Tritonia 4. Stockholms stad, Gamla Stan, Raä 103. Arkeologisk undersökning SR 1305. Magnus Källström (text)

Tritonia 4 Stockholms stad, Gamla Stan, Raä 103 Arkeologisk undersökning SR 1305 Magnus Källström (text) Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet rapporterar 67 41

Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Magnus Källström Grafisk form: Cina Stegfors Publicering: 2014 ISBN 978-91-87287-42-8 Stadsmuseet

Innehåll 1 Inledning...5 2 Bakgrund...5 3 Tidigare undersökningar...6 4 Utförande...6 5 Undersökningsresultat...7 5.1 Gården...7 5.2 Källarna... 10 6 Fyndmaterialet... 31 6.1 Keramik... 31 6.2 Kakel... 35 6.3 Tegel... 35 6.4 Metall... 35 6.5 Glas... 36 6.6 Kritpipor... 37 6.7 Ben och horn... 37 6.8 Sten... 39 6.9 Trä... 39 6.10 Läder... 39 6.11 Bränd lera... 39 6.12 Osteologisk analys... 39 7 Slutsatser... 40 8 Sammanfattning... 42 9 Referenser... 42 10 Administrativa uppgifter... 43 Bilaga 1: Anläggningsbeskrivningar... 44 Beskrivning av enskilda anläggningar... 45 Bilaga 2: Fyndlista... 52 Bilaga 3: Dendrolista... 90 Bilaga 4: Myntfynd... 91

5 3 4 2 1 Fig. 1. Fastigheten Tritonia 4. Efter registerkartan. 4 stadsmuseet tritonia 4

1 Inledning Stadsmuseet har från den 23 mars till den 8 juni 1995 kontinuerligt följt schaktningar i Tritonia 4 i Gamla Stan, Stockholm. Schaktningarna gjordes i samband med grundförstärkning av fastigheten. Undersökningen utfördes av Magnus Källström och Anders Ericsson. Den förre har svarat för rapportarbetet. 2 Bakgrund Kvarteret Tritonia ligger i Gamla Stan på västra sidan av Stora Nygatan mellan Yxsmedsgränd och Gåsgränd. Fastigheten Tritonia 4 utgör det sydöstra hörnet av kvarteret och gränsar i väster mot Tritonia 8 och i norr mot Tritonia 3. Kvarteret ligger i det område som reglerades efter den stora branden 1625. Denna brand ödelade bebyggelsen på Stadsholmens sydvästra del nedanför Kåkbrinken och väster om Västerlånggatan. En uppfattning av den medeltida stadsplanen i området har man fått genom de arkeologiska undersökningar som tidigare har gjorts i kvarteret. I fastigheten Tritonia 8, som undersöktes i samband med en grundförstärkning och utschackting av gården 1984 86, påträffades det s.k. Lejontornet, ett av de många tornen i den senmedeltida stadsmuren. Tornet stod på pålad grund som dendrodaterats till vintern 1382-1383. (Söderlund 1987a, 1987b). Intill tornet framkom den murgatan med två anslutande gränder, som löpte i öst-västlig riktning. Den äldsta gatubeläggningen utgjordes av kavelbroar och däröver fanns stenläggningar. Mellan gränderna fanns spår av träbebyggelse (Söderlund 1987b, s. 27). De två öst-västliga gränderna utgör fortsättningen av Didrik Ficks Gränd och Sven Vintappares Gränd, som i dag mynnar i Stora Nygatan framför kvarteret Tritonia. Fortsättningen av Sven Vintappares gränd med rester av trähusbebyggelse påträffades även vid undersökningar i fastigheten Tritonia 3 år 1989 90. Sin nuvarande form fick Tritonia 4 i början av 1600-talet, då en ägare successivt hade förvärvat tre tomter i fastigheten. Lars Bengtsson (1995) har utförligt behandlat fastighetens äldre historia och kunnat urskilja fyra byggnadsfaser i den nu stående byggnaden. Nedanstående beskrivning bygger på hans resultat (Bengtsson 1995, s 15 ff.). De äldsta delarna återfinns i fastighetens nordöstra hörn mot Stora Nygatan, vilka möjligen kan gå tillbaka till 1640-talet (se fig. 2). I källaren motsvaras denna del av rummen 010 012. Rum 010 ligger under en körport, som på 1600-talet ledde in till gården från Stora Nygatan. Portens läge sammanfaller med den antagna fortsättningen av Didrik Ficks gränd. Den andra utbyggnadsetappen härrör troligen från 1600-talets andra hälft och omfattar den sydöstra delen av fastigheten. Denna etapp motsvaras i källaren av rummen 002 005 och 007 009. I en tredje etapp byggdes den västligaste huskroppen intill Yxsmedsgränd. Denna byggnads etapp motsvaras i källaren av rum 006. Det nu stående huset anses möjligen kunna ha uppförts under början av 1700-talet. Den sista byggnadsetappen i Tritonia 4 omfattar den norra gårdsflygeln i nordvästra delen av tomten. Den nu stående byggnaden skall ha uppförts på 1780-talet. Tidigare fanns stallar och vagnshus i samma läge. Denna byggnadsetapp motsvaras av källar rummen 013 och 014. Fig. 2. Skiss över fastigheten Tritonia 4 med rekonstruerade utbyggnadsetapperna. Efter Bengtsson 1995. tritonia 4 stadsmuseet 5

3 Tidigare undersökningar Inga tidigare undersökningar har gjorts inom fastig heten Tritonia 4, men som tidigare nämnts har undersökningar gjorts i granfastigheterna Tritonia 8 och 3. Från Stora Nygatan öster om kvarteret finns en enstaka sektionsuppmätning från 1964 utförd av Henrik Ahnlund (SR 175). 4 Utförande Vid grundförstärkningen 1995 gjordes arkeologiska undersökningar dels på inner gården (fig. 3), dels i husets källare (fig. 7). På gården upptogs endast några mindre schakt i huvudsak för nya rördragningar. I källaren schaktades samtliga rum ur till ett djup av ca 0,6 1,0 m under den befintliga golvnivån Den arkeologiska kontrollen bestod dels av handgrävning av ytor med kulturlager, dels uppmätningar av anläggningar och sektioner. Dokumentationen utfördes i skala 1:20. För transport av jordmassor från källaren användes en vacumsug. Kvarteret Tritonia är orienterat i sydväst-nordostlig riktning. I denna rapport har för enkelhets skull endast huvudväderstrecken använts som om kvarteret hade varit orienterat i nord-syd. Fig. 3. Schaktplan med bottenvåningen och gård samt över de fyra schakt som upptogs på gården. 6 stadsmuseet tritonia 4

