligt skulle sitta på lika avstånd från varandra samt att vackra, 3 ½ alnar höga plank skulle sättas mellan husen. 16 Haparanda har genom sitt läge vid ryska och senare finska gränsen, påverkats mer av världskrigen än de flesta andra svenska städer. Riksgränsen mellan Haparanda och Torneå har alltid kallats världens fredligaste gräns och ett omfattande samarbete har vuxit fram mellan städerna. Haparanda har en tydlig gränsstadskaraktär och präglas av två seklers stadsplanedeal.1828 upprättades en stadsplan för området närmast Torne älv av lantmätare H. W. Hartzell. Det var en traditionell rutnätsplan och stadens centrala torg med slutna hörn och två korsande gator uppfördes nu. 1919 utvidgades staden mot söder och väster efter en plan med terränganpassat, oregelbundet gatunät, upprättad av stadsingenjör Albert Lilienberg, Göteborg. 17 Merparten av Haparandas äldre bebyggelse, även offentlig, är uppförd i trä, inspirerad av både svensk och finsk-rysk arkitektur. Staden har varit skonad från större bränder, vilket gjort att 1800-talsplanen och många äldre trähus är bevarade. 18 13 Norrländsk uppslagsbok band 2 1994 Ord: Haparanda 14 http://www.haparanda.se/fakta/pdf/2583.pdf 2005-07-21 15 Norrländsk uppslagsbok del 2 1994 Ord: Haparanda 16 http://www.haparanda.se/fakta/pdf/2583.pdf 2005-07-21 17 Norrländsk uppslagsbok band 2 1994 Ord: Haparanda 18 http://www.haparanda.se/fakta/pdf/2583.pdf 2005-07-21 4

Tullstationens funktion ursprungligen och idag Haparanda har haft ett flertal tullhus sedan landsgränsen drogs vid Torne älv. Förutom nuvarande tullstation, finns de två tidigare kvar och brukas idag av annan verksamhet. Det äldsta huset på Storgatan 85, kallas idag Gula huset och rymmer bland annat Högskoleförbundet Östra Norrbotten och Rysk-baltiska Kulturella Föreningen. Byggnaden är mest troligt uppförd i 1800-talets slut och ersattes av ett nytt tullhus någon gång innan 1900- talets mitt. Detta står strax nordöst om den äldre tullstationen, på Storgatan 92, och är uppfört i Helsingborgstegel. 1980 ersattes det av nuvarande tullstation och idag finns här Arbetsförmedlingen och Eures Jobcentre. Ovan till höger: Det äldsta tullhuset. Från Storgatan i öster. Nbm acc.nr 2005:221:32 Till höger: Tullhus 2. Från öster. Nbm acc.nr 2005:221:34 Haparanda tullstation har sedan det uppfördes inte haft andra funktioner än tullverksamhet. 2004, efter en stor omorganisation och nedskärning av verksamheten, blev stora delar av lokalerna tomma. Övervåningen hyrdes då ut till ett dataföretag som påbörjade en renovering av lokalerna. De flyttade dock aldrig in här utan i andra lokaler i Haparanda. 19 Hur länge tullen kommer att finnas i nuvarande lokaler är osäkert. Långt gångna planer finns på att bygga ett rättscentrum söder om byggnaden längs älven. Detta är ett projekt som bedrivs gemensamt av Haparanda och Torneå. Byggnaden skulle inrymma de båda städernas statliga myndigheter som tingsrätt, tull-, polis- och skattemyndighet. En förstudie har färdigställts och planering och förberedelser för projektet pågår. 20 Projektet har många intressenter och verkställandet av planerna ligger några år fram i tiden. Tullens nuvarande byggnad ägs av kommunen och kommer inte osannolikt att hyras ut till privat verksamhet. Dess placering vid finska gränsen är idag mycket attraktiv och kommer att bli än mer eftertraktad efter bland annat IKEA:s etablering strax intill. 19 Oja, N. 2005-07-11 20 http://www.haparanda.se/projekt/index.sthlm 2005-07-21 5