5 Undersökningsresultat Nedan redovisas resultatet av grävningarna i Tritonia 4. Beträffande källaren har samma rumsnumrering använts som i Bengtsson 1995. 5.1 Gården På innergården upptogs fyra schakt (fig. 3). Schakt A och B grävdes för reparation av äldre rörledningar och gick i äldre rörgravar. Schakt C var en provgrop i syfte att bestämma grundmurens karaktär. Schakt D upptogs för gjutningen av en balk för att förstärka grundmuren under gårdshuset. Schakt A Schaktet, som gick i öst-västlig riktning, mätte 5,3 x 0,5 m och sträckte sig ned till +3,8 m ö h. Grävningarna gjordes i en gammal rörgrav. De omgivande jordmassorna bestod av rasering med kalkbruk, sand, tegel och sten. I rörgraven påträffades ett fragment av blåvitt kakel samt en vit porslinsskärva. Schakt B Schaktet gick i nord-sydlig riktning över gården och var 4,1 m långt. Bredden varierade mellan 1,2 och 1,4 m. Största schaktdjup låg på 1,2 m under nuvarande gårdsnivå (+3,60 m ö h). Två sektionsuppmätningar gjordes. I sektionen mot öster (sektion 1, fig. 4) fanns ett intill 0,8 m tjockt raseringslager bestående av kalkbruk, sand, tegel och sten, vilket vilade på ett lager av svart kulturjord. I sektionen mot väster (sektion 2, fig. 5) kunde förutom raseringslager också ett par påförda sandlager iakttagas. 0,9 1,1 m under gårdsnivån vidtog ett lager av mörkbrun kulturjord med tegel, trärester, Fig. 4. Gården, schakt B. Sektion 1 mot Ö. tritonia 4 stadsmuseet 7

djurben och kol. I ett av de påförda sandlagren i sektion 2 (lager 3) påträffades en mindre skärva av yngre rödgods (F5) och i kulturjordslagret (lager 6) skaftet till en trebensgryta av rödgods (F6). Bland schaktfynden från rörgraven märks skaftet till en kritpipa, blåvitt porslin samt svartglaserat taktegel. I den västra schaktväggen intill grundmuren och strax under cementplattan hittades ett 2 öres silvermynt (F4) präglat i Stockholm 1573 under Johan III. Schakt C Schakt C upptogs intill gårdshusets södra mur, 4,0 m öster om ingången till trapphuset. Schaktet mätte 1,7 x 1,1 m och sträckte sig ned till +3,0 m ö h. Jordmassorna utgjordes av lös rasering. Vid schaktningen tillvaratogs bl. a. en järnkniv med träskaft, en spik, föremål av järn, rumpkakel, yngre rödgods, fragment av ett glaskärl samt skaftet till en kritpipa. Schakt D Schakt D gick i nord-sydlig riktning över gården och mätte 4,0 x 1,0 m. Största schaktdjup låg på +3,7 m ö h. Schaktet grävdes i två nivåer. Skikt 1 omfattade lagren från markytan (+4,85 m ö h) till +4,25 m ö h; skikt 2 från 4,25 m ö h till +3,70 m ö h. Skikt 1 bestod av ett flertal påförda sand- och raseringslager med brunglaserat taktegel, vitt rumpkakel, ett par glasfragment samt skaftet till en kritpipa. Skikt 2 utgjordes av svart kulturjordsblandad sand med kol, tegel och djurben (motsvarar lager 10 i sektion 3). I lagret påträffades bl. a. svartglaserat rumpkakel, fragment av kritpipor, brunglaserat taktegel, flaskglas, fajans samt yngre rödgods. I norra delen av schaktet påträffades en mur (A13), som gick tvärs över schaktet i ungefär östvästlig riktning. Muren var uppförd av tegel och fogad med gult lerbruk. Toppen låg på +4,07 m ö h. Fig. 5. Gården, schakt B. Sektion 2 mot V. 8 stadsmuseet tritonia 4

Fig. 6. Gården, schakt D. Sektion 3 mot väster. tritonia 4 stadsmuseet 9

5.2 Källarna Rum 002 Rum 002 utgörs av en 7,2 x 1,7 m stor korridor. Golvet var före undersökningen täckt av ett cementgolv som låg mellan +1,56 och 1,66 m ö h. Under cementgolvet på +1,48 m ö h framkom en kullerstensbeläggning (A2), som måste tolkas som ett äldre golv i rummet (fig. 8) Kullerstensbeläggningen vilade på ett 0,28 m tjockt lager av brun kulturjordsblandad sand, som överlagrade ett tunt lager av brun sand med tegel. Därefter vidtog på +1,3 m ö h ett 0,3 m tjockt brandlager med kol, aska och sot, som vilade på ett 0,03 m tjockt lager av ljusbrun, fin sand. Under sandlagret fanns brun, lerig kulturjord. Schaktbottnen låg +0,99 m ö h (se fig. 9). Vid schaktningen påträffades yngre rödgods samt en hänkel till ett glaserat stengodskrus av selzertyp. Fig. 7. Schaktplan över källaren med rumsnumrering och sektioner. På planen har även pålning och dendroprover markerats. 10 stadsmuseet tritonia 4

Rum 003 Rummet är 5,0 x 5,4 m stort. Innan schaktningen låg golvnivån mellan +1,59 och +1,78 m ö h. Inget cementgolv fanns i detta rum. Strax under den sentida fyllningen framkom på +1,5 m ö h en kullerstensbeläggning, som måste tolkas som ett äldre golv i rummet. Stenarna vilade i ett lager av kulturjordsblandad sand. Under kullerstensgolvet fanns kulturlager i bevarade i två delar av rummet, nämligen intill den södra och norra väggen. I rummets mitt fanns endast fin, ljusbrun sand. Man kunde i detta rum mycket tydligt se hur husets grundmurar hade tryckt ner kulturlagren så att många lager endast fanns bevarade omedelbart intill husväggen. Fig. 8. Plan över kullerstensgolv i källarvåningen till Tritonia 4. tritonia 4 stadsmuseet 11

Södra delen Sektion 8 (fig. 10) visar lagerbilden 0,4 m norr om rummets södra vägg. Den första tydliga nivån utgjordes av ett intill 0,2 m tjockt brandlager med tegel. Under detta fanns ett antal tunna kulturjordslager med mellanliggande lager av grå eller ljusbrun sand, som vilade ovanpå ett 0,1 0,2 m tjockt lager av grå lera (lager 8). Brandlagret var endast synligt omedelbart intill grundmuren. De underliggande lagren ovanför lagret med grå lera (lager 2 7, 11) fick beteckningen skikt 1. Under lerlagret (lager 8) fanns ett avsatt lager med mörkbrun kulturjord (lager 10), vilket vilade på fin, ljusbrun sand (lager 9). Under detta lager fanns i den västra delen av sektionen ytterligare ett lager av grå lera (lager 17). Lager 8 10, 17 fick beteckningen skikt 2. Under brandlagret i skikt 1 påträffades inte mindre än 554 gjutformsfragment av bränd lera med en sammanlagd vikt av 3,4 kg. På ett av fragmenten (F987) finns spår av koppar. I lager 7 i sektion 8 framkom också ett degelfragment (F371). Inslaget av kopparslagg var däremot mycket litet (136 g). Bland de övriga fynden märks ett stort bryne av skiffer (F690) från lager 7 i sektion 8 samt fyra skärvor av yngre svartgods (F465, 466, 984, 1048). Fig. 9. Källaren, rum 002. Plan och sektion 4 mot Ö. 12 stadsmuseet tritonia 4

Intill den västra väggen framkom under golvytan en rad med större stenar, som låg ca 0,6 m ut från grundmuren (A15). Om dessa stenar hade något samband med den nuvarande byggnaden eller tillhörde ett äldre skede kunde inte säkert avgöras. Det är dock möjligt att de skall kopplas samman med kulturlagren intill den södra väggen, där de två nedre lagren fortsatte in under stenarna. Stenraden skulle i så fall kunna utgöra resterna av en husgrund, som har haft samma riktning som den nu stående byggnaden. I den södra delen av rummet framkom en träpåle (A16), som dock var i för dåligt skick för att kunna dendrodateras. Fig. 10. Källaren, rum 003. Sektion 8 mot S. Fig. 11. Källaren, rum 003. Sektion 5 mot S. tritonia 4 stadsmuseet 13

Norra delen I den norra delen av rummet intill den östra grundmuren påträffades en liknande lagerföljd som vid den södra väggen (se fig. 12). Överst intill grundmuren fanns ett brandlager (lager 1) och under detta framkom tunna kulturjordslager med mellanliggande lager av sand (lager 2 6). I brandlagret påträffades ett par stengodsskärvor av medeltida typ (F305, F306). Omedelbart ovanför den ljusbruna sanden som utgjorde bottenlagret fanns ett 0,1 0,2 m tjockt brandlager (lager 7). I detta lager påträffades en planka lagd i nordöstlig-sydvästlig riktning. Intill den norra väggen bestod kulturlagren av ett 0,1 0,5 m tjockt lager med brun kulturjordsblandad sand, vilket vilade på ett 0,05 0,1 m tjockt lager av brun kulturjord med trärester. Under detta vidtog den ljusbruna sanden. Ca 0,5 m från norra väggen fanns en nedgrävning för den nuvarande grundmuren (se fig. 13). I lagret med kulturjordsblandad sand (sektion 6, lager 1) påträffades flera fragment av medeltida stengodskrus (F488 491, 727), yngre rödgods i form av trebensgrytor (F487, F725, F726, F753) samt ett litet fragment av ett blåvitt Westerwaldkrus (F1576). Lagerbeskrivning: 1. Svart brandlager med kol. 2. Ljusbrun sand. 3. Brun kulturjord med trärester. 4. Grå sand med tunn tränivå i botten. 5. Brun kulturjordsblandad sand. 6. Grå sand. 7. Svart brandlager. 8. Ljusbrun fin sand. Fig. 12. Källaren, rum 003. Sektion 7 mot S. Lagerbeskrivning: 1. Brun kulturjordsblandad sand med stråk av ljusare sand, kalkbruk och tegel. 2. Brun kulturjord med trärester. 3. Ljusbrun fin sand. Fig. 13. Källaren, rum 003. Sektion 6 mot V. 14 stadsmuseet tritonia 4

Rum 004 Rummet är 2,5 x 2,8 m stort. Rummets golv låg före undersökningen på en nivå mellan +1,53 och +1,59 m ö h. Under golvet fanns ett 0,45 m tjockt raseringslager med sand och tegel. På +1,1 m ö h övergick detta lager i ett utfyllnadslager av mörkbrun, fet kulturjord med tegel, träflis, kol och lösliggande stenar. I utfyllnadslagret påträffades en påle (A7). I raseringslagret påträffades ett föremål av koppar (F80). Vid inbrytningen i det sydöstra hörnet av grundmuren under golvnivå framkom en fragmentarisk bägare av brunglaserat yngre rödgods (F88) som låg inne i själva muren. Vid samma tillfälle påträffades även flaskglas (ej tillvarataget). Schaktbottnen låg på +0,99 m ö h. Rum 005 Rummet är 4,2 x 2,9 m stort. Golvet låg före undersökningen på en nivå mellan +1,57 och +1,59 m ö h. Under ett ca 0,15 m tjockt betonggolv framkom en kullerstensbeläggning (A9), som måste ha utgjort ett äldre golv i rummet. Toppmåttet på kullerstensnivån låg på +1,48 m ö h. Under kullerstensnivån fanns ett 0,35 0,4 m tjockt omrört lager av brun kulturjord med kolbitar, träfragment och kullersten, som vilade på ett par centimeter tjockt asklager. Under asklagret på +1,1 m ö h vidtog ett brandlager med två starkt förbrända träplankor, vilka var lagda i sydöstlignordvästlig riktning. Dessutom fanns resterna av en träpåle, ca 0,2 m tjock. Schaktbottnen låg +0,99 m ö h. Rum 006 Rummet, som mäter 9,4 x 6,0 m, upptar hela den sydvästra delen av fastigheten. Före schaktningen låg golvet på en nivå mellan +1,61 och +1,8 m ö h. Flera av lagren var kraftig störda av injektering, som måste härröra från grund förstärk ningen av grann fastigheten Tritonia 8 åren 1984 86. Detta gällde framför allt tränivåer och pålar i närheten av grund murarna. Kulturlagren hade även påverkats av sättningarna i huset, vilket hade resulterat i att lager som intill grundmurarna låg i höjd med schaktbottnen kunde gå upp i ytan i mitten av rummet. Det omrörda ytlagret under cementgolvet innehöll därför fynd från vitt skilda århundraden. Av sektionerna (fig. 14 18) framgår att lagerföljden i huvudsak bestod av avsatta kulturjordslager (i vissa fall med rester av träkonstruktioner) och däremellan påförda lager av sand. Tre tydliga brända nivåer kunde också iakttagas. Skikt 1 Ytlagret i rummet utgjordes av brun kalkbruksblandad sand med inslag av tegel och lera. Massorna var omrörda och innehöll fynd från både medeltid och 1600 1700-tal. De senare utgjordes bl. a. av ett obestämbart åttkantigt silvermynt (F23), ett fragment av en kritpipa, glasflaskor och fragment av selzerkrus. Bland de medeltida fynden kan nämnas benavfall från kamtillverkning samt yngre svartgods och stengods. Skikt 2 Den yngsta brandnivån fanns endast bevarad i det sydvästra hörnet av rummet (sektion 10:24) och sträckte sig ca 3,8 m norr om den södra grundmuren. Under brandlagret fanns rester av en starkt förmultnad tränivå. Inga fynd gjordes i detta skikt. Skikt 3 Under den ovan nämnda brandnivån fanns tre avsatta kulturjordslager med mellanliggande lager av påförd ljusbrun sand. I bottnen av varje kulturjordslager fanns en tunn tränivå. Lagren kunde följas 5 m norr om den södra grundmuren, där de gick upp i markytan. Fyndmaterialet utgörs i huvudsak av oidentifierade föremål av järn och kopparlegering samt slagg. Det enda keramikfyndet utgörs av ett fragment av oglaserat rödgods (F448). Skikt 4 Skiktet utgjordes av en tränivå, vilken var överlagrad av ett 0,1 0,25 m tjockt kulturjordslager (sektion 9:7; 10:2-3). I skiktet påträffades hantverksavfall efter kamtillverkning, föremål av järn och kopparlegering, slagg samt medeltida keramik i form av yngre tritonia 4 stadsmuseet 15