FÖRHÅLLANDEN OCH SKYDD Tullstationens fastighetsbeteckning är idag Haparanda 29:31. Tidigare beteckning var mest troligt Haparanda STG 1+2+3. 21 Byggnaden ligger i centrala Haparanda, i Haparanda- Nedertorneå församling, Haparanda kommun, Norrbottens län. Ägarförhållanden Tullstationen ägs av Haparanda kommun som också har uppfört byggnaden. Tullverket har ett hyreskontrakt med kommunen som löper ut 2007 eller 2008 och går planerna på ett rättscentrum igenom kommer kontraktet inte att förnyas. 22 Planer och bestämmelser Tullstationen ligger utanför detaljplanelagt område och inte heller områdesbestämmelser finns. Vid uppförandet gällde utomplansbestämmelser med tätbebyggelseförbud. 23 Byggnaden har idag inget formellt skydd. ARKITEKTER OCH ÖVRIGA MEDVERKANDE Arkitektritningarna är utförda av NAB Konsult och signerade av arkitekt Björn Hermansson. NAB var också anlitat som konstruktions- och VVS-konsult. 24 Beställare och byggherre var Haparanda kommun. NAB Konsult (Norrbottenskommunernas Arkitekt- och Byggnadskontor) är ansvarigt för gestaltning och konstruktion av alla byggnadsetapperna. Detta beror dels på att Älvsbyns kommun, delägare i NAB, var byggherre, dels på att hotellet uppfördes under en period när NAB var mycket aktiva och närmast dominerande vad gäller uppförande av offentliga byggnader i länet. NAB startade i början av 1950-talet och ägdes av kommunerna och landstinget i Norrbotten. Det var länge det utan konkurrens största arkitektkontoren i länet med flera hundra anställda, varav ett fyrtiotal på byggnadsavdelningen. NAB har ritat en stor del av länets offentliga byggnader och hade huvudkontor i Luleå samt filialer i Piteå och Kiruna. 25 1998 köptes NAB Konsult av VBB. 1999 köpte Arkitektföretaget FFNS en majoritetspost i VBB och det gemensamma moderbolaget SWECO bildades. I Luleå finns företaget finns representerat i NAB:s tidigare egenritade huvudkontor. 26 21 Haparanda kommun Miljö & Bygg: Nybyggnadslov inkom 1980-01-10 Dnr. 580.086.333 22 Oja, N. 2005-07-11 23 Haparanda kommun Miljö & Bygg: Nybyggnadslov inkom 1980-01-10 Dnr. 580.086.333 24 Ibid. 25 Hultin, O. 1983 s. 19 26 www.sweco.se 2005-06-27 6

UPPFÖRANDE OCH FÖRÄNDRINGAR En av orsakerna till att en ny tullstation uppfördes, var behovet av en anläggning placerad närmare gränsöverfarten mot Finland. Befintlig station låg ett hundratal meter från gränsen och närmare stadens centrum, medan det nya uppfördes strax utanför stadskärnan, vid Väg E4. Tullens nya placering medförde ingen ökad trafik eller andra störningar i centrala Haparanda. Uppförande Till vänster tullhuset, till höger väg E4 och finska gränsen. Nbm acc.nr 2005:221:30 A-ritningar är utförda 3.9.1979 och nybyggnadslov inkom 10.1.1980. Byggnaden uppfördes 1980 och slutbesiktades 6.10.1981. Haparanda kommun förfogade över aktuell tomt och angränsande mark. Byggnadslovet omfattade kontorshus (tullstation) samt två mindre vakthus. 27 Ett av dessa placerades i parkstråket vid vattnet söder om tullhuset, det andra någon kilometer norrut efter finska gränsen. 12.3.1981 erhölls bygglov för två skyltar med texten TULL på bevakningsexpeditionens tak. Bevakningsexpeditionen med skyltar. Från öster. Nbm acc.nr 2005:221:10 Förändringar Tullhuset har inte genomgått några större förändringar. Golv och väggar har i vissa rum nyare ytskikt, delvis med ursprunglig färgsättning som utgångspunkt. I 1990-talets mitt gjordes också tidigare sambandscentral i byggnadens södra del på nedre plan om till lunchrum. Väggar och tak fick nu nya ytskikt och en vägg flyttades. 28 5.6.2003 fick man bygglov för att sätta upp markiser på övre plan på öst- och delar av sydfasaden. 29 Korridorer på övre plan. Här har väggar och tak nya ytskikt. Detta gäller även kontorsrummet till höger i bild. Från väster. Nbm acc.nr 2005:222:26 27 Haparanda kommun Miljö & Bygg: Nybyggnadslov inkom 1980-01-10 Dnr. 580.086.333 28 Oja, N. 2005-07-11 29 Haparanda kommun Miljö & Bygg: Markiser - utvändig ändring 2003-06-05 Dnr. 03.146.232 7