svartgods och stengods. Till de intressantare fynden hör en fragmentarisk kvarnsten (F1100), en gjutform (F452) samt ett litet fragment av en sammansatt dubbelkam (F1437). Skikt 5 Skiktet utgjordes av ett intill 0,4 m tjockt påfört sandlager med rikligt tegel, sten och slagg. Teglet, som delvis var krossat, utgjordes av medeltida stortegel med måtten 30 x 15 x 9 cm. Sandlagret kunde följas över hela rumsytan (sektionerna 9:11, 10:4, 11:5). Ett rikt fyndmaterial framkom i detta lager. Framför allt kan mängden benspill från kamtillverkning framhållas. Dessutom påträffades en hel del föremål av koppar, yngre svartgods, stengods samt järn- och kopparslagg. Till de mer anmärkningsvärda fynden hör ett remändebeslag av brons (F24), en vävkam av ben (F26) samt ett revben med inristade tecken (F290). Under sandlagret fanns ett tydligt brandlager som i stort sett täckte hela rummets yta (sektion 9:12, 10:5). Vid undersökningen var detta lager först synligt 2,0 2,5 m norr om den södra grundmuren. I den norra delen var lagret stört av injektering. Flera träkonstruktioner kunde knytas till detta lager. Intill den västra grundmuren ca 4,0 m söder om den södra väggen påträffades ett antal plankor (A12a), vilka låg i ungefär öst-västlig riktning. Plankorna var starkt förbrända. En liknande ansamling av brända plankor fanns även i den södra delen av rummet (A12b), men var här orienterade i nord-sydlig riktning. Intill A12a påträffades även en förbränd och fragmentarisk trälucka (eller lös bordskiva?). Luckan bestod av fem brädor, vilka var sammanfogade med två tvärslåar. Den ursprungliga storleken på träluckan kunde beräknas till 0,8 x 1,0 m. Till anläggningen kan även knytas ett antal träpålar (A12d). Pålarna mätte 0,15 0,24 m i diameter och tycktes bilda tre rader i nord-sydlig riktning. Ett par av pålarna var kraftig skadade av injektering. Dendroprov togs från fyra av pålarna (dendroprov 1 4, se fig. 7). Två prover från pålar som ingick i den östligaste pålraden kunde båda dateras till efter 1332, medan ett prov från den mellersta pålraden bestämdes till tiden efter 1319. Det fjärde provet kunde inte dateras. Skikt 6 Under brandlagret fanns i den norra delen av rummet ett påfört lager med sand och därefter två nivåer med trä och avsatt kulturjord. Mellan kulturjordslagren fanns påförda lager av sand. I skiktet framkom förutom järnslagg och föremål av järn och kopparlegering ett mindre antal gjutformar och benspill från kamtillverkning. Inslaget av keramik i form av yngre svartgods och stengods var också mycket stort. Dessutom påträffades tre fragment av brun- och grönglaserat äldre rödgods. Ett av fragmenten (F39) härrör från kanna med stämplad hallonformad dekor. Skikt 7 Skiktet utgjordes av ett brandlager, som var synligt från ca 4,0 m norr om den södra grundmuren till rummets norra grundmur (sektion 9:16, 10:10, 11:10, 12:11). Lagret var mäktigast intill den norra och östra grundmuren där tjockleken uppgick till 0,25 m. I norr fanns inslag av medeltida stortegel. I skiktet framkom föremål av järn och kopparlegering, slagg, ett fragment av golvtegel samt yngre svartgods och stengods. Under brandlagret fanns tunna lager av grusig sand, vilka vilade direkt på utfyllnads lagret. Brandnivån måste alltså tolkas som resterna av den första bebyggelsen på platsen efter det att utfyllnaden hade gjorts. Skikt 8 Detta skikt utgjordes av ett vattenavsatt utfyllnadslager med kulturjord, träflis och bark. Lagret var synligt i sektionerna synligt strax ovanför schaktbottnen. I mitten av rummet upptogs dock ett 6,0 x 1,8 1,9 m stort schakt till ned till +0,1 m ö h. I utfyllnadslagret påträffades ett flertal fynd av organiskt material som trä och läder. Bland träföremålen märks bl. a. ett par svarvade träskålar, delar av laggkärl samt tunn band. Läderföremålen utgjordes uteslutande av skodon eller spill från skotillverkning. 16 stadsmuseet tritonia 4

Fig. 14. Källaren, rum 006. Sektion 9 mot Ö. tritonia 4 stadsmuseet 17

18 stadsmuseet tritonia 4 Fig. 15. Källaren, rum 006. Sektion 10 mot V.

Fig. 16. Källaren, rum 006. Sektion 11 mot Ö. tritonia 4 stadsmuseet 19

20 stadsmuseet tritonia 4 Fig. 17. Källaren, rum 006. Sektion 12 mot N.

Fig. 18. Källaren, rum 006. Sektion 13 mot V. tritonia 4 stadsmuseet 21

Rum 007 Rummet mäter 3,1 x 3,5 m. Golvet låg före undersökningen på en nivå mellan +1,48 och +1,68 m ö h. Överst fanns ett raseringslager bestående av kulturjordsblandad sand med sten och tegel (skikt 1). I detta lager fanns också ett par plankor, som av allt att döma var av mycket sent datum. Fynden i raseringslagret utgjordes av flaskglas, yngre rödgods, fajans, skaftet till en kritpipa samt ett litet fragment av en grafitdegel ( jfr fynden i rum 008). Raseringslagret vilade på en kullerstensbeläggning (A1), som måste tolkas som ett äldre golv i rummet. Toppen på anläggningen låg på mellan +1,35 och +1,68 m ö h. I den södra delen av rummet täcktes kullerstenen av ett 0,1 0,15 m tjockt brandlager. Mellan brandlagret och kullerstensnivån påträffades en kniv av järn samt en degel. Under kullerstensbeläggningen fanns ett brunt kulturjordslager med sand, kol och enstaka djurben (skikt 2). I detta kulturjordslager framkom en påle (A24A) och två plankor (A24B) som låg ovanpå varandra i öst-västlig riktning. Huruvida dessa ursprungligen hade ingått i en större anläggning kunde inte avgöras. Fynden utgjordes av spikar, järnföremål, yngre rödgods, porslin och järnslagg. Porslinsfragmentet (F914) har tryckt dekor och tillhör 1800-talet (muntl. uppgift från Göte Nilsson Schönborg), varför det troligen kommer från störningen efter en rörledning. I bottnen av schaktet (+0,96) övergick kulturjordslagret i ett utfyllnadslager bestående av brun kulturjord med tegel, trärester, kol och djurben (skikt 3). Fynden i detta skikt utgjordes endast av järnslagg. Rum 008 Rum 008 är ett vinkelböjt rum under trappan ner till källaren. Bredden på rummet är 1,4 m. Den ursprungliga golvnivån låg på +1,59 1,61 m ö h. Det övre skiktet i rummet utgjordes av rasering. I raseringslagret framkom ett 40-tal fragment av deglar av grafit. Deglarna var av olika storlekar och de flesta hade texten IOS : KAUFMANN i bottnen. Några exempel på dessa deglar sparades (F1549 1568). Deglarna tillhör sannolikt 1800-talet. Övriga fynd i raseringslagret utgjordes av yngre rödgods, fajans och blåvitt rumpkakel. Mot schaktets botten (+0,99 m ö h) övergick raseringen i ett utfyllnadslager bestående av mörkbrun kulturjord. Rum 009 Rummet mäter 4,8 x 3,4 m. Golvnivån låg före schaktningen på mellan +1,72 och +1,76 m ö h. Under ett tunt raseringslager framkom på + 1,73 m ö h en kullerstensbeläggning (A8), som kan tolkas som ett äldre golv. Skikt 1 Under kullerstenen fanns ett ca 0,10 m tjockt lager av brun sand (sektion 9:1) med tegel och kalkbruk. I lagret påträffades fynd av 1600-talstyp: kritpipor, yngre rödgods, kakel och selzerkrus. Till de intressantare fynden hör en knapp av kopparlegering (F71) samt locket till en gryta av yngre rödgods (F1164). Ca 1,0 m väster om den östra grundmuren påträffades en påle (A22). Pålen hade rektangulärt snitt och var först synlig i detta skikt. Väster om denna påle fanns rester av ytterligare ett antal smala pålar eller plankor. Hur dessa pålar skall tolkas är osäkert. Tänkbart är att de kan ha tillhört byggnadsställningar, som använts i samband med att den nuvarande källaren uppfördes. Under sandlagret fanns ytterligare några påförda sandlager med tegel, kol och kalkbruk (sektion 9:2 se fig.14). Skikt 2 På +1,3 1,5 m ö h påträffades i den södra delen av rummet ett 0,06 0,12 m tjockt avsatt lager med mörkbrun, fet kulturjord med trärester (sektion 9:5, se fig. 14). I toppen av lagret fanns en tränivå bestående av två plankor lagda i sydvästlig nordöstlig riktning (sektion 16, se fig 20). Därefter följde ett 0,1 m tjockt lager av rödbrun sand med rikligt med slagg. Fyndmaterialet utgjordes av medeltida stengods (F77, F312 314, F894, F895) samt föremål av järn och koppar. Dessutom tillvaratogs 14,2 kg slagg. 22 stadsmuseet tritonia 4