De stora förändringarna i byggnaden har sin bakgrund i de omflyttningar och indragningar som skett sedan omorganisationen 1 juli 2004. När verksamheten minskades flyttade de funktioner som funnits på övre plan till bottenplan och de funktioner som fanns där från början flyttades om en del. Vissa kontorsrum renoverades nu också. Hösten 2004 genomfördes en renovering inför ett dataföretags inflyttning. Nu fick stora delar av övervåningen nya ytskikt och mindre ändringar av planlösningen gjordes. 30 Det övre planet samt klareringsexpedition och väntrum på nedre plan är idag tomma. 31 BYGGNADSBESKRIVNING Tullhuset är beläget norr om Haparanda centrum, nära landsgränsen mot Finland. Byggnaden ligger relativt fritt med öppna flacka ytor i norr och väster. I öster finns Finland och Torneälvens utlopp, söder om tullhuset löper väg E4 i öst-västlig riktning. Infarter till tullen från väg E4 finns både sydost och sydväst om byggnaden, i väster finns dessutom en mindre rondell. Från denna leder Storgatan söderut, in i Haparanda centrum. Mellan väg E4 och tullbyggnaden finns en gång- och cykelväg. Omgivande miljö Omgivningen runt tullstationen är mycket öppen och näst intill ödslig. En mindre väg löper runt byggnaden i norr och gården mot nordost är till större delen asfalterad. Framför östfasaden mot Finland står som en symbol för gränssamarbetet flaggstänger med Svenska, Finska och Europeiska Unionens flaggor. Söder om byggnaden, mellan sydfasaden och väg E4, finns ytterligare fem flaggstänger. Väster om kontorsbyggnaden, vid personalingången, finns en asfalterad gård med parkeringsplatser. Stora gräsytor finns i alla väderstreck och närmast byggnaden finns också planterade buskar och träd, exempelvis nyponbuskar och björkar. Den öppna omgivningen kommer sig av utomplansbestämmelserna för området som förbjuder tätbebyggelse. Denna placering är strategisk för verksamheten. Foto från sydväst. Till höger flaggstängerna framför sydfasaden. Nbm acc.nr 2005:221:05 Den asfalterade gården framför västfasaden. Nbm acc.nr 2005:221:14 30 Oja, N. 2005-07-11 31 Ibidem. 8

Tullstationen är den enda byggnaden i ett relativt stort område och är omöjlig att missa. Det är inte heller enkelt att passera denna utan att själv synas. Den öppna omgivningen med i stort sett bara vägar och gräsmattor, ger ett relativt kalt intryck. Tullbyggnaden är helt fristående från alla håll och det är tydligt att den också utformats för att passa en sådan placering. Dess fasader är oregelbundna och har få räta vinklar. Byggnaden har inga mjuka former utan dess uttryck är rakt och spetsigt. Den har ingen självklar framsida utan fasaderna mot öster, söder och väster är alla representativa. Garage och liknande byggnadsdelar är placerade mot norr. Exteriör beskrivning Tullhuset är en postmodernistisk byggnad och en tydlig representant för sin stil. Planformen är mycket oregelbunden och få av väggpartierna har samma form som ett annat. Ingen av kontorsbyggnadens fasader möter en annan i rät vinkel. Här har man använt former för att variera byggnadens exteriör, medan material och färger är enhetliga. Huset är välbevarat och exteriört har få förändringar gjorts. I söder finns en kontorsbyggnad i två plan. Mot norr utgår ett korridorparti som sammanbinder denna med en norrgående länga som rymmer omklädningsrum, förhörsrum, visitationshall och varumottagning. Från längan utgår garageflygeln mot väster. Tullmyndighetens arkiv finns i östra delen av korridorpartiet. Från kontorsbyggnaden utgår mot nordost ett långt, kraftigt skärmtak med öppna portar för inkommande trafik. Kontorsbyggnaden Fasadteglet är jämnt mörkbrunt, murat i löpförband med ljusa fogar. Det varieras på ett postmodernistiskt sätt genom murade, svagt utskjutande lisener och utfackningar. De närmast kvadratiska enluftsfönstren i lättmetall har en nästan metallisk vinröd färg och sitter relativt regelbundet placerade i grupper om fyra mellan varje lisenpar. Sockeln är mycket låg, gjord för att inte synas. Kontorsbyggnaden och skärmtaket från öster. Bakom skärmtaket skymtar visitationshallen. Nbm acc.nr 2005:221:01 Fasadparti strax norr om personalentrén. Fasaden varieras med svagt utskjutande, murade lisener. På bilden fönstren i röd lättmetall och takfoten i brun falsad plåt. Nbm acc.nr 2005:221:11 9

Byggnadens oregelbundna form ger en asymmetrisk takform, en egenskap som är representativ för den postmodernism den är uppförd i. Taket är relativt plant med flera takfall i mer eller mindre flackt pulpettaksutförande. Vissa tak möts som motfallstak. Mot norr finns ett uppskjutande takparti rymmande ventilationsanläggning. Taket täcks av en mörkt brun bandtäckning i plåt och är bara delvis synligt från marknivå. Takfoten i brun plåt är profilerad och går i det närmaste i liv med fasaden. Personalentrén från sydväst. Nbm acc.nr 2005:221:12 Stationen utgörs av en relativt stor byggnadskropp i en respektive två våningar. En horisontell orientering skapas av form, fönsterband och flackt tak. De vertikala lisenerna och de högre, spetsiga hörnpartierna utgör emellertid, speciellt på sydfasaden, en vertikal motvikt. De höga flaggstängernas uppåtsträvan påverkar också byggnaden. Den södra fasaden är symmetrisk med ett rakt mittparti flankerat av två svagt vinkelställda fasadpartier vars tak höjs mot gavlarna. Fönstren sitter i regelbundna grupperingar mellan lisenerna och taket skjuter upp ovan mittpartiets taklist. I den östra delen är fönstren på bottenplan större än övriga på grund av att entréhallen finns här. På västfasaden finns personalentrén. Tegelmuren har lisener som sydfasaden och entrén är markerad med ett diagonalt inskjutet parti. Det glasade entrépartiet är i samma röda lättmetall som fönstren. Entrén kröns av ett kraftigt skärmtak med fronter i bandtäckt plåt och undersida i rödlaserade träribbor. Personalentrén från sydväst. Nbm acc.nr 2005:221:12 Norrfasaden fungerar som byggnadens baksida och är enkelt gestaltad. Fasaden är rak och långsträckt med regelbundna fönstergrupper och ventilationsanläggningen reser sig över fasaden. Kontorsbyggnadens nordfasad från nordost. Nbm acc.nr 2005:221:31 10