Skikt 3 Skikt 3 utgjordes av ett antal påförda lager av ljusbrun, fin sand med mellanliggande lager av grå kulturjordsblandad sand. På +1,1 m ö h fanns ett tunt avsatt lager av brun kulturjord, vilket överlagrade ett 0,02 m tjockt lager av grå lera. Under detta vidtog ett utfyllnadslager av brun kulturjord med träflis och djurben. Schaktbottnen låg på +0,91 m ö h. Fyndmaterialet från skikt 3 utgörs av ett sågat ben (F1110) samt ett större föremål av järn (F934). Rum 010 Rummet mäter 5,6 x 2,8 m. Golvnivån låg före undersökningen på en nivå mellan +1,75 och +1,87 m ö h. Skikt 1 (+1,87 1,45 m ö h) Det översta delen av skiktet utgjordes av rasering bestående av kulturjordsblandad sand med tegel och kalkbruk (motsvarar sektion 17:1, fig 21). Under detta fanns ett lager av kulturjordsblandad sand. Fynden från detta skikt utgjordes av föremål av järn och koppar, slagg, yngre rödgods samt medeltida stengods. Fyndsammansättningen tyder på att lagren blivit delvis omrörda. Intill grundmurarna fanns en tydlig nedgrävning. Här påträffades bl. a. yngre rödgods, ett fragment av selzerkrus, en tång av järn (F957) och en tappkran av kopparlegering (F22). Dessa föremål bör ha hamnat på denna plats i samband med att 1600-talshuset uppfördes. I nedgrävningen intill den södra grundmuren Fig. 19. Källaren, rum 009. Sektion 15 mot Ö. tritonia 4 stadsmuseet 23

24 stadsmuseet tritonia 4 Fig. 20. Källaren, rum 009. Sektion 16 mot S.

strax väster om ingången från rum 009 framkom tio utspridda Kristinamynt av koppar (F12 22). Mynten låg på en nivå mellan +1,4 och +1,5 m ö h. Under mynten fanns en delvis förmultnad träplanka, som låg tätt intill grundmuren. Fyndet skall troligen tolkas som en mindre skattgömma och det är inte uteslutet att plankan ursprungligen kan ha tjänat som botten till kista eller liknande. 0,5 m söder om den norra väggen framkom en träpåle (A11). Ett dendroprov togs på denna påle (dendroprov 6), men årsringarna var för få för att den skulle kunna dateras. Skikt 2 (+1,45 1,20 m ö h) Skiktet utgjordes av avsatta kulturjordslager med mellanliggande lager av sand. I skiktet fanns också ett par mycket tunna och starkt förmultnade tränivåer (se sektion 18, fig 22). Riktningen på träfibrerna kunde inte bestämmas. Fynden utgjordes bl. a. av stengods, yngre svartgods, järnslag, föremål av järn och koppar samt en gjutform av bränd lera. Ca 0,5 m söder om rummets norra vägg framkom på +1,5 m ö h en märklig träanläggning (A3). Anläggningen bestod av fyra hörnstolpar, som tillsammans med kantställda brädor bildade en lådform, 0,9 x 0,7 m stor och 0,32 m hög. Botten av anläggningen var stensatt och även den östra innerväggen hade fodrats med två skift av staplade stenar. Fyllningen i anläggningen utgjordes av brun, fet kulturjord och innehöll några föremål av järn och kopparlegering (F694, F696), gjutformsfragment av bränd lera (F691, F692) samt 0,2 kg järnslagg (F697). Hur anläggningen skall tolkas är osäkert, men möjligen rör det sig om en gjutlåda (se fig 33-34). Öster om A3 påträffades en 0,6 x 0,4 m stor slaggkoncentration (A10), som bestod dels av bottenskållor, dels av mindre bitar av järn- och kopparslagg. Den sammanlagda vikten uppgick till 4,5 kg. 1,3 m söder om rummets norra vägg framkom en träpåle (A23), som lutade kraftigt åt söder. Ett dendroprov togs av denna stolpe (dendroprov 7), men kunde inte dateras eftersom antalet årsringar var för litet. Skikt 3 (+1,20 0,91 m ö h) Skikt 3 utgjordes i huvudsak av ett utfyllnadslager av mörkbrun, fet kulturjord med träflis och djurben. I detta lager påträffades en slaggkoncentration (A4) i den östra delen av rummet och två träpålar (A9) i rummets västra del. Slaggkoncentrationen mätte 0,6 x 0,4 m och vilade direkt på utfyllnadslagret. Anläggningen utgjordes bestod av slaggskållor och mindre bitar slagg med en samman lagd vikt av 6,1 kg. Dessutom fanns en slaggskålla, som var fastsmält vid en större, skarpkantad sten. I skiktet framkom förutom föremål av järn och kopparlegering även yngre svartgods, stengods, ett flertal skodon av läder samt järnslagg. Rum 011 012 Rum 011 och 012 utgörs av två sammanhängande rum, som ligger längst åt nordväst i huset. Rum 011 mäter 3,4 x 3,1 m, medan rum 012 är 2,6 x 1,3 m stort. Före schaktningen låg golvet på en nivå mellan +1,60 och +1,85 m ö h. Överst fanns ett sentida raseringslager, som vilade på ett lager av brun, grusig sand (Skikt 1). I detta lager påträffades bl. a. ett mynt av silver, kritpipor och yngre rödgods. Till de mer anmärkningsvärda fynden även hör ett mänskligt(!) skalltak (F679) Under sandlagret på en nivå av +1,3 m ö h vidtog ett lager av brun kulturjord med inslag av tunna sand- och tränivåer (Skikt 2). I detta skikt påträffades främst keramik, som nästan uteslutande bestod av stengodskrus. Dessutom framkom ett fragment av yngre svartgods. På +1,0 m ö h övergick kulturjordslagret i ett mörkbrunt utfyllnadslager med träflis och djurben (Skikt 3). Här påträffades ett flertal fragment av läderskor. De enda anläggningar som framkom i rummet utgjordes av tre träpålar (A5a c). Ett dendroprov (nr 8) från A5a kunde dateras till efter 1297. Rum 013 Detta rum utgjorde av utrymmet nedanför trappan till källaren under gårdshuset. Före schaktningen låg källargolvet på en nivå mellan +1,95 och +2,01 m ö h. Under cementgolvet och sentida lager med grus fanns ett 0,1 m tjockt lager med brun sandblandad kulturjord (lager 1), som vilade på ett 0,35 tritonia 4 stadsmuseet 25

26 stadsmuseet tritonia 4 Fig. 21. Källaren, rum 010. Sektion 17 mot N.