I östfasadens södra del finns en utbyggnad med ett utskjutande, mångkantigt parti som rymmer bevakningsexpeditionen. Denna är en våning hög och är uppglasad med vertikalt lutande fönster. Taket är platt med hög, kraftigt utskjutande front och tar vid längs fönstrens övre kant. Strax norr om fasadens mitt finns stationens huvudentré. Denna är i samma utförande som personalentrén och är placerad under det långa skärmtaket som löper från bevakningsexpeditionen, längs hela östfasaden och sedan ytterligare mot nordost. Skärmtaket är utformat likt Taket på bevakningsexpeditionen och det långsträckta skärmtaket. Från sydost. Nbm acc.nr 2005:221:06 bevakningsexpeditionens tak och bärs av fyrkantiga, brunmålade träpelare. Vid de två infarterna i nordost är det upphöjt för att klara höga fordon. En mindre byggnad för visitation finns mellan infarterna, uppförd i likadant tegel som huvudbyggnaden. Den har två enkla dörrar och inga fönster. Den norra delen Denna del utgörs egentligen av tre sammansatta byggnadskroppar och rymmer bland annat garage, arkiv, visitationshall, omklädningsrum och förhörsrum. En rektangulär våningshög länga sträcker sig som ovan nämnts från kontorsbyggnaden mot norr. Den ansluter där till en högre del där det bland annat finns en visitationshall och en motionshall. I öster ansluter den till en enplansbyggnad som till större delen rymmer tullens bilgarage. Tillsammans har delarna form av en relativt likbent vinkel. De låga, utsträckta delarna ger den norra delen en tydlig horisontalitet. Vinkeln mellan den norrgående och den västgående byggnadskroppen. Mot höger längan som sammanbinder kontorsdelen med den norra delen, längst till vänster garaget. Från sydväst. Nbm acc.nr 2005:221:16 Fasader är utförda i mörkbrunt tegel. Visitationshallens övre del är även klädd i röd trapetsprofilerad plåt. Taken är plana med höga och utskjutande fronter i brun falsad plåt. Takfoten är utförd i rödmålad gles panel. Visitationshallen samt bilgaraget (närmast i bild). Från väster. Nbm acc.nr 2005:221:17 11

Likt på kontorsbyggnaden har fönstren profiler i röd plåt. De är små, liggande och placerade i band. På garagebyggnaden sitter de i grupper om två. Person- och garagedörrar är som fönstren utförda i mörkröd plåt. Medan den representativa kontorsdelen är mer arkitektoniskt formgiven och smyckad, är dessa huskroppar dimensionerade, placerade, och utformade med funktionen som utgångspunkt: enkla, osmyckade och dominerade av teglet, de kraftiga plåttaken som ligger nervikta över fasaderna samt de röda plåtelementen. Bilgaragets väst- och sydfasad. De rena tegelytorna samspelar med det kraftiga takfallet. Nbm acc.nr 2005:221:24 Tydliggörandet av funktioner gör att byggnaden är väl avläsbar. Kontorsdelen är både rent fysiskt och i sin utformning avskild från de övriga delarna samtidigt som hela anläggningen har ett genomgripande språk i framförallt material men även i former på exempelvis tak och fönster. Det är en sammanhållen helhet, dock med tydliga och lätt urskiljbara delar. Vakthus De två mindre vakthus som uppfördes samtidigt som tullstationen, utfördes med fasader i stående rödmålad lockpanel samt fönster och dörrar likt på tullstationen med yttre profiler i röd plåt. Takutformningen är också den likadan som på tullhusets norra del. Interiör beskrivning Vakthuset i parkområdet söder om tullhuset. Foto från sydost. Nbm acc.nr 2005:221:28 Kontorsbyggnaden Interiört är byggnaden välbevarad och på entréplan är få större förändringar gjorda. På övre plan är hälften av utrymmena relativt orörda med en stor del ursprungliga ytskikt på golv och väggar, exempelvis i ett tidigare lunchrum. Andra hälften av övervåningen är helt renoverad med nya ytskikt och installationer. Planen är uppbyggd med två korridorer i öst-västlig riktning; mellan personalentrén i väster och den öppna entréhallen i öster. Dessa följer planformen vilket gör att den norra är rak medan den södra likt sydfasaden är oregelbunden. Korridor på entréplan. Väggar ljust rosa och pelare rödmålade. Vita plåtribbtak med infällda lysrörsarmaturer. Nbm acc.nr 2005:222:01 12

Mellan korridorerna i byggnadens mitt finns bland annat kapprum och andra personalutrymmen. Arbetsrum är placerade längs korridorernas yttre sidor. Planlösningen är i stort densamma på de två planen. De flesta innerväggar är klädda med väv. Merparten har någon gång målats om men man har på nedre plan behållit en liknande färgsättning som den ursprungliga, med dominans av vitt, rött och rosa. I renoverade delar på övre plan dominerar vitt och ljusa jordfärger. Trapphusomslutande väggar har en blågrön nyans. Korridorer på entréplan har ljust rosa väggar och rödmålade, bärande pelare. Genomgående är korridorer starkare färgsatta än kontorsrum som domineras av ljusa nyanser. De flesta golv i kontorsrum och korridorer täcks av plastmattor i bruna eller gråa nyanser, varav de flesta är nyare. Tidigare fanns röda plastmattor i de flesta rum, 32 men idag finns enbart några få sådana mattor kvar i byggnaden. Parkettgolv har under senare år lagts i några av kontorsrummen på nedre plan. I bevakningsexpeditionen täcks golvet av en ljust brun plastmatta. Enkla golvlister i trä är gråmålade. I den tidigare entréhallen i öster finns ett mycket dekorativt utformat blankslipat golv i stenmosaik. Även socklar är här i stenmosaik. I golvet finns en cirkulär form som fångas upp i en likadant formad insänkning av innertaket. Denna går sedan igen också i en likadan insänkning i övervåningens innertak rakt ovanför. Ett av de tomma nyrenoverade kontorsrummen på övre plan. Nbm acc.nr 2005:222:25 Sockel i korridor. Sockel på trappfasad. Nbm acc.nr 2005:222:24 Nbm acc.nr 2005:222:23 Entréhallen är den mest påkostade lokalen i byggnaden. Nbm acc.nr 2005:222:22 32 Oja, N. 2005-07-11 13

De flesta innertak är ursprungliga. I korridorer och entréhallar utgörs de av vitmålade plåtribbtak. Ribborna ligger i korridorernas breddriktning och diagonalt i vinklade utrymmen. Infällda lysrörsarmaturer är regelbundet placerade längs innertakets ena långsida. I kontorsrum är innertak utförda med ljudisolerande gipsskivor i stålreglar med infällda lysrörsarmaturer eller med gipsplattor utan stålreglar och med hängande armaturer. Bevakningsexpeditionen har ribbat träinnertak. Ovan till höger: Undertak med plåtribbor och infälld belysning i en av korridorerna på bottenplan. Nbm acc.nr 2005:222:09 Nedan till höger: Undertak i ett av kontorsrummen på bottenvåningen. Nbm acc.nr 2005:222:10 De flesta fönster har vita träprofiler invändigt. Bevakningsexpeditionen stora fönster har bruna metallprofiler. Förutom vid entrépartierna finns inga ljusinsläpp i korridorerna. Kontorsdörrar är utförda i lackat trä och trapphus- och entrédörrar är glasade med röda lättmetallprofiler. Receptionsdiskar i den tidigare klareringsexpeditionen och på övre plan är utförda i ljust trä. Fönster i ett tomt rum på bottenvåningen. Från nordost. Nbm acc.nr 2005:222:13 I byggnaden finns två centralt placerade, svängda trappor som löper mellan planen: en vid personalentrén i väster, en i den allmänna entréhallen i öster. Dessa är utförda i likadan blankslipad stenmosaik i rött och svart som golvet i den östra entréhallen och omsluts av välvda spritputsade betongväggar med socklar i mörk stenmosaik. Trappan avbryts i mitten av en plan avsats som gör den mindre regelbunden och mer böljande till formen. Vid den östra trappan finns även en hiss med vitmålade dörrar. Trappan vid personalentrén. Nbm acc.nr 2005:222:21 14