Fig. 22. Källaren, rum 010. Sektion 18 mot N. Skala 1:20. Lagerbeskrivning: 1. Svart kollager med slagg. 2. Tränivå. 3. Gråsvart lerig kulturjord med två tunna tränivåer. Djurben. 4. Svart lerig kulturjordsblandad sand med sten och klakbruk. 5. Gråbrun sand med kalkbruk, kolrester och småsten. 6. Tunn tränivå. 7. Grå lera. 8. Gråbrun sand med slagg. 9. Tränivå. 10. Gråbrun sand med slagg. 11. Brunsvart lerig kulturjord. 12. Gråbrun sand med tegel och slagg. 13. Mörkbrun lerig kulturjord med trä och slagg. 14. Rödbrun sand med slagg. 15. Gråsvart, något lerig sand med slagg. 16. Mörkbrun fet kulturjord med träflis och djurben. 17. Brun fet kulturjord med djurhår, trärester och kopparslagg. 18. Svart fet kulturjord. 19. Brun fet kulturjord med djurhår och kol. 20. Gråbrun sand med tegel och stråk av grå lera. 21. Svartbrun fet kulturjord. 22. Grå, ganska fet kulturjordsblandad sand med rikligt med slagg. 23. Rödbrun sand med slagg. 24. Gråbrun sand. 25. Nedgrävning för grundmur. tritonia 4 stadsmuseet 27

m tjockt raseringslager av brun sand med rikligt med tegel och tegelflis (lager 2). På +1,4 m ö h vidtog ett lager av mörkbrun, fet kulturjord med träflis och kol (lager 3). I toppen av detta lager fanns i den västra delen av rummet en närmast nord-sydlig bränd planka. Tre pålar påträffades i detta rum (A18a c). Samtliga började strax under det sentida gruslagret under cementgolvet. Inga fynd gjordes i det avsatta kulturjordslagret. I raseringslagret i rummet östra del påträffades en upphängningskrok (F38). Krokar av samma typ sitter ännu i taket i det angränsande rum 014. Rum 014 Rummet ligger i nordvästra delen av fastigheten under gårdshuset och mäter 6,8 x 3,0 m. Före schaktningen låg golvet på nivå mellan +1,57 och +1,91 m ö h. Skikt 1 Ytlagret bestod av ett 0,1 0,15 m tjockt lager med sandblandad kulturjord, som vilade på ett 0,1 m tjockt ett raseringslager med tegel och kalkbruk. Inga fynd gjordes i detta skikt. Ca 0,4 m under golvet framkom trä, som möjligen kan ha tillhört två olika konstruktioner (A19 och 20). Träet fanns på en yta av ca 5,0 x 2,0 meter och bestod av både liggande trä i form av stockar och plankor samt nedslagna pålar. Anläggningarna kunde föras till två olika skikt (skikt 2 resp. 3). Skikt 2 Skiktet omfattar lager 3 8 i sektion 21 (se fig 23) och bestod av ett antal brända nivåer med förkolnat trä, sand, bränd lera och bränt kalkbruk. Anläggning 19 utgjordes av två liggande obrända stockar i nord-sydlig riktning. Vinkelrätt mot dessa och upp mot den västra stocken låg två plankor, vilka var avbrutna i väster. Under de öst-västliga plankorna fanns ytterligare fyra plankor, men orienterade i nord-syd. Anläggningen skall troligen tolkas som resterna av ett bränt golv med underliggande obrända syllstockar, vilka kan ha tillhört ett trähus på platsen. De enda fynden utgjordes av en bit fönsterglas samt ett frag ment av ett stengodskrus. Skikt 3 Skiktet bestod av ett 0,1 0,3 m tjockt lager av brun kulturjord (lager 14), som vilade på ett 0,1 m tjockt påfört sandlager med slagg (lager 12). Detta sandlager kunde följas över hela rummets yta. Skiktet omfattar lagren 9 14 i sektion 21 (se fig 23). I kulturjordslagret påträffades ett antal obrända stockar (A20), men det var omöjligt att avgöra om stockarna tillhörde någon konstruktion eller om det rörde sig om kasserat virke. Inga fynd gjordes i kulturjordslagret i direkt anslutning till anläggningen. I det påförda sandlagret under stockarna påträffades två fragment av stengods (F293, F294). I anslutning till A20 fanns också 6 stycken nedslagna pålar (A21). Någon synlig struktur kunde dock inte utläsas ur deras placering. Skikt 4 Under sandlagret fanns ett antal avsatta kulturjordslager med mellanliggande lager påförd sand (motsvarar lager 16 21 i sektion 21, se fig 23). I skiktet framkom förutom ett par järnföremål och slagg en hel del keramik i form av yngre svartgods och stengods. Skikt 5 I den östra delen av rummet på +1,1 m ö h vidtog en ny brandnivå med bränt trä som vilade på ett lager av vitgrå bränd sand och aska. I asklagret påträffades spikar, några föremål av järn och kopparlegering samt slagg. Skikt 6 I den västra delen av rummet upptogs en grop där ytterligare några av de underliggande lagren kunde dokumenteras. Från +1,07 fanns ett 0,2 m tjockt lager av rödbrun fin sand, som överlagrade ett 0,25 m tjockt lager med brun ganska mager kulturlager. Därefter fanns ytterligare ett sandlager med inslag av lera. Från +0,6 vidtog ett utfyllnadslager. 28 stadsmuseet tritonia 4

Fig. 23. Källaren, rum 014. Sektion 21 Lagerbeskrivning: 1. Brun sandblandad kulturjord med trärester, tegel och enstaka djurben. 2. Raseringslager med tegel och kalkbruk. 3. Svart brandlager. Förkolnat trä och kulturjord. 4. Oranget brandlager. Bränd sand med tegel. 5. Brungrå kulturjord med kol, lera och sand. 6. Grått ljusbrunrött lager med lera, bränd lera, sand, kalkbruk och bränt kalkbruk. 7. Grått brandlager med sotig sand och kolbitar. 8. Svart brandlager med förkolnat trä. 9. Brun kulturjord med obränt trä. 10. Gulvit fin sand. 11. Sand varvad med strimmor av kulturjord och trä. 12. Rostfärgad sand med slagg. 13. Nedgrävning för stock. 14. Brun kulturjord med obränt trä. 15. Blågrå lera. 16. Lera. 17. Brandlager med ljusgrå aska. Svart förkolnat trä i botten. 18. Grå kulturjord. 19. Trä, bränt i ytan. 20. Rostfärgad sand. 21. Brungrå kulturjord med sand, lera, kalkbruk och kolstänk. tritonia 4 stadsmuseet 29

6 Fyndmaterialet 6.1 Keramik Vid undersökningen tillvaratogs 533 keramikfragment. Fördelningen av godstyperna i materialet framgår av tabell 1. Nedan ges en kort översikt av materialet. Tabell 1: Fördelning av godstyper i keramikmaterialet från Tritonia 4. Godstyp Ant. fragm. Vikt (g) BI 37 445 BII 14 376 BIIä 7 41 BIIy 107 5577 BIII 2 68 CI 93 1082 CII 242 4182 Fajans 11 58 Porslin 4 38 Flintgods 16 188 Summa: 533 12055 Yngre svartgods 37 fragment av yngre svartgods påträffades vid undersökningen. Huvuddelen härrör från rum 006, där keramiktypen finns representerad i skikt 5 7. En hel del svartgods finns också i rum 010 (skikt 2 3). Huvuddelen av materialet tycks ha tillhört krukor eller trebensgrytor. De relativt få exemplaren av mynningsskärvor tyder på en mynningsdiameter mellan 90 och 120 mm. F349 utgörs av ett bottenfragment med 54 mm:s diameter, som sannolikt härrör från en kanna. Några relativt tunna fragment med drejfåror (t.ex. F466, F1591) har troligen också tillhört kannor. Oglaserat rödgods (BII) Det oglaserade rödgodset (BII) omfattar 14 fragment och har i så gott som samtliga fall framkommit i sena fyllnadslager, dels på gården, dels på olika ställen i källaren. Huvuddelen har troligen tillhört blomkrukor. Äldre rödgods (BIIä) 7 fragment av s.k. äldre rödgods påträffades vid undersökningen, dels i rum 006, dels i rum 010. I rum 006 tillhör samtliga skärvor (3 stycken) skikt 6, medan skärvorna i rum 010 tillhör skikt 2 och 3. Ett av fragmenten från rum 006 (F39) har brun glasyr och ett pålagt hallonformat ornament (fig. 24). Fig.24. Fragment av kanna(?) av äldre rödgods med ett pålagt hallonformat ornament (F39). Fyndet kommer från rum 006. Foto: Göran Fredriksson/SSM S96-0231/5 30 stadsmuseet tritonia 4

De två övriga fynden från detta rum (F611, F1369) har grön glasyr. Av fynden från rum 010 har två fragment (F1657, F1658) gulbrun glasyr och eftersom de är hittade i samma lager är det möjligt att det rör sig om samma kärl. F574 har brun med gröna skiftningar, medan glasyren på det återstående fragmentet (F1576) är förstörd. Troligen har de flesta av fragmenten tillhört kannor. F1657 har sannolikt varit en bottenbit, medan F1658 utgörs av en trindhänkel. Yngre rödgods (BIIy) 107 fragment fördelade på 61 fyndposter har registrerats som yngre rödgods. De flesta av fynden kommer från schakten på gården och från ytliga lager i rum 003 och 007 009. Ungefär hälften av fynden i materialet (31 fyndposter) klassificerats som delar av trebensgrytor. Den bruna glasyrtypen dominerar och mynningsdiametern varierar mellan 120 och 200 mm. I sammanhanget bör också nämnas ett fragmentariskt lock med 180 mm:s diameter (F1164), som kan ha varit avsett för en trebensgryta (se fig. 25). Fyndet gjordes i ytligt i rum 009. Från rum 011 012 kommer två fragment av en trebenspanna med invändig brun och gul glasyr (F676). Mynningsdiametern är 100 mm. 14 fyndposter har omfattar fragment som har registrerats som rester av fat eller skålar. Flera av dessa är dekorerade med vitlera. I den mån mynningsfragment förekommer har diametern kunnat beräknas till mellan 280 och 380 mm. Bland föremålen av rödgods bör också nämnas F88 som utgörs av fyra fragment av en liten bägare med invändig brun glasyr. Bottendiametern är 58 mm, medan mynningsdiametern uppgår till 80 mm. Fyndet gjordes under golvnivå inne i själva grundmuren till rum 004. Fig. 25. Fragmentariskt lock av yngre rödgods från rum 009 (F1164). Locket kan ha tillhört en trebensgryta. Foto: Göran Fredriksson/SSM S96-0231/3. tritonia 4 stadsmuseet 31

Vitgods (BIII) Två fragment av vitgods påträffades i utfyllnadslagret (skikt 3) i rum 010. Det ena utgörs av ett litet fragment med blank gråvit glasyr på utsidan (F326). Det andra fragmentet (F345) består av mynningen till en kanna med grå och grön utvändig glasyr (fig. 26). Kärlet är tillverkat i Saintonge i sydvästra Frankrike och har tillhört ett kärl med polykrom dekor ( Johansson 2002 s. 212 f.). Denna typ är ganska ovanlig och skall endast ha använts under en relativt kort period från sent 1200-tal till tidigt 1300-tal (ibid.). I Sverige har liknande fynd tidigare endast gjorts i Lödöse. Stengods (CI, CII) Stengodset utgör den största enskilda godstypen. Sammanlagt tillvaratogs 335 fragment fördelade på 298 fyndposter. Vid registreringen skiljdes det inte helt genomsintrade stengodset (CI) från det genomsintrade (CII). Enligt denna preliminära bedömning utgörs 93 fragment av den förra typen, medan 221 fragment har bestämts som fullständigt genomsintrade. I samband med registreringen gjordes också en preliminär ursprungsbestämning av stengodset, som nedan redovisas översiktligt. Bland CI-godset består majoriteten (60 fragment fördelade på 53 fyndposter) av ett grått gods med brun eller rödbrun glasyr (F342 fig. 27-28). Denna keramiktyp härrör troligen från Coppengrave i Niedersachsen, där keramikproduktionen pågick från ca 1250 till mitten av 1400-talet (Gaimster 1997 s. 300). Två små fragment med brun blank glasyr härrör möjligen från Raeren (F316, 338). Dessutom finns tre fragment som troligen kommer från Rhenområdet (F59, F331, F1405). Fig. 26. Rekonstruktion av vitgodskannan från Saintonge (F345). Fragmentet påträffades i rum 010. Efter Johansson 2002. 32 stadsmuseet tritonia 4

Bland det genomsintrade stengodset (CII) dominerar Siegburgkeramiken och inte mindre än 182 fragment har antagits tillhöra denna typ. De flesta av fragmenten har troligen tillhört krus. Även bland det genomsintrade stengodset finns flera exemplar som kan antas vara tillverkade i Coppengrave. Ytterligare ett fåtal ursprungsorter har bestämts. F351 har troligen sitt ursprung i Köln/Frechen, medan F493 utgörs av ett litet fragment med blå och vit glasyr som bör ha tillhört ett krus från Westerwald. Samma ursprungsort gäller möjligen också för två fragment med grå blank glasyr (F481, F919). Från rum 009 kommer tre fragment av ett ljusgrått närmast vitt stengods med utvändig ljusgrå glasyr. På ett av fragmenten finns ett D-liknande tecken målat i mörkt blått. Troligen rör det sig om resterna av ett P och fragmenten har troligen tillhört en mineralvattenflaska tillverkad i Westerwald (se Gaimster 1997 s. 271, nr 135). Typen dateras till ca 1750 (ibid.). I materialet finns också ett flertal fragment av s.k. selzerkrus. Ett av dessa (F412) har en ristad inskription: R Num 78, medan ett annat (F966) bär stämpeln BRUX. Som stengods har också upptagits två fragmentariska deglar (F371, F1064). Fig. 27-28. Defekt kanna av stengods med brun glasyr (F342). Kannan påträffades i utfyllnadslagret i rum 010. Foto: Göran Fredriksson/SSM S96-0231/1 2. tritonia 4 stadsmuseet 33