Den norra delen Från kontorsbyggnaden och rakt norrut mot visitationshallen löper en lång, smal korridor. Från denna når man alla de funktioner som finns placerade i den norrgående byggnadskroppen samt garaget i öster. Korridoren har vitmålade väggar och likadant vitt ribbplåttak som övriga korridorer i byggnaden. Det som främst ger korridoren dess karaktär är de dörrar till angränsande lokaler och elskåp som är målade i en starkt orange färg. Här har golven fått behålla den röda plastmatta som tidigare fanns i de flesta av tullhusets lokaler. Den orange och även den röda färgen dominerar också flera andra lokaler i den norrgående byggnadskroppen. Exempelvis är omklädningsrum längs korridoren inredda med röd matta och orange skåp. Omklädningsrummen för herrar respektive damer rymmer även duschar och bastu. Herrarnas bastu är den större, utformad med bastuaggregat i dess mitt och bänkar längs väggarna runt om. Norr om omklädningsrummen finns en motionshall med förhöjd takhöjd. Hallen har grön plastmatta, rödmålad öppen panel och innertak i en grov vit plåtprofil. Korridoren som sammanbinder kontorsdelen med de norra byggnadskropparna. Nbm acc.nr 2005:222:02 Till höger: Herrarnas bastu. Nbm acc.nr 2005:222:19 Längst till höger: Träningshallen - tillfälligt brukat som förråd. Nbm acc.nr 2005:222:33 Norr om motionssalen finns en visitationshall för fordon. Hallen har två höga garageportar, betonggolv och vitt plåtprofiltak. Väggar är till hälften beklädda med lackad panel och ovanför denna är de ljust gulmålade. Hallen har stor takhöjd och små liggande fönster i band i nordfasaden. Bilgaraget är stort och i det närmaste kvadratiskt. Golvet är i betong och väggar är klädda med sinusprofilerad orange plåt. Garaget har en intressant takkonstruktion med kraftiga, välvda betongbalkar synliga under en profilerad takplåt. Lysrörsarmaturer hänger i vajrar som går rakt genom balkarna. Visitationshallen från öster med västra porten i bildens mitt. Nbm acc.nr 2005:222:32 15

Tullens garage. Foto från öster. Nbm acc.nr 2005:222:30 MATERIAL OCH KONSTRUKTION Tullbyggnaden är platsbyggd med stomme i betong och delvis träreglar. Grunden består av en betongplatta med förstyvande kantbalkar under ytterväggar på dränerande grusbädd. Bjälklag i betong placerades direkt på mark och mellan- och takbjälklag utfördes också de i betong, de sista isolerade med mineralull. Byggnaden har en bärande pelarkonstruktion i betong och ytterväggar utfördes med ½ stens tegelfasad, mineralull, plastfolie, stålreglar och gipsskivor. Sockeln kläddes i betong. Tegelfasad och sockel vid garagets sydöstra hörn. Nbm acc.nr 2005:221:23 Enlufts treglasfönster utfördes i röd lättmetall, med vita profiler interiört. Byggnaden har ett uppreglat trätak på betongbjälkar, undertak i spontat virke och takbeläggning i plastbelagd, bandtäckt slätplåt samt papp. De kraftiga takfallen bandtäcktes. Innerväggar tillverkades i gipsskivor, med eller utan stålreglar. Trappomslutande innerväggar utfördes i betong och trappor tillverkades med betongstomme och kläddes i marmormosaik. Uppvärmning skedde med olja. 33 Taket med det kraftiga fallet och takfoten i trä. Nbm acc.nr 2005:221:22 Tullstationen har en för sin tid vanlig konstruktion med bärande betongstomme, innerväggar i gips och stor del plåt. Byggnaden är väl fungerande och i relativt gott skick. 33 Haparanda kommun Miljö & Bygg: Nybyggnadslov inkom 1980-01-10 Dnr. 580.086.333 16