Övriga godstyper Bland övriga godstyper finns 11 fragment fajans med vit eller blåvit glasyr. Två fragment av en skål har rester av ett växtmotiv (F409), medan figurmotiv förekommer på ett fat (F1073). Fyra fragment av porslin tillvaratogs, men med undantag av F10 som kan ha kinesiskt ursprung gör de ett mycket sent intryck (1800-tal eller senare). Dessutom finns 16 fragment av flintgods. 6.2 Kakel 14 fyndposter omfattas av kakel. De flesta av fynden gjordes på gården eller ytligt i rum 007 010 samt i rum 014. Den blåvita eller vita glasyren dominerar (t.ex. F1, F729, F1071, 1072), men det finns också exempel med svart (F551, F584, F672) eller grön glasyr (F904, F1581). 6.3 Tegel 18 fyndposter upptas av tegel. I materialet utgörs mest av taktegel, såväl svart- och brunglaserat (t.ex. F8, F 358) som medeltida taktegel av munknunnetyp (F1219). Dessutom bör nämnas ett brandskadat formtegel (F1220) samt ett golvtegel (F1403). 6.4 Metall Järn och slagg Vid undersökningen tillvaratogs 596 föremål av järn fördelade 377 fyndposter. Huvuddelen utgörs av spikar eller oidentifierade föremål. 15 fyndposter upptas av föremål som registrerats som beslag. I flera fall är dock identifikationen osäker. Några stora dörrbeslag påträffades intill den östra grundmuren i rum 003 (F585, F684, F850, F1258). Från P9:28 (skikt 6) i rum 006 finns en något fragmentarisk isbrodd (F1468), som mäter 38 x 30 mm. F926 utgörs av en eventuell knapp av järn. Den mäter 15 mm i diameter och låg i det omrörda yt lagret i rum 006. Fem knivar har identifierats. Två är sannolikt av relativt sent datum: F896, som påträffades i schakt C på gården och F1063, som låg ovanför kullerstensgolvet i rum 007. Från rum 007 finns också en något osäker kniv (F458), som framkom i skikt 2 under kullerstensgolvet. F105 låg i ytlagret i rum 006 och kan därför inte dateras stratigrafiskt. Från skikt 2 i rum 010 (+1,2 m ö h) finns en fragmentarisk kniv med bevarat hornskaft (F278). Bland de övriga järnföremålen kan nämnas en sölja (F901), som tillvaratogs i fyllnadsmassorna i schakt C på gården. Söljan mäter 54 x 44 mm. F957 utgörs av en fullständigt bevarad tång, som mäter 210 mm. Den låg i nedgrävningen intill den västra grundmuren i rum 010. Från rum 003 finns ett mellanhands(?)ben från får (F983), som är genomborrat i längdriktningen och fyllt med nu kraftigt korroderat järn. Troligen har benet använts som handtag till ett verktyg. Fyndet gjordes i lager som även innehöll en mängd gjutformar och det är därför möjligt att detta verktyg har haft någonting med gjuteriverksamhet att göra. Stora mängder slagg framkom vid undersökningen. Materialet utgörs av 291 fragment med en samman lagd vikt av 212 kg. 276 av dessa består av bottenskållor. I vissa fall finns spår av kopparutfällningar i slaggen (för att särskilja denna slagg har benämningen kopparslagg använts i registreringen). Kopparlegering 206 fyndposter upptas av föremål av kopparlegering, varav dock 172 inte har kunnat typbestämmas. Den största identifierade gruppen utgörs av mynt och omfattar 16 fyndposter, varav tre är osäkra (se bilaga 3). Det äldsta fyndet utgörs av 2 öre präglat 1573 under Johan III (F4) och påträffades på gården i schakt B intill den norra grundmuren. De övriga bestämbara mynten är präglade under drottning Kristina i perioden 1634 44. En del av en tappkran av kopparlegering (F22) påträffades i en nedgrävning intill den västra väggen i rum 010 (fig. 29). Av tappkranen finns låset och en del av handtaget i behåll. Låset har svagt konisk form och mäter 44 mm i höjd och har en diameter av 17 21 mm. Mitt på låset finns ett runt hål, 10 mm i diameter. Handtaget utgörs av en tupp eller höna. Typen dyker upp under 1300-talet (Dahlbäck red. 1982, s. 253), men är sedan i bruk åtminstone under till 1600-talet. Eftersom tappkranen från Tritonia påträffades i en nedgrävning intill grundmuren bör den höra samman med den ännu stående byggnaden. 34 stadsmuseet tritonia 4

Bland de identifierbara fynden kan nämnas F24, som utgörs av ett 61 mm långt remändebeslag. Beslaget påträffades i skikt 5 i rum 006. F1541 från skikt 6 i samma rum utgörs möjligen av ändbeslaget till ett knivskaft. 6.5 Glas Glasföremålen upptar 24 fyndposter och omfattar framför allt flaskglas. Enligt en genomgång av Lars G. Henriksson utgörs det mesta av 1800-talsglas. Ett halsfragment från en flaska av ljusgrönt glas från gården (F546) kan enligt Henriksson tillhöra en period som sträcker sig från 1500-talets slut till 1700-tal. F961 som utgörs av tio fragment av en flaska av grönt glas och som påträffades i en nedgrävning intill grundmuren i rum 010 daterar han till 1700-tal. Fig. 29. Tappkran i form av en tupp eller höna tillverkad i koppar från rum 010 (F22). Tappkranen ska sannolikt dateras till 1600-talet. Foto: Göran Fredriksson/SSM S96-0231/6. tritonia 4 stadsmuseet 35

6.6 Kritpipor Vid undersökningen påträffades 58 fragment av kritpipor, vilka har fördelats på 21 fyndposter. De flesta utgörs av skaftdelar, som i vissa fall är ornerade. På två av skaften förekommer franska liljor (F674, F1660), vilket anses typiskt för perioden 1630 60 (Åkerhagen 1995 s. 22). Båda är funna i ytliga lager i rum 010 resp. 011 012. F839 har ett klackmärke i form av en anka med ett överskrivet S. Pipan påträffades i sättsanden till kullerstensgolvet i rum 009. 6.7 Ben och horn Kammar Vid undersökningen framkom tre kammar, varav två är närmast fullständiga. F441 påträffades i västra delen av rum 010 i skikt 3 d.v.s. i utfyllnadslagret och utgörs av en sammansatt dubbelkam (fig. 30). Kammen är i det närmaste fullständig med undantag för bortfallna tänder och mäter 89 x 46 mm. Den har dubbla skenor och är sammanfogad av två ändplattor och tre tandplattor. Ändplattorna har konkavt insvängda sidor. Det kan noteras att ändplattorna är olika breda (14 resp. 16 mm) och att kanterna är ganska rått tillskurna. Antalet bronsnitar är sex, varav fyra fäster kamskenorna vid ändplattorna. De två nitar som håller fast tandplattorna vid kamskenorna har placerats över skarvarna mellan dessa plattor. Ornering saknas. Kammen tillhör typ 6b enligt den typologi som har upprättats av Broberg & Hasselmo (1981 s. 72 f.). Ett fragment av en ändplatta till sammansatt dubbelkam (F1437) påträffades även i en förmultnad tränivå (sektion 10:3) i rum 006. Ändplattan har haft konkavt insvängd sida och tillhör alltså typ 6. I den avbrutna delen av ändplattan finns resterna av ett nithål. Nithålets placering talar för att kammen kan ha haft dubbla skenor och att den sålunda tillhört typ 6b enligt Brobergs och Hasselmos typologi. De fynd av kamtyp 6 som har gjorts i Nyköping, Uppsala och Örebro visar att denna typ här har använts från början av 1300-talet fram till mitten av 1400-talet (Broberg & Hasselmo 1981, s. 127). I fyndmaterialet från Söderköping förekommer den däremot endast under en kort period omkring år 1200. I Oslo finns kam typen från början av 1200-talet till mitten av 1300-talet, medan den i Lund först uppträder först omkring 1350 (Broberg & Hasselmo 1981, s. 133 f.). Vid undersökningarna vid Mynttorget i Stockholm 1993 94 påträffades sammanlagt nio exemplar av denna kamtyp. Typen tillhör här i huvudsak 1300-talet och fram- Fig. 30. Sammansatt dubbelkam av typ 6b från rum 010 (F441). Foto: Göran Fredriksson/ SSM S96-0231/4. 36 stadsmuseet tritonia 4