KULTURHISTORISKA OCH ARKITEKTONISKA VÄRDEN Tullstationen är ett representativt exempel på byggnader uppförda i gränsen mellan 1970- och 80-talet. Byggnadens material och färgsättning hör närmast till 70-talet medan formspråket är 80-talets. Exteriör karaktärisering Byggnadens exteriör domineras helt av de bruna, homogena tegelfasaderna. Exteriören är harmonisk utan större kontraster i färg eller material. Tillsammans med en oregelbunden form med få räta vinklar, ger detta kontorsbyggnaden ett närmast skulpturalt uttryck. De postmodernistiska inslagen är tydliga och exempelvis de breda murade lisenerna har speciellt på sydfasaden stor betydelse för uttrycket genom att ge de i övrigt kontrastfattiga ytorna liv och skuggverkan. Översikt med det långa skärmtaket i förgrunden. Tullhusets funktion är tydlig i exteriören. Nbm acc.nr 2005:221:08 Byggnaden har en närmast funktionalistiskt oregelbunden planform där i stort sett varje funktion är placerad i en egen, till funktionen anpassad byggnadskropp. Funktionen som tullstation är det som gör byggnaden säregen, både genom funktionen i sig och i den fysiska utformning som kommer sig av denna. I sitt utförande i övrigt är den snarare främst representativ för sin stil och tid. Interiör karaktärisering Medan exteriören är relativt homogen, är interiören närmast det motsatta. Det är nästan svårt att tro att de starkt orange dörrarna i förbindelsekorridoren mellan södra och norra delen är samtida med de bastanta stenmosaiktrapporna i kontorsdelen. Detta är ett exempel på de skillnader i interiör utformning som är tydliga mellan kontorsdelen och den norra delen. Färgsättningen är mildare i kontorsdelen och interiören är överlag mjukare än i den norra delen där starka färger och hårda ytor dominerar. Vid huvudentrén är uttrycket mer påkostat än i övriga utrymmen som är relativt enkla. Planlösningen är skräddarsydd efter de olika funktioner och avdelningar som skulle rymmas i huset och därför varierar rummen i storlek och utformning. Likt exteriören har interiören en delvis oregelbunden form. Detta är en av Norrbottens få verkliga tullstationer och det är framförallt denna funktion som gör det intressant att uppmärksamma. Den postmodernistiska utformningen med en oregelbunden planform, en blandning av uttryck och material interiört och en skulpterad exteriör, är dock i sig värd att uppmärksamma. Byggnaden är välbevarad främst exteriört. Dess tid som tullstation verkar dock vara över inom ett antal år och vad som då händer med den är osäkert. 17

RITNINGAR, LITTERATUR OCH ÖVRIGT KÄLLMATERIAL Otryckta källor Haparanda kommun - Miljö & Bygg: Markiser - utvändig ändring 2003-06-05 Dnr. 03.146.232 Nybyggnadslov inkom 1980-01-10 Dnr. 580.086.333 Nybyggnadsritningar inkom 1980-01-10 Dnr. 580.086.333 http://www.haparanda.se/fakta/pdf/2583.pdf 2005-07-21 http://www.haparanda.se/projekt/index.sthlm 2005-07-21 www.sweco.se 2005-06-27 www.tullverket.se/se/om_oss/ 2005-07-20 www.tullverket.se/se/om_oss/museum/stora+sjotullen.htm 2005-07-20 www.tullverket.se/se/om_oss/museum/tullhistoria.htm 2005-07-20 Informanter: Nils Oja, Tullverket Haparanda 2005-07-11 Tryckta källor och litteratur Hultin, Olof. Arkitekt i Norrbotten. I: Arkitektur 1983/10 Nationalencyklopedin Band 18 (1995). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker Norrländsk uppslagsbok - ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Band 1 (1993), Band 2 (1994). Umeå: Norrlands Universitetsförlag Alla fotografier i denna rapport: 2005 Norrbottens museum. Foto Lina Karlsson. 18